har frågat mig hur jag och regeringen tänker komma till rätta med bedrägerierna, vilka åtgärder jag tänker vidta inom mitt ansvarsområde för att öka omhändertagandet och stödet till brottsoffren och om jag kommer att verka för att Sveriges regering agerar i bankkundernas intresse utifrån Europaparlamentets förslag.

Att motverka brottslighet är en av regeringens högst prioriterade frågor. Det gäller inte minst brottslighet i det finansiella systemet. Att slå sönder den kriminella ekonomin är ett av målen i den nationella strategin mot organiserad brottslighet, och strategin innehåller flera åtgärder som är av vikt i arbetet mot bedrägerier.

Det stora flertalet bedrägerier förutsätter att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av bankerna. Som ett led i regeringens arbete mot bedrägerier höll statsministern, justitieministern, finansministern och jag själv ett möte i februari med företrädare för bankerna och Polismyndigheten. Vid ett uppföljningsmöte i maj presenterade bankerna sina åtgärdsförslag, och Polismyndigheten har uppgett att de ser positivt på förslagen. Regeringen kommer att följa upp att bankernas åtgärder genomförs och får effekt.

Parallellt med detta fortsätter regeringen sitt kontinuerliga arbete med att analysera behov av skärpta lagar och regelverk i syfte att stärka bankkundernas trygghet. Tillsynsmyndigheternas arbete är också en viktig del av arbetet för konsumenternas trygghet.

Vad gäller ersättning vid obehöriga transaktioner, det vill säga transaktioner som genomförs utan kontohavarens samtycke, ansvarar kontohavaren för hela beloppet vid obehöriga transaktioner om han eller hon har handlat grovt oaktsamt. Medlemsstaterna i EU får emellertid begränsa kontohavarens ansvar under vissa förutsättningar.

Enligt svensk rätt ansvarar en konsument för hela beloppet vid obehöriga transaktioner om han eller hon har handlat särskilt klandervärt. Om konsumenten har handlat grovt oaktsamt, ansvarar han eller hon i stället för ett belopp motsvarande som mest 12 000 kronor.

Regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att redovisa hur myndigheten bedriver tillsyn över att bankerna uppfyller sina skyldigheter att motverka bedrägerier. Finansinspektionen konstaterar i sin redovisning att bankerna behöver göra mer för att motverka bedrägerier. Bland annat behöver produkterna och tjänsterna utvecklas för att öka säkerheten. För att effektivisera tillsynen avser Finansinspektionen även att se över insamlingen av statistik om bedrägerier, operativa risker och säkerhetsrisker i syfte att göra den mer enhetlig.

EU:s betaltjänstdirektiv är just nu föremål för förhandlingar inom EU. Regeringen är positiv till att regelverket ses över och välkomnar Europeiska kommissionens ansats att bekämpa bedrägerier. Regeringen anser att reglerna om ansvar vid obehöriga transaktioner bör utformas så att ett högt konsumentskydd säkerställs, och regeringen avser att bevaka att reglerna om ansvarsfördelning mellan banktjänstleverantörer och kunder får en lämplig utformning. Sverige deltar aktivt i de rådsarbetsgruppsmöten som nu pågår.

Herr talman! Först och främst tack till Anna-Belle Strömberg för den här interpellationen! Det är genuint viktigt att detta diskuteras. Det går bara att hålla med om att mer borde ha gjorts tidigare. Man kan ju ägna sig åt att fördela ansvar på olika sätt. Men när det handlar om att bekämpa brottslighet kan man ju konstatera att samhället på många olika sätt långt tidigare borde ha agerat. Det gäller ju detta område också.

Herr talman! Nu tror jag inte att Anna-Belle Strömberg och jag är så oeniga egentligen, men jag tänkte ändå ta mig friheten att gå lite i polemik. Låt mig säga, så att det inte blir fel: Skulden ligger inte hos den som blir lurad. Skulden ligger inte heller hos banken. Skulden ligger hos bedragaren. Detta tror jag att vi är helt överens om, men det ska ändå vara glasklart att skulden hör hemma hos dem som försöker utnyttja människor eller systemet för att begå brott.

Under den tid jag har följt dessa frågor har jag mött de mest bisarra - jag vet inte om det är rätt ord här - fall. Det är ju en enormt hänsynslös verksamhet där man många gånger tar sikte på samhällets mest sårbara människor och utnyttjar olika typer av svagheter i våra system, finansiella, juridiska eller polisiära, för att inte bara beröva människor deras pengar utan också hedern och äran och den sista tilltron och tilliten till samhället och medmänniskorna. Det är en avskyvärd brottslighet som vi möter.

Herr talman! Det är också viktigt att inte frikoppla detta. Det har ju inte uppstått i ett vakuum.

Förvisso är det så - och jag håller helt med interpellanten i det avseendet - att det har skett en omvärldsförändring som inte bara har med kriminaliteten att göra eller med framväxten av gäng eller ett råare samhällsklimat. Det har skett en digitalisering, precis som interpellanten i sitt inlägg talar om. Det har också skett en utveckling där inte lika många banker har en lokal närvaro.

Detta att man kanske handlar på samma Icabutik som de som jobbar på banken har gradvis eroderats och förändrats. Numera sköter man mycket av sina tjänster digitalt. Bankens personliga kundkännedom har på så sätt förändrats, och bankerna har försökt byta ut den mot kundkännedom genom blanketter och så vidare.

Problemet är att det skyddssystem som man delvis har försökt ersätta det gamla personliga mötet på bankkontoret med har många svagheter. Det har utnyttjats. Dessa två saker i kombination - att vi har digitaliserats mer i kombination med att bankerna inte längre är lika närvarande i olika lokalsamhällen som de en gång var - har skapat luckor i systemet sammantaget. Här har varken regleringen eller brottsbekämpningen varit tillräcklig.

Banker har över tid kunnat göra stora vinster genom digitaliseringen. De har blivit effektivare och så vidare, men man har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med säkerhetsluckorna.

Jag kan i ett senare inlägg återkomma till allt vi gör konkret, men det huvudsakliga vägvalet handlar om - vid sidan av att vi supportar och deltar konstruktivt i arbetet med de nya EU-regelverk som ska komma på plats - att få bankerna och för den delen också polisen och andra som jobbar med detta att kliva fram och ta sin del av ansvaret.

Efter de åtgärder som vi har vidtagit ser vi nu att bankerna kliver fram. De börjar ta ansvar. Gradvis kan man implementera saker som gör det svårare för brottslingar i det finansiella systemet. Här kommer mer att behöva göras. Men vägvalet handlar om att tvinga aktörerna att kliva fram, ta ansvar och göra rätt.

Herr talman! Först och främst önskar man ju att mer hade gjorts tidigare från bankerna och också att staten hade täppt till olika luckor tidigare, att vi hade haft mer polisiära resurser och på annat sätt hade kunnat motverka den här brottsligheten med kraft. Nu kan vi ju bara gräva där vi står och arbeta oss framåt.

Som ledamoten är medveten om kan jag inte kommentera det enskilda fallet på något sätt. Däremot kan jag med sorg konstatera att det tyvärr inte handlar om enskilda fall i bemärkelsen att de är få. Det finns väldigt många tragiska historier här, där offren antingen har fastnat i någon form av brett bedrägeriförsök eller där hänsynslösa, vidriga individer har sökt upp några av samhällets mest sårbara och begått den här typen av grymheter emot dem. Pengarna är viktiga i sig själva, men givetvis är tryggheten, tilliten, skammen och andra faktorer för många människor kanske lika viktiga.

Det är viktigt att de människor som har drabbats och orkar berätta också berättar om detta och att man bryter stigman. Detta är viktigt i sig självt för att få bort skammen.

Interpellanten frågade om beloppsgränser och olika typer av säkerhetsåtgärder. Jag kan bara uppmana alla människor att se över vilken typ av skydd de har och vilka inställningar de har.

Något som kan bidra till att bryta stigman och öka förståelsen är det faktum att alla människor kan bli lurade. Det finns förstås grupper som är mer sårbara och som de kriminella kan vända sig mot, men det finns alltid situationer där nästan alla människor är sårbara för att bli lurade på olika sätt - en regnig oktoberdag efter ett jobbigt samtal från vårdcentralen då man ska hämta på förskolan och det råder allmänt kaos i livet och man bara vill komma vidare och få det här överstökat, till exempel. Därför är det viktigt att de här åtgärderna från bankerna rullas ut på ett brett sätt.

Vi ska såklart noggrant under tiden framöver följa hur bankerna gör detta. Att de klarar av att göra det och att de gör kundanpassningar är självklart nyckeln för detta. När man läser om en del av de här fallen undrar man vem som har efterfrågat en banktjänst där en person snabbt kan swisha bort tiotusentals kronor trots att personen normalt sett bara använder sitt bankkonto för att betala räkningar och kanske ge några hundralappar i julklapp till barnbarnen. Helt plötsligt kan personen genomföra utlandstransaktioner i tiotusen- eller till och med hundratusenkronorsklassen. Här finns det något för bankerna att arbeta med för att göra något åt detta.

Vi arbetar också aktivt med en rad saker för att skärpa hur systemet fungerar och göra det motståndskraftigt. Det är ju i längden det bästa sättet att ställa sig på brottsoffrets sida, att se till att man inte kan bli lurad på det här sättet. Jag har redan berättat om uppdraget till Finansinspektionen och vilket resultat det har fått kring statistikinsamling och annat.

Sedan vi tillträdde har vi en särskild arbetsgrupp mellan Finansdepartementet och Justitiedepartementet som arbetar igenom förslag på det här området. Jag har träffat de stora telekombolagen som har en viktig del i detta eftersom det ofta är telefoner och sms som används för de här lurendrejerierna. Vi har gett ett uppdrag till Post- och telestyrelsen kring spoofing och nummermanipulation, som man ofta använder, vilket interpellanten påtalade. Vi har en utredning som tittar på förstärkt skydd för personuppgifter. Vi bereder det förstärkta straffrättsliga skyddet för äldre, så att den här typen av brott kan betraktas som grova och på det sättet ge strängare straff. Vi har arbetat med utredningen om ett förbättrat informationsutbyte med banker, och vi har en nationell strategi mot organiserad brottslighet, där brott i det ekonomiska häradet ingår.

Herr talman! Fler poliser, skärpta straff och mötet vi har haft med banker och polisen - jag skulle kunna fortsätta på detta vis att lista åtgärder vi också vidtar vid sidan av de förhöjda krav och de förväntningar vi har på bankerna.

Herr talman! Låt mig börja med det arbete som pågår på EU-nivå. Det är en central sak för Sverige att säkra ett gott informationsutbyte för att förhindra att den här typen av bedrägerier uppkommer. Man behöver kunna dela information på ett bra och smidigt sätt. Det arbetar Sverige intensivt för. Vi arbetar också, vilket jag sa i mitt svar, för att det ska vara väl avvägt och ha ett högt skydd för konsumenterna. Det återstår att se vad den exakta utformningen landar i, men vi välkomnar alltså att det pågår ett sådant här arbete på EU-nivå. Vi deltar aktivt i det arbetet för att det ska bli så bra som möjligt.

Herr talman! Något som jag tycker är värt att lyfta, så att man inte bara tänker att detta är väldigt enkelt, är att det finns några fallgropar här som man behöver se upp för. En sådan är legitimiteten i systemet.

Man får inte tänja på bankkundernas förtroende för systemet. Det finns alla de bankkunder som tar sitt ansvar, som fyller i alla spärrar och är väldigt vaksamma. De kanske tänker: "Jag gör allt jag kan, och sedan får jag vara med och betala för alla andra. Ska mina pengar gå till det?"

Där är vi inte nu, men vi måste väga in aspekten att det ska finnas drivkrafter att göra rätt och att den som gör rätt inte ska drabbas negativt och få betala för andra typer av brottslighet som finns i systemet. Det är en sak som man måste överväga.

Ännu tyngre, och något man måste ägna viss uppmärksamhet åt, är ett system där alla bedrägerier automatiskt ersätts av de andra bankkunderna - här finns såklart också risker. Vi hade tidigare diskussioner om avvägningar och hur man kan utnyttja saker på andra sätt. Man får också akta sig för att de som vill begå bedrägerier inte får ytterligare möjligheter inom systemet att tömma det på pengar genom att ingå maskopi med varandra: En av brottslingarna kan vara brottsoffret och en annan förövaren, och tillsammans lurar de staten eller banken eller bankkunderna.

Givetvis går det att utforma regler som undviker denna typ av situation, men jag tycker ändå att det är värt att understryka, herr talman, att det är denna lite komplexa materia man behöver navigera i. Det ska finnas drivkrafter att göra rätt. Det kommer också att krävas att man är ansvarsfull som individ. Men man ska inte heller rigga ett system som gör att personer kan gå ihop och lura systemet på pengar. Man måste motverka detta effektivt och inte göra nya misstag. Därav denna mycket breda ansats.

Jag är i grund och botten övertygad om att vi i slutändan har en bred politisk samsyn kring detta. Sedan kan det tekniskt vara lite svårt att göra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.