Ulrika Heindorff

Fru talman! Vi moderater menar att det ska löna sig att arbeta, och det ska också löna sig att ha arbetat. Därför har den moderatledda regeringen tagit viktiga steg den här mandatperioden för att stärka pensionssystemet och pensionerna. Det är rätt och rättvist att det märks i plånboken när man har arbetat och slitit ett helt arbetsliv.

Fru talman! Vi började mandatperioden med att stärka Pensionsgruppen. Där har tidigare inte alla partier funnits med. Nu finns alla riksdagspartier med i Pensionsgruppen. Det menar jag stärker legitimiteten för Pensionsgruppen. Det säkerställer också att pensionerna står stadigt över tid. Det kräver både långsiktighet och samarbete.

Genom just Pensionsgruppen har vi genomfört viktiga reformer den här mandatperioden. Man kan bland annat numera pausa tjänstepensionen. Det är viktigt och något som har efterfrågats för alla dem som arbetar längre. Då behövs den här möjligheten till paus.

Vidare gör vi nu alla pensionsrelaterade åldersgränser kopplade till riktåldern. Det skapar ett sammanhållet system. Nu bara för några dagar sedan meddelande Pensionsgruppen också att man gör den efterlängtade översynen av grundskyddet.

Grundskyddet är i dag ett lapptäcke. Det är ibland lite svårförståeligt, enligt vår egen myndighet. Nu är förhoppningen att det kommer att bli effektivare, enklare och mer träffsäkert.

Fru talman! I dag debatterar vi gasen i pensionssystemet. Det är överskottet i pensionssystemet. Om detta är man överens i Pensionsgruppen, och det är viktigt. Det tar måhända lite tid ibland i Pensionsgruppen, men det tycker vi är viktigt. Det förtjänar pensionssystemet, och framför allt förtjänar landets pensionärer det.

Fru talman! Det finns goda skäl till att stärka pensionärers ekonomi. Tack vare den moderatledda regeringen har ett genomsnittligt pensionärspar numera 2 200 kronor mer i plånboken jämfört med 2022.

Det är ett resultat av mycket konkreta åtgärder. Det är sänkt skatt på pension, lägre kostnader för el och drivmedel, stärkt högkostnadsskydd i tandvården och såklart också halverad matmoms. PRO gick ut häromdagen och sa att halveringen hade fått goda och avsedda effekter.

Vi har dessutom gjort det mer lönsamt att spara. De första 300 000 kronorna på ISK är skattefria. För många är detta en del i pensionssparandet.

Fru talman! Som jag inledde med att säga är arbete grunden för hela pensionssystemet. Vill man ha en högre pension måste det alltid löna sig att arbeta. Därför vill vi moderater fortsätta på den inslagna vägen.

Vi vill införa ett så kallat nytt jobbat-avdrag. Pension som är resultatet av ett långt arbetsliv ska beskattas lägre än pension som inte är det. För det ska alltid löna sig mer att ha arbetat än att inte ha gjort det.

Fru talman! Så här i det sista anförandet i kammaren vill jag passa på att ta tillfället i akt att tacka för de 8 åren i detta hus och för 16 år i demokratins tjänst.

Politik handlar mycket om relationer. Det jag kommer att bära med mig resten av mitt liv är alla relationer, goda vänskaper och trevliga samtal till och med över partigränser. Det kommer alltid att finnas med mig.

Jag vill påminna alla här i kammaren om att riksdagsuppdraget har vi alla till låns. Jag är oerhört glad och tacksam att jag fått detta fina demokratiuppdrag just till låns under två mandatperioder.

Efter sommaren, när debatterna har klingat av och valrörelsen är över, är det någon annan som kommer att sitta på platsen här i kammaren som jag kallar för min. Det är någon annan som kommer att sitta kring bordet i socialförsäkringsutskottet och utbildningsutskottet.

Det är någon annan som kommer att kuska runt i valkretsens åtta kommuner både dag och natt. Det är någon annan som kommer att sitta och arbeta på ett anförande, fru talman, och det ska erkännas att det ibland blev gjort kvällen innan en debatt. Och det är någon annan som kommer att ha kvällstjänstgöringen här i riksdagen.

Avslutningsvis: Ett litet tema i mina anföranden är att jag ofta lånat någon klok persons ord. Så även denna gång. Detta är en väldigt kort strof ur Pär Lagerkvists dikt på temat att ha något till låns.

Allt är nära, allt är långt ifrån.Allt är givet människan som lån.

Med det säger jag tack, fru talman, och glad sommar!

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver en stark kunskapsskola som ger elever rätt förutsättningar att nå utbildningens mål och främjar alla elevers utveckling och lärande. Därför genomför vi nu de största förbättringarna inom svensk skola på 30 år. Med dagens betänkande skapar vi bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Detta kommer att öka läraryrkets attraktivitet.

Självklart innehåller en lärares undervisningsuppdrag utöver själva undervisningen också planering och uppföljning. Detta kommer nu att regleras. Utvecklingssamtal ska framöver äga rum minst en gång per läsår. Det kommer också ett förtydligande i skollagen om att all personal har skyldighet att uppmärksamma och motverka kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier samt hantera dessa händelser.

Jag ska snart gå lite djupare in i betänkandet, men först vill jag göra en liten rättelse. I gårdagens debatt slängde jag lite oförsiktigt ur mig i ett replikskifte att vi säkert har haft tio betänkanden under våren som har varit en del av reformeringen av svensk skola. Jag tittade till vänster, och det såg ut som att jag hade väldigt fel när jag slängde ur mig den siffran. Jag kollade därför upp det och märkte att jag hade fel – det var nio. Det som vi debatterar i dag är det tionde.

För att ni där hemma som följer debatten ska veta vad vi har gjort i utbildningsutskottet och i kammaren under våren tänkte jag ägna några sekunder åt att räkna upp dessa tio betänkanden. De tio betänkandena är Framtidens yrkeshögskola, Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet, Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan, Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte, Utökade registerkontroller i skolväsendet, Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, Bättre förutsättningar för yrkesutbildning, Nya läroplaner, Förbättrat stöd i skolan och Tid för undervisningsuppdraget.

Herr talman! Man må tycka olika om de reformer som nu görs, men man kan inte säga något annat än att reformtakten i alla fall på skolområdet är rätt hög. Detta tror jag att vi alla kan vara överens om, oavsett partitillhörighet.

När man som politiker är med och inför lagstiftning bör man alltid fråga sig varför. Svaret från oss moderater i just detta betänkande och denna proposition är att lärare ska ges rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag, att lärare behöver tid att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, att lärare och förskollärare förtjänar en hållbar arbetssituation, att vi vill minska lärarnas administrativa börda och, slutligen, att lärare ska få vara just lärare.

Herr talman! Sedan regleringen av undervisningstiden försvann 1995 har förväntningarna på hur mycket en lärare ska undervisa sakta men säkert ökat. Detta har skett utan att man har tagit bort någonting annat. I dag konkurrerar undervisningen med ständigt ökande administration och dokumentation samt krav på tillgänglighet för vårdnadshavare.

Lärare och förskollärare vittnar om en vardag där stressen är hög och om en känsla av att aldrig riktigt hinna med det som man faktiskt utbildade sig för, nämligen att undervisa. Skolverkets senaste lärarprognos visar att det år 2038 kommer att saknas ungefär 10 600 behöriga lärare. Samtidigt visar rapporter från Sveriges Lärare att ungefär 35 000 personer har genomgått en relativt lång utbildning för att bli lärare, arbetat ett tag och sedan lämnat läraryrket.

Det är därför vi gör allt det som ingår i de tio punkter som jag nyss räknade upp och även reglerar undervisningstiden. Vi vill ge rätt förutsättningar. Vi vill se ett tydligt golv för planeringstiden och ett tydligt tak för undervisningstiden.

Herr talman! I detta betänkande föreslår vi också förändringar i hur information och dokumentation ska hanteras. Dagens krav på fortlöpande information till vårdnadshavare har i praktiken kommit att innebära att lärare förväntas ha ständig beredskap för att svara på frågor och ta emot synpunkter. De ska dessutom dokumentera det. Det är ett flöde som aldrig riktigt tar slut. Detta är verkligen inte någon kritik mot alla engagerade föräldrar – engagemang i barnens skolgång är något fantastiskt.

Systemet som vi utformar måste stärka undervisningen, inte underminera den. Därför föreslår vi att det ska vara personalen på förskolan eller skolan som avgör när och hur information ges till föräldrar. Utvecklingssamtal ska i normalfallet hållas en gång per läsår. Vi känner dock tilltro till lärarna, så om det behövs fler utvecklingssamtal finns det goda möjligheter till detta.

Herr talman! Vi föreslår också ett bättre regelverk för arbetet mot kränkande behandling. Låt mig vara väldigt tydlig: Det ska vara nolltolerans mot kränkande behandling i skolan. Skolan ska vara en trygg plats för våra barn och ungdomar, men dagens regelverk motverkar det syftet. Forskare har pekat på den ganska paradoxala effekten att lärare i vissa fall väljer att bortse från incidenter – inte alls därför att de inte bryr sig utan därför att de vet att det krävs så oerhört mycket dokumentation. När allting anmäls, vilket är fallet i dag, riskerar de riktigt allvarliga händelserna att inte uppmärksammas på grund av mängden anmälningar – ibland om bagateller.

Regeringen vill flytta fokus från att anmäla och dokumentera till att uppmärksamma, motverka och hantera. Personalen ska få en stärkt skyldighet att agera, men just anmälningsskyldigheten begränsas till situationer som rör allvarlig eller upprepad kränkning. När det gäller sådant som kan redas ut i stunden känner vi stor tilltro till att lärarna kan göra det, så att det inte behöver gå in i ett tungt administrativt system.

Moderaternas och min förhoppning är att alla de reformer som nu görs ska ge hopp åt en ny generation lärare. Jag sa det i går och säger det gärna igen: Vi ser er, vi hör er och vi vill ge er rätt förutsättningar. Det är hoppingivande att mer än varannan lärare som har lämnat läraryrket kan tänka sig att komma tillbaka till yrket om de bara får rätt förutsättningar.

Du som lyssnar på detta anförande kanske är lärare. Du kanske är en av de tiotusentals lärare som utbildade sig men kände att de inte hade rätt förutsättningar. Då hoppas jag att du känner att vi, genom alla de reformer som nu genomförs, steg för steg återigen ger dig rätt förutsättningar för ditt viktiga arbete. Jag hoppas att du kan tänka dig att komma tillbaka till skolans värld och återigen utöva läraryrket, som är ett av de viktigaste och meningsfullaste yrken som finns.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Fru talman! Jag hörde kanske inget tillägg eller någon fråga i denna andra replik, så mitt lite mer juridiska svar kvarstår.

Det är en sak att prata och ha ett välsmort munläder och säga att man vill mycket med svensk skola, och sedan är det en helt annan sak vad man gör. Det här är den tionde stora lagstiftningen under våren, eller något sådant. Jag är sex veckor in i mitt uppdrag, får jag väl säga, så jag har kanske inte de exakta siffrorna.

Det vi gör är en stor reformering av skolan, och jag hoppas att ni ändå kan hålla med att mycket av den lagstiftning som nu kommer på plats kommer att förändra svensk skola i grunden. Och förändrar man svensk skola i grunden kommer det också att bli mer attraktivt att arbeta inom svensk skola. Jag vet att det finns tiotusentals lärare som har gått en ganska lång lärarutbildning och utbildat sig i många år men kanske aldrig börjat arbeta som lärare, eller så har man arbetat några år och sedan känt att man inte har rätt förutsättningar. Dem vill vi locka tillbaka till svensk skola.

Vi vill också att alla de elever som i dag går på gymnasiet och funderar på vilken utbildning man ska välja känner att läraryrket verkar vara ett yrke där man får förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag, och där kan vi i politiken faktiskt göra ganska mycket. Vi här i kammaren kan göra en del, men skolan är som sagt var kommunens ansvar. Jag har stor tilltro till att många av våra 290 kommuner ute i landet också kan fatta väl avvägda beslut.

Det vi gör på nationell nivå är att öka upp resurserna. Det har vi gjort sedan 2023, och det har vi fortsatt med hela mandatperioden. Det ger också rätt förutsättningar för våra skolhuvudmän ute i kommunerna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan – en för mig ganska liten och smal fråga, som jag kan börja med att svara ganska konkret på.

Det finns en motsvarande bestämmelse i 3 kap. 2 §, och det stämmer som ledamoten säger att vi nu gör en renodling i det första kapitlet. De mer detaljerade bestämmelserna, som egentligen säger precis samma sak, flyttar nu från det första till tredje kapitlet.

Det är juristen i mig som säger detta; jag tycker närmast det är en lagteknisk sak att göra så här. Man får gärna dra stora växlar på det; det står ledamoten och Socialdemokraterna helt fritt att göra det. Men frågan sätter ljuset på någonting annat som jag tycker är spännande, nämligen vad som är problemet i svensk skola.

Skulle problemet i svensk skola möjligen kunna vara att en fjärdedel av eleverna går ut nian utan fullständiga betyg och att elever inte kan läsa, skriva och räkna? Är det möjligen så att det är ett av de större problemen i svensk skola?

Den här propositionen och betänkandet svarar på precis det: att det inte vara onödig administration och att man ska få tidiga och konkreta insatser som dessutom ska utvärderas, någonting som man kan tycka är rimligt och ganska grundläggande. Jag tycker därför att den här lite smalare frågan sätter ljuset på att vi har olika syn på vad som är problemet inom svensk skola.

Man pratar ofta om fler lärare och mindre barngrupper, och det är väl egentligen samma sak. Vi tror ju att alla de reformer som vi gör nu dels kan locka tillbaka de tiotusentals lärare som inte arbetar inom svensk skola i dag, dels ge hopp åt en ny generation lärare.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att bekänna en sak. Jag är lärarbarn. Det var inte alltid något man skröt om under sin uppväxt. Jag är dessutom inte bara dotter till en lärare utan till två: en specialpedagog och en idrottslärare. När jag nu är vuxen och har egna barn inser jag att det självklart har präglat mig att växa upp med två lärare. Vi har pratat mycket skolpolitik under hela uppväxten hemma, men jag såg också hur lärarrollen förändrades under dessa år.

Mycket av det som den moderatledda regeringen gör i dag – upprätta kunskapsskolan men också lärarrollen, minska administrationen, införa ett mer rättvist betygssystem, öka tilltron till lärare och förbättra lärarnas förutsättningar – vet jag att mina föräldrar och deras kollegor hade önskat redan under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Nu är de pensionerade sedan ett antal år tillbaka, men de såg då att lärarrollen förändrades och delvis också urholkades.

Moderaternas och min förhoppning är att alla de reformer som görs nu – en av dem debatterar vi i dag – ger hopp åt en ny generation lärare. Vi ser er, vi hör er, vi litar på er och vi vill ge er rätt förutsättningar.

Lärarna är viktiga, men självklart är det barnen som är vår framtid. Alla barn förtjänar en ordentlig chans i livet. Väldigt mycket börjar i skolan. En trygg och kunskapsfokuserad skola kan förändra ett barns framtid. Den finns i inledningen av barnets livsresa och kan bygga självförtroende och skapa möjligheter som aldrig hade funnits annars.

Jag och Moderaterna brinner verkligen för att alla barn, oavsett bakgrund, ska få förutsättningar att lyckas. Det handlar om tidiga insatser, som vi diskuterar i dag, när behov finns. Det handlar om skickliga lärare, om studiero men också om höga förväntningar på precis varenda elev. Vi sviker barn om vi accepterar en skola där elever lämnas i sticket och inte får det stöd som de behöver i tid.

Jag är därför extra glad, fru talman, att få debattera detta betänkande och propositionen om förbättrat stöd i skolan.

Förmågan att läsa, skriva och räkna utgör helt grundläggande färdigheter som är centrala för elevers fortsatta kunskapsutveckling. Sådana färdigheter behövs för att man ska kunna ta till sig undervisningen. Många elever saknar dessa färdigheter, och det upptäcks dessutom alldeles för sent.

Fru talman! Granskningar från Skolinspektionen visar att stöd ofta sätts in för sent eller inte alls, och det är heller inte ändamålsenligt utformat. Kort sagt har vi i dag ett system för stöd och extra anpassningar som inte fungerar, och nu ändrar vi det.

Fru talman! Hur kommer det förbättrade stödet att fungera framöver? Det är en relevant fråga i sammanhanget, och kanske undrar någon av de som lyssnar där hemma om detta.

Från och med 2028 kommer standardiserade tester att göras i början av höstterminen i vissa årskurser. Det ska göras för att identifiera behov tidigt. Stödundervisningen ska sättas in snabbare, och den ska också vara mer träffsäker. Dessutom tar vi genom betänkandet bort hindren att utöva stödundervisning i mindre grupper. Elever ska få stödundervisning i ett tidigt skede i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

När det gäller särskilt stöd har vi tillit till lärarna att de kan se när behovet finns och sätta in stödet tidigt. Vi behöver inte göra det administrativt krångligt.

Fru talman! Den lagstiftning vi debatterar i dag är inte en ensam satellit, utan den ingår i ett mycket större paket. Jag vill sätta ljuset på några av de reformer som vi nu genomför i väldigt rask takt.

Vi gör om läroplanerna och lärarutbildningens examensmål. Vi ser att den absolut bästa metoden för läsinlärning är den som är evidensbaserad, och det är rimligt att det är den man ska använda sig av. Det är också därför vi har fokus på kognitionsvetenskap.

Sverige har den sämsta klassrumsdisciplinen i hela Europa, enligt OECD. Därför ser vi nu till att stärka tryggheten och studieron i klassrummen runt om i hela landet. Vi tydliggör rektorns roll, och vi upprätthåller trygghet och studiero. Vi gör skolan mobilfri. Det kommer också att göra stor skillnad för studieron. Vi ser dessutom till att man kan både stänga av och omplacera elever under en längre tid än i dag.

Låt mig säga något om registerkontroller. I dag kan man göra en registerkontroll i belastningsregistret om brott som har begåtts. Nu kommer man också att kunna göra kontroller i misstankeregistret, det vill säga om brott som man är misstänkt för att ha gjort. Vi vill se till att rätt personer jobbar inom svensk skola. Det är grundläggande. Vi vill inte att det ska vara möjligt för en person som till exempel är dömd för hedersförtryck att arbeta med elever i svensk skola.

Imorgon är det en ny debatt här i kammaren. Då gäller det betänkandet Tid för undervisningsuppdraget. Det är ett förslag som på riktigt stärker lärarnas yrkesroll. Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att stärka kvaliteten i undervisningen. Men för att man ska kunna göra det måste man få rätt förutsättningar att fokusera på kärnuppdraget lärande.

Det är därför viktigt med ett tak för undervisningstiden och ett golv för planeringstiden, vilket nu införs. Vi ser samtidigt till att den administrativa bördan lättar genom minskade skriftliga krav.

För att upprätta kunskapsskolan, fru talman, genomför vi nu kort och gott de största reformerna inom svensk skola på 30 år. Som tidigare nämnts är nya läroplaner, nytt betygssystem och reformerad lärarutbildning alla en del av detta.

En av de viktigaste förändringarna är det som vi debatterar just i dag: Inget barn ska halka efter utan att någon fångar upp det. Därför reformerar vi stödsystemet i grunden så att varje barn ska få rätt stöd och ska få det i rätt tid.

Avslutningsvis är det Moderaternas förhoppning att alla dessa reformer nu ger hopp åt en ny generation lärare. Vi ser er, vi hör er, vi litar på er och vi vill som sagt ge er rätt förutsättningar. Till de elever som går i skolan eller ska börja i skolan vill jag säga: Ni ska också få rätt förutsättningar att lyckas. Det handlar om tidiga insatser, skickliga lärare, studiero och höga förväntningar på varje elev.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Sverige står inför ett historiskt skifte gällande infrastruktur i och med den nya infrastrukturpropositionen, med omfattande satsningar på både järnväg och väg. För oss i Skåne, som ju är Sveriges tillväxtmotor och porten ut mot Europa, är välfungerande transporter helt avgörande, både gällande pendling och också godstransporter.

Samtidigt genererar Öresundsbron betydande intäkter, men många skåningar upplever att dessa medel inte återinvesteras i Skåne i tillräcklig utsträckning.

Därför går min fråga till statsrådet Jessica Rosencrantz: Vad gör regeringen för att konkret stärka infrastruktursatsningarna i Skåne och för att säkerställa att intäkterna från Öresundsbron kommer skåningarna till del?

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att beslut om föräldraledighet i grunden fattas bäst hemma vid köksbordet och inte av politiker.

Det lagförslag som debatteras i dag har sitt ursprung i en förfrågan i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan. Regeringen ville veta vilka regelförenklingar som kunde göras på området. Ett av förslagen var just ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning.

Det finns två goda skäl till att den moderatledda regeringen har lagt fram det här förslaget. Det första skälet är att det ska vara enkelt för föräldrar att göra rätt. Det andra är att det ska vara så lite administration som möjligt. Det första är alltså att det ska vara lätt att göra rätt, och det andra är att man som nybliven förälder helt enkelt ska lägga så lite tid som möjligt på administration och i stället få fokusera på det viktigaste, nämligen det lilla nyfödda barnet.

Herr talman! Denna förändring kan anses vara av mindre karaktär, vilket nämndes innan. Låt oss dock inte glömma bort alla de andra förenklingar och förändringar som den moderatledda regeringen har lagt fram under mandatperioden och som har gett ökad flexibilitet.

Jag vill passa på, herr talman, att nämna två frihetsreformer inom föräldraförsäkringen som den moderatledda regeringen har genomfört.

Den första är dubbleringen av antalet dubbeldagar – från 30 till 60 dagar. För er som inte vet vad dubbeldagar är kan jag säga att det är de föräldraledighetsdagar då båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt. Vi vet att det för kvinnor som nyss har förlöst ett barn är bra att få stöttning av en partner hemma. Vi vet också att det är bra för anknytningen. Det här är därför en viktig frihetsreform.

Den andra är överlåtelsen av föräldrapenningdagar. I dagsläget kan en ensamstående överlåta hela 90 dagar till någon närstående. Det här är bra för alla familjer men är särskilt viktigt för just den ensamstående mamman, som till exempel kan ta hjälp av och överlåta dagar till en morfar eller en mormor.

Reformen kan även vara av stor vikt för företagare. Jag tänker på de kvinnliga företagarna, till exempel frisörer, som ofta är kvinnor, ofta är egenföretagare och ofta har ganska svårt att vara borta en längre tid från arbetet. För dem kan överlåtelsen av föräldrapenning vara av väldigt stor vikt.

Herr talman! Jag älskar frihetsreformer, vilket väl inte är någon överraskning. Det ligger i den moderata ryggmärgen att vilja driva igenom just frihetsförändringar, och frihetstanken är viktig för oss moderater. Vi är övertygade om att föräldrar kan göra bra val. Vi vill alltså ge barnfamiljerna större frihet – tidigare genom en dubblering av antalet dubbeldagar och överlåtelse av föräldrapenningdagar, och i dag genom minskad administration vid ansökan om föräldrapenning.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Bara så att alla hänger med där hemma: Nu pratar vi om bidragsreformen, som Miljöpartiet är väldigt negativt inställt till, får man väl säga. Delar i det har jag så oerhört svårt att förstå, även om jag försöker fintolka och sätta mig in i hur man skulle kunna tänka på andra sidan av politiken.

Ta detta med aktivitetskrav. Aktivitetskrav gäller när man uppbär försörjningsstöd och har en total arbetsförmåga på 100 procent – man vill och kan alltså arbeta; vi vet i alla fall att man kan. Då har det i dag inte ställts krav på att man ska göra något på de där 100 procenten som man uppbär sitt aktivitetsstöd för. Det som aktivitetskravet nu innebär är att kommunerna måste erbjuda dessa personer olika sätt att göra sig mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Det är oerhört svårt för mig som moderat att förstå hur man kan vara emot detta. Hur kan man vara emot ett aktivitetskrav? Det vore positivt om Miljöpartiet och ledamoten skulle vara för detta, men det är väldigt svårt att förstå hur man kan vara emot en sådan del i bidragsreformen.

Jag ska försöka att inte upprepa mig alltför mycket. Jag kan bara slutligen, under de sista 30 sekunderna av mitt inlägg, konstatera att den moderatledda regeringen inte har legat på latsidan när det gäller barnfamiljerna. Förutom att sänka inkomstskatten – det finns också många barnfamiljer där båda föräldrarna eller en av dem jobbar – har vi infört fritidskortet och höjt bostadsbidraget, vi moderniserar bostadsbidraget, vi sänker avgiften för förskola och fritidshem, vi förenklar föräldrapenningen, vi stärker rätten till vab i svåra situationer och så vidare. Vi har alltså gjort mycket för barnfamiljerna, och vi fortsätter ha barnfamiljerna som ett starkt fokus framöver.

(Applåder)

Fru talman! Jag känner att ledamoten lite lägger orden i munnen på mig när han påstår att det jag säger indikerar att människor vill vara arbetslösa. I det tidigare replikskiftet förklarade jag att det är precis tvärtom – att det delvis är en totalt misslyckad integration som har gjort att vi har hamnat där vi har hamnat och att vi inte på rätt sätt har kunnat stötta människor när det gäller vare sig språk eller utbildningsnivå.

Jag vet att ert svar är höjda bidrag, och vårt svar är något annat. Vårt svar kommer alltid att vara egenförsörjning och att vi ska göra det möjligt för så många som möjligt i detta land att gå från bidrag till arbete.

Då kan man undra vad vi har för lösningar – vad vill Moderaterna göra? Jag nämnde några saker tidigare. Det handlar bland annat om yrkesutbildning på gymnasie- och högskolenivå. Det handlar om att jobba med matchningen, som man gör på Arbetsförmedlingen, på ett tydligare sätt än tidigare. Vi förlänger etableringsjobben, och vi gör det billigare att anställa. Vi satsar på psykiatrin, för vi vet att den ökade psykiska ohälsan har en stark koppling till sjukskrivningar men även till arbetslöshet. Det är alltså inte så att det inte görs saker – tvärtom.

Jag tror att väldigt få människor är arbetslösa av egen fri vilja. Men jag tror att politiken kan göra mer för att öka drivkrafterna och möjligheterna. Det handlar om hela omdaningen av sfi – man har tidigare kunnat gå på sfi i många år, men nu kommer det att bli individuella planer och tydligare uppföljningar så att man lär sig språket. Vi vet att språket är nyckeln för att kunna arbeta i Sverige.

Fru talman! Bra att du nämner ungdomsarbetslösheten, Arber Gashi! Den vill jag jättegärna diskutera. Vi ser nämligen ganska olika på den, skulle man kunna säga.

SCB:s egen statistik visar att 60 procent av de ungdomar som räknas som arbetslösa i själva verket är heltidsstuderande. Nu är det ganska länge sedan jag pluggade juridik, men jag gjorde det i knappa fem år. Inte såg jag mig som arbetslös under tiden jag studerade juridik på heltid. Det var visserligen ganska fattigt på sommaren, och då sökte man sig ett sommarjobb för att försöka lösa att ändå kunna betala hyran. Men jag såg mig definitivt inte som arbetslös när jag var heltidsstuderande.

Man behöver alltså kunna rensa siffrorna från dem som faktiskt är heltidsstuderande. 60 procent av de ungdomar som räknas som arbetslösa är i själva verket heltidsstuderande. Det är viktigt att lyssnarna och tittarna där hemma förstår den skillnaden. Den verkliga siffran, om man rensar bort de heltidsstuderande, är ungefär 5,4 procent. Det är en ganska stor skillnad.

Jag vet inte om ledamoten hade någon mer konkret fråga. Men det känns viktigt att de sista 40 sekunderna jag har på mig blir lite klargörande när det gäller vad man har till vänster och vad man har till höger. Jag tycker att det är trevligt om tittarna där hemma kan se det.

Jag ser en otroligt stark koppling mellan att fler föräldrar behöver gå till jobbet och att vi har konkret politik för det. Vi kan absolut stärka barnfamiljerna med stärkta bidrag; det brukar ju vara ert svar. Men det finns också en annan väg. Den vägen står Moderaterna för.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten! Det är väl trevligt att prata lite om arbetsmarknadspolitik. Det har också en stark koppling till den ekonomiska familjepolitiken. Jag pratar gärna med ledamoten om det.

Jag vill bara rama in detta, kanske främst för lyssnarna där hemma eftersom jag är övertygad om att ledamoten är väl insatt. Sverige har sedan 90-talskrisen haft en arbetslöshet som har legat mellan 6 och 9 procent. Det tror jag att vi i alla fall kan enas om, även om vi kanske är oense om resten.

Man brukar säga att arbetslösheten ökar med ungefär 2 procentenheter i en lågkonjunktur. Har den ökat med 2 procentenheter under den här lågkonjunkturen? Nej, det har den inte. Den har ökat med 1 procentenhet. Den är alltså lägre än under finanskrisen och lägre än under coronapandemin.

Det är däremot ett faktum att den här regeringen ärvde en hög strukturell arbetslöshet när vi tillträdde 2022. Det saknade jag både i ledamotens anförande och i frågan. För att kunna svara på vad man ska göra måste man också konkretisera vad som är problemet. Man behöver bland annat kunna prata om den misslyckade integrationen.

Det är stor skillnad i arbetslöshetssiffrorna. För dem som är inrikes födda ligger arbetslösheten på ungefär 4,7 procent, och för dem som är utrikes födda ligger arbetslösheten på 14,8 procent. Det är stor skillnad mellan om man är inrikes född eller utrikes född.

Då behöver konklusionen vara att det faktiskt är en misslyckad integrationspolitik som ligger bakom. Och det är just det som den moderatledda regeringen nu har ett stort fokus på, bland annat genom att stärka sfi:n, som blir fallet detta år.

Jag får återkomma till fler förslag i min nästa replik.

(Applåder)

Fru talman! Det är som Astrid Lindgren en gång så klokt sa: ”Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.” Hon pekar på någonting viktigt här, Astrid – nämligen att det är i familjerna som grunden läggs för en trygg uppväxt, som också ger trygga barn. Familjerna vet bäst själva vad deras barn behöver och vilka beslut som fungerar i just deras livspussel. Så ska det vara. Politiken ska aldrig ta över familjens roll. Politiken ska inte detaljstyra människors liv. Politikens uppgift är att skapa goda förutsättningar, ge stöd när det behövs och finnas där som det yttersta skyddsnätet när livet inte går ihop.

Fru talman! I dag debatterar vi den ekonomiska familjepolitiken. Det är ett område som berör i stort sett varje svensk familj någon gång i livet. Familjepolitikens yttersta uppgift är enkel att formulera, men det är helt avgörande att vi lyckas med den. Barn ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Därför ska den ekonomiska familjepolitiken stärka barnfamiljers ekonomi, särskilt där behoven är som störst. Den ska ge föräldrar bättre möjligheter att kombinera arbete och familjeliv. Den ska också underlätta ett jämställt föräldraskap och se till att barn får tid med båda sina föräldrar, i det fall man har två föräldrar.

Fru talman! För oss moderater vilar den ekonomiska familjepolitiken på tre enkla men avgörande principer. Vi kan tala om trygghet, tillit och ansvar. Därför har den moderatledda regeringen under mandatperioden påbörjat ett omfattande reformarbete gällande just de tre principerna.

Fru talman! Låt mig börja med ansvar. Under våren kommer den stora bidragsreformen. Den består av tre delar: bidragstak, kvalificering till socialförsäkringen och aktivitetskrav. Det ska alltid löna sig att arbeta. Vi moderater vill se fler människor som går från bidrag till arbete. Vi går från en bidragspolitik som alltför ofta har passiviserat människor till att nu ställa krav. Det är att ta ansvar för att välfärdssystemet ska vara långsiktigt hållbart men också för att skattebetalarnas pengar ska användas rätt och för att barn inte ska växa upp i hem där bidragsberoende i stället för arbete har blivit norm.

Det är inte rimligt att en del barn i dag under hela sin uppväxt inte ser sina föräldrar gå till arbetet en enda dag. Det är verkligheten för vissa barn i dag. Bara tanken på vilket fruktansvärt misslyckande det är för samhället gör mig oerhört ledsen.

Det är inte rättvist att systemen utformas så att egen försörjning i vissa fall framstår som nästan mindre lönsamt än bidragsberoende. Det är inte rättvist att människor som arbetar och betalar skatt ska finansiera ett system som inte ställer krav på den som faktiskt kan arbeta och vill bidra. Därför är det bra att regeringen genomför reformer som stärker drivkrafterna till arbete och gör välfärden mer hållbar över tid.

Fru talman! Familjepolitiken handlar även om tillit till att föräldrar kan ta beslut. Sedan tidigare har den moderatledda regeringen dubblerat antalet dubbeldagar. Det är dagar när båda föräldrarna kan vara hemma tillsammans med sitt barn. Vi har tillit till att familjerna själva kan bestämma och avgöra detta.

Den moderatledda regeringen har också ökat vårdnadshavares möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till någon annan. Vi känner tillit till att föräldrar kan avgöra detta själva.

Under våren kommer en proposition till riksdagen som innebär att det onödiga kravet att man först ska anmäla och sedan ansöka om föräldrapenning tas bort. Jag har själv nyligen varit föräldraledig, och det är väldigt svårt som förälder att förstå varför det är så. Det kan kännas som en ganska liten förändring, men den kommer att underlätta. För en småbarnsförälder som försöker få ihop pusslet är det en liten pusselbit som faktiskt spelar roll. Det blir mindre krångel, färre onödiga moment och mer fokus på familjen, precis som det ska vara. Så ska en modern familjepolitik fungera.

Fru talman! Till sist vill jag tala om tryggheten, som jag inledde mitt anförande med att tala om och som Astrid Lindgren beskrev så fint. Trygghet handlar om att system ska fungera. Därför går regeringen också vidare och gör bostadsbidraget mer träffsäkert och korrekt. Det handlar om att minska risken för felaktiga utbetalningar, minska återkraven och därmed också minska skuldsättningen.

Återkrav av bostadsbidrag har såklart skapat otroligt stor oro för många. När människor inte kan lita på hur stöden faller ut urholkas tryggheten. Därför är det rätt att modernisera systemet, så att det blir mer rättvist för både den enskilde och hela skattekollektivet.

Fru talman! Avslutningsvis: Moderaterna tror på familjens egen kraft. Vi vill att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. Vi tror på ett samhälle som finns där när livet prövar men som samtidigt ställer krav. Barnets bästa ska alltid stå i centrum, och familjer ska få stöd när livet är sårbart. Men trygghet byggs inte genom långvarigt bidragsberoende utan genom arbete, egenmakt och egen försörjning.

Det är därför den moderatledda regeringen för en familjepolitik som förenar omtanke och trygghet med ansvar. Det är en politik som stärker familjer, bryter utanförskap och bygger ett starkare och mer rättvist Sverige.

(Applåder)

Herr talman! I dag lever 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom. Vi vet att den siffran kommer att öka kraftigt de kommande åren. Tack och lov går forskningen framåt. Vi har mer kunskap än någonsin på det här området, och vi vet hur demens kan både behandlas och förebyggas.

Varje människa som drabbas av demens ska få leva ett värdigt och meningsfullt liv även efter en diagnos. Under förra året presenterade regeringen en uppdaterad demensstrategi, och jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje: Vilka förändringar innebär denna nya strategi?

Fru talman! Benjamin Franklin lär en gång ha sagt följande: I denna värld är ingenting säkert förutom döden och skatterna. Det tror jag att vi kan vara överens om politiskt.

Vi kan addera ytterligare en sanning, nämligen att vi lever allt längre. Det är verkligen en fantastisk utveckling, och därför är pensionspolitiken den mest långsiktigt avgörande fråga som debatteras i denna kammare.

Fru talman! Det allmänna pensionssystemet infördes 1991; då var det fem partier som ingick i gruppen. Detta var ett avgörande steg för att skapa stabilitet, förutsättningar och ansvarstagande över generationsgränser.

Under den här mandatperioden har en viktig utveckling skett. Samtliga åtta partier i riksdagen ingår nu i Pensionsgruppen. För oss moderater är detta väldigt positivt. Det stärker legitimiteten, breddar ansvaret och ökar möjligheten att fatta långsiktigt hållbara beslut bortom kortsiktiga politiska vinster.

Fru talman! Enligt Pensionsmyndigheten är det bara 8 procent av befolkningen som känner till begreppet riktålder. Därför vill jag stanna upp en liten stund vid det här begreppet.

Riktåldern anpassas efter att vi lever allt längre. När jag var liten sa man att man gick i pension vid 65, men nu ser det ut på ett helt annat sätt. För att pensionerna inte ska bli lägre över tid behöver vi vara fler som arbetar längre. Mellan 2026 och 2031 är riktåldern 67 år, och den kommer successivt att öka. Anledningen till detta är helt enkelt att pensionsnivåerna ska kunna hålla över tid. Riktålder är ett nytt begrepp.

Det är viktigt att understryka att riktåldern inte är tvingande. Den påverkar dock hur tidigt man kan ta ut sin inkomstpension och premiepension samt när man får rätt till garantipension och bostadstillägg.

Fru talman! Pensionssystemet ska inte bara vara stabilt, utan det ska också vara effektivt. Därför är det välkommet att Pensionsgruppen nu inför en gas i pensionssystemet. Det känns helt naturligt i och med att bromsen i pensionssystemet fanns sedan tidigare. Till dem som inte känner till det kan jag säga att detta med gas i pensionssystemet handlar om att man kan dela ut överskott som uppstår i pensionssystemet. Bromsen finns till för att hantera eventuella underskott i systemet.

Fru talman! Regeringen konstaterar i budgeten för 2026 att kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än män och i större utsträckning tar del av grundskyddet. En viktig förklaring till detta är såklart arbetskraftsdeltagandet. Inkomsterna har ju en historisk förklaring, och det är tyvärr även i dag en realitet att män har högre inkomster än kvinnor.

Ett ojämställt arbetsliv leder ofrånkomligen till ojämställda pensioner. Därför är det helt avgörande att pensionspolitiken och arbetsmarknadspolitiken hänger ihop. Regeringen har ett tydligt fokus på att följa och analysera det pensionsgap som finns mellan män och kvinnor och kommer långsiktigt att arbeta vidare för jämställda pensioner.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att pensionspolitiken för oss moderater ytterst handlar om rättvisa och ansvar. Den som har arbetat och slitit ett helt arbetsliv ska känna trygghet och ha ett värdigt liv som pensionär. Därför fortsätter den moderatledda regeringen att leverera reformer som stärker pensionssystemet och pensionärernas ekonomi och som gör verklig skillnad för pensionärer.

Förutom att vi har bekämpat inflationen, vilket har varit det absolut mest grundläggande, har vi genomfört en tandvårdsreform. Matmomsen och elskatten sänks. Vi inför ett högkostnadsskydd för höga elpriser. Bränslepriserna sänks. Det blir också sänkt skatt på pension. För ett genomsnittligt pensionärspar handlar det om 26 000 mer i plånboken per år mellan 2022 och 2026. Det gör stor skillnad för landets pensionärer.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag må vara lite lomhörd, men jag hörde inte direkt någon fråga från ledamoten.

Jag tar då tillfället i akt att göra en liten repetition av allt det som regeringen gör för barnfamiljer. Vi skäms inte över det vi har gjort. Vi har familjer och hushåll som den främsta prioriteringen i samtliga budgetar som har lagts fram under mandatperioden.

Det handlar absolut om skattesänkningar, men till att börja med handlade det om att bekämpa inflationen. Om vi inte hade gjort det hade alla de andra bitarna aldrig kunnat komma på plats. Inflationen var uppe på 10 procent och är i dag nere på 2,3 procent.

Vi har sänkt skatten. Det tycker vi olika om. Ledamoten gillar bevisligen höjda bidrag, och vi från Moderaternas sida tycker att det är bättre att man får behålla mer av sina egna pengar.

Låt mig upprepa exemplet med en polis och en sjuksköterska. Jag vet att det irriterar, och därför säger jag det igen. Det är 5 000 kronor varje månad. Tänk vilken skillnad det gör för den familjen! Det är 5 000 kronor i månaden som gör att den där julen kanske inte blir på samma sätt som om vi hade haft en rödgrön regering, gubevars!

Utöver detta sänker vi matmomsen. Det gör vi nästa år. Det har inte varit så mycket diskussion om matkostnaderna i den här debatten. Jag har varit föräldraledig, så jag lyssnade på debatten förra året. Då diskuterades matpriserna. Nu sänker vi matmomsen och halverar. Utöver det har vi fritidskortet, sänkta skatter på el, bensin och diesel och sänkt förskoleavgift.

Regeringen gör mycket för barnfamiljerna, och det kommer vi att fortsätta göra. De kommer att vara fortsatt prioriterade för den moderatledda regeringen.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Miljöpartiet är ändå att lita på! Oavsett frågan blir svaret alltid bidrag. Det känns liksom gott att man vet var man har Miljöpartiet, så även i denna fråga. Svaret blir alltid bidrag.

Jag vill ändå titta lite närmare på budgeten, för det är rätt bra att göra det i de här sammanhangen när man pratar om utsatta familjer. Jag hoppas att ledamoten har tittat på den del som kallas för varaktigt låg ekonomisk standard, som är ett vedertaget mått. I budgeten nämns att andelen med varaktigt låg ekonomisk standard inte har förändrats nämnvärt över tid – under de senaste nio tio åren tror jag att det är – om man pratar om personer. Om man däremot pratar om hushåll ser man en betydande minskning av andelen hushåll med varaktigt låg ekonomisk standard. Jag tycker att det väcker eftertanke.

Låt oss titta vidare på siffrorna, för det här är ett rätt intressant och bra mått. För hushåll med två inrikes födda föräldrar är andelen med varaktigt låg ekonomisk standard 0,6 procent, alltså extremt låg. För hushåll med två utrikes födda personer är det i stället 7,5 procent. Då behöver man komma till konklusionen att det inte är bidragen vi ska öka utan utanförskapet vi ska bryta.

Mycket av det som vi har gjort de senaste tre åren handlar om att bryta utanförskapet. Det är en stor bidragsreform i tre delar som regeringen nu kommer att göra som kommer att bryta utanförskapet. Det är en stram asylinvandring som kommer att bryta utanförskapet. Det är en riktig integrationspolitik som kommer att bryta utanförskapet. Det är inte höjda bidrag.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Att bli förälder är det absolut största som har hänt mig. Att få bli mamma till Nils och Stina är det finaste och mest utmanande uppdrag, inklusive riksdagsuppdraget, som jag tagit mig an i livet.

När man blir förälder får man se nya delar av samhället men också nya delar av sig själv. Det är barnmorskemottagning, förlossningsvården, eftervården, en av världens mest generösa föräldraförsäkringar, vab, vardagspusslet och den ständiga otillräckligheten.

När man har blivit förälder blir det en del av ens identitet som man bär med sig för resten av livet. Därför ligger dagens debatt om ekonomisk trygghet för familjer och barn mig extra varmt om hjärtat.

Fru ålderspresident! Detta utgiftsområde omfattar ungefär 100 miljarder kronor. Så att ni där hemma hänger med kan jag nämna att det är bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, underhållsstöd och omvårdnadsbidrag.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren för familjer med och familjer utan barn.

Här gör regeringen flera viktiga insatser genom att stärka arbetslinjen, göra det mer lönsamt att arbeta och ge barnfamiljer större frihet att själva forma sin vardag.

Fru ålderspresident! När vi läser om utgiftsområde 12 på sidan 20 står det: Förvärvsarbete har en avgörande roll för den ekonomiska standarden. Det låter ganska byråkratiskt och krångligt. Men på vanlig svenska betyder det att den viktigaste faktorn för att familjer ska ha goda ekonomiska förutsättningar är att människor kommer i arbete.

Vi moderater står på hårt arbetande människors sida, och vi gör det på goda grunder. Vi vet att det inte bara är bra för individen att gå till ett arbete. Det är också bra för individens familj och för hela samhället.

Fru ålderspresident! En reform som nu genomförs är den utökade möjligheten till vab som införs den 1 januari. Den är till för föräldrar till barn med en funktionsnedsättning eller en sjukdom och som behöver komma till skola och förskola, ha möten om egenvård och så vidare.

Det kämpade jag hårt för i socialutskottet under förra mandatperioden. Jag är nu så glad att det blir verklighet. Det gäller till exempel föräldrar som har barn med diabetes när de behöver instruera förskolepersonal eller skolpersonal.

Vet ni hur det var tidigare? Då fick de ta semester för att hjälpa sitt barn eller instruera lärarna eller förskolepersonalen. Det behöver de inte längre, utan de kan ta vab. Det tycker jag är väldigt bra.

Fru ålderspresident! Låt mig ta ett litet axplock av det som den moderatledda regeringen gör för barnfamiljer. Den andra sidan vill gärna att vi ska står här och skämmas. Jag skäms inte.

Vi har bekämpat inflationen. Den var 10 procent när vi tillträdde. Den är i dag nere på 2,3 procent.

Vi har sänkt skatten för vanligt folk. Vi kan ta en vanlig familj med en polis och en sjuksköterska. De är säkert i vänsterpartiernas ögon höginkomsttagare, men jag är inte helt säker på att de själv känner sig som det. De har nu 5 000 kronor mer i månaden.

Man kanske tror därhemma att jag säger fel. Men de har 5 000 kronor mer om man jämför 2022 med 2025 eller 2026. Det är ganska mycket pengar. Det är ett sätt som vi stärker barnfamiljerna på. Det är inte småpengar. Det handlar inte om hundralappar utan om tusentals kronor.

Vi sänker matmomsen nästa år. Vi har infört fritidskortet, så att de barnfamiljer som uppbär bostadsbidrag får en stöttning på 2 000 kronor för att kunna delta i fritidsaktiviteter.

Jag kan fortsätta: Vi sänker skatten på el, bensin och diesel. Att tanka bilen är i dag 500 kronor billigare än det var när vi tillträdde. Det gör stor skillnad för vanliga familjer som bor på landsbygden och som sliter varje dag och åker till arbetet. Vi har också sänkt förskoleavgiften.

Avslutningsvis, fru ålderspresident: Den moderatledda regeringen har verkligen tagit krafttag. Jag vill inte höra en gång till att vi inte gör någonting för att stärka barnfamiljerna. Det är hushållen och barnfamiljerna som har varit det stora fokuset utöver bekämpandet av inflationen. Vi har sänkt skatterna och gett föräldrar större frihet att forma sin egen vardag.

Framför allt har vi gjort det tydligt att arbete är vägen till både ekonomisk trygghet och välstånd. Det är när föräldrar går till arbetet varje dag som vi minskar utanförskapet. Vi minskar också risken för att man ärver sitt utanförskap.

Det är så vi bryter utanförskapet och bygger ett rikare och tryggare Sverige, familj för familj, reform för reform.

(Applåder)

Fru talman! I eftermiddag debatterar vi utgiftsområde 11. För oss här inne är det självklart vad det handlar om men kanske inte för er där hemma; det är de så kallade grundskyddsförmånerna. Vi pratar om garantipensionen, bostadstillägget för pensionärer, äldreförsörjningsstödet, inkomstpensionstillägget och efterlevandepensionerna till vuxna. Låter det krångligt? Det är det, och det återkommer jag till.

Utgiftsområde 11 omfattar ungefär 60 miljarder kronor. Det är två år sedan jag debatterade detta i denna kammare. Jag har varit föräldraledig och missade förra årets debatt. När jag skulle skriva det här anförandet insåg jag att det har hänt en del på två år.

För två år sedan pratade vi mycket om 57:orna. Det känns ganska långt bort nu. Den moderatledda regeringen löste ju den frågan och säkrade också upp för 59:orna, så att de inte kommer att drabbas på samma sätt som 57:orna.

Då pratade vi mycket om det svåra bekymret med inflationen, som var uppe på max 10 procent. I dag är den nere på 2,3 procent. För två år sedan hade vi bara börjat lätta på skattetrycket för pensionärerna. Nu har vi sänkt skatten ytterligare. Ett genomsnittligt pensionärspar har sedan 2022 fått 26 000 kronor mer i plånboken varje år. Det är en rejäl förstärkning.

Fru talman! Låt oss säga som det är, att grundskyddet är komplext och krångligt. Pensionsmyndigheten har lyft fram detta ett flertal gånger. Det är ett system som helt enkelt är svårt att förstå. Därför var det glädjande att Pensionsgruppen i maj presenterade att man ska göra en översyn av grundskyddet. Målet ska vara träffsäkert, kostnadseffektivt och enkelt att förstå. Att reformera målet är också grunden för att kunna reformera grundskyddet. En enig pensionsgrupp ställde sig bakom detta.

Äldreminister Anna Tenje, som leder Pensionsgruppen, påminde oss: ”Pensionssystemet finns till för pensionärerna. Därför är det av största vikt att det är begripligt och effektivt. Den här översynen syftar till att hjälpa oss att säkerställa att grundskyddet blir enklare och når pensionärer med störst behov.”

Det är verkligen bra att Pensionsgruppen tar tag i denna fråga. Det är dessutom rimligt och rätt att alla åtta partier sedan ett par år tillbaka är med i Pensionsgruppen. Det gör att både Pensionsgruppens arbete och de beslut som tas får legitimitet.

Fru talman! Ekonomisk standard kan mätas på olika sätt. Ett sätt som jag fastnade för är Swedbanks index för finansiell hälsa, som är en årlig mätning. Indexet visar på medborgarnas förmåga och kunskap om sparande, lån och ekonomisk trygghet. Mätningen presenterades i våras, och man kunde läsa att den bästa finansiella hälsan finns bland de äldre. Av dem som är över 60 år anses 87 procent ha en god och stark finansiell hälsa. Ofta är det så att de äldre känner sig trygga med sin ekonomi. Här ser vi att det är en väldigt hög andel. Många har hunnit bygga upp ett sparande och skaffat sig de försäkringar som behövs. Många är också skuldfria.

Fru talman! Hur står det då till med inkomsterna för pensionärer? Sedan ett antal år tillbaka pratar vi om jobbonärer. Nu är det ett etablerat uttryck. I veckan presenterades färska siffror. Vi är uppe på den högsta andelen någonsin. Ungefär en halv miljon svenskar mellan 66 och 80 är så kallade jobbonärer.

Fru talman! Det är inte bara pensionerna och grundskyddet som gör att pensionärernas ekonomi stärks. Den moderatledda regeringen sänker matmomsen, inför en tandvårdsreform, sänker elskatten, inför ett högkostnadsskydd för elkostnader och sänker bränslepriserna. Till det kommer gasen i pensionssystemet, som tidigare nämndes.

Fru talman! För oss moderater handlar pensionspolitiken i grunden om rättvisa. Alla de personer som under ett helt arbetsliv ställt klockan på morgonen och gått till sitt arbete och slitit ska kunna leva ett gott liv som pensionärer. Den moderatledda regeringen fortsätter att leverera reformer som gör verklig skillnad för Sveriges pensionärer.

(Applåder)