Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Lotta Johnsson Fornarve (V) om Internationella relationer m.m.

Lotta Johnsson Fornarve (V) höll ett anförande om Internationella relationer m.m. i debatten ”Protokoll 2024/25:111 Torsdagen den 8 maj” den 8 maj 2025.

Fru talman! Världen omkring oss är på många sätt mörkare och mer hotfull än på länge. Med Trump i Vita huset och Putin i Kreml har vi fått en värld som blir alltmer oförutsägbar och osäker – en värld där demokratin backar och där folkrätten, FN och Internationella domstolen öppet ifrågasätts.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina fortsätter att skörda oskyldiga liv. Vi kan aldrig tolerera en världsordning där den som är stor och stark tar sig rätten att angripa och ta över andra länder om det gynnar dess egna intressen. Det är viktigare än någonsin att stå fast vid det ukrainska folkets rätt att försvara sig mot angripare. Låter vi principen om den starkes rätt segra i Ukraina går inget land säkert för stormakternas imperiedrömmar. Vi måste även uppmärksamma hur stormakten Kina uppträder alltmer aggressivt, inte minst mot det demokratiskt oberoende Taiwan. Och Israels urskillningslösa dödande av civila i Gaza fortsätter.

I den situationen blir det allt viktigare att Sverige ökar sitt globala engagemang för en fredligare och mänskligare värld i FN och andra multilaterala organ. Tyvärr ser vi tvärtom hur det svenska globala engagemanget backar. Globala utmaningar måste mötas av ett ökat globalt samarbete.

Fru talman! Utvecklingen för jämställdhet går bakåt. Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Världen över begränsas kvinnors liv av diskriminerande lagstiftning och samhällsnormer.

Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen avskaffade den feministiska utrikespolitiken i en tid när den behövs som allra mest. Situationen när det gäller kvinnors och hbtq-personers rättigheter har förvärrats avsevärt efter att Donald Trump kom till makten och bland annat stoppat allt amerikanskt bistånd och attackerar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Miljontals människors liv riskeras, och särskilt hårt drabbas kvinnor, flickor och hbtq-personer. När kvinnors och hbtq-personers rättigheter är under attack måste Sverige kliva fram och ta på sig ledartröjan. Men tyvärr ser vi att Sveriges röst inte hörs lika starkt när det gäller det globala jämställdhetsarbetet.

Det märks också genom att biståndets andel som går till jämställhet har minskat rejält totalt sett. Mot den bakgrunden är det svårt att ta regeringens ambitioner om att jämställdhet ska vara ett kärnvärde på allvar.

Med ökad jämställdhet minskar risken för krig, och vi får mer demokratiska och välmående samhällen. För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs att kvinnor aktivt kan delta på alla samhällsnivåer. Genusperspektivet måste därför integreras och genomsyra alla områden. Jämställdhet ska inte vara en separat och avgränsad strategi i utvecklingssamarbetet.

Vi från Vänsterpartiet vill se en integrerad jämställdhetsstrategi som genomsyrar hela utrikes- och utvecklingspolitiken. För att få ett bra och genomarbetat jämställdhetsarbete måste det tas fram en heltäckande handlingsplan som kan granskas och utvärderas.

Slutligen måste regeringen öka ansträngningarna för att få Joakim Medin frigiven. Journalism är inget brott. Självklart måste arbetet för att frige Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali fortgå. Det är helt oacceptabelt att oskyldiga svenskar sitter i utländska diktaturers fängelser.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 6.

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack, ledamoten Johnsson Fornarve, för möjligheten att diskutera ytterligare några frågor som jag inte hann med att ta upp i mitt tidigare anförande!

Fru talman! Jämställdhet är en fråga som ligger Moderaterna varmt om hjärtat. Det låter inte så när man lyssnar på den samlade vänstern i den här debatten.

Men om det inte varit så hade vi inte satsat så mycket på SRHR när USAID och USA drar sig ur. Vi hade inte satsat så mycket på flickors möjligheter och rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter om det inte hade varit för det.

Frihetsfrågor är ett kärnvärde i vår utrikespolitik. Men vi ser det inte som ett ideologiskt skyltfönster, vilket vänstern verkar göra.

Jag anser att jämställdhetsfrågorna i utrikespolitiken är alldeles för viktiga för att bli en diskussion om bara etiketter. Vi ser det som ett verktyg för konkreta resultat i vår utrikespolitik och i vår biståndspolitik.

Därför arbetar också regeringen systematiskt och strategiskt för kvinnors och flickors rättigheter, deras ekonomiska egenmakt och skydd mot könsrelaterat våld både genom biståndet och genom arbetet i FN.

Hade det varit så att Sverige nu hade tappat så mycket i anseende i resten av världen för att vi inte längre benämner vårt jämställdhetsarbete som en feministisk utrikespolitik hade nog inte FN gett oss rollen att exempelvis ha ordförandeskapet i UN Women. Jag tror faktiskt inte det.

Jag är stolt över vår politik. För mig känns Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets krav på att återinföra en så kallad feministisk utrikespolitik bara som fina plakatord som inte har något substantiellt innehåll som skiljer sig märkbart från den politik som regeringen för.

Fru talman! Tack, ledamoten John E Weinerhall, för möjligheten att få diskutera jämställdhet och feministisk utrikespolitik! Det tycker jag naturligtvis är väldigt bra.

Jag tycker också att det är bra att ledamoten ändå säger att han tycker att jämställdhetsfrågorna är viktiga. Men vi ser faktiskt hur biståndet som går till jämställhet minskar. Då är det svårt att ta pratet om att jämställdhet ska vara ett kärnvärde riktigt på allvar.

Den del av biståndet som går till jämställdhet är den lägsta på 25 år. Det talar sitt tydliga språk. Det går att i ord prata väldigt fint om jämställdhet. Men det måste också visas i kronor och ören att man verkligen menar allvar med att man tycker att jämställdheten är viktig. Då måste man avsätta resurser.

Vi ser också hur man minskar resurserna till olika FN-organ som jobbar med jämställdhetsfrågor. Man halverade till exempel biståndet till UN Women mellan 2022 och 2024. Sedan ökar man det lite grann när man är ordförande. Men totalt sett har biståndet minskat.

Man har också minskat kärnstödet som går till jämställdhet i biståndet till andra FN-organ. Det är allvarligt. Om man ska ta jämställdheten på allvar måste man i stället ta på sig ledartröjan och öka biståndet.

Nu när vi ser att jämställdheten är under en sådan massiv attack, inte minst på grund av Trumps stora neddragningar, måste ett land som Sverige, som har varit ett föregångsland för just jämställdhet, göra mer, ta på sig ledartröjan och samla länder som står på samma sida som Sverige i en strategi för hur man ska motverka de enorma neddragningar som nu sker på jämställdhetens område.

Fru talman! Vi delar oron för inte minst de neddragningar som vi ser från USA men också den inriktning på politiken som USA nu tar när det gäller biståndet. Det är med stor oro vi ser på detta.

Det är sant att regeringen har gjort omprioriteringar. Förklaringen stavas Ukraina. Ukraina är vår enskilt största mottagare av bistånd. Då är det inte bara jämställdheten och vissa FN-organ som har fått stryka på foten. Det är över hela linjen.

Man kan säga att vi prioriterar jämställdhet. Vi växlar upp pengarna, som jag nyss sa, på SRHR. Vi ökar pengarna till UN Women. Nu när USA backar undan och också andra länder gör detsamma ökar Sverige. Men vi kan inte täcka upp för allt. Det kan vi inte.

Ledamoten sa det klokt. Jag hoppas att vi kan samarbeta med fler länder inte minst inom EU. Det gäller att se till att samla en europeisk strategi för att täcka upp för åtminstone en del av det som USA nu drar sig ur. Jag hoppas att vi kan göra det. Jag vet att regeringen också jobbar med det i europeiska sammanhang.

Vi kan nämna hur många områden som helst inom biståndet där regeringen har gjort omprioriteringar för att växla upp stödet till Ukraina. Det är en existentiell fråga inte bara för Ukraina utan för vår kontinent.

Det har varit det sedan kriget bröt ut, och det kommer säkert i ett decennium att vara den viktigaste prioriteringen för den svenska biståndspolitiken och den svenska utrikespolitiken.

Jag skäms inte för det. Man måste vara ärlig och säga att man måste kunna göra prioriteringar. Då får vissa saker stryka på foten.

Men nu växlar vi upp stödet. Jag kan inte ge några besked här i dag. Men det finns säkert anledning att återkomma när det behöver ske ytterligare omprioriteringar i biståndspolitiken med tanke på det som händer runt omkring oss i världen och inte minst från USA.

Fru talman! Tack, ledamoten Weinerhall, för ytterligare kommentarer! Men ni har faktiskt skurit ned mycket på biståndet. Om ni inte hade gjort det skulle det finnas mer resurser kvar att satsa på jämställdhet och SRHR i denna svåra situation när jämställdheten backar så enormt i världen. Miljontals kvinnor, flickor och hbtq-personer världen över riskerar att dö på grund av det indragna biståndet från USA:s sida. Det är fruktansvärt.

Självklart ska Sverige fortsätta att stödja Ukraina. Det tycker vi också. Men det är intressant att se hur just jämställdhetsbidraget till Ukraina har sjunkit som en sten, från att ha varit ganska stort till att det nu bara är några få procent. Det är också ett tydligt bevis på att det som sägs om att jämställdhet ska vara ett kärnvärde inte riktigt stämmer. Om jämställdhet ska vara ett kärnvärde måste man visa det på riktigt och avsätta de resurser som behövs.

Jag måste ändå säga att den feministiska utrikespolitiken var framgångsrik. Det visar undersökningar och rapporter, bland annat från EBA, expertmyndigheten för bistånd. De har gjort en analys av den feministiska utrikespolitiken och kommit fram till att den fungerade och var effektiv. Den var bra. Den ledde också till att flera andra länder följde det svenska exemplet och började anamma en liknande politik. Nu dras den fungerande feministiska utrikespolitiken tillbaka. Det är verkligen att skicka fel signaler i en tid när den behövs mer än någonsin.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 maj.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.