Åsa Westlund (S) svarade Patrick Reslow i en replik om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2024/25:51 Måndagen den 16 december” den 16 dec 2024.
Patrick ReslowSD· i en replikLåt mig också poängtera det jag sa. Jag anklagade inte Åsa Westlund för att kalla oss rasister, men hennes parti kallade oss för rasister när vi föreslog exakt dessa saker för flera år sedan. Då var vi rasister. Man…Fru talman! Genom att investera i alla barns skolgång och ge alla vuxna möjlighet att vidareutbilda sig kan Sverige konkurrera med kunskap och kompetens i stället för med låga löner. På köpet får alla människor den frihet som kunskap innebär.
Sverige blir som starkast när alla är med och bidrar. Bristen på likvärdighet i vårt utbildningssystem drabbar därför inte bara enskilda utan hela vårt samhälle. Elever som har behov av särskilt stöd får inte det i dag. Jämfört med andra länder sätter svensk skola in särskilt stöd för sent och dessutom allt senare. Detta gör att personer i unga år riskerar att ge upp. Unga som tappar hoppet om skolan söker sig till andra miljöer för att få bekräftelse. Det ojämlika Skolsverige göder på detta sätt de kriminella gängen.
Halva mandatperioden har nu gått. Det tydligaste avtrycket som SD-regeringen hittills lämnat i svensk skola handlar om nedskärningar och underlåtenhet att stoppa de miljardvinster som skolkoncernerna plockar ut på elevernas bekostnad.
I stället för att se till att stötta svensk skola under kostnadskrisen bestämde sig SD-regeringen för att skära ned på statens stöd till skolan räknat i fasta priser och i stället sänka skatten för dem som tjänar mest. Det har fått direkta konsekvenser. Sverige lägger nu mindre på varje elevs skolgång än på länge. Stödpersonal har sagts upp. De personer som ska ge just det särskilda stödet eller punktmarkera en unge på glid är de personer som har fått gå först.
En rapport från Sveriges Lärare vittnar om att skolan nu upplever den värsta krisen sedan 1990-talet. Men, fru talman, det finns en viktig skillnad. De elever som i dag går i skolan hade inte behövt drabbas av nedskärningar. SD-regeringen har medvetet valt att låta dagens elever ta smällen för kostnadskrisen, och det är ett svek mot alla de elever som drabbas och fortsätter att drabbas. Det är ett svek mot alla lärare som försöker täcka upp för de kollegor som har sagts upp eller som har fått lämna sina jobb, och det är ett svek mot Sverige och mot vår gemensamma framtid.
Fru talman! Under kostnadskrisen har vi socialdemokrater i våra budgetmotioner konsekvent visat att det hade gått att prioritera annorlunda.
Om vårt budgetförslag hade gått igenom hade fler elever runt om i Sverige fått detta extra stöd för att lära sig att läsa, och lärare hade haft några fler kollegor och därmed en lite bättre arbetsmiljö. Om vi hade styrt hade vi dessutom gjort upp med systemet med vinstdrivande skolägare som använder skattemedel till undervisning för att finansiera vinster till sig själva, glättig reklam eller investeringar utomlands - allt medan deras agerande driver på problem som betygsinflation, segregation och en allt större dokumentationsbörda för Sveriges lärare.
Fru talman! Eftersom vårt förslag till ramar för statens budget föll har vi ingen reservation här, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Vi socialdemokrater föreslår betydligt mer resurser till skolan än Sverigedemokraterna och regeringen. Till hela utgiftsområdet föreslår vi 4,7 miljarder kronor mer. Jag vill nu berätta hur vi hade velat använda de pengarna.
För tydlighetens skull säger vi alltså ja till de resurser regeringen lägger på skolan, men utöver det vill vi se följande satsningar redan 2025.
För att kunskapsresultaten i svensk skola ska öka är det helt centralt att stödinsatser sätts in tidigare än i dag. Pojkar och flickor som riskerar att hamna på glid måste fångas upp tidigt. Därför föreslår vi 3 miljarder mer än regeringen på kunskapsbidraget. Det motsvarar ytterligare en pedagog i varje klass i årskurs 1. Vårt förslag skulle bidra till ordning i klassrummen och till att ge fler barn det stöd som de behöver. Samtidigt som vi finansierar satsningen vill vi skärpa kraven på att alla skolor verkligen sätter in stöd så att elever uppnår kunskapsmålen när det gäller att läsa, skriva och räkna.
Bland de elever som i dag inte får det stöd de behöver i skolan är gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, överrepresenterad. Det finns dock goda exempel på hur man kan arbeta för att stötta elever med NPF på ett sätt som också gagnar alla elever. Vi socialdemokrater vill därför att skolmyndigheterna får i uppdrag att tillsammans med enskilda skolor och utifrån den forskning och den beprövade erfarenhet som finns utarbeta de bästa metoderna för att alla elever, inklusive elever med NPF, ska få det stöd och den hjälp de behöver för att klara skolan. Vi vill lägga 200 miljoner på detta nästa år.
Fru talman! Vi socialdemokrater menar också att svenska språket ska vara huvudspråk i svensk skola. Alla elever som följer den svenska läroplanen och inte vistas tillfälligt i vårt land ska gå i svenskspråkig skola. Detta är viktigt för att svenska språket ska utvecklas och vara det kitt som håller ihop vårt samhälle. Det är också viktigt för att alla de elever som har svenska som modersmål ska lära sig andra ämnen så bra som möjligt.
Förskolan är också central för att alla barn ska ges goda förutsättningar att lära sig svenska och utvecklas på andra sätt. Men också där ser vi en stor brist på likvärdighet. Inte sällan har de barn som är i allra störst behov av träning och utveckling i svenska språket sämst tillgång till just detta. Vi har därför sedan flera år krävt att språkkrav ska införas för all personal i förskolan, och vi lägger i vår budget mer än regeringen på att den personal som behöver det ska få utbildning för att klara språkkraven.
Men det räcker tyvärr inte att personalen kan svenska, för när många i ett område har ett annat modersmål måste man jobba särskilt med språkutvecklingen. Vi socialdemokrater föreslår därför en särskild satsning på detta på de 200 förskolor i landet som behöver det mest.
Fru talman! För att alla ska kunna jobba och ta de jobb som finns krävs på dagens arbetsmarknad tillgång till barnomsorg under obekväm arbetstid. Detta saknas tyvärr i många delar av landet, och därför föreslår vi att statsbidraget till detta höjs.
Fru talman! Sverige förtjänar ett utbildningssystem som sätter elevernas behov främst och rustar nästa generation för framtiden. I stället för att bevara marknadsskolan och göra nedskärningar på det som bygger Sverige starkt krävs en politik som investerar i likvärdighet, kvalitet och trygghet i skolan. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för en skola där resurserna fördelas utifrån behov, där alla elever får den hjälp de behöver och där kunskap och bildning prioriteras framför vinster och marknadsintressen.
(Applåder)
Fru talman! Jag får tacka för klarheten från Åsa Westlund när det gäller svenska språket. Det låter ju jättebra att Socialdemokraterna har vaknat upp när det gäller att svenska språket ska vara huvudspråk i skolan - då utgår jag från att det gäller raster och överallt -, att man vill ha språkkrav för personal och att man också vill göra satsningar på svenska språket.
Men det fanns ju en tid då ett annat parti föreslog exakt dessa saker och beskylldes för att vara rasister. Ett av de partier som beskyllde oss för att vara rasister, för det var vi som lade fram dessa förslag, var Åsa Westlunds parti. Innebär detta att man nu har omdefinierat begreppet rasism, eller är det något självutnämnt också?
Jag läste i Socialdemokraternas särskilda yttrande och hörde Åsa Westlund säga att likvärdigheten mellan skolor och kommuner brister. Där är vi eniga. Likvärdigheten brister. Förutsättningarna i landet är för olika. Men varför är det så? Jo, det beror på den kommunalisering som genomfördes i det här landet för 30 år sedan. Det är ganska länge sedan, och under en ganska stor del av den tid som gått har Socialdemokraterna styrt.
Men vem var det som kom med kommunaliseringsförslaget? Jo, det var Socialdemokraterna. Socialdemokraterna har alltså bäddat för den situation som man nu säger är problematisk. Vad har Åsa Westlund för synpunkter på detta?
Fru talman! Socialdemokraterna har redan infört språkkrav i förskolan i flera kommuner i landet där vi styr. En av de kommunerna finns i mitt eget län, och jag har varit på besök där flera gånger. Jag har sett hur språkkravet har lett till att man har lättare att rekrytera personal. Man jobbar intensivt med språk för att just få de stora grupper som inte har svenska som modersmål att klara svenskan bättre.
Jag har aldrig kallat någon som förespråkar denna politik för rasist. Jag har tvärtom uppmuntrat kommunalråd i mitt län att driva denna politik. Jag har därför lite svårt att relatera till Patrick Reslows påståenden.
Dock hoppas jag att det finns fler partier än bara Patrick Reslows och mitt som vill ha svenska språket som huvudspråk i svensk skola och att detta ska gälla alla skolor utan undantag. Vi har som sagt redan föreslagit detta.
Likvärdigheten brister, säger Patrick Reslow. Ja, det gör den, och det finns säkert flera skäl till det. Vi har en stor ojämlikhet i samhället som bidrar till att skolan också är ojämlik. Vi vet att det är just barn till föräldrar utan egen utbildning som har det tuffast i svensk skola.
Det finns säkert också orsaker i kommunaliseringen och i friskolereformen. Friskolereformen var en av de reformer vi röstade nej till, men vi röstade ja till kommunaliseringen. Det kan visst vara ett problem vad som hände för 30 år sedan, men frågan är vad vi gör här och nu för att komma till rätta med de problemen.
Jag ser att Sverigedemokraterna och regeringen under den här mandatperioden offrar fyra årskullar genom att skära ned på deras skolgång, en skolgång som de aldrig får tillbaka. Vad har Patrick Reslow att säga till de eleverna?
(Applåder)
Fru talman! Låt mig också poängtera det jag sa. Jag anklagade inte Åsa Westlund för att kalla oss rasister, men hennes parti kallade oss för rasister när vi föreslog exakt dessa saker för flera år sedan. Då var vi rasister. Man kunde inte kräva att det skulle pratas svenska på raster och i klassrummen. Det är lätt att kolla detta i utdrag från fullmäktigedebatter i exempelvis Malmö stad. Men det är jättebra att Socialdemokraterna har ändrat ståndpunkt där och att man hakar på spåret. Sverigedemokraterna fick rätt i slutändan på denna punkt också.
När det gäller likvärdigheten är kommunaliseringen en del av problemet. Till och med Åsa Westlund öppnade för att det kunde vara så. Är Socialdemokraterna för ett statligt huvudmannaskap? Det skulle vara ett tydligt steg mot ökad likvärdighet. Är Socialdemokraterna beredda att säga att vi ska ha ett statligt huvudmannaskap för skolan?
Om man inte är beredd att ha ett statligt huvudmannaskap för skolan, vilka krav ska man då ställa på kommunerna? Det är ju ändå kommunerna som har det största finansieringsansvaret för skolan - 80-20 har vi pratat om.
Socialdemokraterna har styrt det här landet i flera år, senast i åtta år innan Tidöregeringen tillträdde. Vi har sett politiken: mer pengar, mer pengar, mer pengar. Det har dock inte lett till någon minskad olikvärdighet. Vi har fortfarande en likvärdighet som brister, även med mer pengar in i kassan. Det har inte fungerat. Vad är det som säger att det skulle fungera nu?
Men framför allt: Är Socialdemokraterna villiga och beredda att införa ett statligt huvudmannaskap för skolan?
Fru talman! Jag tycker att det nästan är komiskt att de två partier som hittills har talat för ett statligt huvudmannaskap för skolan är de partier som i fasta priser skär ned de statliga stöden till svensk skola. Vad säger det om ett framtida statligt huvudmannaskap? Ett sådant statligt huvudmannaskap vill i alla fall inte jag ha.
Jag tycker att det är ganska fruktlöst att över huvud taget peka finger och diskutera vem som ska ha ansvaret för svensk skola när det är ett delat ansvar. Vi har här och nu ett ansvar för att ta det ansvar vi har. Det är det vi diskuterar. Patrick Reslow tillhör tyvärr ett regeringsunderlag som har skurit ned på svensk skola under halva mandatperioden, svikit de elever som behöver extra stöd och sett till att de lämnar lågstadiet utan att ha fått det stöd de behöver för att kunna lära sig läsa, skriva och räkna. Det är det ansvaret vi har här och nu, under den här mandatperioden. Det är det ansvaret som jag axlar.
Tyvärr ser jag att regeringen och Sverigedemokraterna hela tiden skjuter ifrån sig detta ansvar. Man talar om kommunerna, men det är ju staten som har skurit ned på statsbidragen till skolan. Det är också staten som har ansvaret att i en ekonomisk kris stötta kommunerna.
Vi har visat att det är möjligt. I varje budgetmotion vi har lagt fram har vi gjort andra prioriteringar. Vi har lagt pengar på den svenska skolan, eftersom vi vet att det är det som bygger Sverige starkt för framtiden, och inte sänkt skatten för dem som tjänar mest. Det är en tydlig prioritering. Jag kan bara konstatera att den prioriteringen också är väldigt tydlig i den debatt vi har i dag, fru talman.
(Applåder)
Fru talman! Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Flera ledande universitet har de senaste månaderna gått ut och vittnat om problem med att nyantagna elever inte kan tillgodogöra sig undervisningen eftersom de inte orkar läsa tunga texter. Karolinska institutet vittnar om att man på läkarutbildningen fått gå över till att undervisa med Powerpoint i stället för läroböcker eftersom det blir för tungt för eleverna att ta till sig. Dessutom ser vi att skillnaderna mellan dem som presterar på lägst nivå och dem som presterar på högst nivå ökar.
Den här regeringen genomför nu omfattande reformer för att få ordning på den läskris vi ser i Sverige. Vi säkerställer att alla elever ska ha en lärobok i varje ämne i varje årskurs. Vi inför ett statsbidrag så att fler skolor ska kunna köpa in fler böcker. Vi har tagit fram läslistor och genomfört många andra reformer för att på olika sätt uppmuntra till läsning i den svenska skolan.
Vi har också infört en lagändring som den här kammaren nyligen har röstat igenom, om krav på bemannade skolbibliotek. Till grund för det beslutet låg en utredning som kom för nästan fyra år sedan. Det var Åsa Westlunds partikollega Anna Ekström, dåvarande utbildningsminister, som tog emot utredningen om bemannade skolbibliotek i januari 2021. Hon konstaterade dock då att vi inte var där ännu, och så gömde hon utredningen i en byrålåda.
Detta kunde ha blivit verklighet för fyra år sedan men blev inte det. Nu har den här regeringen plockat upp utredningen och säkerställt att detta blir verklighet från och med nästa sommar.
Min fråga till Åsa Westlund är just denna: Varför genomförde inte den socialdemokratiska regeringen förslagen från denna utredning, som kunde ha genomförts redan för fyra år sedan och skulle ha möjliggjort för fler elever att få bättre tillgång till ett skolbibliotek?
Fru talman! Jag måste tyvärr börja med att säga emot Josefin Malmqvist. Det är inte så att regeringen och Sverigedemokraterna genomför några omfattande reformer för svensk skola. Man utreder kommande reformer för svensk skola. Det är bra. Men här diskuterar vi budget, och då är det så att regeringen och Sverigedemokraterna sviker dagens elever genom att inte avsätta tillräckligt mycket resurser för att de ska kunna få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna.
Jag tycker att det är oansvarigt mot dessa elever och mot lärarna, men det är också oansvarigt mot Sveriges framtid. Så som berättats tidigare här i talarstolen kommer ju dessa människor, som i svensk skola inte får den chans de behöver att lära sig grunderna, att leva hos oss under resten av sitt liv. De kommer att ha sämre möjligheter att få jobb, de kommer att ha större psykisk ohälsa och de kommer att löpa större risk att hamna i kriminalitet.
Varför, fru talman, vill inte regeringen och Sverigedemokraterna ta ansvar för de elever som går i lågstadiet den här mandatperioden genom att säga ja till vårt förslag om att öka resurserna så att det blir en pedagog till i varje klass i årskurs 1?
Jag ska också svara på Josefin Malmqvists fråga om skolbibliotek. Jag tycker att det är utmärkt att den här lagen nu finns på plats. Jag hängde dock inte riktigt med i matematiken. Josefin Malmqvist sa att utredningen kom 2021 och att lagen därför kunde ha varit på plats för fyra år sedan. Jag fick inte ihop det. Jag har sett att den här regeringen också har dröjt lite med att ta fram propositionen. Vi hade även covid under förra mandatperioden.
Jag tycker att det bara är bra att skolbibliotekslagstiftningen nu finns på plats. Låt oss nu följa upp att också fristående skolor använder sig av den.
Fru talman! Det är symtomatiskt: I stället för att svara på frågan om hennes egen politik skyller Åsa Westlund ifrån sig.
Den här regeringen genomför nu en ambitiös reformpolitik för den svenska skolan. Vi höjer kunskapsresultaten, vi reformerar lärarutbildningen, vi gör om läroplanerna och vi tar fram ett nytt betygssystem. På område efter område genomför vi nu de reformer som den tidigare socialdemokratiska regeringen under åtta år underlät att genomföra.
Min fråga till Åsa Westlund handlade just om bemannade skolbibliotek. Det var ett av de områden där det faktiskt fanns ett utrett förslag som vi också stod bakom. Socialdemokraterna valde dock att gömma det i en byrålåda. I januari 2021, det vill säga för snart fyra år sedan, tog man emot ett färdigutrett förslag men svarade att vi inte var där än.
Min fråga till Åsa Westlund är därför: Varför valde man inte att prioritera svenska skolelever redan då? Varför valde Socialdemokraterna inte när man hade chansen och ledde Utbildningsdepartementet att genomföra en reform som hade spelat roll för svenska elever?
Nu genomför den här regeringen reformen. Vi genomför en lång rad reformer som vi nu har tillsatt utredningar för att få underlag till. På område efter område blir de verklighet.
Jag kan också lugna Åsa Westlund med att det kommer att bli väldigt många propositioner för oppositionen att ta ställning till i denna kammare innan nästa val. Det skiljer den här regeringen från den förra. Vi har en genomtänkt och genomarbetad reformpolitik, också för svensk skola.
(Applåder)
Fru talman! Jag får fortfarande inte ihop det. Den förra regeringen fick ta emot denna utredning ett och ett halvt år innan valet men genomförde inte förslagen. Sedan tog den här regeringen över och väntade två år innan detta kom på plats. Vems fel är det? Det tog längre tid under er mandatperiod än under vår. Jag har svårt att ens begripa frågan. Men vi kan väl bara enas om att det är bra att detta nu är på plats.
Däremot måste jag åter påtala att det inte är så att den här regeringen genomför några som helst reformer. Vi är halvvägs in i mandatperioden, och det som svenska elever har märkt är nedskärningar. De har fått färre stödpersonal och färre lärare som hjälper dem att lära sig läsa, skriva och räkna. De elever som går där i dag kommer inte att få tillbaka sin lågstadietid. Det är därför det är viktigt att vår budgetmotion går igenom, så att de kan få detta stöd. En extra pedagog per klass i årskurs 1 - det hade gjort skillnad här och nu.
Det finns många reformer som är viktiga också framöver. Jag ser fram emot att debattera dem, men i dag diskuterar vi budget och det svek som den här regeringen och Sverigedemokraterna genomför mot de elever som inte får det stöd de behöver därför att resurserna saknas i svensk skola. Den här regeringen har vid flera tillfällen valt att prioritera att sänka skatten för dem som tjänar mest i stället för att lägga pengarna på svensk skola och Sveriges framtid.
(Applåder)
