Monica Haider

Fru talman! När jag lyssnade på Mats Greens inlägg tänkte jag att man kan fundera på historieförfalskning, men det var inte därför jag begärde replik.

Mats Green och hans parti gillar inte överimplementering av regler och villkor, vilket vi hörde i det tidigare replikskiftet. Vi har också hört det hur många gånger som helst från talarstolarna här i riksdagen. Men i just detta betänkande föreslår regeringen en överimplementering. Det gäller definitionen av obalans, som är alldeles för bred så som den ser ut i lagförslaget - speciellt för den som tillhandahåller aggregatortjänsten.

Med denna breda tolkning blir det ekonomiska ansvar som nämns i EU-förordningen alltför långtgående och ett hinder för marknadstillträdet för aggregerad efterfrågeflexibilitet. Det kommer inte att främja nya aktörer utan bara gynna den befintliga elproduktionen. Det leder i förlängningen till försämrad konkurrens och kan leda till dyrare el för konsumenterna.

Ni brukar ju tycka att konkurrens är bra, Mats Green - men inte här. Varför?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det vi kan se är att både företagen och deras branschorganisationer skriver spaltmeter och medverkar i tv-nyheter och tv-sändningar där de uppmanar regeringen att gå vidare med förslagen som redan ligger på bordet. Varför gör alltså regeringen inget? Vi har inte fått något besked här i dag heller om när förslagen kommer.

Jag har också en fråga vad gäller Försvarsmaktens regleringsbrev. I regleringsbrevet för 2022 fanns en punkt 21 som tagits bort i årets regleringsbrev. Enligt den skulle Försvarsmakten fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion. Detta skulle återrapporteras i februari i år, så jag undrar om regeringen har fått någon rapport. Jag undrar givetvis även varför Försvarsmakten inte längre har detta uppdrag. Är det bara för att det stod "förnybart"? I så fall hade man kunnat byta ut det mot "fossilfritt", om man nu tycker att det är ett viktigt uppdrag.

Den socialdemokratiska regeringen tog fram en elektrifieringsstrategi med 67 förslag. Flera av förslagen är påbörjade, och en del är genomförda. När jag söker på regeringens hemsida hittar jag ingen elektrifieringsstrategi. Den är puts väck. Jag förstår att man kanske inte vill stå för gamla regeringars förslag, men att den inte ens finns på hemsidan tycker jag verkar lite märkligt. Ytterligare en fråga är därför vart elektrifieringsstrategin tog vägen. Finns den?

Statsrådet säger att alla goda krafter behövs och att hon vill gå från ord till handling. Hon vill att vi ska kunna komma överens, och hon vill lägga fram de förslag som hon tror att vi socialdemokrater kan gå med på. Då blir svaret på frågorna alltså att vi inte ska ha någon ny energiöverenskommelse; det är så jag ska uppfatta statsrådet.

Jag upprepar min fråga ytterligare en gång: När kommer regeringen att presentera förslag för kortare tillståndsprocesser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det sista är vi verkligen överens om. Du sa i ditt svar att vid sidan av det nationella arbetet leder regeringen nu förhandlingarna i EU om att ta fram en ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar elproduktion och energiinfrastruktur.

Jag hoppas verkligen att regeringen kommer i mål. Detta skulle innebära kortare ledtider. Det gäller att det inte dras i långbänk, som till exempel var fallet med intäktstaket för elproducenter och elprisstödet för företagen. Ingen vet över huvud taget när det kommer. Tror statsrådet att man kommer att landa ned förslaget under det svenska ordförandeskapet?

Herr talman! Regeringen har en punkt i Tidöavtalet om att ni ska granska vilka förenklingsåtgärder som är möjliga. Ni har också aviserat ytterligare en utredning som ska se över tillståndsprocesserna.

Vad som är möjligt finns redan på bordet. Börja med det i stället, är mitt råd. Ska ni själva granska och se vad ni ska göra? Eller menar ni att förslagen som ligger på bordet inte är möjliga? I så fall får statsrådet gärna berätta vilka förslag som inte är möjliga av dem som redan finns på bordet.

Statsrådet svarar också att ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara processer. Statsrådet nämner Naturvårdsverket i sitt svar. Det har fått mer resurser och uppdrag att ta fram en utförligare vägledning för miljöprövning.

När jag försöker hitta uppdraget är det enda jag kan se ett uppdrag att ta fram en vägledning om påverkan på fåglar av olika typer av elledningar. Är det detta uppdrag som statsrådet avser? Eller är det vad som står i regleringsbrevet om en utvecklad vägledning avseende miljöprövning och miljöbedömning? Det är bra uppdrag. Men jag tänker att det finns mer lågt hängande frukter i de förslag som redan finns.

I går presenterade vi socialdemokrater nio förslag på snabbare tillståndsprocesser. Vi vill se action i frågan. Det är bråttom om vi ska klara industrins behov och behålla industrin här i Sverige men också för att ligga i framkant i den gröna omställningen.

Några av våra förslag är till exempel att riksintresset för energidistribution ska prioriteras. En samhällsekonomisk prioritering ska göras vid anslutning till elnät, vilket inte är möjligt i dag. Försvarsmakten bör få i uppdrag att ta fram vägledning för snabbare tillståndsprocesser, och ändringstillstånd ska bli huvudregel.

Om vi inte gör någonting riskerar vi svenska jobb och att få fortsatt höga elpriser de närmaste 15 åren. Jag undrar om statsrådet är beredd att gå vidare med några av våra nio förslag som vi presenterade i går?

Jag lyssnade när du sa att du välkomnar breda överenskommelser. Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Kommer ni att bjuda in till en ny energiöverenskommelse?

Jag skulle också vilja kommentera det du sa om att vindkraft är bra när det blåser. Tittar man på vindkartorna ser man att det blåser alltid någonstans 90 procent av tiden. Det är helt rätt att det inte blåser överallt och lika mycket hela tiden. Men det blåser betydligt mer än vad som framställs i debatten, skulle jag vilja påstå.

Jag upprepar min fråga. När kommer förslagen från de utredningar som redan är klara?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Svensk industri är tydlig med att det behövs mer elproduktion både på kort och på lång sikt. Industrin ser ett fördubblat behov av energi på lite längre sikt. Med den ökade nyindustrialiseringen som sker i vårt land bedöms förbrukningen öka markant de kommande åren, och det absolut snabbaste är att bygga ut vindkraften både på land och till havs. Ska vi klara omställningen behöver vi alla kraftslag, och här är tillståndsprocesserna en viktig del för att vi ska få energiproduktionen på plats i tid. Detta gäller också för nätutbyggnaden, som också tar för lång tid.

Vindkraften har kortare ledtider än andra kraftslag, och vi kan konstatera, nu när röken har lagt sig efter valrörelsen, att även statsrådet pratar om att vi behöver bygga mer vindkraft och inte bara kärnkraft. Det är bra. Nu gäller det bara att göra verkstad också.

Den socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet med att korta ledtiderna för tillståndsprocesserna med bland annat propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät. Vi gjorde också en elektrifieringsstrategi, tog fram Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen och tillsatte utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft, som ska vara klar den 23 mars i år. Där har den sittande regeringen nu lagt tilläggsdirektiv om att det är verksamhetsutövaren som ska finansiera incitamenten.

Både Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen är färdigremitterade och ligger nu på regeringens bord eller, som statsrådet säger i sitt svar, bereds i Regeringskansliet. Här finns ett antal förslag som bara ligger och väntar. När kommer förslagen?

Den socialdemokratiska regeringen gav också i uppdrag till myndigheterna att göra pilotprojekt som innebär att man gör processen parallellt och har en tidig dialog i projekten med alla inblandade, vilket har gett ett gott resultat. Myndigheterna fick också större anslag för att klara det uppdrag de fått. Uppdraget till dem var att halvera sina ledtider.

Tillståndsprocesserna i Sverige tar för lång tid, det är vi alla överens om. Vindkraft på land är det som går absolut snabbast att bygga. Tyvärr säger många kommuner nej vid förfrågningar om projekt, och därför är incitamentsutredningens kommande förslag väldigt viktiga.

Herr talman! Det är viktigt att regeringen fattar beslut om fler havsvindkraftsparker. Det finns ansökningar om cirka 500 terawattimmar havsvindkraft. Alla kommer inte att bli byggda, men enligt Svensk Vindenergi kan vindkraftsproduktionen öka till 120 terawattimmar fram till 2035 om alla projekt som är inne i tillståndsprövningen får tillstånd. Repowering kan också tillföra ytterligare 45 terawattimmar, något som totalt skulle innebära 165 terawattimmar 2035. Detta kan jämföras med hela Sveriges elproduktion, som i fjol var all-time-high: 170 terawattimmar. Vi har aldrig exporterat så mycket el som vi gjorde i fjol. Där producerade vindkraften 33 terawattimmar, vilket är en ökning med 20 procent.

Just nu känner dock företagen att det är ett lite osäkert läge. De avvaktar. Vad vill den nya regeringen? Vill man ha ny vindkraft? De långa tillståndsprocesserna är givetvis också en del i detta.

Min fråga är därför: När kommer förslagen?

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU8 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken.

Vi i Socialdemokraterna står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 1 i betänkandet.

Vi menar att regionalpolitisk hänsyn alltid ska tas vid lokalisering och omorganisation av statliga myndigheter, något som inte alltid är tydligt i regleringsbrev och direktiv. Som rapporten beskriver är det regionalpolitiska utvecklingsansvaret heller inte tydligt avgränsat, vilket försvårar samarbetet mellan regioner och myndigheter. Därför bör det regionalpolitiska ansvaret ses över.

Vi vill påminna om vårt förslag om 4,8 miljarder till kompensation för höga drivmedelskostnader, som tyvärr avvisades här i riksdagen.

Herr ålderspresident! Den regionala utvecklingspolitiken är viktig för att hela Sverige ska hålla ihop och för att vi ska ha likvärdiga förutsättningar att leva, bo och verka i hela Sverige. För att detta ska bli verklighet måste vi ha en välfärd som fungerar, oavsett var i vårt avlånga land man bor, och en likvärdig skola, vård och omsorg - helt enkelt ett starkt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Just nu pågår kriget i Ukraina. Vi ser deras lidande, och konsekvenserna av kriget är fruktansvärda. Rysslands invasionskrig har fått stora konsekvenser i Europa, med skyhöga gaspriser och väldigt höga priser på drivmedel men också ökad inflation. Detta har givetvis fått konsekvenser för elpriserna i hela Europa och i Sverige. Detta drabbar den regionala utvecklingen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda den regionala utvecklingspolitiken. Vi vet alla att den regionala utvecklingspolitiken är svår att avgränsa. Regional utveckling är allt och inget. Riksrevisionen påpekar också att man i regleringsbrev och andra uppdrag behöver säkerställa tydliga syften, krav och förväntningar på de statliga myndigheternas samverkan med varandra och med regionerna.

Jag var med på Länsstyrelsen Kronobergs insynsråd i måndags, och där diskuterade vi hur olika det fungerar i olika län, vilket inte är bra. I årets regleringsbrev är uppdraget bland annat en god förvaltningssed och att man ska balansera olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och arbeta sektorsövergripande. Men då måste de samverkande myndigheterna också ha detta uppdrag.

Rapporten säger även att den regionala utvecklingspolitiken har utvecklats och att man kan se förbättringar i de genomförande aktörernas samverkan och samordning. Detta är bra, men det finns givetvis mer att göra.

Herr ålderspresident! Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelse men noterar att lagen om regionalt utvecklingsansvar och förordningen om regionalt tillväxtarbete reglerar statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen har också i den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet anfört att samordning mellan de statliga myndigheterna och en väl fungerande samverkan mellan regionerna och kommunerna är avgörande för att nå målet för den regionala utvecklingspolitiken.

Den förra regeringen vidtog åtgärder för en tydligare styrning inom landsbygdsutveckling och kompetensförsörjning som är viktiga för den regionala utvecklingen.

Vad det gäller påpekandet om kortsiktighet i uppdrag eller erbjudande är det problematiskt. Detta kan vi se i årets budget, där regeringen exempelvis tar bort två tredjedelar av anslagen till naturvård, vilket innebär att man inte kommer att kunna sköta naturreservat eller fortsätta att bekämpa invasiva arter. Dessa uppdrag sköts av privata entreprenörer som nu kommer att förlora uppdrag och inkomst, och de entreprenörerna finns på landsbygden.

Riksrevisionen påpekar också att effektutvärderingar är sällsynta. Den förra regeringen har utvärderat effekterna av till exempel de företagsstödjande insatserna inom programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, och Tillväxtanalys har även utvärderat transportbidraget. Utvärderingen var klar den 31 januari.

Herr ålderspresident! Betänkandet behandlar också ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Det är allt från stöd till lanthandlare och omlokalisering av myndigheter till kompensation till kommuner och närboende till vindkraft. Jag hoppas att den nya regeringen fortsätter på den inslagna vägen vad gäller omlokalisering av statliga jobb. Det börjar inte så bra med den utbetalningsmyndighet som ska lokaliseras i Stockholm i stället för i Södertälje, som var bestämt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

För att hela Sverige ska utvecklas behövs arbetstillfällen och företag. Om detta finns på plats ökar möjligheten till regional utveckling. En fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning i hela landet är en förutsättning för detta. Vi ser att högerpartierna inte prioriterar det här utan fullföljer neddragningarna på Arbetsförmedlingen. Där vill vi utöka närvaron i hela landet, speciellt där arbetslösheten är högst. Vi vill också ha mer arbetsmarknadsutbildning, extratjänster och vuxenutbildning.

Det omställningsstöd som vi införde kommer att vara en viktig pusselbit när arbetsmarknaden förändras. Vi var några stycken på Teknikföretagen i går kväll, och det var en av de frågor som de tog upp och tycker är bra. Många har redan ansökt om omställningsstöd.

Vi vill också ha fler servicekontor i hela landet. I det läge vi är i nu behövs alla åtgärder för att vi ska kunna rusta inför framtiden men också för att möta den efterfrågan på arbetskraft som redan finns. I offentlig sektor ser vi en stor brist på vissa yrkesgrupper, och som jag inledde mitt anförande med: Välfärden är grunden i den regionala utvecklingspolitiken. Finns inte den blir det ingen regional utveckling. Här hade till exempel Äldreomsorgslyftet varit viktigt. Men det plockades bort i högerpartiernas budget.

Vi behöver en politik som är anpassad till de olika förutsättningar som finns i vårt avlånga land. Sveriges landsbygder är faktiskt olika. Det som är lika är behovet av välfärd för att vi ska kunna bo, leva och verka oavsett var i landet man bor. Vi behöver ett starkt samhälle och ett tryggare samhälle.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Herr ålderspresident! Jag måste erkänna att jag inte heller trodde att det var sant. Jag trodde faktiskt att jag hörde fel, vilket jag tydligen gjorde. Men jag kunde inte låta bli att påpeka det, för det var positivt att du pratade om vindkraft som något positivt, Mats Green, till och med havsvindkraft och inte bara landvindkraft.

När det gäller företagsstödet var ledamoten tydlig med man inte kan säga när eller om det blir godkänt, men i valrörelsen höll man en hög profil och utlovade elprisstöd, ganska snabbt dessutom. Man borde ha förstått redan då att det är komplicerat att betala ut stöd till företag och privatpersoner.

Jag har egentligen inga fler frågor. Det var intressant att höra dig prata om vindkraft, och jag ser fram emot nästa debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Herr ålderspresident! Det är nästan lite befriande att höra Mats Green prata sig varm för vindkraften. Det är nästan helt fantastiskt. Sedan kom det en släng med kärnkraft på slutet. Jag väntade på det. Han nämnde det knappt i sitt anförande. Det skulle också vara intressant att höra vad Moderaterna och regeringen tänker göra för att minska antalet myndigheter som berörs av tillståndsprocesserna. Det var ett nytt förslag.

Men det var inte det jag tänkte fråga Mats Green om egentligen, herr ålderspresident. Min fråga gäller i stället företagen, som är grundbulten i den regionala utvecklingen på landsbygden, och överallt för att vi ska utvecklas. I dag plågas både företag och privatpersoner av väldigt höga elpriser, som vi har varit inne på. Vi privatpersoner vet nu att vi kommer att få våra pengar i slutet av februari och början av mars, men företagarna har fortfarande inte fått något besked om när deras elstöd kommer att betalas ut. I en interpellationsdebatt för någon vecka sedan svarade energiministern att man skulle göra en statsstödsanmälan inom kort till EU, för det behöver man göra innan man kan betala ut stöden. Då är frågan: Har man lämnat in den här statsstödsanmälan, och när kommer företagen att få sitt elstöd?

Fru talman! Det är skönt att höra att man vill ta ansvar nu när man sitter i regeringsställning. Jag står verkligen bakom det uppdrag som vi gav till Svenska kraftnät. När detta uppdrag gavs var priserna i norra Sverige faktiskt inte så höga som de är nu. Precis som Elisabeth Thand Ringqvist sa har det ändrats. Ebba Busch har också uttalat sig om att stödet egentligen ska täcka framtida kostnader för denna vinter. Och denna vinter har även norra Sverige höga priser. Därför borde stödet rimligen omfatta också norra Sverige. Detta har vi omvärderat i vårt budgetförslag, alltså att det ska gälla hela Sverige.

Jag tycker att det är lite konstigt att man inte kan se att hela Sverige behöver detta stöd. I norra Sverige gör man dessutom av med ganska mycket mer energi på grund av att det faktiskt är väldigt mycket kallare där.

Jag skulle kunna påstå att det är löftesbrott igen med tanke på att människor faktiskt inte får stödet när de skulle ha fått det. Man kan alltså stapla löftesbrotten på varandra.

Min fråga är: Kommer ni att omvärdera detta?

Fru talman! Jag noterade att ledamoten i sitt anförande pratade om att hela Sverige ska leva. Men det gäller tydligen inte i alla frågor. I dagens tuffa läge med ökade priser på mat, hyror, energi och drivmedel och stigande inflation behövs det åtgärder som mildrar dessa effekter. Detta höga prisläge kommer att drabba landsbygden lika mycket som storstäderna. De skenande elpriserna drabbar landsbygden i hela Sverige.

I valrörelsen gick man ut och lovade ett elprisstöd till den 1 november. Nu ser det ut som att det eventuellt kommer i februari, åtminstone till oss privatkonsumenter. När företagarna får sitt stöd står skrivet någon annanstans, men det finns ingen tidsangivelse för det. Man har också bestämt att elprisstödet bara ska gälla för södra Sverige, inte för norra Sverige.

Min fråga är därför: När kommer elprisstödet? Och kommer ni att revidera ert förslag så att det omfattar hela Sverige, även norra Sverige?

Herr talman! I dag debatterar vi betänkande NU2 Utgiftsområde 19 Regional utveckling, med andra ord anslagen i nästa års budget för detta utgiftsområde.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har fattat beslut om en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19.

Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet, ett sammanhållet paket, där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Vårt samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2022/23:2074.

Motionen innehåller inga avvikelser gentemot budgetpropositionen när det gäller anslagen inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Men i vårt särskilda yttrande redovisar vi vår uppfattning om politikens inriktning, som även framgår av vår motion.

Herr talman! När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområdet anser vi att den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Den regionala utvecklingen sker ute i landets regioner, och det är så det ska vara. Statens uppgift är att skapa förutsättningar för regional utveckling, och i begreppet regional utveckling kan man lägga in det mesta. Det märker vi i de här debatterna när vi har dem.

I min värld innebär det att det finns en stark välfärd som fungerar, en likvärdig skola, vård och omsorg - ja, helt enkelt ett starkt samhälle. En stark välfärd behövs för att hela Sverige ska kunna leva och växa.

Därför satsar vi socialdemokrater 12 miljarder mer än högerregeringen på välfärden i vår budget, för vi ser att det finns stora behov i regioner och kommuner som nu står inför ett stålbad i tiderna vi är i.

Jämlikheten och tilltron till staten minskar när det tillåts råda lärarbrist i små glesbygdskommuner medan ytterligare friskolor etablerar sig i storstäderna. Det blir ett växande demokratiskt problem när privatiseringar och marknadskrafter tillåts skapa en orättvis tillgång på allt från apotek till bilprovning och paketutlämning. Det är centralt att både offentlig service och kommersiell service finns i hela landet.

Herr talman! Det stöd till livsmedelsaffärer som den tidigare regeringen införde bromsade nedläggningen av livsmedelsbutiker och minskade avståndet till närmaste butik, så det driftsstödet behöver vi verkligen ha kvar.

I mitt län Kronoberg är det flera butiker som får ta del av stödet - de i Konga, Älmeboda, Linneryd, Södra Ljunga, Agunnaryd och Skruv. Skruvs lanthandel fick årets lanthandlarpris i Kronobergs län.

Kronobergs län skulle ha varit utan butiker på många av dessa orter om inte stödet hade funnits. Det skulle verkligen försämra servicen och sammanhållningen väsentligt om stödet inte fanns. Butiken är ju inte bara en butik utan oftast också en samlingspunkt för orten. Det är ett utlämningsställe, ofta en mack, en laddstation, ett fik, ett bibliotek och ibland till och med en restaurang.

Vi behöver också fortsätta utbyggnaden av bredband i hela landet men också se till att vi har mobiltäckning oavsett vilket mobilabonnemang vi har. Det vi sett under pandemin är ju att alla inte behöver åka till jobbet varje dag utan att vi kan arbeta hemma i större utsträckning. Men det förutsätter att det finns fungerande bredband. Efter pandemin ser vi också att fler vill bosätta sig på landsbygden, och det är väldigt bra.

Nu när vi går in i ett tufft läge med rekordhög inflation, skenande elpriser och minskat byggande behöver vi en politik som möter detta. Det vi kan se framför oss är lågkonjunktur och högre arbetslöshet.

Den regionala utvecklingspolitiken behöver vara i samklang med andra politikområden för att Sverige ska kunna leda den gröna industriella revolutionen och skapa nya jobb. Detta är extra viktigt i den tid vi är i nu.

Det här sker inte bara i norra Sverige, utan vi ser att det händer i hela Sverige just nu. Det är viktigt. Företag ser potentialen i det Sverige har att erbjuda. Här behöver vi givetvis vara på tårna för att kunna möta behoven som uppstår.

Herr talman! Det måste finnas arbetstillfällen och företag. Om allt detta finns på plats ökar möjligheten för regional utveckling. En fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning i hela landet är nyckeln till det, men det vi ser nu är att högerpartierna inte prioriterar detta. Man fullföljer neddragningen på Arbetsförmedlingen, där vi lägger pengar för att öka den lokala närvaron i hela landet och särskilt där arbetslösheten är som högst.

I vår budgetmotion satsar vi på arbetsmarknadsutbildning, extra tjänster och vuxenutbildning. Vi vill också se fler servicekontor i hela Sverige. I det läget vi är i nu behövs alla åtgärder för att vi ska vara rustade för framtiden men också för att möta den efterfrågan på arbetskraft som redan finns.

I många branscher finns inte rätt kompetens, och då är det centralt med utbildningsplatser men också arbetsmarknadsutbildningar - för privata företag men också för offentlig sektor, där det finns väldigt stora behov av kompetens. Där hade Äldreomsorgslyftet varit viktigt, men det plockas bort av regeringen som nu styr.

Vi behöver som sagt en politik som är anpassad till de olika förutsättningar som finns i vårt avlånga land. Sveriges landsbygder är olika. Det som är lika är behovet av välfärd för att vi ska kunna leva och verka oavsett var vi bor. Vi behöver helt enkelt ett starkt samhälle, ett tryggare samhälle.

Med det vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Jag tolkar Eric Palmqvist som att han inte är nöjd. Men den slutsats man också kan dra med tanke på det som står i Dagens Nyheter i dag är ju att man inte riktigt visste vad man lovade och att man faktiskt inte kommer att kunna sänka reduktionsplikten så mycket som man lovade i valrörelsen. Det hade man inte koll på. Det är ytterligare ett löftesbrott i raden, mot vad man utlovade i valrörelsen.

Jag bara konstaterar att det är löftesbrott på löftesbrott. Jag har inga fler frågor till Eric Palmqvist.

Herr talman! I förra årets budgetdebatt stod Eric Palmqvist i talarstolen och pratade om de höga drivmedelspriserna, precis som han gjorde här i dag, och hur de påverkar landsbygden. I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna att man skulle sänka priset vid pump med 10 kronor för dieseln och 6,50 för bensinen.

Vad blev det av det? Det blev en tummetott, skulle man kunna säga. Det blev en 40 öres sänkning för dieseln och en sänkning med 14 öre för bensinen. Man skulle kunna säga att det var ett löftesbrott, och jag tror att man på landsbygden är ganska besviken på Sverigedemokraterna i dag.

Det vi också har kunnat läsa i dagens DN är att det nog inte går att sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå, som man sagt att man ska göra. Det kommer att bli väldigt dyrt, för då behöver vi köpa utsläppsrätter i stället. Där står också att regeringen har gett Energimyndigheten i uppgift att ta reda på hur lite man skulle kunna sänka reduktionsplikten för att inte riskera böter från EU.

Min fråga till Eric Palmqvist är om han är nöjd med detta. Det var ju inte riktigt det ni lovade när Jimmie Åkesson stod med ett tankhandtag i valrörelsen.