Monica Haider

Fru talman! I dag debatterar vi Utgiftsområde 19 Regional utveckling. Riksdagen fastställde den 29 november utgifterna för området, och Socialdemokraternas förslag till anslag ligger över den nivån. Vi kan därför inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Därför avstår vi från ställningstagande och har därför ett särskilt yttrande om vår politik på området.

Den politik som vi förordar syftar till att hela Sverige ska leva och växa och att den utvecklingskraft som finns runt om i landet ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och landsbygd ska minska. För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella omställningen och skapa tusentals nya jobb anser vi att den regionala utvecklingspolitiken behöver gå i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en viktig del i en kraftfull regional tillväxtpolitik. Vi vill att regeringen ska fortsätta omlokaliseringen av myndigheter från storstäderna för att öka effektiviteten, ta vara på kompetensen i hela landet och bidra till den regionala utvecklingen.

Fru talman! Regionalfondsprogrammen är viktiga för stora delar av Sverige. De program som den socialdemokratiska regeringen har sjösatt och som gäller fram till 2027 bör fullföljas. Likaledes är det viktigt att Fonden för en rättvis omställning fortsätter att användas för att understödja den gröna industriella revolutionen i de särskilt utpekade regionerna.

Både offentlig och kommersiell service ska vara tillgänglig i hela Sverige. Det stöd till dagligvarubutiker som infördes av den tidigare regeringen har bromsat lanthandelsdöden. Alla ska ha ett rimligt avstånd när de ska köpa mat eller hämta ut apoteksvaror, oavsett om man bor i glesbygd, på landsbygden eller i storstaden. Det som vi sett de senaste åren är att stödet till dagligvarubutikerna har urholkats med tanke på de stora kostnadsökningar som har varit de senaste åren. Driftsstödet behöver därför ökas. Därför lägger vi socialdemokrater 20 miljoner kronor extra till detta i vår budgetmotion.

Vi anser även att fordonsbesiktningen behöver tillgängliggöras i större delar av landet och att riksdagens bemyndigande att sälja Svensk Bilprovning AB ska återkallas.

Fru talman! Socialdemokraternas förslag till totala utgifter för anslagsområdet uppgår till 8,8 miljarder kronor för 2024, vilket är 4,8 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Förslaget innebär bland annat en ökning av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en satsning för att stärka servicen i glesbygd, både den offentliga och den kommersiella servicen. Den ska vara tillgänglig i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vidare föreslår vi att ett nytt anslag införs, 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader, och tillförs 4,8 miljarder kronor. Det är en tankrabatt. Förslaget innebär bland annat att invånare i kommuner som i huvudsak består av landsbygd och där behovet av bil är stort får en större rabatt än invånare i områden med en mer utbyggd kollektivtrafik. Den ska viktas geografiskt utifrån Tillväxtverkets indelning i sex kommungrupper. Det är en riktad åtgärd som går till dem som behöver den bäst. Den beräknas per bil med ett tak på 2 000 kronor och med ett individuellt inkomsttak på 50 000 kronor per månad.

Stödet till offentlig service infördes 2016 av den socialdemokratiska regeringen, och det har haft betydelse för dagligvarubutiker på landsbygden. Avståndet till närmaste butik har minskat.

Den regionala utvecklingspolitiken är väldigt viktig för att hela Sverige ska hålla ihop. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar att leva, bo och verka oavsett var i landet man bor. För att det ska bli verklighet måste vi ha en välfärd som fungerar överallt i hela Sverige - likvärdig skola, vård och omsorg. Därför lägger Socialdemokraterna 10 miljarder kronor mer än regeringen på välfärden. Vi ser vilka ekonomiska bekymmer kommunerna och regionerna står inför nästa år. Jag kan ta min egen kommun som exempel. Vi ska spara många miljoner i Älmhults kommun men får ändå ett minusresultat. Vi får då använda 27 miljoner kronor av resultatutjämningsreserven, vilket innebär att den efter nästa år i princip är tom.

Den offentliga servicen är viktig för landsbygden. Därför är det olyckligt att regeringen sparar och stoppar etableringen av nya servicekontor när vi behöver fler kontor och inte färre. Vi socialdemokrater vill öppna fler kontor.

Vi kan också se att besparingarna på våra olika myndigheter kommer att drabba den regionala utvecklingen. Det gäller länsstyrelserna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera. Statliga jobb kommer att försvinna i hela landet på grund av dessa besparingar.

Den regionala utvecklingspolitiken handlar om hela det politiska fältet, och vad som görs i budgetar påverkar den regionala utvecklingen.

(Applåder)

Fru talman! Här fick vi lite ytterligare information av statsrådet som vi inte hade fått tidigare. Det tackar vi för.

Statsrådet säger att man är bakbunden av dem man samarbetar med. Det gäller ju även denna regering och alla regeringar, för det ser väl inte ut som om något parti över tid kommer att få egen majoritet i riksdagen.

Det är också glädjande att statsrådet säger att det ska bli en landsbygdsproposition. Då skulle jag vilja gå vidare lite med det som Isak From talade om. Är ministern beredd att ta in synpunkter och att se till att vi kan komma överens här, alltså att vi samarbetar mer inom detta område?

Nu sa ministern i sitt svar att detta kommer att gälla flera politikområden. Det var ju en av de frågor jag hade. Detta är välkommet.

Som jag sa i mitt anförande är välfärden en viktig del för att landsbygdspolitiken ska fungera och för att människor ska kunna bo och verka överallt. Ministern skriver också att stödet konkret bidrar till möjligheten att bo och verka i alla delar av landet. Där är vi helt överens. Men stödet behöver höjas. Det är kris bland lanthandlarna nu. De behöver ett högre stöd. 300 000 räcker inte med de kostnadsökningar som man har haft. Jag skulle vilja vädja till ministern om att höja stödet.

Fru talman! Det statliga driftsstödet till dagligvarubutiker infördes av den socialdemokratiska regeringen 2016, och det har varit väldigt viktigt för landsbygden. Det visar också utvärderingarna, som jag sa i mitt förra inlägg.

Detta gäller också när det är kris. Vi såg under pandemin hur de äldre fick komma till butiken på särskilda tider, och det kördes också ut varor till många, speciellt äldre. Man kunde ringa och beställa och behövde inte beställa över nätet, vilket många äldre tycker är svårt; det kan kallas ehandel över telefon. Butiksägarna gjorde alltså vad de kunde för att minska smittspridningen, vilket var viktigt och bra.

När det gäller regional utveckling anslår vi i den socialdemokratiska budgetmotionen för nästa år 20 miljoner mer än regeringen till offentlig och kommersiell service. Vi ser att det särskilda driftsstödet till dagligvarubutiker har urholkats sedan 2016, så det är väldigt viktigt att höja stödnivån. Detta är de signaler jag får från butiksägare som får stödet. Jag får också signaler om att lönsamheten minskar. Man kan också fundera över omsättningsgränsen, som är 11 miljoner. Är även detta något man behöver titta på?

Fru talman! Det finns en rad verktyg för att stödja de små butikerna i gles- och landsbygdsområdena, utöver det särskilda driftsstödet. Det rör sig om hemsändningsbidrag, investeringsstöd, lånevillkor, betaltjänstombud med mera. Jag undrar om regeringen vid översynen av landsbygdspolitiken ska se över all landsbygdspolitik. Eller är det utgiftsområde 19 som ska ses över? Och jag upprepar min fråga: När ska översynen vara klar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan tycka att det kanske också är dags att se allt detta i ett bredare perspektiv. Det kanske är dags att titta på service över huvud taget och på flera politikområden, där även den offentliga sektorn ingår. Hur ska servicen se ut i hela landet?

Vi behöver service i hela landet - skola, vård och omsorg. Välfärden är också en förutsättning för att vi ska kunna bo och verka överallt. Finns den inte blir det svårt. Därför tillför Socialdemokraterna också mer pengar till regionerna och kommunerna i vår budget.

Socialdemokraterna har också i sin budgetmotion lagt fram ett förslag om en tankrabatt, som ska beräknas per bil med ett individuellt inkomsttak på 50 000 och ett tak på 2 000 kronor per bil. Vi tänker att detta ska viktas geografiskt utifrån Tillväxtverkets indelning i sex kommungrupper. Det skulle innebära att kommuner som huvudsakligen består av landsbygd, med sämre möjlighet till kollektivtrafik, får en högre rabatt, medan invånare i större samhällen och städer får en gradvis minskad tankrabatt. Det är en riktad åtgärd som träffar dem som behöver det mest.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att butiken ofta är ett nav, en samlingsplats och en plats för informationsspridning i bygden och för att upprätthålla en social sammanhållning på landsbygden. Därför är det viktigt att stödet finns kvar och dessutom höjs. Min fråga är alltså återigen: Kan statsrådet tänka sig att höja stödet?

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Min fråga till statsrådet var om han är beredd att se över nivån på det särskilda driftsstödet till dagligvarubutiker. Svaret jag fick är att regeringen har inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken.

Under den tiden kommer säkert ett antal butiker att få lägga ned. Vi vet ju alla att det kommer att ta tid att göra en samlad översyn av politiken. Det är ett väldigt stort område, och som statsrådet säger i sitt svar berör det inte bara det här utan även andra politikområden.

Den senaste tiden har vi sett ökade kostnader för hela samhället. Det är kostnader för mat, drivmedel och energi, räntekostnader med mera. Detta innebär att kostnaderna för dagligvarubutiker på landsbygden också har ökat och att deras lönsamhet har minskat.

Kommersiell service är viktig i hela landet. Ett serviceställe är inte bara ett ställe där man kan handla mat och annat utan också en viktig mötesplats för oss som bor i glesbygd. På en del ställen, till exempel i Lidhult, finns det bibliotek. I Häradsbäck finns det kafé och restaurang. I Liatorp finns det apotek, spelbutik och paket- och Systembolagsutlämning. Det är alltså mötesplatser för hela bygden. Ibland har de också drivmedel och på vissa ställen till och med en laddstolpe.

För några av de här butikerna är stödet en förutsättning för att överleva. Det har också visat sig i utvärderingar att avståndet till närmaste butik har minskat de senaste åren sedan vi införde stödet, vilket pekar på att stödet faktiskt har haft betydelse.

Nu ska regeringen mäta på ett nytt sätt. I stället för avstånd mellan dagligvarubutiker ska man mäta antalet butiker som får stöd. Vi får se hur det blir med det och vad som kommer ut av det. Det får statsrådet gärna utveckla.

Tillväxtverket bedömer i sin rapport 0363 att kommersiell service ger ett robustare samhälle och att det särskilda driftsstödet till butiker i sårbara och utsatta områden, som infördes under 2016 av den socialdemokratiska regeringen, har haft särskilt stor betydelse för att bromsa fortsatt butiksavveckling med sämre tillgänglighet som följd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det nu viktigt att se över nivån på driftsstödet så att butikerna kan vara kvar på landsbygden. Vi socialdemokrater lägger i vår budgetmotion 20 miljoner mer än regeringen för att stötta kommersiell service.

Fru talman! I rapporten kan man också läsa att kommuner säger att tillgängligheten i dag beskrivs som stabil men inte robust. Servicen på landsbygden är på en miniminivå som inte kan minska utan att det får konsekvenser för möjligheten att bo och verka på landsbygden i Sverige, särskilt i händelse av kris. Den kommersiella servicen är oerhört viktig för ett robust och resilient samhälle, och kommunerna säger att de under pandemin blivit medvetna om denna betydelse i större utsträckning. Krisberedskapen stärks om befolkningen klarar sig själv i så stor utsträckning som möjligt, och den kommersiella servicen är en samhällsfunktion som underlättar för människor att bo och verka där den finns.

Om butiker lägger ned får befolkningen i dessa områden långt att åka till närmaste serviceställe. Det kan drabba vissa grupper, framför allt äldre, särskilt hårt.

Min fråga till statsrådet är: Hur lång tid kommer det att ta att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken?

Fru talman! Jag ska börja med att svara på statsrådets påstående om Stockholms andel av de statliga jobben. Det jag sa står i Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Den heter inte riktigt så, men det är i alla fall Riksrevisionens rapport. I den står det: "Trots det växer Stockholms andel av det totala antalet statliga anställda."

Det var dock inte det jag hade tänkt säga. Det jag nu tänkte prata om var att regeringen har givit en utredare i uppdrag att titta på sammanslagning av olika myndigheter som bara har upp till 100 medarbetare. Detta berör ett antal myndigheter; jag tror att det är tio. I kommittédirektivet står det att utredaren ska behandla konsekvenser av förslag som innebär ändrad lokalisering.

Det ska bli väldigt intressant att se vad som händer vid en sammanslagning av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som ligger i Gävle, och Arbetsmiljöverket, som ligger i Solna. Man kan läsa att Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska inordnas i Arbetsmiljöverket, och Arbetsmiljöverket ligger i Solna. Var kommer den nya myndigheten att landa - i Gävle eller i Solna?

I Växjö finns Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Den socialdemokratiska regeringen beslöt att flytta den myndigheten ut i landet, till Växjö. Nu är det aktuellt att slå samman den med Myndigheten för stöd till trossamfund, som finns i Bromma. Jag utgår från att MUCF kommer att få stanna kvar i Växjö, där det största antalet anställda redan finns.

(Applåder)

Fru talman! Hela Sverige ska leva och växa, och den utvecklingskraft som finns runt om i vårt land ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och land ska minska.

För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella revolutionen och skapa tusentals nya jobb behöver den regionala utvecklingspolitiken gå i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en annan viktig del i kraftfull regional tillväxtpolitik. Socialdemokraterna vill att regeringen ges i uppdrag att fortsätta omlokaliseringen av myndigheterna från storstäderna för att öka effektiviteten, ta vara på kompetensen i hela landet och bidra till den regionala utvecklingen.

Fru talman! I Riksrevisionens rapport Etablering av myndigheter utanför Stockholm kan man läsa om drygt 4 000 nya jobb och flera miljoner i lägre lokalkostnader. Detta är några av effekterna av regeringens beslut att placera myndigheter utanför Stockholm. Trots detta växer Stockholms andel av det totala antalet statligt anställda.

De beslut som har fattats har tillfört 4 000 nya statliga jobb och bevarat 6 000 statliga jobb utanför Stockholmsregionen mellan 2004 och 2020. Men vi ser att regeringens insatser inte har varit tillräckliga för att stärka den statliga närvaron utanför Stockholm. Nu måste vi därför gå vidare, vilket jag hoppas att regeringen gör.

Förra mandatperioden var alla partier i denna kammare rörande överens om detta - att vi behöver omlokalisera myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Vi ser inget tydligt svar i den frågan från den här regeringen i de underlag jag har tittat på.

Den socialdemokratiska regeringen omlokaliserade cirka 2 000 statliga jobb. I Parlamentariska landsbygdskommittén konstaterade vi att mer än 10 000 statliga jobb hade flyttat från Stockholmsregionen under en tioårsperiod. Nu är det dags att fortsätta omlokalisera jobb ut i landet. Detta är viktigt på riktigt. Det handlar om viktiga arbetstillfällen men också om den service som de statliga myndigheterna erbjuder. Den ska faktiskt finnas i hela landet. Men vi såg i Riksrevisionens rapport att det faktiskt också är billigare.

Min fråga till ministern är: Kommer den här regeringen att fortsätta med omlokaliseringen från Stockholm till hela landet, eller kommer det att bli som med Utbetalningsmyndigheten, som hamnade i Stockholm den också?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaren. Jag får hålla med mina kamrater här om att det är välkommet att ministern är positiv till en dialog och vill fortsätta den. Samtidigt vet jag inte hur mycket klokare jag har blivit efter denna debatt i fråga om vad regeringen tänker göra för att snabba upp tillståndsprocesserna vad gäller utbyggnad av elnät och produktion. Det är en ny utredning, och ministern berättade här i dag om några andra förslag som vi inte visste om tidigare.

Jag tänker att det vore väldigt enkelt att fatta beslut om de förslag som redan finns och som ligger i byrålådan, precis som min kamrat Fredrik Olovsson mycket förtjänstfullt tidigare sa. Näringslivet efterfrågar det, och även myndigheterna efterfrågar dessa beslut. Och med en dåres envishet vill jag upprepa att näringslivet också efterfrågar en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse. Här hade jag tänkt säga att regeringen är tondöv, men så lät det inte riktigt i dag. Jag hoppas att jag hörde rätt.

Jag konstaterar att ministern har bjudit in till samtal. Vi får väl se vad som kommer ut av det. Processen vid varje överenskommelse behöver inte se precis likadan ut som den har gjort bakåt i tiden, så detta ser vi verkligen fram emot.

Sedan tycker jag att det är väldigt intressant - jag måste kommentera det - att Lars Beckman har utsett den kommande regeringen, under nästa mandatperiod, med socialdemokrater i regeringsställning. Vi tackar för att du tror på det. Det gör vi också, kan jag tala om.

Jag tycker också att det är intressant att Tobias Andersson står här och säger att våra förslag borde ha kommit lite tidigare. Alla de förslag som jag, och flera av oss, har pratat om här i dag är socialdemokratiska förslag, inte regeringens förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaren. Jag förstår att hon inte hann svara på alla frågor som vi ställde. Jag har full respekt för det. Därför kommer hon att få några frågor en gång till för säkerhets skulle så att hon inte glömmer dem.

I svaret som du levererade, Ebba Busch, sa du att utvecklingen av det svenska elsystemet är en av dina främsta prioriteringar. Då får man väl säga att Sveriges internationella konkurrenskraft och den gröna omställningen bygger på bland annat god tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser i hela landet. Det kan jag hålla med om. Utbyggnaden av vårt elnät och givetvis också vår produktion är en väldigt stor del av det.

Energi- och näringsministern har sagt att vi ska bli bäst på tillståndsprocesser. Då blir det väldigt märkligt att inte gå vidare med de förslag som finns i Klimaträttsutredningens och Miljöprövningsutredningens betänkanden när det gäller tillståndsprocesser för elnät. Den socialdemokratiska regeringen visste att det inte var tillräckligt med dessa två utredningar, men att inte göra något var liksom inget alternativ. Man måste börja någonstans.

I utredningarna finns förslag om teknikval, ändringstillstånd i stället för omprövning med mera som skulle vara ganska enkla att fatta beslut om och som hela näringen som jobbar med frågan verkligen efterfrågar.

Nu har faktiskt regeringen sedan den senaste interpellationsdebatten i våras, den 7 mars, tagit fram incitamentsutredningen. Du nämnde detta i ditt svar. Jag har inte hört detta tidigare; jag trodde att även den fortfarande låg i byrålådan. Det verkar kanske inte så nu - du får gärna återkoppla om detta och förklara om det händer något mer där.

Moderaternas nya ställningstagande på deras stämma i Umeå om att fastighetsskatten ska gå till kommunerna är också intressant och skyndar kanske också på denna utredning. Vi hoppas alltså att det händer något där, för vi behöver verkligen mer energi.

Jag vill återkomma till elektrifieringsstrategin - som inte längre finns, verkar det som. Den finns inte på regeringens hemsida. Men det är intressant var innehållet i den finns någonstans på departementet. Är det inriktningspropositionen som ska ersätta elektrifieringsstrategin?

Fru talman! Det som sker i Sverige just nu sker tack vare vår tillgång till förnybar och fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. De flesta länder i Europa är väldigt avundsjuka på den energimix vi har i Sverige; det är inte många andra länder som har den.

Med detta sagt är det inte tillräckligt med tanke på de behov vi står inför. Man tror - och det är vi väl ganska överens om politiskt - att behovet kommer att vara upp till 300 megawattimmar till 2045. Då måste vi faktiskt få fart på de tillståndsprocesser som denna interpellationsdebatt i dag gäller. Vi behöver också på kort sikt bygga mer elproduktion, precis som mina kollegor nogsamt har påpekat här. Kärnkraft är inte ett alternativ på kort sikt, fram till 2030. Klarar vi inte detta kommer vi inte att få dessa nya industrietableringar och de jobb vi vill ha.

En fråga är alltså var elektrifieringsstrategin befinner sig. Och blir det någon energiöverenskommelse? Du svarade lite svävande på det - kanske, men inte i samma tappning som tidigare. När det sedan gäller nyindustrialiseringsstrategin för norra Sverige vill jag fråga: Varför inte en nyindustrialiseringsstrategi för hela Sverige, inte bara norra?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! I dag tävlar länderna om ledarpositionen i den gröna omställningen för att säkra framtidens investeringar och jobb.

Här ligger Sverige i framkant, och den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade på den gröna industriella omställningen. Här behöver regeringen ta på sig ledartröjan för att utvecklingen inte ska stanna av. Det är bra att regeringen tänker ta fram en ny nyindustrialiseringsstrategi för norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten. Men resten av Sverige, då? Vi har ju en fantastisk utveckling exempelvis i Västra Götaland och flera andra delar av Sverige.

För att klara den gröna omställningen och alla de gröna investeringar som aviseras behöver vi mer energi och en utbyggnad av våra elnät. Här är tillståndsprocessen av yttersta vikt. Den socialdemokratiska regeringen tog viktiga steg för att utreda hur vi ska korta ledtiderna, och här finns nu ett antal förslag som ligger färdiga på bordet. Regeringen valde dock att tillsätta en ny utredning, utan att gå vidare med de förslag som redan finns färdigberedda, och den utredningen ska inte vara klar förrän den 15 december 2024. Tänker energi- och näringsministern gå vidare med några av de förslag som redan finns?

Jag kan inte heller se att regeringen har gått vidare med de förslag som fanns i elektrifieringsstrategin. Där gav den socialdemokratiska regeringen ett antal uppdrag till myndigheterna som handlade om att få processen att gå fortare och som har visat sig ge bra resultat. Det gäller till exempel parallella processer i tillståndsgivningen, där Kronoberg var en av piloterna. Jag kan konstatera att regeringen har förlängt några av uppdragen, vilket är väldigt bra.

Här krävs ett politiskt ledarskap för att staka ut färdriktningen och för att vi ska klara elektrifieringen och de utmaningar och möjligheter som den faktiskt ger. Av ministerns svar framgår att det behövs en utvecklad energiplanering och effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser. Det ska även komma en särskild energipolitisk inriktningsproposition med två övergripande mål - ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål, precis som ministern beskrev. Det är gott så, men när kommer förslagen som faktiskt gör skillnad för att korta tillståndsprocesserna?

Socialdemokraterna ser behovet av en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse, och det gör faktiskt de flesta andra också - men inte regeringen och Sverigedemokraterna. Senast var det ordföranden för Svenskt Näringsliv som i Sällskapet Politik & Näringsliv i förra veckan framhöll vikten av breda politiska överenskommelser i energifrågan. Näringslivet vill veta vad som gäller över tid och när de ska investera och efterfråga långsiktiga förutsättningar. Hur tänker ministern här?

Fru talman! Socialdemokraterna har också föreslagit ett mål om minst 60 terawattimmar ny fossilfri el till 2030 för att klara behoven i närtid och för att vi inte ska förlora de stora investeringar och jobb som planeras i hela Sverige. Kan industrins behov inte mötas på kort sikt riskerar vi att helt tappa dessa industrier och gå miste om nya etableringar och jobb. I det korta perspektivet gäller det främst vindkraft, både på land och till havs, men det gäller även solel och effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft.

När det gäller tillståndsprocesserna: Tänker energi- och näringsministern gå vidare med något av de förslag som redan finns färdigberedda, eller kommer det inte att hända någonting innan den nya utredningen är klar?

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Jessika Roswall.

Den socialdemokratiska regeringen fick undantag från EU för att kunna återföra flaskhalsintäkterna till hushållen under energikrisen. Detta undantag löper dock ut vid årsskiftet, trots att behovet riskerar att vara detsamma eller ännu större kommande vinter. Krisen är inte över. En ihållande köldperiod kan komma att plundra miljontals hushållskassor till vintern.

Den sittande regeringen har inte agerat för att få behålla undantaget, och i EU-kommissionens förslag till ny elmarknadsdesign saknas möjligheten att använda medel för att skydda människor mot skyhöga energikostnader i kristider.

Socialdemokraterna i Europaparlamentet har agerat för att flaskhalsintäkterna fortsatt ska kunna användas till ekonomiskt stöd i kristider.

Min fråga är därför: Tycker statsrådet att detta är en rimlig hantering från Sverige som ordförandeland i en för hushåll och företag så viktig fråga?

Herr talman! Sverige behöver mer och billig el av alla kraftslag. I går presenterade vi socialdemokrater ett nytt energipolitiskt mål - att vi ska tillföra minst 60 terawattimmar fossilfri el till 2030.

Vi behöver ett mer ambitiöst mål än det regeringen har presenterat, som är 100 procent fossilfri elproduktion 2040, vilket i praktiken redan är uppfyllt.

Min fråga till statsrådet Ebba Busch är: Hur ser statsrådet på det nya mål som vi presenterade i går - att vi ska tillföra minst 60 terawattimmar fossilfri el till 2030?

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågorna!

Att vi har tillsatt den här utredningen om just incitament är väl egentligen ett svar på frågan om hur vi ser på det. Det är klart att på något sätt behöver det komma bygden till del.

Exakt hur tycker jag är en svår fråga. Vi har ju i Sverige ett utjämningssystem som ska utjämna skillnader mellan kommunerna, men vi vet också att det inte gör det fullt ut. Det behöver göras mer, och man behöver också på något vis bli kompenserad för de störningar man får i sin omgivning. Just nu har vi vindkraften som behöver byggas ut, och där är det tvärstopp just nu. Då behöver vi göra någonting.

Men att svara på frågan exakt hur, Birger Lahti, det vill jag inte göra i dag. Utredningen presenterar väl sitt förslag i morgon. Jag tycker också att det var synd att den sittande regeringen begränsade det till att det är verksamhetsutövarna som ska betala. Jag tycker att det skulle ha varit öppet i utredningen.

Jag är inte beredd att säga exakt hur det ska se ut, men på något sätt behöver vi kompensera de kommuner och de invånare som störs av detta.

Fru talman! Jag tycker att ledamoten Mats Green ska vara försiktig med att prata om att hålla vallöften, eller löften, med tanke på det vi har sett sedan regeringen tillträdde. Det tycker jag alltså att man ska vara försiktig med.

Jag var väldigt tydlig i mitt anförande: Alla kraftslag behövs. Det jag pratade om när det gäller vindkraften var att det är det snabbaste att bygga ut, och det går att göra på kort sikt. Men alla kraftslag behövs, och i det ingår också kärnkraft. Det vet ju Mats Green, så egentligen behöver han inte ställa frågan - eller hur? Det är ju ingen nyhet.

Tysta leken - jag vet inte om Mats Green bara lyssnar när han vill lyssna. Vi har väl varit ganska tydliga med att vi inte vill avveckla kärnkraften nu utan att vi till och med kan ställa upp på att bygga ny kärnkraft. Vi behöver all kraft. Vi behöver solenergi och vind - havsvind och landvind. Vi behöver kanske bygga ut vattenkraften också, för den delen - allt för att vi ska få till bra, ren och billig el så att vi kan utvecklas och klara klimatomställningen i Sverige. Det är urviktigt. Det är ingen nyhet, och det vet Mats Green. Så nu har ledamoten fått svar på sina tre frågor.

Fru talman! Nu debatterar vi NU9 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster. Betänkandet innehåller också ett antal motioner från allmänna motionstiden.

Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 1, 5 och 25.

Fru talman! Förslaget innebär ändringar i ellagen när det gäller leverans av el och balansansvar. Ändringarna är en konsekvens av det så kallade elmarknadsdirektivet. Det handlar bland annat om regler för aggregeringstjänster för att möjliggöra för elanvändare att anpassa sin elförbrukning utifrån olika marknadssignaler. Det kan handla om att minska elförbrukningen när nätet är hårt belastat och att öka förbrukningen när elpriset är lågt.

Vad är då en aggregator? Jo, det är någon som köper flexibilitet av oss kunder och sedan säljer den vidare. Aggregatorn samlar ihop flexibilitet från många små elkonsumenter för att kunna sälja det som ett stort bud på marknaden, och detta får elkonsumenterna betalt för.

Vi har synpunkter på lagförslagets definition av obalans, ekonomiskt ansvar och kompensationsmodellen för obalansen. Förslaget som det nu ser ut innebär en alldeles för bred definition av obalans för dem som vill tillhandahålla aggregeringstjänster. I förslaget omfattas hela den aktiverade flexibiliteten, inte bara den obalans man orsakar. Detta borde vara tydligare och i linje med den terminologi som används i EU-rätten. Det här riskerar att hindra marknadstillträde för aggregerad efterfrågeflexibilitet.

Regeringen föreslår att aggregatorn ska betala för hela den aktiverade flexibiliteten, inte bara för den obalans man orsakar, vilket hade varit naturligt.

Förslaget innebär också att aggregatorn måste knyta till sig en balansansvarig om bolaget inte självt är det. Det innebär att det kommer att kräva betydande ekonomiska säkerheter. Här föreslår regeringen att aggregatorn ska betala kompensationen, i stället för det som föreslås i direktivet, det vill säga att det ska betalas gemensamt av dem som har nytta av aggregeringen.

Fru talman! Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för en grön omställning, vilket skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för det svenska näringslivet att lyckas på globala marknader. En avgörande faktor för den gröna omställningen är den pågående elektrifieringen. Det gäller inte minst framväxten av industrier som det fossilfria stålet, batteritillverkning och elektrifiering av transporter med mera. Elektrifieringen är avgörande för att nå nettonollutsläpp 2045 och kan även minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter.

För att inte tappa fokus på elektrifieringens betydelse vill vi framhålla att den är viktig för industrins gröna omställning. Därför är det viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med den elektrifieringsstrategi som den socialdemokratiska regeringen tog fram förra mandatperioden med 67 konkreta förslag. Den innefattade också en handlingsplan som vi anser att regeringen bör fortsätta att arbeta med.

Jag kan konstatera att elektrifieringsstrategin inte längre finns på regeringens hemsida. På en skriftlig fråga svarade dock statsrådet Ebba Busch att strategin innefattar flera relevanta delar och att ett antal åtgärder i den har genomförts i form av myndighetsuppdrag vars redovisningar regeringen har tagit emot eller kommer att ta emot och att analys pågår inom Regeringskansliet om vilka åtgärder i strategin som kan vara relevanta att ta vidare. Det är ju väldigt bra att den inte hamnade i papperskorgen, vilket jag trodde när den inte fanns på regeringens hemsida. Men man kan ju inte låta bli att ställa sig frågan: Varför gör inte regeringen något?

Fru talman! För att vi ska klara elektrifieringen behöver det byggas ny infrastruktur. Investeringar i elnäts- och elproduktionsutbyggnad måste till för att klara detta. Där är tillståndsprocesserna av avgörande betydelse. Vi behöver korta tillståndsprocesserna och göra dem mer förutsägbara. Vi behöver reformera lagstiftning och regelverk. Det ligger nu två utredningar på bordet och väntar på att bli verkstad: miljöprövningsutredningen och klimaträttsutredningen. Båda är färdigremitterade och klara. Det regeringen behöver göra är att bestämma sig: Vad vill regeringen med de två utredningarna?

För att klara betinget framåt behöver vi mer elproduktion på både kort och lång sikt. Det snabbaste sättet att göra det på kort sikt är att bygga mer vindkraft, både på land och till havs. En viktig del här är incitamentsutredningen, som jag tror faktiskt ska presenteras imorgon. Just nu sitter kommunerna och väntar på den, och det händer väldigt lite. Så den är väldigt viktig.

Fru talman! Alla kraftslag behövs för att vi ska fortsätta vara i framkant i klimatomställningen. Vi behöver bygga ut elnätet och överföringskapaciteten och bygga mer elproduktion i hela landet, och då behövs alla kraftslag. Det är en förutsättning för att vi ska behålla jobben, stärka vår konkurrenskraft och ha en fungerande välfärd när den behövs som mest.

Fru talman! Det är skillnad när man sitter i regering; då får man ta ansvar för de förslag som läggs fram, Mats Green. Det är viktigt.

Du säger att ni gynnar alla fossilfria kraftslag. Detta handlar inte ett dugg om kraftslag, utan det handlar om att handla med flexibilitet. Detta har inte ett dugg med kraftslagen att göra, utan det är en överimplementering när det gäller orden "obalans" och "balans". Vad kommer detta att innebära för aggregatorerna? Det kommer att innebära att det blir dyrare el för dig och mig, eftersom man inte gör detta på rätt sätt.

Jag fortsätter därför att ställa frågan: Varför vill ni överimplementera detta förslag, Mats Green? Jag förstår inte det, med tanke på den diskussion om att inte överimplementera som vi har haft i talarstolarna här i riksdagen hur många gånger som helst. Det råd ni har tillsatt har uppenbarligen inte börjat arbeta, för då hade förslaget inte sett ut som det gör. Varför vill ni överimplementera just detta lagförslag?