Ulrika Heindorff

Fru talman! Den kommande bidragsreformen är viktig för att stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet. Det ska alltid löna sig att arbeta. Bidragsreformen tar ett helhetsgrepp mot den bidragspolitik som har lett till att tusentals barn varje dag inte ser sina föräldrar gå till arbetet och dessutom riskerar att ärva sina föräldrars utanförskap.

Bidragsreformens tre delar är bidragstak, kvalificering till socialförsäkringen och aktivitetskrav. Aktivitetskrav innebär att personer som uppbär försörjningsstöd ska delta i aktiviteter för att närma sig arbetsmarknaden.

Min fråga till statsrådet Anna Tenje är: När avser regeringen att aktivitetskravet ska träda i kraft, och vilken förväntan har regeringen på hela denna reform men särskilt på aktivitetskravet?

Fru talman! Det är självklart att det ska gå att kombinera arbetsliv och familjeliv. Men för föräldrar som har barn med kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes, har det varit ganska svårt fram till nu.

De här föräldrarna har ofta många och återkommande kontakter med både skola, hälso- och sjukvård och andra aktörer. De föräldrar som inte har ett flexibelt arbete där man själv kan styra över sin tid har till och med blivit tvungna att ta semester från jobbet. Det är inte rimligt. Därför föreslår nu regeringen den efterlängtade utökade rätten till vab.

Min fråga går till minister Anna Tenje: Hur kommer den utökade vabben att gå till, och i vilka situationer kan den tänkas gälla?

Herr talman! Regeringens beslut att femdubbla resurserna samt utöka och förlänga Socialstyrelsens uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering är både efterlängtat och välkommet. Särskilt angeläget är att fler personer får tillgång till individanpassade insatser.

Arbetet mot den psykiska ohälsan engagerar mig djupt, och jag vet att även ministern är väldigt engagerad i de här frågorna. De femdubblade resurserna till Socialstyrelsen är ett viktigt beslut, men mer behöver göras.

Med anledning av detta vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje vilka fler åtgärder som görs mot den ökande psykiska ohälsan, som orsakar både mänskligt lidande och sjukskrivningar.

Herr talman! Ni där hemma och ni i kammaren som hörde mitt inledningsanförande innan vi hade frågestund och votering hörde att det gick ut på att vi behöver trygghet i skyddsnäten. Det var faktiskt det första jag sa. För oss moderater är det helt självklart att det ska finnas ett tryggt skyddsnät men att det också är viktigt att ha incitament för tillbakagång till arbete.

Vi har en utredning på bordet. Ibland kan man tro - det kanske man gör där hemma när man lyssnar på den här debatten - att regeringen har lagt fram utredningen, men den ska nu skickas på remiss. Sedan får vi ta del av remissinstansernas synpunkter. Jag tänker att det är väldigt viktigt. Jag hade hoppats att ledamoten från Vänsterpartiet skulle tycka att det är lika viktigt som jag att ta del av de synpunkter som kommer in från remissinstanserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ibland kan jag få uppfattningen - jag vet inte om tittarna där hemma håller med mig - att vi behöver sänka tonläget lite även i frågor som väcker mycket känslor, vilket ju sjukförsäkringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Den utredning som ledamoten hänvisar till, för dem som inte känner till det, är den som heter En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022. Man kan konstatera att många stora förändringar har skett de senaste åren. Samtidigt ser vi att sjukfrånvaron har blivit alltmer långvarig. Därför är det viktigt att man utvärderar de regelförändringar som har skett och effekterna de har fått på sjukfrånvaron. Sjukförsäkringen ska likt allt annat baseras på forskning. Vi får aldrig någonsin igen gömma eller glömma människor i statistiken.

Låt mig säga något kort om vad utredningen kom fram till. Det är ett gediget kunskapsunderlag. Flera av de mål som fanns tidigare, under tiden för den regering som Vänsterpartiet stöttade, har till ganska låg grad uppfyllts. I flera fall har det i stället blivit tvärtom.

Som ledamoten vet är utredningen nu ute på en remissrunda. Jag och Moderaterna är väldigt intresserade av att ta del av alla de synpunkter som kommer att komma in från remissinstanserna.

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska ha ett tryggt skyddsnät för den som blir sjuk eller arbetslös. Detta är en självklar utgångspunkt för Moderaterna. Men lika viktigt är att det ska löna sig att arbeta och att alla som vill och kan ska få den möjligheten. Det behövs trygghet, incitament och stöd för återgång till arbete.

I dag debatterar vi SfU13, ett omfattande motionsbetänkande med 53 reservationer. Låt mig börja något övergripande, och därmed blir det kanske lättare för er som lyssnar hemma.

Socialförsäkringen består av tre delar, nämligen bosättningsbaserade förmåner, arbetsbaserade förmåner och övriga förmåner. Det är alltså en bred palett av socialförsäkringar. Jag kommer inte att hinna dyka ner i alla delar, men jag ska göra tre nedslag.

Fru talman! Jag vill börja med att lyfta fram alla anhöriga som vårdar en närstående. Vet ni att en miljon människor i Sverige vårdar en anhörig? I en rapport som kom för några år sedan konstaterade man att om man skulle räkna om familjens, de anhörigas, omsorgsinsatser till pengar skulle det motsvara 200 miljarder kronor årligen, vilket är dubbelt så mycket som de kommunala insatserna. Det är verkligen viktigt att lyfta fram allt det arbete som anhöriga gör varje dag, varje timme och varje sekund.

Att vara anhörig innebär att man på olika sätt vårdar, hjälper eller stöder. Det kan vara en äldre person, någon med sjukdom, någon med psykisk ohälsa eller ett barn med funktionsnedsättning. Sedan 2009 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen som handlar om stöd till anhöriga som vårdar någon. Den moderatledda regeringen tillsatte 2023 en utredning om hur anhörigstödet ska stärkas, och den ska redovisas här i höst.

Den ekonomiska stöttning man kan ha rätt till kallas närståendepenning. Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt hur närståendepenningen fungerar. Granskningen visar att de flesta som ansöker om närståendepenning får ersättningen men att själva ansökningsprocessen är krånglig. Glädjande är att Försäkringskassan nu uppger att man befinner sig i ett utvecklingsarbete för att förenkla ansökningsprocessen. Under 2024 kommer det att bli möjligt med digital överföring av läkarutlåtanden, och det kommer såklart att underlätta.

Fru talman! Jag vill gärna ta upp en fråga i kammaren där de politiska partierna är helt överens - tänka sig! Frågan gäller samordnade insatser, och jag vill särskilt lyfta fram samordningsförbunden, också kallat Finsam. Där ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner, och de arbetar tillsammans med samordnad rehabilitering. Personer som behöver stöd från fler än en myndighet för att närma sig arbetsmarknaden och en egen försörjning får hjälp via Finsam.

I våras fattade den moderatledda regeringen beslut om två regeringsuppdrag som ska bidra till att vidareutveckla myndigheternas samverkan för människor i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det ena uppdraget var en översyn av den så kallade Finsamlagen. Översynen har varit efterfrågad i flera år av NNS, SKR och Arbetsförmedlingen, och nu görs en efterlängtad översyn av lagen.

Det är tydligt i forskningen att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka samverkan. Det behövs incitament för tidigare samordning och stöd i samordningen, och det behöver också bli tydligare vem som ska ha ansvaret för stödet. Samverkanskompetensen behöver höjas, och mer effektutvärderingar behöver göras.

Jag har möjligen använt mig av det här citatet tidigare, men jag säger vad Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik, sa under ett riksdagsseminarium: "Jag tror på ett samhälle som nyttjar den kraft som finns i människan. Alla förtjänar sin plats."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Jag vill avslutningsvis säga några ord om den psykiska ohälsan. Som ni här i kammaren och i utskottet vet har de psykiatriska diagnoserna utgjort den vanligaste sjukskrivningsorsaken de senaste tio åren. För att motverka en utveckling mot allt fler längre sjukfall bör stödet vid psykisk ohälsa förbättras och kunskapen om sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa öka. Som en forskare sa på ett seminarium jag deltog i för några veckor sedan behöver vi mer kunnande och mindre tyckande när det gäller sjukförsäkringen.

Regeringen tar arbetet mot psykisk ohälsa på mycket stort allvar. Bland annat har en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tagits fram, och det har utsetts en nationell samordnare för att stärka samhällets förmåga att förebygga suicid.

Forte och Försäkringskassan har etablerat ett forskningssamarbete för att utveckla kompetens och få ny kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet. Det är välkommen och välbehövlig forskning.

Människor som har sjukskrivits behöver mötas av ansträngningar från samhället för att få tillbaka sin arbetsförmåga. Det gäller inte minst arbetsgivaren och även det offentliga, till exempel hälso- och sjukvården. Vi vet att förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet är grundläggande för ett hållbart arbetsliv.

Jag tror att vi alla här i kammaren är överens om att målsättningen är en väl fungerande sjukförsäkring som både skapar trygghet vid sjukdom och hjälper människor tillbaka i arbete.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Marie-Louise Hänel Sandström och Magnus Resare (båda M).

(forts. § 11)

Fru talman! I går lanserades Pluskommissionen, ett initiativ för att få en mer positiv syn på livserfarenhet och för att bättre tillvarata outnyttjad senior kompetens.

Enligt en Demoskopundersökning som kommissionen har initierat anser hela 85 procent av svenska folket att det går en tydlig gräns redan vid 50 års ålder då man inte längre är attraktiv på arbetsmarknaden. Det är oerhört oroväckande.

John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, säger att Sverige går miste om stora värden när en så stor och kapabel del av samhället hålls utanför och att pensionsnormen fortsatt är dokumenterat stark, vilket får många att lämna arbetslivet trots goda förutsättningar och behov av att fortsätta arbeta.

Min fråga går till statsrådet Anna Tenje: Vad gör regeringen för att motverka ålderism och för att ta vara på senior arbetskraft?

Herr ålderspresident! Det enda jag vill addera efter mitt förra anförande är lite extra tryck på att jag verkligen tror att det är viktigt att anpassa samordningsförbunden efter lokala förutsättningar. Jag är helt övertygad om att man kan göra det även om flera kommuner går ihop. Jag tror till och med att det är bra att man gör det. Man jobbar smartare och effektivare, och detta blir också till gagn för individen.

Sedan tänkte jag säga några ord om ESF-medel, men där tycker jag att statsrådet gav ett utmärkt svar och tydliggjorde att möjligheten att fortsatt få ta del av ESF-medel inte har stoppats.

Herr ålderspresident! Fast timmen är sen tänker jag göra ett litet inlägg i denna debatt, där Eva Lindh har ställt en interpellation om samordningsförbunden och Finsamlagstiftningen. För nytillkomna tittare kan jag berätta att vi pratar om personer i behov av rehabiliteringsinsatser, där det finns en lagstiftning sedan ungefär 20 år tillbaka.

Det är glädjande att nästan alla landets 290 kommuner har samordningsförbund. Det är bara 17 kommuner som saknar det. Jag är av den uppfattningen att det är viktigt att man arbetar tillsammans, men jag skulle vilja lägga till ett perspektiv, i och med att interpellanten efterfrågar ökade resurser till Finsam som svar på alla frågor.

Jag har själv varit i kontakt med Finsam, dels tidigare i mitt regionuppdrag, dels rätt nyligen kopplat till den kommun där jag bor, Höganäs, på vackra Kullahalvön. Det är en liten kommun, med drygt 28 000 invånare. Vi hade ett eget samordningsförbund fram till ganska nyligen, men nu har vi gått in i ett större samordningsförbund, NNV Skåne, tillsammans med fem andra kommuner.

Man kan se denna rörelse på fler platser i landet, och jag tror att det är bra. Jag tror att detta är klokt, främst för individen, som får del av en större palett med insatser och mer kunskap. Man stärker också samarbetet mellan kommunerna ytterligare, som i det här fallet, där man är sex stycken kommuner.

Jag tror att det är bra för både Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och regionen att de samlas och får träffa flera kommuner samtidigt. Det blir effektivare så. Vi vet att man då också slipper många av de overheadkostnader som uppstår om man är ensam som kommun.

Vi behöver också få in perspektivet att det kan göras väldigt mycket för effektiviseringen inom Finsamförbunden. Där tycker jag att Höganäs är ett gott exempel, men det finns också fler goda exempel i landet.

Fru talman! Förra veckan var jag och statsrådet Anna Tenje på besök i Helsingborg. Vi besökte det helt unika sällskapsboendet Sällbo, som både förebygger ofrivillig ensamhet och jobbar generationsöverskridande. Vi besökte också vårdboendet Furillen, där vi bland annat fick höra om hur Helsingborg är i framkant med att göra stadens boenden demensvänliga.

Kompetent personal är en nyckel för en god demensvård. Min fråga till statsrådet Anna Tenje är därför: Vad gör regeringen inom demensområdet och inom kompetensförsörjningen för att underlätta allt det goda arbete som görs ute i landets kommuner?

Fru talman! Den friske har tusen önskningar, men den sjuke bara en. Detta ordspråk ringar väl in ganska mycket av det vi debatterar här i dag, nämligen utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Det här är ett stort och viktigt utgiftsområde som omfattar hela 116,9 miljarder kronor, vilket är nästan 10 miljarder mer än förra året.

Vi har ett mål för detta utgiftsområde: "Frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå". Tidöpartierna anser att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för dem som inte kan arbeta. Vi behöver samtidigt stärka de förebyggande och rehabiliterande insatserna. Utformningen ska vara sådan att den motverkar de onödiga sjukskrivningarna, särskilt de långa. Det här görs genom de väl definierade avstämningstillfällena - den så kallade rehabiliteringskedjan.

Fru talman! Det är drygt ett år sedan den moderatledda regeringen tillträdde, och det har hänt en del inom detta område. Jag vill ge fyra exempel här i dag.

För det första höjs ersättningen för de försäkringsmedicinska utredningar som regionerna gör. Det handlar om utredningar av personers arbetsförmåga. Regeringen aviserade det här i våras, och från och med den 1 januari 2024 höjs ersättningarna till regionerna. Därmed kommer de faktiska kostnader som regionerna har för utredningarna att täckas på ett bättre sätt. Syftet är att Försäkringskassan ska kunna fatta korrekta beslut i särskilt svårbedömda sjukförsäkringsärenden.

För det andra betonar man i Försäkringskassans regleringsbrev för 2023 själva målet för sjukförsäkringen, bland annat att långvarig sjukfrånvaro ska motverkas. Man ska tidigt kartlägga behoven av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.

För det tredje framgår det i Försäkringskassans regleringsbrev att myndigheten ska prioritera att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Ett nytt uppdrag har getts för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig återkravs- och fordringsverksamhet. Så sent som i måndags läste jag en artikel om ett syskonpar som hade lurat Försäkringskassan på 9,6 miljoner kronor. Jag tror inte att jag är ensam om att bli väldigt upprörd när jag läser den här typen av artiklar. Nu är de i alla fall dömda för grovt bedrägeri. De var anställda som assistenter hos en släkting och hade gjort felaktiga tidsredovisningar. Bland annat hade de begärt ersättning när de själva befann sig utomlands på semester. Brott av denna typ är helt oacceptabla och gör en oerhört irriterad och arg. De måste upptäckas mycket tidigare och ska motverkas med full kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

För det fjärde har Socialstyrelsen ett ansvar att stödja vårdens arbete med sjukskrivning. Regeringen har nu tillfört permanenta medel för detta viktiga arbete. Detta har redan nu utmynnat i ett nationellt kunskapsstöd som kom i november. Det ska stödja hälso- och sjukvården i att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering.

Fru talman! Av de längre sjukfallen står psykisk ohälsa för en hög andel, över hälften. Framför allt är det kopplat till stressrelaterade diagnoser såsom utmattningssyndrom. Som ni alla vet i den här kammaren riskerar kvinnor att drabbas av denna långvariga sjukfrånvaro i dubbelt så stor utsträckning som män. Jämfört med de somatiska sjukdomarna, det vill säga de kroppsliga, är det oftare svårt att begränsa stressrelaterad ohälsa till en enda isolerad sak. Det så kallade livspusslet har som bekant många dimensioner och består av många delar. Att bli sjukskriven innebär inte per automatik att stressen försvinner och att man helt plötsligt mår bra igen. Att få visst andrum är ibland helt nödvändigt, men det ska alltid vägas mot att man tas ifrån det sammanhang som ett arbete med kollegor innebär.

Fru talman! För en månad sedan var jag på ett seminarium här i riksdagen där Ica-stiftelsen och Glada Hudik-teatern deltog. I inbjudan stod det att en av insikterna är att det är bättre att vara kung på att ställa upp burkar rakt i en hylla än att inte vara kung på någonting alls. I projektet Vi kan mer deltar över 2 000 personer med funktionsnedsättning. Man jobbar i butiker och centrallager. Jag kan säga att inte ett enda öga var torrt på det här seminariet. Ni känner alla till Ica-Jerry, eller Mats Melin som han egentligen heter. Han är verkligen en idol och en förebild för många personer i Sverige med funktionsnedsättning.

Många av dem som arbetar inom det här projektet i landets butiker har tidigare på heltid uppburit aktivitetsersättning eller sjukersättning. Att få chansen att bidra gör att människor växer. Många kan bidra med rätt stöttning och kunskap på arbetsplatsen. Vi ska ge människor möjligheten att bidra.

Mina sista ord i detta anförande får bli det som Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik, sa under seminariet: Jag tror på ett samhälle som nyttjar den kraft som finns i människan. Alla förtjänar sin plats.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Jag måste ändå säga någonting om skatterna. Det låter alltid som att om man sänker skatterna är det någonting hemskt man gör, alltså så att människor får behålla mer av sina egna surt förvärvade pengar. Det är ju det sänkt skatt handlar om.

Vi har visserligen det lägsta skattetrycket sedan 1975, vilket nämndes här tidigare. Men i ett internationellt perspektiv har vi ändå ett högt skattetryck i Sverige. Det ska man ändå komma ihåg. Men det är inte något fult att sänka skatter. Tvärtom handlar det om att man får behålla mer av sin egen inkomst.

Det är precis det som görs i den budget vi nu lägger fram. Vi sänker skatten för alla pensionärer, för dem med lägst pension och sedan hela skalan. Det är just för att behålla livsinkomstprincipen. Det är den jag tycker är så viktig. Jag känner ändå en viss osäkerhet om huruvida Vänsterpartiet står bakom den. Det vet jag väl egentligen att ni gör, för jag tänker att alla partier som är med i Pensionsgruppen också står bakom livsinkomstprincipen. Ibland har jag dock lite svårt att hänga med i resonemanget och undrar om ni verkligen gör det fullt ut.

Fru talman! Det är inte varje dag man blir apostroferad som Benjamin Syrsa. Därför tänkte jag att jag måste ta tillfället i akt och replikera.

Jag avslutade mitt anförande med att framföra ett antal önskningar. Det berodde på att vi inte vill att pensionerna ska vara valfläsk. Det var de 2022, och det var de 2018. Man gjorde en massa överenskommelser utanför Pensionsgruppen. De såren finns kvar. Det är därför jag kommer med ödmjuka önskningar om vad jag skulle vilja se pensionerna vara 2026.

Sedan kan vi självklart göra andra saker som regering. Det tar vi också ansvar för. I mitt anförande, om ledamoten hörde det, nämnde jag bland annat sänkt skatt för dem som är 65 och äldre för att motivera fler att stanna kvar i arbete. Jag nämnde att vi i denna budget sänker skatten för alla som arbetar. Jag nämnde också att det för dem med 25 000 kronor i pension handlar om 3 400 kronor på ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Visst gör vi alltså saker. Men det är ändå den viktiga Pensionsgruppen som håller i taktpinnen. Ledamoten får också komma ihåg att det var en moderat minister som tog de initiativ som ledde till att alla partier nu ingår. Vi är glada att det är en överenskommelse som alla i gruppen står bakom.

Jag vill ändå under mina sista 40 sekunder talartid ställa en fråga. Ledamoten pratar om undersköterskor som har kämpat ett helt arbetsliv, kanske 40 eller 45 år, och ställt klockan varje morgon för att gå till jobbet. Tycker inte Vänsterpartiet att det är problematiskt att det numera är extremt liten eller ingen skillnad mellan deras pension och pensionen för dem som inte alls har arbetat? Jag tycker det.

Fru talman! Ålderdom är som allt annat - för att lyckas med det måste du börja ung. Så sa Theodore Roosevelt en gång i tiden. Med stigande ålder kommer ju erfarenhet, kompetens och kunskap. För att man ska må bra på äldre dagar är det viktigt med ekonomisk trygghet. I dag debatterar vi utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Det är ett stort område som omfattar 60,3 miljarder kronor.

För varje dygn vi lever ökar medellivslängden med smått otroliga fyra timmar. Rent medicinskt brukar man säga att 70 är det nya 50. Det är fantastiskt, men det ställer samtidigt krav på att fortsätta arbeta med pensionerna och stärka och säkra dem. Där är höjd pensionsålder en viktig del.

I Tidöavtalet fastslås att pensionärers ekonomi ska stärkas och att valfriheten ska värnas. Redan i den förra budgeten sänktes skatten för alla över 65 år som fortsätter att arbeta. I höstas löstes frågan om 57:orna. Det är klart att de ska ha rätt till sitt förstärkta grundavdrag från år ett, och det löste den moderatledda regeringen ut. Det var den förra socialdemokratiska regeringens misstag som vi rättade till, och nästa år kommer det att betalas ut 3 miljarder kronor. Samtidigt har vi säkerställt att inte fler årskullar kommer att påverkas.

Fru talman! Inflationen är fortsatt på höga nivåer, och detta drabbar inte minst pensionärer. Att bekämpa inflationen är vårt främsta fokus inom den ekonomiska politiken. Detta ställer krav på återhållsamhet. Men för att underlätta för Sveriges pensionärer att få ekonomin att gå ihop är sänkt skatt för pensionärer en viktig prioritering i budgeten. I årets budget sänker den moderatledda regeringen och samarbetspartiet skatten för alla pensionärer. Om man har en pension på 25 000 kronor sänks skatten så att man får 3 400 kronor mer i plånboken. I de här ekonomiskt svåra tiderna gör detta såklart stor skillnad. Steg för steg och beslut för beslut stärker vi pensionärernas ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Pensionsgruppen är återstartad. Nu ingår samtliga riksdagens partier i gruppen, vilket jag och Moderaterna tror är viktigt för pensionernas legitimitet. Ett stort och viktigt arbete ligger nu framför gruppen. Pensionsgruppen är överens om att det ska bli möjligt att pausa uttaget i tjänstepensionen. Det är en fråga där vi moderater varit drivande. Framöver ska gruppen också titta på hur en gas kan införas och komma med förslag för att man ska kunna stärka livsinkomstprincipen.

Jag tycker att man kan beskriva pensionerna på två sätt, och dessa står i ganska stark kontrast till varandra. Å ena sidan är pensionerna i en internationell jämförelse i topp. Svenska pensionärer har det generellt bra. Andelen äldre som lever i fattigdom är bland de lägsta i EU. Detta visar en rapport från Pensionsmyndigheten. Det är den ena vågskålen. Å andra sidan, i den andra vågskålen, är det ett faktum att livsinkomstprincipen har urholkats. Till detta kan läggas att kompensationsgraden i pensionerna har minskat i takt med att medellivslängden ökat. Nedgången kommer att fortsätta om man inte höjer pensionsåldern, vilket har gjorts och ska göras framgent.

Fru talman! Nästan hälften av utgiftsområdet, närmare bestämt 30,2 miljarder kronor, avser garantipension. Det är en ökning med ungefär 5 miljarder sedan förra året.

Nu kommer det lite siffor här, så häng med. Det är 1,2 miljoner av landets 2,3 miljoner pensionärer som uppbär garantipension. Det är 70 procent av landets pensionärer som får del av någon av förmånerna som nämns i betänkandet.

Det har skett en väldigt snabb ökning, som jag nämnde innan i replikskiftet, från 30 procent till 70 procent av landets pensionärer. Det har gjort att hela systemet har blivit mindre inkomstgrundat och mer skattefinansierat, och respektavståndet har minskat.

Det lönar sig allt sämre att arbeta. Det gör det dessutom allt svårare att planera sin pension, enligt den rapport som TCO släppte, Lön för mödan. Det är oroväckande och borde mana till eftertanke för alla inne i den här kammaren.

Fru talman! Avslutningsvis: Det närmar sig jul. Det finns ingen bättre tid för önskningar än just denna tid. Jag och Moderaterna önskar att när vi når mandatperiodens slut ska respektavståndet vara återupprättat, och det ska löna sig att ha arbetat.

Jag önskar mig också att vi ska få se mer jämställda pensioner mellan kvinnor och män och att Pensionsgruppen ska ha fattat många kloka beslut, bland annat om en gas i pensionssystemet.

Den som har arbetat ett helt arbetsliv och har varit med och byggt Sverige ska känna att det har lönat sig. Må dessa önskningar gå i uppfyllelse!

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Jag håller helt med ledamoten om att man var och är tvungen att göra någonting åt de allra lägsta pensionerna. Med europeiska mått mätt ligger Sverige visserligen lågt när det gäller antalet fattiga pensionärer, men det Moderaterna ville göra var att stärka alla pensioner samtidigt. Det var skillnaden mellan våra förslag. Vi moderater ville göra tillskott men också bibehålla livsinkomstprincipen.

Jag är glad över att ledamoten är så tydlig om livsinkomstprincipen. Jag roade mig nämligen med att läsa S-kvinnors senaste tidning, och där var det ett uttalande från Annika Strandhäll. Hon är en tung ledamot här i riksdagen och tidigare minister för dessa frågor. Hon sa att vi måste prata om denna heliga ko och om varför livsinkomstprincipen inte håller. Det gjorde mig lite orolig.

Det står vidare i artikeln att Annika Strandhäll tycker att det är dags att prata om livsinkomstprincipen som inte håller och titta på ett nytt pensionssystem. Då blir jag ju nyfiken på vad för slags system man tänker sig. Ska inkomsten under arbetslivet inte spela någon roll för pensionen? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar och en reflektion på från ledamoten.

Fru talman! Den bärande principen i det allmänna pensionssystemet är livsinkomsten, alltså att allt det man tjänar när man är förvärvsarbetande också syns i pensionskuvertet. Det ska finnas en tydlig koppling mellan förvärvsinkomsten och den allmänna inkomstgrundade pensionen. Alla personer som kan arbeta ska arbeta.

Innan riksdagen beslutade att höja garantipensionen och införa inkomstpensionstillägget, som ledamoten nämnde, hade omkring 30 procent av pensionärerna någon form av skattefinansierat pensionsbidrag. Nu är det över 70 procent. Det är en väldigt kraftig ökning på väldigt kort tid. Man kan egentligen säga att hela pensionssystemet fått ett annat utseende än tidigare, med mindre av det inkomstgrundade och mer av det skattefinansierade. Samtidigt har respektavståndet minskat.

Hur tänker socialdemokraterna att vi ska återupprätta livsinkomstprincipen?

Fru talman! Våld i nära relationer måste bekämpas med full kraft. Det vet jag att regeringen har stort fokus på. Även hbtqi-personer utsätts för våld i nära relationer. På grund av både diskriminering och stigmatisering kan en våldsutsatt hbtqi-person befinna sig i en särskilt sårbar situation.

Det finns studier som visar på större våldsutsatthet bland homosexuella och bisexuella personer, särskilt bland ungdomar. Detsamma gäller för transpersoner. Det saknas dock heltäckande nya studier och mer omfattande kunskap om omfattningen och utsattheten i Sverige. Därför går min fråga till statsrådet Paulina Brandberg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör regeringen i fråga om våld i nära relationer när det gäller just hbtqi-relationer?

Herr talman! För oss moderater är det viktigt att det ska löna sig både att arbeta och att ha arbetat. Nästa år räknas inkomstpensionerna upp med 1 procent och garantipensionen med 9,14 procent, och även innevarande år är skillnaden i uppräkning stor. Det lönar sig alltså allt sämre att arbeta för sin pension. Sammantaget kan man säga att livsinkomstprincipen, det vill säga principen att det man jobbar ihop under ett helt arbetsliv ska spela roll för pensionen, urholkas och att respektavståndet, det vill säga att vi visar respekt för dem som har ställt klockan ett helt arbetsliv eller delar av ett arbetsliv, minskar.

Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att värna arbetslinjen kopplat till pensionerna?