Riksflödet
Logga in
Replikerade på Ulrika Heindorff ·

Malte Tängmark Roos (MP) om Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Malte Tängmark Roos (MP) svarade Ulrika Heindorff i en replik om Ekonomisk trygghet för familjer och barn i debatten ”Protokoll 2025/26:48 Tisdagen den 9 december” den 9 dec 2025.

Ulrika HeindorffM· i sitt anförandeAtt bli förälder är det absolut största som har hänt mig. Att få bli mamma till Nils och Stina är det finaste och mest utmanande uppdrag, inklusive riksdagsuppdraget, som jag tagit mig an i livet. När man blir förälder…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru ålderspresident! Att bli förälder är det absolut största som har hänt mig. Att få bli mamma till Nils och Stina är det finaste och mest utmanande uppdrag, inklusive riksdagsuppdraget, som jag tagit mig an i livet.

När man blir förälder får man se nya delar av samhället men också nya delar av sig själv. Det är barnmorskemottagning, förlossningsvården, eftervården, en av världens mest generösa föräldraförsäkringar, vab, vardagspusslet och den ständiga otillräckligheten.

När man har blivit förälder blir det en del av ens identitet som man bär med sig för resten av livet. Därför ligger dagens debatt om ekonomisk trygghet för familjer och barn mig extra varmt om hjärtat.

Fru ålderspresident! Detta utgiftsområde omfattar ungefär 100 miljarder kronor. Så att ni där hemma hänger med kan jag nämna att det är bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, underhållsstöd och omvårdnadsbidrag.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren för familjer med och familjer utan barn.

Här gör regeringen flera viktiga insatser genom att stärka arbetslinjen, göra det mer lönsamt att arbeta och ge barnfamiljer större frihet att själva forma sin vardag.

Fru ålderspresident! När vi läser om utgiftsområde 12 på sidan 20 står det: Förvärvsarbete har en avgörande roll för den ekonomiska standarden. Det låter ganska byråkratiskt och krångligt. Men på vanlig svenska betyder det att den viktigaste faktorn för att familjer ska ha goda ekonomiska förutsättningar är att människor kommer i arbete.

Vi moderater står på hårt arbetande människors sida, och vi gör det på goda grunder. Vi vet att det inte bara är bra för individen att gå till ett arbete. Det är också bra för individens familj och för hela samhället.

Fru ålderspresident! En reform som nu genomförs är den utökade möjligheten till vab som införs den 1 januari. Den är till för föräldrar till barn med en funktionsnedsättning eller en sjukdom och som behöver komma till skola och förskola, ha möten om egenvård och så vidare.

Det kämpade jag hårt för i socialutskottet under förra mandatperioden. Jag är nu så glad att det blir verklighet. Det gäller till exempel föräldrar som har barn med diabetes när de behöver instruera förskolepersonal eller skolpersonal.

Vet ni hur det var tidigare? Då fick de ta semester för att hjälpa sitt barn eller instruera lärarna eller förskolepersonalen. Det behöver de inte längre, utan de kan ta vab. Det tycker jag är väldigt bra.

Fru ålderspresident! Låt mig ta ett litet axplock av det som den moderatledda regeringen gör för barnfamiljer. Den andra sidan vill gärna att vi ska står här och skämmas. Jag skäms inte.

Vi har bekämpat inflationen. Den var 10 procent när vi tillträdde. Den är i dag nere på 2,3 procent.

Vi har sänkt skatten för vanligt folk. Vi kan ta en vanlig familj med en polis och en sjuksköterska. De är säkert i vänsterpartiernas ögon höginkomsttagare, men jag är inte helt säker på att de själv känner sig som det. De har nu 5 000 kronor mer i månaden.

Man kanske tror därhemma att jag säger fel. Men de har 5 000 kronor mer om man jämför 2022 med 2025 eller 2026. Det är ganska mycket pengar. Det är ett sätt som vi stärker barnfamiljerna på. Det är inte småpengar. Det handlar inte om hundralappar utan om tusentals kronor.

Vi sänker matmomsen nästa år. Vi har infört fritidskortet, så att de barnfamiljer som uppbär bostadsbidrag får en stöttning på 2 000 kronor för att kunna delta i fritidsaktiviteter.

Jag kan fortsätta: Vi sänker skatten på el, bensin och diesel. Att tanka bilen är i dag 500 kronor billigare än det var när vi tillträdde. Det gör stor skillnad för vanliga familjer som bor på landsbygden och som sliter varje dag och åker till arbetet. Vi har också sänkt förskoleavgiften.

Avslutningsvis, fru ålderspresident: Den moderatledda regeringen har verkligen tagit krafttag. Jag vill inte höra en gång till att vi inte gör någonting för att stärka barnfamiljerna. Det är hushållen och barnfamiljerna som har varit det stora fokuset utöver bekämpandet av inflationen. Vi har sänkt skatterna och gett föräldrar större frihet att forma sin egen vardag.

Framför allt har vi gjort det tydligt att arbete är vägen till både ekonomisk trygghet och välstånd. Det är när föräldrar går till arbetet varje dag som vi minskar utanförskapet. Vi minskar också risken för att man ärver sitt utanförskap.

Det är så vi bryter utanförskapet och bygger ett rikare och tryggare Sverige, familj för familj, reform för reform.

(Applåder)

Fru ålderspresident! I förra veckan ställde jag en fråga till statsminister Ulf Kristersson angående Rädda Barnens rapport från tidigare i höstas, där det konstaterades att 276 000 barn, alltså vart åttonde barn, i Sverige lever i fattigdom. Det motsvarar ungefär att tre elever i en normalstor svensk skolklass växer upp i fattigdom och ekonomisk utsatthet.

Regeringen valde i sin budget, som ledamoten Heindorff står här och förespråkar, att inte höja barnbidraget. Den så kallade historiska höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer motsvarar alltså mindre än hälften av den summa som regeringen sänkte bostadsbidraget med i år, då regeringen tog bort tillägget i bostadsbidraget.

Många experter varnar för att flera av regeringens reformer av trygghetssystemen, exempelvis bidragstaket och kvalificeringskraven till välfärden, riskerar att öka barnfattigdomen när de genomförs. Det är något som det faktiskt är värt att skämmas över, om jag ska referera till ledamotens anförande.

Jag frågade därför statsministern vad regeringen faktiskt gör för att minska barnfattigdomen i Sverige. Svaret jag fick var: I en lågkonjunktur kommer det alltid att bli tuffare. I en högkonjunktur blir det lättare. Så har det alltid varit.

Så säger alltså er statsminister. Jag tycker personligen inte att det var ett så värst bra svar, så jag tänkte fråga ledamoten Heindorff när jag nu har chansen vad Moderaterna och regeringen gör för att minska barnfattigdomen i Sverige i dag. Jag är inte nöjd, i alla fall.

Fru ålderspresident! Miljöpartiet är ändå att lita på! Oavsett frågan blir svaret alltid bidrag. Det känns liksom gott att man vet var man har Miljöpartiet, så även i denna fråga. Svaret blir alltid bidrag.

Jag vill ändå titta lite närmare på budgeten, för det är rätt bra att göra det i de här sammanhangen när man pratar om utsatta familjer. Jag hoppas att ledamoten har tittat på den del som kallas för varaktigt låg ekonomisk standard, som är ett vedertaget mått. I budgeten nämns att andelen med varaktigt låg ekonomisk standard inte har förändrats nämnvärt över tid – under de senaste nio tio åren tror jag att det är – om man pratar om personer. Om man däremot pratar om hushåll ser man en betydande minskning av andelen hushåll med varaktigt låg ekonomisk standard. Jag tycker att det väcker eftertanke.

Låt oss titta vidare på siffrorna, för det här är ett rätt intressant och bra mått. För hushåll med två inrikes födda föräldrar är andelen med varaktigt låg ekonomisk standard 0,6 procent, alltså extremt låg. För hushåll med två utrikes födda personer är det i stället 7,5 procent. Då behöver man komma till konklusionen att det inte är bidragen vi ska öka utan utanförskapet vi ska bryta.

Mycket av det som vi har gjort de senaste tre åren handlar om att bryta utanförskapet. Det är en stor bidragsreform i tre delar som regeringen nu kommer att göra som kommer att bryta utanförskapet. Det är en stram asylinvandring som kommer att bryta utanförskapet. Det är en riktig integrationspolitik som kommer att bryta utanförskapet. Det är inte höjda bidrag.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Ulrika Heindorff påstår att hennes ”bidragsreform” eller fattigdomsreform, som är den korrekta benämningen, kommer att bryta utanförskapet.

Men alla experter är överens om att det är totalt tvärtom; detta kommer att öka fattigdomen, utanförskapet, kriminaliteten och den psykiska ohälsan samt försämra skolresultaten. Man kan läsa alla de olika remissinstansernas svar, man kan fråga forskare, man kan fråga civilsamhället och man kan kolla på vad som hände i Danmark. Det är inte svårare än så.

Vi gillar bidrag; det stämmer. Vi tycker att man ska ge bidrag till dem som behöver det. Det är därför vi har ett trygghetssystem i Sverige. Bidragen ska inte ersätta en bra lön. Det viktigaste vi kan göra för människor i Sverige är att se till att de får en bra lön. Det håller vi med om helt och hållet. Men det är många i Sverige som har en lön, som går till jobbet, som jobbar heltid och som ändå inte klarar att få ekonomin att gå ihop. Varför då? Jo, de får för låga löner. Ska vi låta dem vara? Ska vi bara strunta i dem?

Det är klart att vi ska ha bra trygghetssystem som hjälper dem. Vi behöver ha ett bra bostadsbidrag som stöttar och hjälper människor. Vi behöver ha barnbidrag som täcker de ökade kostnader som kommer med barn. Men regeringen vägrar att satsa på de bitarna.

Vår höjning av barnbidraget kostar mindre än hälften så mycket som regeringens jobbskatteavdrag. Vår kostar 8 miljarder, och ert kostar 17 miljarder. Men höjningen av barnbidraget ger mer pengar i plånboken för både ensamstående låginkomsttagare och samboende medelinkomsttagare. Vår höjning av bostadsbidraget ger mer pengar i plånboken.

Vår politik skulle ge nästan 2 000 kronor mer i månaden till en ensamstående tvåbarnsförälder än vad regeringens politik gör. Det är konkret politik.

Fru ålderspresident! Jag må vara lite lomhörd, men jag hörde inte direkt någon fråga från ledamoten.

Jag tar då tillfället i akt att göra en liten repetition av allt det som regeringen gör för barnfamiljer. Vi skäms inte över det vi har gjort. Vi har familjer och hushåll som den främsta prioriteringen i samtliga budgetar som har lagts fram under mandatperioden.

Det handlar absolut om skattesänkningar, men till att börja med handlade det om att bekämpa inflationen. Om vi inte hade gjort det hade alla de andra bitarna aldrig kunnat komma på plats. Inflationen var uppe på 10 procent och är i dag nere på 2,3 procent.

Vi har sänkt skatten. Det tycker vi olika om. Ledamoten gillar bevisligen höjda bidrag, och vi från Moderaternas sida tycker att det är bättre att man får behålla mer av sina egna pengar.

Låt mig upprepa exemplet med en polis och en sjuksköterska. Jag vet att det irriterar, och därför säger jag det igen. Det är 5 000 kronor varje månad. Tänk vilken skillnad det gör för den familjen! Det är 5 000 kronor i månaden som gör att den där julen kanske inte blir på samma sätt som om vi hade haft en rödgrön regering, gubevars!

Utöver detta sänker vi matmomsen. Det gör vi nästa år. Det har inte varit så mycket diskussion om matkostnaderna i den här debatten. Jag har varit föräldraledig, så jag lyssnade på debatten förra året. Då diskuterades matpriserna. Nu sänker vi matmomsen och halverar. Utöver det har vi fritidskortet, sänkta skatter på el, bensin och diesel och sänkt förskoleavgift.

Regeringen gör mycket för barnfamiljerna, och det kommer vi att fortsätta göra. De kommer att vara fortsatt prioriterade för den moderatledda regeringen.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.