John E Weinerhall

Fru talman! Vi delar oron för inte minst de neddragningar som vi ser från USA men också den inriktning på politiken som USA nu tar när det gäller biståndet. Det är med stor oro vi ser på detta.

Det är sant att regeringen har gjort omprioriteringar. Förklaringen stavas Ukraina. Ukraina är vår enskilt största mottagare av bistånd. Då är det inte bara jämställdheten och vissa FN-organ som har fått stryka på foten. Det är över hela linjen.

Man kan säga att vi prioriterar jämställdhet. Vi växlar upp pengarna, som jag nyss sa, på SRHR. Vi ökar pengarna till UN Women. Nu när USA backar undan och också andra länder gör detsamma ökar Sverige. Men vi kan inte täcka upp för allt. Det kan vi inte.

Ledamoten sa det klokt. Jag hoppas att vi kan samarbeta med fler länder inte minst inom EU. Det gäller att se till att samla en europeisk strategi för att täcka upp för åtminstone en del av det som USA nu drar sig ur. Jag hoppas att vi kan göra det. Jag vet att regeringen också jobbar med det i europeiska sammanhang.

Vi kan nämna hur många områden som helst inom biståndet där regeringen har gjort omprioriteringar för att växla upp stödet till Ukraina. Det är en existentiell fråga inte bara för Ukraina utan för vår kontinent.

Det har varit det sedan kriget bröt ut, och det kommer säkert i ett decennium att vara den viktigaste prioriteringen för den svenska biståndspolitiken och den svenska utrikespolitiken.

Jag skäms inte för det. Man måste vara ärlig och säga att man måste kunna göra prioriteringar. Då får vissa saker stryka på foten.

Men nu växlar vi upp stödet. Jag kan inte ge några besked här i dag. Men det finns säkert anledning att återkomma när det behöver ske ytterligare omprioriteringar i biståndspolitiken med tanke på det som händer runt omkring oss i världen och inte minst från USA.

Fru talman! Tack, ledamoten Johnsson Fornarve, för möjligheten att diskutera ytterligare några frågor som jag inte hann med att ta upp i mitt tidigare anförande!

Fru talman! Jämställdhet är en fråga som ligger Moderaterna varmt om hjärtat. Det låter inte så när man lyssnar på den samlade vänstern i den här debatten.

Men om det inte varit så hade vi inte satsat så mycket på SRHR när USAID och USA drar sig ur. Vi hade inte satsat så mycket på flickors möjligheter och rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter om det inte hade varit för det.

Frihetsfrågor är ett kärnvärde i vår utrikespolitik. Men vi ser det inte som ett ideologiskt skyltfönster, vilket vänstern verkar göra.

Jag anser att jämställdhetsfrågorna i utrikespolitiken är alldeles för viktiga för att bli en diskussion om bara etiketter. Vi ser det som ett verktyg för konkreta resultat i vår utrikespolitik och i vår biståndspolitik.

Därför arbetar också regeringen systematiskt och strategiskt för kvinnors och flickors rättigheter, deras ekonomiska egenmakt och skydd mot könsrelaterat våld både genom biståndet och genom arbetet i FN.

Hade det varit så att Sverige nu hade tappat så mycket i anseende i resten av världen för att vi inte längre benämner vårt jämställdhetsarbete som en feministisk utrikespolitik hade nog inte FN gett oss rollen att exempelvis ha ordförandeskapet i UN Women. Jag tror faktiskt inte det.

Jag är stolt över vår politik. För mig känns Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets krav på att återinföra en så kallad feministisk utrikespolitik bara som fina plakatord som inte har något substantiellt innehåll som skiljer sig märkbart från den politik som regeringen för.

Fru talman! Nu var det ju inte biståndet i sig som var löjeväckande utan Socialdemokraternas fulspel i den här frågan.

Man låter påskina att man satsar 1 procent eller i alla fall att man är något slags pojke med guldbyxor som har mer pengar i fickan att lägga på biståndet än man faktiskt har. Det om något är väl att inte göra alla de människor som Morgan Johansson pratar om rättvisa – de som riskerar svält på grund av att USA drar sig tillbaka från världsscenen. Det om något tycker jag faktiskt är lite fult, om jag ska vara ärlig.

Det stämmer att vi har skurit ned. Vi har koncentrerat biståndet till färre regioner, färre länder och färre strategier för att kunna arbeta mer koncentrerat, vilket vi tror höjer kvaliteten på det vi gör. Biståndsministern brukar säga att vi ska vattna där det växer, och jag tycker att det i grund och botten är väldigt sunt.

Vi har som sagt gjort tydliga prioriteringar: Vi skär ned på en rad FN-organ, vi skär ned vad gäller vissa länder och vi har dragit oss tillbaka i andra länder. Inte minst har vi gjort det för att kunna satsa de pengarna på Ukraina. Det är en existentiell fråga för Ukraina. Det pågår ett fullskaligt invasionskrig på vår egen kontinent i en omfattning som vi inte har skådat sedan andra världskriget, vilket Morgan Johansson förtjänstfullt tog upp i sitt anförande tidigare.

Jag måste säga att det blir en märklig debatt när vi hela tiden ska låtsas som att det finns mer pengar i budgeten än vad man rimligtvis skulle kunna lägga. Jag kommer lite osökt att tänka på Bagdad-Bob när jag hör Socialdemokraterna i biståndsdebatten.

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för möjligheten att ytterligare gå på djupet i några frågor. Som jag sa i mitt inledningsanförande är det ett stort och brett betänkande som spänner över många olika områden. Man kan inte ta upp allting i sitt anförande. Till stora delar håller jag med Morgan Johansson om den internationella regelbaserade världsordningen och så vidare. Men jag måste säga att det blir lite löjeväckande när han exempelvis pratar om biståndet.

Morgan Johansson tog i sitt anförande upp att regeringen drar ned på biståndet till vissa regioner som Afrika och Sydostasien och till FN-systemet. Ja, det stämmer. Vi har gjort omprioriteringar. Vi har andra prioriteringar än Socialdemokraterna. Men vi har åtminstone de pengar vi talar om. Socialdemokraterna å sin sida säger ofta i debatter att de värnar enprocentsmålet, men de lägger inte fram några budgetar som på vare sig kort eller lång sikt är i närheten av något enprocentsmål. Man fortsätter dock att argumentera som om man fortfarande hade budgetar med 1 procent av bnp till biståndet. Så är det ju inte. Man kan inte plocka russinen ur kakan.

Eftersom Socialdemokraterna knappt lägger mer än regeringen i sin budget på bistånd skulle jag vilja fråga Morgan Johansson: Var finns de här pengarna till FN-organen? Var ska man hitta pengarna till nya ambassader och ambassader som ska återöppnas? De finns i alla fall inte i er budget, som ni har lagt fram här i riksdagen.

Även om vi har skurit ned på biståndet och inte längre har ett procentmål utan snarare ett mål för vad vi ska uppnå, och även om vi har en fast ram så att vi har en förutsägbarhet vad gäller biståndet, ska vi komma ihåg en sak: Jag skulle inte tro att det var mer biståndspengar som gick ut när ni satt i regeringen, Morgan Johansson, utan det var kanske mindre. Ni gjorde nämligen enorma avräkningar på biståndet till förmån för migrationen.

Herr talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande om internationella relationer med mera. Det är ett omfattande betänkande som spänner över centrala delar av utrikespolitiken. Även om jag av naturliga skäl inte kan gå igenom varenda fråga här i dag vill jag belysa några viktiga frågor som sammantaget speglar riktningen för svensk utrikespolitik.

Herr talman! Vi lever i en tid då världsläget blivit allt allvarligare. Kriget i Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, Irans aggressioner i Mellanöstern, USA:s tillbakadragande från världsscenen och stormaktspolitiken i Asien sätter hela den regelbaserade världsordningen under stor press.

I detta läge måste svensk utrikespolitik vara både principfast och ansvarsfull. Det är därför välkommet att regeringen, som utrikesministern slog fast i utrikesdeklarationen, förankrar utrikespolitiken i ett tydligt försvar av den regelbaserade internationella ordningen och av demokrati och mänskliga rättigheter. Detta har även nordisk-baltisk, europeisk och transatlantisk förankring.

Herr talman! Utskottet behandlar i detta betänkande en rad motioner. Flera av dessa rör biståndspolitiken, där en del partier vill höja nivån på biståndet. Vissa partier – eller ska jag säga ett parti – förefaller rent av ha mer pengar än de ger sken av.

Här är utskottet tydligt: Svensk biståndspolitik ska vara långsiktigt hållbar, resultatinriktad och prioriterad utifrån vad som ger mest nytta. Det är inte rimligt att bara höja biståndsramen utan hänsyn till vad biståndet ska uppnå. Regeringen har redan tydligt sagt att Sverige ska vara en stark biståndsaktör, men vi måste också säkerställa att biståndet används effektivt och med verklig påverkan. Då krävs också prioriteringar.

Jag behöver nog inte nämna för den här församlingen att Ukraina är och under lång tid kommer att förbli den största prioriteringen.

Fru talman! En av de mest allvarliga globala utmaningar vi står inför handlar om Kinas växande inflytande. Kina är inte bara en viktig handelspartner utan också en systemrival som på många sätt hotar stabiliteten i vår omvärld. Det gäller landets påtryckningar på Taiwan, dess illegala anspråk i Sydkinesiska sjön och dess aggressiva teknologiska och ekonomiska expansion.

Kinas agerande i Taiwansundet utgör ett direkt hot mot världsekonomin. En konflikt där skulle få konsekvenser långt utanför regionen, inte minst för tillgången till halvledare, som är avgörande för modern industri och teknologi.

Därför är det avgörande att Sverige tillsammans med likasinnade står upp för Taiwans rätt till självbestämmande och internationell närvaro, exempelvis i Världshälsoorganisationen.

Utskottet betonar i betänkandet att vi ska fördjupa samarbetet med Taiwan och se över möjligheten att öppna ett House of Sweden i Taipei. Det bereds i Regeringskansliet, som det heter, och vi hoppas förstås att regeringen snabbt får detta på plats. Det vore en viktig markering för att främja demokrati, handel, kultur och akademiskt utbyte mellan Sverige och Taiwan.

Fru talman! Vi får inte blunda för de övergrepp som sker inom Kinas gränser. I Tibet pågår ett kulturellt folkmord. Kinesiska myndigheter försöker utplåna det tibetanska språket, den tibetanska kulturen och den tibetanska religionen. Sverige måste fortsatt vara en stark röst för det tibetanska folkets rättigheter. Detsamma gäller i Xinjiang, där uigurerna utsätts för omfattande människorättsbrott. Och det gäller i Hongkong, där den demokratiska oppositionen brutalt har tystats.

Fru talman! Vi har svenska medborgare som sitter frihetsberövade utomlands. Det är bland andra Gui Minhai, den svenska förläggaren, som hålls fången i Kina efter att ha blivit kidnappad i Thailand. Nu är det också journalisten Joakim Medin, som blivit dömd och står åtalad för brott i Turkiet och riskerar ett långt fängelsestraff. Vi måste fortsatt ställa krav på frigivning av våra medborgare och vara en stark röst för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i hela världen.

Fru talman! Vi är övertygade om att utrikespolitiken måste föras med ett frihandelsvänligt perspektiv. Det är viktigt inte minst nu när USA:s handelskrig utmanar frihandeln. Då blir det ännu viktigare att söka samarbete och fler frihandelsavtal med fler länder runt om i hela världen. Handel bygger välstånd och skapar band mellan länder.

Fru talman! Det är en väldigt orolig tid i en orolig värld. Då måste vi stå starka tillsammans med våra värderingsfränder. Vi kan inte möta världens utmaningar med symbolpolitik eller ogenomtänkta förslag. Vi behöver en tydlig, stabil och principfast linje där vi försvarar friheten, främjar handeln och står upp för demokratin och inte tvekar att konfrontera auktoritära regimer när de hotar mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Det är den linje som utskottet ger uttryck för. Därför, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Världen är nu en oroligare plats än den har varit sedan andra världskriget. Vi lever i en mycket allvarsam tid. På vår egen kontinent rasar det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina från rysk sida sedan snart tre år.

Samtidigt som kriget rasar i Europa tornar mörka moln upp sig också i andra delar av världen. På många håll i världen ser vi konflikter, oro och risk för krig och mänskligt lidande. Därför skulle jag också vilja tillåta mig att göra en mer fjärran utblick i dag.

Den världsordning som världen sedan kalla kriget har vant sig vid ställs på sin spets när auktoritära stater utmanar den gång på gång. Det gäller Ryssland, det kommunistiska Fastlandskina, Iran och Nordkorea för att nämna några. De är alla auktoritära stater med tydliga maktambitioner såväl ekonomiskt som militärt.

För att möta hotet krävs ett enat och samlat Europa med en stark transatlantisk länk. Det är avgörande för att upprätthålla den regelbaserade världsordning vi litar till. Sveriges medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato utgör här en grundbult, precis som EU utgör vårt viktigaste utrikespolitiska forum.

Samtidigt, fru talman, är det viktigt att Europa stärker sin självständighet. Många europeiska länder har under alldeles för lång tid åkt snålskjuts på och förlitat sig för mycket på Amerika. Det är därför välkommet att de flesta europeiska länder nu stärker sitt försvar och bidrar till att vi tillsammans kan avskräcka och om behövligt försvara oss mot de hot som finns omkring oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vid sidan av Ryssland är Kina det största långsiktiga säkerhetshotet mot den världsordning vi värnar, och ett Kina som är på offensiven kräver allas vår vaksamhet. Det kinesiska agerandet i Sydkinesiska sjön med dess anspråk på i princip hela bihavet liksom dess annekteringar av ögrupper väcker stor oro. Pekings niostreckspolicy saknar juridisk grund och inkräktar på grannländernas territorialvatten. Passagerna i Sydkinesiska sjön är oerhört viktiga för hela världshandeln - där går 50 procent av alla transporter över haven. Dessutom uppskattas det att det finns stora naturtillgångar i form av olja och gas i området.

Härtill kommer också Fastlandskinas påtryckningar och återkommande hot mot Taiwan med dess agerande i Taiwansundet. Jag behöver inte ens nämna betydelsen av tillgången på halvledare. Det finns alltså såväl stora ekonomiska som säkerhetspolitiska aspekter som spelar in i regionen.

Vidare gällande Fastlandskina vill jag ta upp dess behandling av minoriteter, till exempel tibetanerna i det icke-autonoma Tibet och uigurerna i Xinjiang. Det är givetvis moraliskt förkastligt. Kina gör sig skyldigt till kulturellt folkmord, miljöförstöring och förtryck av individuella rättigheter.

Det är dock inte bara etniska minoriteter som är hårt ansatta av kulturell och religiös förföljelse; det gäller också i Kina i stort. Den politiska friheten är i det närmaste helt kringskuren, pressfriheten är avskaffad och kulturcensuren är mycket omfattande. Den fängslade svenska medborgaren, författaren och förläggaren Gui Minhai är bara ett exempel på detta.

Fru talman! Sverige har en lång historia som ett frihandelsvänligt land. Det är genom handel och samarbete som vi skapar både välstånd och djupare relationer till andra länder. Men Sverige har också en lång tradition av att arbeta för och lyfta fram mänskliga rättigheter. Det ska vi givetvis fortsätta att göra. Det är viktigt att Sverige är en tydlig röst och att vi gemensamt i EU arbetar för att narrativ från Kina och Ryssland, tillsammans med resten av ondskans axelmakter, inte får fotfäste.

Jag skulle nu vilja tala om ytterligare en av dessa ondskans axelmakter som utgör ett stort hot mot vår världsordning, och det är Iran. Terrorregimen förtrycker inte bara sin egen befolkning, vilket är illa nog, utan de använder sig av sina ombud i Hamas och Hizbollah liksom hos huthirebellerna för att dessa ska springa regimens ärenden i Mellanöstern. Dessutom använder de gängkriminella här i Sverige för att begå statsterrorism, bland annat mot judiska och israeliska mål i vårt land. Detta kan vi aldrig tillåta. Regeringen arbetar också för att se till att terrorlista Islamiska revolutionsgardet i Europeiska unionen.

Framför allt Kina men också Ryssland har stora intressen i många länder i såväl Asien som Afrika. Här behöver därför Sverige och EU kliva fram och vara ett bättre alternativ som en samarbetspartner på lika villkor. Europeiskt samarbete och socialt hänsynstagande investeringar måste alltid vara ett bättre alternativ än kinesiska skuldfällor. Vi måste vara långsiktiga och bejaka de goda krafter som trots den eländiga värld vi lever i ändå finns och till och med vinner mark på vissa håll.

Herr talman! Det svenska engagemanget för en ordning där rätt går före makt måste fortsätta såväl i vårt närområde som över hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande Internationella relationer m.m. Det är ett brett betänkande som täcker stora och viktiga frågor inom utrikespolitiken, och även om jag av tidsskäl inte har möjlighet att belysa varje aspekt av betänkandet i dag ska jag försöka att göra det rättvisa genom några viktiga nedslag.

Det är trots allt så att världen befinner sig i en allvarligare tid än på mycket, mycket länge, fru talman. Vi har krig på vår kontinent, och på många ställen utmanas nu den regelbaserade världsordning som vi så länge har litat till. Många av de motioner som behandlas i detta betänkande handlar just om den regelbaserade världsordningen och vikten av att den svenska utrikespolitiken försvarar och främjar den liberala demokratin. Det är också vår bestämda linje.

Fru talman! I den senaste regeringsförklaringen slog statsministern fast att grunden för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken är den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter samt respekten för FN-stadgan, liksom att svensk utrikespolitik kommer att föras på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund.

Just det nordisk-baltiska samarbetet och den transatlantiska länken har kommit att bli ännu viktigare nu när vi är allierade med våra nordiska och baltiska vänner, och även Förenta staterna, genom Atlantpakten Nato.

Av regeringsförklaringen framgår också att Sverige fortsatt ska vara ett globalt engagerat land som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige ska också fortsätta att vara en stark röst för jämställdhet både i Sverige och globalt.

Fru talman! I betänkandet tas även en annan mycket viktig fråga upp som jag skulle vilja gå lite närmare in på. Det handlar om Kina. I och med alla de andra konflikter vi har runt om i världen just nu glömmer vi ibland Kina.

Kina är ett stort land och ett land med stort globalt inflytande som i allt väsentligt inte delar vår syn på den liberala demokratin, medborgerliga fri- och rättigheter samt den regelbaserade världsordningen. Sverige fick en Kinastrategi år 2019 som baserades på EU:s gemensamma Kinastrategi. Utgångspunkten för dessa strategier var att inta ett förhållningssätt som balanserar den ömsesidiga ekonomiska nytta vi har av varandra med att ta Kina på allvar och se landet för det långsiktigt stora säkerhetshot det faktiskt utgör.

EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, och därför är det också viktigt att det är inom unionen som Sverige förankrar sin hållning gentemot Kina. Precis som Europeiska rådet uttalade förra året måste vårt mål vara att minska beroendet och sårbarheten gentemot Kina samtidigt som vi inte sluter oss inåt. Kina är på samma gång en partner som en konkurrent och en systemrival.

Fru talman! Kina är dessutom ett land som hotar stabiliteten i hela regionen, liksom världsekonomin, genom sitt agerande i Sydkinesiska sjön. Kinas illegala anspråk på i princip hela bihavet och dess annekteringar av ögrupper, liksom Kinas agerande i Taiwansundet, väcker stor oro. Pekings niostreckspolicy saknar juridisk grund och inkräktar på grannländernas territorialvatten. Härtill kommer också Kinas påtryckningar och återkommande hot mot Taiwan.

Passagerna i Sydkinesiska sjön är oerhört viktiga för världshandeln eftersom hälften av världens båtlast går just där. Dessutom uppskattas det finnas stora naturtillgångar i form av olja och gas i området, och jag behöver inte ens nämna betydelsen av tillgången till halvledare. Vi kommer alla ihåg pandemin, då vi fick en hacka i leveransen av halvledare. En fullskalig invasion av Taiwan skulle helt stoppa leveranserna. Både pandemin och konsekvenserna av invasionen av Ukraina skulle kännas som en västanfläkt i jämförelse med den ekonomiska vinter vi skulle se om det hände.

Det finns alltså stora såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska aspekter som spelar in i regionen. Men vad gäller Kina går det inte heller att undvika att tala om de kränkningar av mänskliga rättigheter som förekommer, fru talman. Det handlar dels om minoriteter såsom tibetanerna i det icke-autonoma Tibet och uigurerna i Xinjiang, där Kina gör sig skyldigt till kulturellt folkmord, miljöförstöring och kränkning av individuella rättigheter.

Det är dock inte bara etniska minoriteter som är hårt ansatta av kulturell och religiös förföljelse, utan det gäller också i stort i Kina. Den politiska friheten är i det närmaste helt kringskuren, pressfriheten är avskaffad och kulturcensuren är mycket omfattande. Den fängslade svenske medborgaren, författaren och förläggaren Gui Minhai är bara ett exempel på detta. Jag litar på att regeringen arbetar hårt för att han och andra svenskar som är frihetsberövade av främmande makt runt om i världen ska släppas och kunna komma hem.

Fru talman! Sverige har en lång historia som ett frihandelsvänligt land. Det är genom handel och samarbete vi skapar både välstånd och djupare relationer till andra länder. Men Sverige har också en lång tradition av att arbeta för och lyfta fram mänskliga rättigheter. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och att vi gemensamt i EU arbetar för att narrativ från Kina och Ryssland inte får fäste.

I betänkandet tas frågan om Taiwan upp, och jag skulle vilja gå in lite djupare även på den. Det är förstås viktigt att Sverige värnar inte bara våra relationer med Taiwan utan också Taiwans möjlighet att freda sig från det kommunistiska förtrycket från Fastlandskina.

Fru talman! För att ytterligare fördjupa samarbetet med Taiwan vill vi att de ska ges möjlighet att delta i fler internationella organisationer, så som de redan gör i Världshandelsorganisationen. Det gäller exempelvis Världshälsoorganisationen, där regeringen tillsammans med likasinnade vid ett flertal tillfällen har uppvaktat generaldirektören om att låta Taiwan delta som observatör. Än så länge har vi inte lyckats nå konsensus om detta, men Taiwan vore ett mycket välkommet bidrag. Som ett högteknologiskt och medicinskt framstående land hade Taiwan varit ett viktigt tillskott, inte minst eftersom det också är en demokrati.

Sedan tidigare finns också ett tillkännagivande från riksdagen om att öppna ett House of Sweden i Taipei. Det skulle kunna ske genom att den verksamhet som i dag bedrivs av Business Sweden breddas, och den skulle kunna rymma akademi, kulturfrämjande och annat. Redan i dag kan svenska medborgare få hjälp med vissa konsulära ärenden genom Business Swedens kontor, via ambassaden i Bangkok. Arbetet med hur detta skulle kunna se ut bereds i Regeringskansliet, som det heter. Det ska också påpekas att det är en budgetär fråga, vilket vi inte behandlar i detta betänkande.

Med det sagt, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Världen är en oroligare plats än den har varit sedan andra världskriget. Vi lever i en mycket allvarsam tid. På vår egen kontinent rasar det fullskaliga anfallskriget från Ryssland mot Ukraina sedan två år.

Samtidigt som kriget rasar i Europa tornar mörka moln upp sig i andra delar av vår värld. Det är krig i Mellanöstern, den civila sjöfarten hotas i Röda havet och på än fler platser ser vi konflikter, oro och risk för krig och mänskligt lidande. Därför skulle jag också vilja tillåta mig att göra en mer fjärran utblick i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den världsordning som världen sedan kalla kriget har vant sig vid ställs på sin spets när vi nu ser auktoritära stater utmana den gång på gång. Det gäller Ryssland, det kommunistiska Fastlandskina, Iran, Venezuela och Nordkorea för att nämna några. De är alla auktoritära stater med tydliga maktambitioner såväl ekonomiskt som militärt. För att möta hotet från dessa krävs ett enat och samlat Europa med en stark transatlantisk länk. Det är avgörande för att upprätthålla den regelbaserade världsordning vi litar till.

Samtidigt, herr talman, är det viktigt att Europa stärker sin självständighet. Många europeiska länder har under alldeles för lång tid åkt snålskjuts på och förlitat sig för mycket på Amerika. Det är därför bra och välkommet att de flesta europeiska länder nu stärker sitt försvar och bidrar till att vi tillsammans kan försvara oss mot de hot som finns omkring oss.

Vid sidan av Ryssland är Kina det största långsiktiga säkerhetshotet mot den världsordning vi värnar, och ett Kina som är på offensiven kräver allas vår vaksamhet. Det kinesiska agerandet i Sydkinesiska sjön med dess anspråk på i princip hela bihavet och landets annekteringar av ögrupper där väcker stor oro. Pekings niostreckspolicy saknar juridisk grund och inkräktar på grannländernas territorialvatten. Härtill kommer också Kinas påtryckningar och återkommande hot mot Taiwan.

Passagerna i Sydkinesiska sjön är oerhört viktiga för världshandeln. Hälften av världens båtlast går där. Dessutom uppskattas det att det finns stora naturtillgångar i form av olja och gas i området, och jag behöver inte ens nämna betydelsen av tillgången till halvledare. Det finns alltså stora såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska aspekter som spelar in i regionen.

Vad gäller Kina handlar det delvis om landets minoriteter, såsom tibetanerna i det nu icke-autonoma Tibet och uigurerna i Xinjiang, där Kina gör sig skyldigt till kulturellt folkmord, miljöförstöring och förtryck av individuella rättigheter. Men det är inte bara etniska minoriteter som är hårt ansatta av kulturell och religiös förföljelse, utan det gäller också i stort i hela Kina. Den politiska friheten är i det närmaste helt kringskuren och pressfriheten avskaffad, och kulturcensuren är mycket omfattande. Den fängslade svenska medborgaren, författaren och förläggaren Gui Minhai, är bara ett exempel på detta.

Herr talman! Sverige har en lång historia som ett frihandelsvänligt land. Det är genom handel och samarbete vi skapar både välstånd och djupare relationer till andra länder. Men Sverige har också en lång tradition av att arbeta för och lyfta fram mänskliga rättigheter. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och att vi gemensamt i EU arbetar för att narrativen från Kina och Ryssland inte får fäste runt om i världen.

Framför allt Kina, men också Ryssland, har stora intressen i många länder i såväl Asien som Afrika. Här behöver därför Sverige och EU kliva fram och vara ett bättre alternativ som en samarbetspartner på lika villkor. Europeiskt samarbete och socialt hänsynstagande investeringar måste alltid vara ett bättre alternativ än kinesiska skuldfällor.

Vi måste vara långsiktiga och bejaka de goda krafter som trots den eländiga värld vi lever i finns, och till och med på vissa håll vinner mark - det finns lite hopp också i denna debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det gäller exempelvis Burma, där militärjuntan nu tappar alltmer kontroll över landet och det för första gången på år sedan militärkuppen faktiskt finns ljusglimtar. Detsamma gäller Guatemala, som med den nyvalda presidenten Bernardo Arévalo har valt demokratins, antikorruptionens och rättsstatens väg.

På många ställen hänger det godas seger på en skör tråd, och därför får vi aldrig lämna kampen för demokrati, rättsstat och internationell rätt i sticket.

Herr talman! Det svenska engagemanget för en ordning där rätt går före makt måste fortsätta. Det gäller såväl i vårt närområde som över hela världen.

(Applåder)

Fru talman! Vi kan förstås ha diskussioner om UNRWA som organisation och vad den har varit tidigare, före den 7 oktober, vad den är nu och vad dess roll kommer att vara efteråt. Det är också en otroligt viktig fråga, som vi pratar alldeles för lite om: vad som ska komma efter detta och hur vi ska bygga upp och få en långsiktig tvåstatslösning på plats så att israeler och palestinier kan leva sida vid sida i denna region.

Men det är trots allt inte bara Sida som har startat en utredning om detta utan även de flesta andra länder i Europa. EU har stoppat utbetalningarna, liksom USA. Även FN har tillsatt en utredning, vilket visar hur allvarligt detta är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag skulle ändå vilja fråga: Tycker Janine Alm Ericson verkligen att regeringen ska gå in och köra över sin egen expertmyndighet på området, trots att pengarna kan hamna i händerna på terrorister?

Fru talman! Tack, Janine, för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor! Jag tror att vi är överens om en sak: Det som utspelar sig i Gaza är en fruktansvärd humanitär situation, där oskyldiga människor, inte minst kvinnor och barn, får sätta livet till efter Hamas vedervärdiga terrorattack mot Israel den 7 oktober.

Man ska ändå komma ihåg att det alltså inte var Israel som önskade eller startade detta krig. Det var Hamas som startade kriget med sin massaker, den största massaker på judar som världen har sett sedan Förintelsen. Man ska ha detta i åtanke när vi pratar om denna fråga.

När det gäller UNRWA skulle jag vilja höra hur Janine, som har stor erfarenhet av biståndsfrågor, resonerar när det är biståndsmyndigheten Sida själv som har stoppat biståndet, som en del av de rutiner man har på myndigheten. Det är inte regeringen som har krävt en paus i utbetalningarna, utan det är trots allt Sida. Hur ser Janine på den saken?

Fru talman! När vi i dag debatterar utrikesutskottets utlåtande om Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2024 har Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina pågått i inte mindre än 650 dagar. Det har varit 650 dagar av förödelse, elände och nöd. Rapporter tyder på drygt 1 miljon döda. Det är framför allt militära förluster, men också många civila har fått sätta livet till. Miljontals människor är på flykt, och hela städer har lagts i ruiner. Inför ännu en krigsvinter kommer situationen nu att bli väldigt svår för många, med brist på elektricitet, uppvärmning och mat. Därför är det så viktigt att vi finns för Ukraina och står upp för dem i Sverige och i hela Europa.

Herr talman! Trots de svåra umbäranden som det ukrainska folket nu upplever har landet tagit stora steg mot den europeiska integrationen, vilket är imponerande. Målet är tydligt: Det finns en politisk vilja och en folklig förankring för att bli den fullvärdiga del av den europeiska gemenskapen som ett medlemskap i EU innebär. Även om man har en bit kvar på resan har man gjort stora framsteg när det gäller reformer för att närma sig ett medlemskap - och detta samtidigt som ett fullskaligt krig rasar. Det förtjänar all respekt.

Det var glädjande, herr talman, att kommissionen för en månad sedan rekommenderade rådet att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det var en viktig signal om att dessa två länder hör hemma i Europa, och nu måste vi se till att så också sker. I den processen är det viktigt att EU och Sverige är stödjande och att vi hjälper länderna med anpassningen. Även om ett medlemskap i EU ska vara just meritbaserat och inget land ska ges möjlighet att ta genvägar in i unionen är det viktigt att vi inte lägger krokben och försvårar processen mer än nödvändigt. Det är något som utskottet betonar i sitt ställningstagande.

Det är även viktigt att EU gör anpassningar för att kunna välkomna Ukraina, Moldavien och de andra kandidatländerna som medlemsländer. Ett ukrainskt medlemskap är inte bara viktigt för deras, vår och hela kontinentens säkerhet utan stärker också unionen på fler sätt. EU kommer inte minst att bli en gigantisk livsmedelsproducent. Detta ställer krav på utformningen av den inre marknaden, och det tål att diskuteras hur den behöver utformas i framtiden samt vilka budgetära följder en stor utvidgning får.

Herr talman! Utskottet välkomnar också att man föreslår ytterligare sanktioner mot Ryssland och de aviserade ansträngningarna för att motverka försök att kringgå sanktionerna. Sanktionsverktyget är viktigt för att fortsätta hålla pressen på Ryssland uppe och för att utarma den ryska krigsekonomin.

Vi framhåller också vikten av att komma framåt med frågan om de frysta ryska tillgångarna. Efter antagandet av arbetsprogrammet har Europeiska rådet gett i uppdrag till kommissionen och den höga representanten att påskynda arbetet och lägga fram förslag om hur man kan komma åt de frysta ryska tillgångarna och använda dem för att stödja uppbyggnaden av Ukraina. Här behöver man sätta mer fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! Utskottet vidhåller också sin position när det handlar om att gå ifrån kravet på enhällighet i rådet när det gäller delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Exempelvis gäller det beslut om sanktioner. Där ser en majoritet av utskottet att det vore fördelaktigt om besluten kunde tas med kvalificerad majoritet. Detta kräver dock att alla medlemsstater har samma möjlighet till insyn och inflytande i kommissionens arbete, inte minst gällande beredningen av olika förslag. Därför bör kommissionen också i framtiden bestå av en ledamot från varje land. Det är även viktigt för kommissionens legitimitet.

Ibland vädras förslag om att göra en översyn av fördragen, herr talman, och jag tror att det vore olyckligt av flera anledningar. En debatt om fördragsförändringar skulle ta en väldig massa tid och energi i anspråk och dessutom riskera att splittra oss medlemsländer i en tid då unionen behöver behålla sitt fokus på de verkligt stora utmaningarna och hålla ihop.

För att hålla fokus på de stora utmaningar som vi gemensamt har i unionen när det gäller säkerhetsläget, klimatfrågan och konkurrenskraften vill utskottet betona att det finns anledning för EU att vara mer strikt i tillämpningen av principer om proportionalitet och subsidiaritet. Det vi bäst löser på europeisk nivå ska vi lösa tillsammans, men det vi kan ta hand om i medlemsländerna ska vi också ta beslut om själva. För detta finns det goda både principiella skäl, som att besluten ska tas så nära medborgarna som möjligt, och praktiska skäl, som att EU då kan fokusera på just det som EU gör bäst.

Det har nämnts tidigare, herr talman, och jag vill åter betona vikten av att alla parter har ett utvidgningsperspektiv när man tar fram ny EU-lagstiftning. Det är viktigt för att inte skapa nya och högre barriärer för de länder som står i begrepp att anslutas och därför gör just anpassningar till EU-rätten.

Avslutningsvis, herr talman, ska jag passa på att lyfta några frågor som var viktiga under det framgångsrika svenska ordförandeskapet och som utskottet också välkomnar i kommissionens arbetsprogram. Det gäller förstås inte minst konkurrenskraften i Europa. Det är centralt att vi förstärker och vårdar den fria inre marknaden, att vi får fler frihandelsavtal på plats och att unionen ser till att vi är världsledande på forskning och utveckling om vi inte ska bli omsprungna av andra. Därför välkomnar vi inte minst arbetet med regelförenklingar och minskade bördor på företagen, men här kan - som alltid, förstås - göras mer.

Sist men inte minst skulle jag vilja önska herr talmannen, ministern och mina kära ledamotskollegor en välsignad adventstid.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte riktigt nöjd med svaret som sådant.

Vi vet ju vad Vänsterpartiets politik har lett till i de länder där den har prövats fullt ut. Ni har fortfarande kvar i partiprogrammet målet om planekonomi och socialisering av näringslivet, tror jag. Vi har sett skräckexempel på vad det leder till bra många gånger genom historien. Ingen biståndsbudget någonstans i världen kommer nog att räcka till för att reda upp den humanitära katastrof som införandet av ett sådant ekonomiskt system på bred front skulle innebära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Det finns inte ett enda exempel i världen på att bistånd allena har lett till att utrota fattigdom. För att prata långsiktighet finns det länder som Sverige haft ett väldigt långt engagemang i - vi pratar många decennier, kanske 50, 60 eller till och med 70 år - utan att vi sett de resultat som bistånd allena möjligtvis kan leda till.

Ledamoten var inne på mänskliga rättigheter, och mänskliga rättigheter är något jätteviktigt. Vi pratar om korruptionsbekämpning och att se till att rättsstatens principer respekteras och om att uppmuntra dessa länder att införa marknadsekonomiska reformer med fokus på handel och så vidare.

Tack och lov, får väl ändå sägas, att Sverige ännu inte har sett en rent vänsterpartistisk biståndspolitik och att vi inte har haft Vänsterpartiet i regering, med ett avgörande inflytande över biståndet! Det räcker med att gå till Vänsterpartiets egen partianknutna biståndsorganisation Vänsterns Internationella Forum för att få en hint om hur ett sådant bistånd skulle kunna se ut. Då pratar vi absolut inte om mänskliga rättigheter utan om stöd till ganska skumma, revolutionära, väpnade organisationer som har noll respekt för mänskliga rättigheter.

Men Lotta Johnsson Fornarve blir fortfarande svaret skyldig. Hur ska vi se till att få en ekonomisk utveckling i den del av världen som i dag är beroende av svenskt bistånd?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lotta Johnsson Fornarve för inlägget, som dock lämnade utrymme för förtydliganden och kanske en lite djupare diskussion om en del saker som ledamoten nämnde.

Ledamoten nämnde att det finns enorma behov runt om i världen, inte minst på grund av pandemin som vi haft. Där är vi nog helt och hållet överens, inte minst när det gäller de humanitära insatser som behöver göras här och nu för att mota den extrema fattigdom och svält som vi ser runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Men frågan är hur världen på sikt ska bli en bättre plats att leva på för alla de människor som i dag inte har de bästa levnadsvillkoren. Det tyckte jag inte att jag hörde lika mycket om från ledamotens sida.

Hur ska vi se till att alla de människor som i dag lever i fattigdom inte behöver göra det i morgon? För mig som moderat är svaret på den frågan ganska entydigt. Vi har ibland fått möta kritik för att vi vill ha större fokus inte bara på export- och investeringsfrämjande utan också på att fördjupa handelspolitiken generellt. Det är ingen hemlighet att vi moderater tror att marknadsekonomi och handel är nödvändigt för att länder ska ta sig från fattigdom till välstånd. Det kan man inte riktigt utläsa något fokus på i Vänsterpartiets budgetmotioner eller förslag i det här betänkandet.

Biståndspolitiken kanske inte ska beskrivas som ett svart hål, men min fråga till ledamoten är hur vi ska se till att den någon gång sinar och bidrar till att fler länder kan stå på egna ben. Delar Vänsterpartiet målet att biståndet så småningom ska kunna fasas ut, och hur ska vi se till att dessa länder på lång sikt kan stå på egna ben?

Fru talman! Det stämmer alldeles utmärkt att Moderaterna och den nuvarande regeringen inte vill ha ett utgiftsmål, som Socialdemokraterna vill ha. Men jag fick inte riktigt svar på frågan jag ställde. Jag vill ändå börja med att säga att jag har respekt för att Socialdemokraterna har en vilja och ambition att nå upp till 1 procent av bnp eller bni när det gäller biståndet. Det får man gärna ha, men som moderat tror jag inte att det är det som är avgörande för biståndet och vilken skillnad det gör i världen.

Min fråga var vilka neddragningar Socialdemokraternas budget skulle innebära. Vilket kärnstöd försvinner hos Socialdemokraterna, och vilka strategier får stryka på foten hos Socialdemokraterna? Socialdemokraternas budget är inte i närheten av att vara lika stor som den biståndsbudget de lade fram när de var i regeringsställning, trots att Sverige har ett enormt åtagande i Ukraina, som är Sveriges största mottagare av bistånd. Jag undrar vilka prioriteringar Socialdemokraterna ser, för jag förstår att det är lätt att kritisera regeringens biståndspolitik och budget när man inte själv behöver ta ansvar för den budget man lägger i opposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Det är trots allt så, och det tycker jag inte att man ska hymla med, att sett till hur biståndet såg ut fram till förra året skulle Socialdemokraternas biståndsbudget innebära en drakonisk nedskärning. Inte minst givet omprioriteringarna som måste göras på grund av kriget i Ukraina skulle det få stora effekter på andra ställen runt om i världen. Frågan är alltså fortsatt vilka prioriteringar Olle Thorell ser att Socialdemokraternas budget skulle innebära och vilka neddragningar som skulle behöva göras.

(Applåder)

Fru talman! Den här biståndsdebatten börjar nästan likna en fars. Det är lite underhållande. När man sitter här och lyssnar på Socialdemokraterna kommer man osökt att tänka på Bagdad-Bob, men det är trots allt så att svenskt bistånd är alltför allvarliga saker för att låta sig göras till en fars.

Återigen fick vi höra att Socialdemokraterna står fast vid enprocentsmålet. Ledamoten Thorell sa i sitt anförande att man står fast vid enprocentsmålet. Hur kan det då komma sig att man inte lägger fram en budget som når upp till enprocentsmålet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Det skiljer 0,3 procentenheter mellan regeringens biståndsbudget och Socialdemokraternas biståndsbudget. Ändå låter det när man lyssnar på Olle Thorell som att alla de gamla prioriteringarna ligger kvar. Han tog exempelvis upp neddragningarna på stödet till Burma/Myanmar. Med ett brutalt anfallskrig på vår egen kontinent och miljoner människor på flykt, där det krävs humanitär hjälp, ekonomiskt stöd, flyktinghjälp med mera, måste man ställa sig frågan vilka Socialdemokraternas prioriteringar egentligen är.

Fru talman! För mig är det ganska märkligt att allt detta sammantaget skulle rymmas inom en biståndsram som är 0,3 procentenheter större än regeringens. Där blir Thorell svaret skyldig.

Fru talman! Jag instämmer när det gäller just långsiktigheten. Med en ram på 56 miljarder kronor över fyra år, i det här fallet tre år, får man en helt annan långsiktighet än den ryckighet i utvecklingen man får när det bara beror på hur det går med bni:n. Det i sig vill jag påstå bidrar till bättre långsiktighet.

Men långsiktighet handlar om mer än så. Sverige har haft ett långt engagemang och har redan starka nätverk och strukturer på plats. Det handlar om att se till att inte från en dag till en annan överge sådana insatser och starta nya på andra ställen. Vi ska finnas där vi är starka och har gjort stor nytta förut och hålla kvar vid sådana insatser. Det är också en form av långsiktighet i praktiskt genomförande av biståndspolitiken. Det är viktigt.

Jag ser alltså inte riktigt ledamotens farhågor när det gäller långsiktigheten och engagemanget i biståndspolitiken kanske kopplat till just de ekonomiska förutsättningar som kommer med ett enprocentsmål.

(Applåder)

Fru talman! Först och främst vill jag säga att jag uppskattar Centerpartiets engagemang för handel, Ukraina och ett effektivt bistånd.

För att svara på frågan: Ja, jag tror att biståndet behöver öka internationellt sett. Det finns absolut ett behov av att alla de länder runt om i världen som har möjlighet att bidra också bidrar. Det finns många länder runt om i världen som har förmågan att bidra mycket mer än vad de gör i dag, och jag tycker att Sverige ska vara en drivande kraft i att visa dessa länder det goda arbete som vi gör i många delar av världen. Vi ska vara ett föredöme och på så sätt få med dem i detta.

Ska Sverige öka sitt bistånd? Nej, inte nödvändigtvis. Jag tror att det är mycket bättre att samla världens rika nationer och få dem att också bidra. Det är nog bra mycket mer effektivt än att Sverige ökar sin biståndsram kraftigt.

Även om Sverige skulle öka sitt bistånd med många hundra procent och ge fler procent av bni kommer det ändå inte att täcka världens behov. Det finns dock många länder som genom att öka sin biståndsbudget och sitt åtagande skulle kunna göra stor skillnad på totalen. Det är därför viktigt att jobba i alla möjliga internationella forum för att samla resten av världen så att de kan hjälpa till mer där det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Fru talman! Jag tackar Janine Alm Ericson för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor.

Det pågår en översyn av alla strategier, vilket jag ser an med stor tillförsikt. Förhoppningsvis blir den klar under året men om inte så snart som möjligt.

Jag vet inte exakt vilka planer och projekt ledamoten talar om. Men en sak kan jag lova: Att döma av de samtal och möten jag haft med våra regeringsföreträdare och på departementet är detta högt prioriterat och kommer att fortsätta vara så. Jag är övertygad om att de uppdaterade strategierna kommer att genomlysas av detta och att detta arbete kommer att fortsätta att vara viktigt i den svenska utrikespolitiken och biståndspolitiken.

Fru talman! Det var en hel del som behandlades i denna replik, men jag ska göra mitt bästa för att tillmötesgå ledamoten och svara på hennes frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Det är sant att vi varken står för enprocentsmålet eller ett utgiftsmål för biståndet. Vi har dock satt en generös ram. Internationellt är Sverige fortfarande en av de absolut största givarna i världen sett till vår ekonomis storlek. Vi har råd att vara generösa, och vi ska hjälpa till där det behövs för att lindra nöd men också stödja arbetet för demokrati och rättsstat i de länder där utvecklingen gått åt fel håll.

Visst kan man välja att bara fokusera på utgiftsmålet som sådant. Men även om man i den regering Miljöpartiet ingick i, alltså den förra socialdemokratiskt ledda regeringen, nådde upp till 1 procent av bni i biståndsram gick långt ifrån allt till verkligt bistånd. Man gjorde enorma avräkningar, exempelvis på 22 procent för flyktingmottagande 2016. Detta har vi satt ett tak på så att det inte kan bli mer än 8 procent av biståndsramen. Så när det gäller vad resten av världen får ut är det nog mer pang för pengarna med vår biståndsbudget än med den förra regeringens.

Vad gäller den feministiska utrikespolitiken är det sant att Moderaterna och regeringen inte hakar upp sig på etiketter. Det säger dock inget om ett minskat engagemang för kvinnors och flickors rättigheter runt om i världen. Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter är fortfarande prioriterat för regeringen, och jag kan lova ledamoten att denna fråga kommer att fortsätta prioriteras av regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Det blir nästan lite löjeväckande här i talarstolen. Här står Olle Thorell och försöker att påskina att Socialdemokraterna står fast vid enprocentsmålet. Det är ju inte sant - Socialdemokraterna har lagt en budget med 0,91 procent av bni.

När Socialdemokraterna hade chansen att visa vilken biståndspolitik man vill driva lade man fram en oppositionsbudget som inte når upp till enprocentsmålet. Det borde rimligtvis ha varit ganska lätt att göra just detta, för man hade knappast behövt vara orolig för att budgeten skulle vinna kammarens gehör. Men inte ens när man lägger fram en närapå imaginär budget verkar fantasin veta vilka gränser som finns inom Socialdemokraterna, höll jag på att säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd

Det är ju alltid så att man från Socialdemokraterna är intresserad av att diskutera utgiftsnivåer och utgiftsmål snarare än att ha en diskussion om hur vi kan se till att det svenska humanitära biståndet kan minska död och hur vi genom handel, ekonomiska reformer och upprätthållande av rättsstat och mänskliga rättigheter kan se till att länder långsiktigt inte är beroende av bistånd. Jag har inte hört någonting från Socialdemokraternas sida i någon debatt i den här kammaren under denna mandatperiod om vilket innehåll biståndet ska ha; det är bara sifferexercis i varenda debatt. Jag hade välkomnat en diskussion om vad det svenska biståndet ska innehålla och vad det ska uppnå.

Vi vet alla hur det är, oavsett om man har varit engagerad i den här församlingen i ett flertal år eller om man har varit engagerad i en kommun, en region eller ett landsting: När det finns en pengapåse som man måste sätta sprätt på i slutet av året gör man det.

Det är precis detta som händer med det svenska biståndet om man har utgiftsmål i stället för en fast ram och vetskap om vad biståndet ska användas till. Då sätter man sprätt på pengarna och är inte alltid så noggrann med vad pengarna går till.

(Applåder)