Herr talman! Betänkandet om konsumenträtt handlar om att ge alla konsumenter goda förutsättningar att fatta rätt beslut.
Det handlar om det förebyggande arbetet, så att vi konsumenter inte låter oss luras in i olika abonnemangsfällor, orimliga avtalsvillkor, integritetsintrång, snabba krediter eller överskuldsättning. Detta är bara några exempel på vad betänkandet innehåller.
Syftet med den konsumenträttsliga lagstiftningen är att skydda konsumenter mot företag som inte följer överenskommelser eller på andra sätt bryter mot reglerna. Det är i första hand Konsumentverket som har tillsynsansvaret över lagar inom konsumentområdet och ska se till att de följs.
Enligt vår mening räcker inte de möjligheter som finns i dag för att ingripa mot företag som bryter mot reglerna. Vi anser att de som bryter mot regelverket bör få mer kännbara påföljder i form av sanktioner och avgifter.
Det är oerhört viktigt att Konsumentverket ges tillräckliga resurser och rätt kompetensutveckling för att klara av tillsynen i den snabba utveckling av ny teknik som vi ser, som kan skydda konsumenterna. Därför tycker vi att det är bra att regeringen nu har tillsatt en utredning som ska se över behovet av styrning och kontroll av efterlevnaden. Det ska redovisas till hösten. Konsumentverkets uppdrag är att beskriva kompetenshöjande insatser. Detta ser vi fram emot att följa.
Herr talman! När det gäller kontakter med företags kundtjänster visar Konsumentverkets rapport att konsumenter upplever stora problem med kundtjänsterna. Konsumentverket lämnar förslag på åtgärder, till exempel följande:
En reglering bör införas med innebörden att företag inte får göra det svårare att avsluta en tjänst än vad det är att ansluta sig till den.
En EU-gemensam lösning är att föredra framför nationell särreglering, men om EU:s lagstiftning dröjer anser Konsumentverket att det finns skäl att gå vidare med nationell lagstiftning.
En ny sanktionsmöjlighet bör införas.
Krav bör införas på konsumenters möjlighet att ta del av och bevara eller spara innehållet i kommunikation, oavsett kontaktkanal.
Det var detta Lars Beckman redovisade.
Sveriges Konsumenter redovisade också i sin rapport från april hur svårt det kan vara att säga upp en tjänst, och även de föreslår att man ska lagstifta bort krångliga uppsägningar, precis som Frankrike och Tyskland har gjort. De har redan sådan nationell lagstiftning.
Det här tycker vi är bra förslag på åtgärder som rimmar väl med vår motion om att man ska kunna säga upp en tjänst eller ett avtal utan visuella hinder eller andra knep som försvårar uppsägning. Vi socialdemokrater ser fram emot att regeringen går vidare med de föreslagna åtgärderna.
Herr talman! Ett annat område som vi socialdemokrater anser vara oerhört viktigt är konsumentvägledning i varje kommun. I betänkandet har vi lämnat ett särskilt yttrande utifrån att vi i vårt förslag till statens budget för 2025 har med ett nytt anslag på 85 miljoner kronor. Syftet är att ge alla konsumenter tillgång till en fungerande konsumentvägledning i sin närhet genom att konsumentvägledning görs till en obligatorisk uppgift för kommunerna.
Utifrån att vår motion hamnade i budgetbetänkandet och inte i det här betänkandet får vi noga följa utvecklingen när det gäller den kommunala konsumentvägledningen och ta nödvändiga initiativ i andra sammanhang än i detta betänkande.
Herr talman! Vi föreslår också i vår motion om överskuldsättning att åtgärder ska vidtas mot oseriösa kreditgivningsföretag och att man bör överväga att införa karenstid och ångerrätt för utbetalning av snabblån och så vidare. Även här ser vi positivt på att regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera och ta ställning till om det bör införas regler om en ändrad avräkningsordning, absolut preskription, åtgärder för att få fler evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering och eventuellt ändrade regler om skuldsanering samt tidsbegränsning för konsumentkreditavtal.
Det som inte finns med i uppdraget är att föreslå ett system för skuld- och kreditgivningsregister. Här har vi redan ett tillkännagivande. Arena Idé släppte en forskningsrapport förra månaden om just överskuldsättning där även de föreslår att regeringen ska införa ett nationellt skuldregister.
Även i Riksrevisionens granskande rapport om ekonomiskt våld är bedömningen att regeringen inte har gått vidare med förslagen om att införa ett skuldregister, vilket skulle innebära en skyldighet för kreditgivare att lämna information om skulder. Detta visar att det är angeläget att frågan utreds och att ett förslag om nationellt skuldregister tas fram.
Herr talman! I reklam och sociala medier finns det gott om manipulerade och retuscherade bilder som ger unga människor orealistiska skönhetsideal. I Norge och Frankrike finns det en lag som säger att det måste framgå när kommersiella bilder har retuscherats om kroppsformen har förändrats.
Vi anser att det även i Sverige ska vara krav på att det ska anges om retuscherade bilder används i marknadsföring och att regeringen bör ta initiativ till en sådan lag. I P1 och i Örnsköldsviks Allehanda den 13 april kunde jag ta del av att socialminister Jakob Forssmed vill införa en lag som säger att all reklam där kroppsformen har ändrats genom manipulering ska märkas. Då blir min fråga: När kommer den lagen?
Herr talman! När det gäller fullmakter finns det i de flesta fall inga särskilda formkrav. Det kan utnyttjas av våldsutövande män när det gäller att utöva ekonomiskt våld mot kvinnor. Vi anser att ett formkrav för fullmakter, till exempel motsvarande det formkrav som finns för testamenten, framstår som ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns ekonomiska våld mot kvinnor.
Våren 2024 uppmanade riksdagen, på förslag av utskottet, regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter, till exempel för stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.
I regeringens skrivelse 2024/25:75 anges det att ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av just det tillkännagivandet.
Men i Riksrevisionens granskning om huruvida staten arbetar effektivt för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer är slutsatsen att det finns väsentliga brister i statens arbete. Regeringen och myndigheterna har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka det ekonomiska våldet.
Rapporten säger också att propositionerna genomgående saknar perspektivet om ekonomiskt våld. Och man har inte väckt problemen när det till exempel gäller formkrav för fullmakter, otillräckliga kreditprövningar eller svårigheter att bli av med skulder till följd av ekonomiskt våld.
Mot bakgrund av tidigare tillkännagivande och Riksrevisionens rapport anser vi socialdemokrater att det är oerhört angeläget att regeringen snarast återkommer med åtgärder i fråga om formkrav för fullmakter.
Avslutningsvis, herr talman, står jag bakom alla våra reservationer, och jag yrkar bifall till reservation 21, som handlar om formkrav för fullmakter.