Johanna Rantsi

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Precis som ledamoten säger styrs förskolan av kommunerna. Vi har många kommuner runt om i vårt avlånga land. I de kommuner där Moderaterna är med och regerar ser vi till att sätta kärnverksamheten först. Det handlar om att ta ett kommunalt ansvar.

Vi tror på en förskola som kan stärka både barnen och dem som arbetar där. Men det handlar om att prioritera i en kommunal verksamhet. I min hemkommun prioriterar vi upp skolan, framför allt i kristider, som vi befinner oss i nu. Satsningarna på skolan, från småbarnsskolan upp till vuxenskolan, är stora och viktiga. Det gäller att se till att vi får fler i arbete.

Jag vet inte om ledamoten inte lyssnade när jag höll mitt anförande, men där presenterade jag de satsningar som vi gör på personal i förskolan. Vi satsar på vidareutbildning och specialisering för att öka kunskapen hos den personal som redan arbetar där. Ledamoten kanske får tänka om och fråga sina vänner ute i kommunerna hur de prioriterar skolan. Den moderata ledningen i vårt land prioriterar kärnverksamhet. Där är skolan en stor del.

Fru talman! Den svenska förskolan har länge varit en förebild internationellt. Den har gett generationer av barn en god start i livet och möjliggjort för föräldrar att kombinera familjeliv med arbete. Men vi ser i dag utmaningar som det krävs både mod och handlingskraft för att ta tag i.

Förskolan har en avgörande roll i att lägga grunden för våra barns lärande och utveckling. Den är en viktig del av vårt utbildningssystem och bidrar till att ge barn trygghet, kunskap och sociala färdigheter som man bär med sig under hela sin skolgång och förhoppningsvis hela sitt liv.

Regeringen arbetar målmedvetet för att säkerställa att förskolan fortsätter att hålla en hög kvalitet, är tillgänglig och samtidigt har en stabil grund. Vi moderater och resten av regeringen anser att den svenska förskolan ska präglas av både kvalitet och valfrihet. Föräldrar ska kunna lita på att deras barn får en god start i livet, oavsett bakgrund och bostadsort.

Sverige har redan en stor andel barn som går i förskolan. Statistik från Skolverket visar att nästan 87 procent av alla barn mellan ett och fem år deltar i förskoleverksamhet. Det är en siffra som vittnar om förskolans starka ställning i vårt samhälle och vikten av att fortsätta arbeta för dess utveckling.

Regeringen har genomfört flera reformer för att stärka förskolan och öka deltagandet. Även den förra regeringens reform om den uppsökande verksamheten, som infördes 2023, är en viktig del i detta. Kommunerna har nu en skyldighet att aktivt informera om förskolans syfte och barnets rätt till en plats. Det gynnar särskilt barn med svag språkutveckling och de som behöver extra stöd för att komma in i skolsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Svensk förskola är på väg åt rätt håll, men vi ser också utmaningar som det krävs både mod och handlingskraft för att våga bemöta. Låt mig vara tydlig. Regeringen tar dessa utmaningar på allra största allvar. Vi ser att vissa förskolor kämpar med stora barngrupper. Vi ser att det kan vara svårt att rekrytera utbildad personal. Och vi ser att språkutvecklingen hos vissa barn inte är tillräcklig när de börjar skolan. Det är den verklighet som vi måste förhålla oss till.

En av våra viktigaste reformer är införandet av obligatorisk språkförskola, som utreds just nu. Det handlar om att ge varje barn en ärlig chans att lyckas i den svenska skolan, oavsett vilket språk som talas i barnets hem. Vi vet att språket är nyckeln till integration och framgång i skolan. Därför inför vi nu ett systematiskt arbete med språkutveckling redan i förskolan.

Samtidigt satsar vi på personalens språkkunskaper. Skolverket har fått i uppdrag att förtydliga vilka kunskaper i svenska som personalen i förskolan bör ha.

Fru talman! För att säkra kvaliteten i förskolan krävs framför allt kompetent personal. Därför genomför regeringen nu den största kompetensreformen på förskoleområdet i modern tid. Kärnan i denna reform är det nationella professionsprogrammet, som startar den 1 september i år. Det är ingen symbolpolitisk förändring. Det är en grundläggande reform som kommer att höja statusen för hela förskolläraryrket.

Programmet bygger på tre grundpelare: tydliga karriärvägar genom kvalificerad meritering, kontinuerlig kompetensutveckling och förbättrade möjligheter till specialisering. Vi ger våra skickliga pedagoger chans att utvecklas i sin profession samtidigt som vi gör yrket mer attraktivt för helt nya talanger.

Men vi nöjer oss inte där. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att modernisera barnskötarutbildningen för att möta dagens krav. Vi satsar också särskilt på fortbildning inom språkutveckling, eftersom vi vet att språket är nyckeln till ett barns framgång. Detta är konkreta åtgärder som stärker kvaliteten i verksamheten här och nu.

Fru talman! Kvaliteten i förskolan är helt avgörande för barnens utveckling. För att ytterligare stärka förskolans kvalitet har regeringen även initierat en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet, inklusive språkförskola. Denna utredning, som tillsattes i november i fjol, syftar till att fastställa hur Sveriges förskolor kan få de bästa möjliga förutsättningarna att erbjuda en jämställd och högkvalitativ utbildning.

Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola, som regeringen beslutade om förra året, har bland annat i uppdrag att utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av högsta kvalitet. Uppdraget, som ska redovisas senast den 18 december i år, innefattar en översyn av pedagogiska insatser, resurstilldelning och personalförsörjning.

Regeringen kommer också att arbeta för tydligare kvalitetskrav i förskolan, oavsett huvudman. Detta innebär skärpt tillsyn, ökad uppföljning och tydligare riktlinjer för att säkerställa att alla förskolor lever upp till de högt ställda förväntningar vi har på svensk förskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Avslutningsvis: Sveriges förskola står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi på den inslagna vägen med tydliga kvalitetskrav, satsningar på kompetens och fokus på språkutveckling eller så väljer vi oppositionens väg med mer av samma politik som har lett till de utmaningar vi har i dag.

Regeringen och Moderaterna väljer den första vägen. Vi väljer att ta ansvar för framtiden. Vi väljer att ge varje barn en ärlig chans att lyckas i livet. Det är det som är en ansvarsfull förskolepolitik.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om användning av förnybara och kol-dioxidsnåla bränslen för sjötransport

Fru talman! Personligen tycker jag att det egentligen räcker med de höga straffavgifter som vi faktiskt har. Men man får inte alltid precis som man vill i EU-förhandlingar. Vi har också valt att införa vad vi i Sverige normalt kallar för sanktionsavgifter för brist av mer administrativ karaktär. Jag tycker att sanktionsavgifterna som enligt den föreslagna lagen ska ligga inom 1 000–100 000 kronor är alldeles tillräckliga.

Fru talman! Vänsterpartiet vill höja sanktionsavgifterna, av en för mig lite oklar anledning. De säger själva att det inte är någon jättehöjning och motiverar det med att det ska vara avskräckande. Det är en höjning på 4 000–50 000 kronor mer än regeringens förslag på sanktionsavgifter i ett sammanhang där straffavgifterna kan uppgå till miljarder euro per år.

Fru talman! Det blir nästan löjligt att debattera 4 000 kronor i ett sammanhang där det regleras om miljarder euro. Jag är alltså av åsikten att 1 000–100 000 kronor är alldeles rimligt och undrar om detta är någon form av dåligt försök från Vänsterpartiet att vinna billiga miljöpoäng. Jag ser inte varför 4 000 kronor skulle göra skillnad i ett sammanhang där vi också diskuterar miljarder euro.

Fru talman! Sanktionsavgifterna som vi debatterar här i dag kommer att regleras och är, som jag sa tidigare, tänkta att påföras till exempel om ett rederi missar att ha ett visst dokument eller missar att uppfylla ett visst rapporteringskrav. Jag vill ta tillfället i akt och upprepa att sanktionsavgifterna alltså inte har någonting med brister i just koldioxidutsläppsnivåer eller för den delen olika typer av bränslen att göra. Dessa hanteras inom ramen för straffavgiftssystemet.

Vänsterpartiet skriver i sin följdmotion: ”När det gäller regeringens förslag i den aktuella propositionen anser vi att regeringen lagt sig på en för låg nivå när det gäller sanktionsavgifter. Nivån på avgiften behöver höjas så att den är så pass hög att den har en avskräckande effekt och dessutom stimulerar sjöfarten att välja hållbara bränslen.”

Fru talman! Med anledning av det undrar jag om ledamoten Malin Östh har förstått hela innebörden i denna EU-förordning. Har ledamoten förstått skillnaden mellan just sanktionsavgifter och straffavgifter? Enligt förordningen kan straffavgiften nämligen innebära flera miljoner euro per fartyg och år. Straffavgifterna för att bryta mot förordningen är otroligt höga.

Fru talman! Har inte det en tillräckligt avskräckande effekt? Innebär inte det tillräcklig stimulans för sjöfarten att välja just hållbara bränslen? Och hur ska en sanktionsavgift som utdelas vid brister av administrativ karaktär stimulera sjöfarten att välja hållbara bränslen?

Jag känner inte riktigt att resonemanget går ihop. Ledamoten får mer än gärna förtydliga detta.

Fru talman! Sverige är en stolt sjöfartsnation. Det borde vi i alla fall vara. Sjöfarten är en viktig del av livsnerven i vår ekonomi, och en välfungerande sjöfart är avgörande för handel, konkurrenskraft och tillväxt.

Vi vet att svenska rederier är världsledande inom grön sjöfart, och det ska de få fortsätta att vara – med stolthet. Vi ska ta ansvar för en hållbar omställning på detta område, men det måste ske utan att skada svensk konkurrenskraft. Därför är det välkommet att det nu sker gemensamt på EU-nivå.

EU:s förordning om förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport är ett steg i rätt riktning, men vi får inte blunda för eventuella konsekvenser. Reglering får aldrig bli ett hinder för svensk industri och sjöfart att konkurrera på lika villkor, vare sig inom EU eller globalt.

Den lagstiftning vi nu debatterar fastställer hur förordningen ska tillämpas i Sverige, inklusive tillsyn och sanktionsavgifter. Moderaterna står bakom målet att minska utsläppen, och vi ska säkerställa att regelverket är både välavvägt och ändamålsenligt.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om användning av förnybara och kol-dioxidsnåla bränslen för sjötransport

Våra svenska rederier ska inte straffas genom regler som snedvrider konkurrensen. Vi måste säkerställa att EU:s regelverk är harmoniserat och att våra nationella bestämmelser inte gör svenska hamnar mindre attraktiva jämfört med hamnarna hos våra europeiska grannar. Och i längden måste vi arbeta för att implementera gemensamma globala regler genom Internationella sjöfartsorganisationen, IMO.

Lagstiftningen måste vara tydlig, förutsägbar och hanterbar för företagen. Sanktionsavgifterna ska vara proportionerliga och rättssäkra, och de får heller inte leda till överdriven byråkrati.

Fru talman! I dagens debatt behöver vi därför kunna skilja på två delar i EU-förordningen. Det är dels straffavgifter, dels sanktionsavgifter.

Straffavgifterna för att bryta mot EU-förordningen är mycket höga och kan uppgå till flera miljoner euro per fartyg och år. Det är oerhört mycket. Straffavgiftens storlek beräknas schablonmässigt, som framgår av den redan antagna EU-förordningen. Avgiftsnivån går inte att påverka i enskilda medlemsstater utan följer alltså en matris i EU-förordningen. Straffavgiftens storlek är redan antagen. Det är just straffavgiften som är det absolut viktigaste och effektivaste styrmedlet för att få ned utsläppsnivåerna för sjötransporter.

De sanktionsavgifter som vi debatterar i dag gäller överträdelser av en mer administrativ karaktär. Jag anser att det föreslagna spannet, från 1 000 till 100 000 kronor, ger utrymme för en rimlig och välavvägd tillämpning.

De sanktionsavgifter som vi ska ta ställning till är tänkta att påföras till exempel om ett rederi missar att redovisa vissa dokument eller missar att uppfylla ett specifikt rapporteringskrav. Sanktionsavgiften gäller alltså bara administrativa saker och har inte att göra med brister i koldioxidutsläppsnivåerna. Dessa hanteras inom ramen för straffavgiftssystemet och kan ge miljontals euro i straffavgifter.

Fru talman! Sverige tar nu ett viktigt steg mot en mer hållbar sjöfart genom att implementera EU-förordningen och säkerställa att vi har de verktyg som krävs för tillsyn och efterlevnad av densamma, men vi måste fortsätta att balansera miljöansvar med ekonomisk realism och konkurrenskraft.

Vi moderater kommer noga att följa hur regelverket påverkar svenska företag, och vi kommer att driva på för att den gröna omställningen sker på ett sätt som möjliggör investeringar utan att skapa snedvridande regler och onödiga kostnader.

På tal om grön sjöfart är det just därför vi moderater inte bara sänker stämpelskatten utan avskaffar den helt. En grön omställning måste vara både smart, teknikneutral och ekonomiskt hållbar. Med anledning av detta yrkar jag bifall till förslaget i trafikutskottets betänkande och avslag på följdmotionerna.

Herr talman! I dag behandlar vi två frågor om taxi här i kammaren: dels frågan om prisuppgiftsskyldighet, dels frågan om ålderskravet för att få ta taxiförarlegitimation.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Propositionen vi debatterar här i dag innehåller som sagt två olika delar. Den första delen handlar om att höja den beloppsgräns som utlöser skyldigheten att lämna en särskild prisuppgift. Regeringen föreslår inte bara en höjning av prisuppgiften utan även att den ska knytas till prisbasbeloppet i stället för att utgöras av ett fast belopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Två frågor om taxi - prisuppgiftsskyldig-heten och ålderskravet för taxiförarlegitima-tion

Transportstyrelsens undersökning om prissättning och prisinformation vid taxiresor som presenterades i september 2022 visar att bestämmelsen om skyldighet att lämna en prisuppgift har fått önskad effekt. Skyldigheten att lämna prisuppgift handlar om att en taxiresenär redan innan man tar en taxi har rätt att veta om priset för resan kommer att bli högt, om jämförpriset kommer att överstiga 500 kronor. Då det råder fri prissättning inom marknaden skulle detta hjälpa taxiresenärer i valet av taxi. Detta beslutades om redan 2014.

Herr talman! Sedan 2014 har det hänt mycket i vår ekonomi. Vi har bland annat haft hög inflation. Men ingenting har gjorts med det här beloppet. Därför föreslår regeringen nu att beloppsgränsen höjs, och inte bara att den höjs utan även att den knyts till prisbasbeloppet. Den ska alltså höjas med prisbasbeloppet framöver och inte behöva korrigeras av riksdagen på samma sätt som nu.

Herr talman! Lika självklart som det är att besluta om detta borde det vara att besluta om den andra delen av propositionen: sänkt ålder för taxiförarlegitimation. Regeringen föreslår att minimiåldern för att inneha taxiförarlegitimation enligt huvudregeln ska sänkas till 20 år. Men det kommer att kvarstå att man vid 18 års ålder kan ta taxiförarlegitimation om man har relevant utbildning i bagaget.

Kompetensförsörjningen inom olika infrastrukturyrken behöver lyftas fram tydligare i den politiska diskussionen, och den nuvarande rekryteringsbasen för dessa yrken behöver breddas. Många unga har i dag avslutat sina studier vid 21 års ålder och kanske valt en helt annan yrkesbana. Det försvårar rekryteringen till branschen. En sänkning från 21 till 20 år skulle möjliggöra för i alla fall något fler att välja taxibranschen som yrke. Vi vet nämligen samtidigt att arbetslösheten är relativt hög bland personer i just 20-årsåldern.

Till detta har vi också tiotusentals friska män och kvinnor som lever på bidrag samtidigt som det saknas exempelvis busschaufförer och taxichaufförer, trots att vissa branscher till och med erbjuder gratis utbildning. Det vittnar om ett större systemfel.

Bristen på chaufförer gäller inom alla sektorer, inte bara taxibranschen. Det finns inte bara en lösning för att komma till rätta med dessa utmaningar, även om detta är ett litet steg på vägen. Det handlar om en kombination av saker: en tydlig arbetslinje där det alltid ska löna sig bättre att jobba än att gå på bidrag, justeringar i ålder för olika körkort, minskad administration, bekämpa organiserad kriminalitet, sänka kostnader och se till att företagande får bättre villkor.

Herr talman! Socialdemokraterna visar på oförmåga att se att alla dessa åtgärder behövs. Partiet skriver i sin följdmotion något i stil med att sänka kraven för att få en taxiförarlegitimation innebär sänkt kvalitet. Det är helt obegripligt. När man fyller 18 år får man rösta. När man fyller 20 år får man handla på Systembolaget. Alla vuxna rättigheter har man från den dag man fyller 20 år. Man har också kunnat köra A-traktor i fem år, traktor i fyra år, EU-moppe i fem år och bil i två år. Vad exakt består denna kvalitetssänkning av? Vilket stöd har Socialdemokraterna för påståendet att 21åringar kör bättre bil än 20-åringar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Två frågor om taxi - prisuppgiftsskyldig-heten och ålderskravet för taxiförarlegitima-tion

Det är däremot sant, som Socialdemokraterna skriver, att det finns massor av människor som har tagit taxikort. Många av dessa har kört extra i samband med studier eller för att tjäna extra i samband med till exempel familjebildning, husköp eller annat. De förnyar sina kort för att ha kvar möjligheten att köra taxi. En läkare som kört taxi i sin ungdom är dock inte en arbetslös taxichaufför som behöver jobb, utan det är en läkare som också har rätt att köra taxi. Och det är inte något som helst problem.

Socialdemokraterna har i sin följdmotion också delvis rätt i att taximarknaden har strukturella problem med låga löner och dålig arbetsmiljö. Men det löses inte med vare sig mer regleringar eller en påhittad 21-årsgräns för att få en taxilegitimation. Socialdemokraternas och Vänsterns analys är att människor inte kör taxi på grund av att vi har avreglerat marknaden. Men partierna saknar i reservationstexterna helt några hänvisningar till vetenskapligt stöd för detta påstående.

Herr talman! Det Socialdemokraterna föreslår ger inte bättre villkor, och det leder inte till mindre kriminalitet eller större trygghet. Det enda den politiken leder till är större svårigheter att hitta chaufförer, dyrare taxiresor och mer byråkrati. Moderaterna däremot säger självklart ja till en sänkt ålder för att få köra taxi, för vi vill ha mindre byråkrati och fler människor i arbete.

(Applåder)

Fru talman! Det här är väl ändå typisk vänsterpolitik. Man driver alltså på för en stämpelskatt som tas ut av rederier och fartyg - ju mer de investerar i miljövänlig teknik, desto mer får de betala i stämpelskatt. Samtidigt som Vänsterpartiet vill ta ut den här skatten på miljövänliga investeringar vill man senare betala ut ett bidrag. Vilken byråkrati och administration!

Jag delar ledamotens syn på hur viktigt det är med klimatarbete och att vi ska ta ett samlat grepp om det här även inom EU. Men jag påstår samtidigt att vi har väldigt duktiga redare och rederier här i Sverige. Det är bara att titta på den forskning och innovation som sker på Chalmers eller på utvecklingen av Oceanbird hos Wallenius. Furetank bygger nu tiotals nya företag med 50 procent lägre bränsleförbrukning och 99 procent lägre partikelutsläpp än tidigare båtar. Titta på Candela och de elbåtar som utvecklas, till exempel den autonoma elfärjan som kör på fjärden här utanför!

Idén att svenska rederier först ska beskattas för att sedan få tillbaka pengarna som bidrag tycker jag alltså är ren byråkrati. Jag vill fråga ledamoten om jag verkligen har uppfattat det rätt. Vill Vänsterpartiet ta ut en skatt på miljövänliga investeringar, i form av stämpelskatten, för att sedan betala ut bidrag?

Fru talman! Tack, ledamoten, för ett mycket spännande anförande!

Jag har en fråga till ledamoten. Vänsterpartiet beskriver i motionsbetänkandet att det behöver utredas hur det genom statlig medfinansiering för ny teknik kan införas ett investeringsstöd som ska leda till minskade utsläpp av växthusgaser från fartyg.

Jag skulle vilja läsa upp ett kortare citat från sidan 94 i betänkandet: "Vidare vill jag understryka att investeringar i ny grön teknik är avgörande för att sjöfartsnäringen ska kunna ställa om. Utan stöd från staten - så länge oljepriset är förhållandevis lågt - finns det dock inga incitament för investeringar i teknik som minskar fartygens utsläpp av växthusgaser."

Att påstå att våra svenska rederier inte har incitament att investera i grön teknik utan bidrag är, menar jag, rentav nedvärderande gentemot våra svenska rederier. Svenska rederier är världsledande när det kommer till grön omställning och grön teknik. Att som Vänsterpartiet påstå att det krävs statliga bidrag för detta tycker jag är otroligt missvisande.

Jag vill påstå att svenska rederier bryr sig och tar sitt stora ansvar för den gröna omställningen, dessutom utan några specifika statliga bidrag. Jag vill därför fråga: Är Vänsterpartiet inte medvetet om de svenska rederiernas gröna omställning, som redan i dag är världsledande?

Fru talman! Jag undrar fortfarande vad Socialdemokraterna gjorde under åtta år. Jag vet att man var med och införde tonnageskattesystemet, men jag har svårt att se varför man var så emot att utvärdera det eller att erkänna vad som kunde förbättras i det. Det är bra att ledamoten Ottosson nu har tagit sitt förnuft till fånga och verkar vara med på många av förslagen i utredningen.

Ledamoten Ottosson nämnde frågan om att förbjuda skrubber. Att trycka ned utsläpp i vattnet i stället för att släppa ut dem i luften kan vi nog alla vara överens om inte på något sätt är mindre farligt. De kommer ut i alla fall, oavsett om det är i vatten eller i luft. Regeringen har under en tid arbetat med den frågan, och det är vår avsikt att kunna förbjuda skrubber. Vår minister Andreas Carlson har lyft frågan med sina ministerkollegor i EU och hos IMO genom generalsekreteraren. Den behöver på sikt regleras internationellt, för frågan om skrubber handlar inte bara om svenska vatten. Om vi inte får med alla, internationellt, kanske vi kan börja med länderna runt Östersjön. Det här finns i alla fall högt upp på regeringens agenda.

Jag vill återigen fråga ledamoten Ottosson varför den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting åt detta när man hade chansen. Varför gjorde man ingenting åt skrubbrar när man hade regeringsmakten i åtta år?

Fru talman! Jag insåg att jag i vårt förra replikskifte lämnade Mattias Ottosson oförmögen att svara på mina frågor. Därav ska jag ge ledamoten Ottosson chansen att svara nu.

Åtta år i regeringsställning är lång tid. Jag vill påstå att vi som har regerat i två år har genomfört betydligt mer än vad som hände under de föregående åtta åren. Ledamoten tycker att det går långsamt nu. Då undrar jag vad den socialdemokratiska regeringen gjorde under åtta år.

Varför arbetade inte Socialdemokraterna själva för fler svenskflaggade skepp när de satt i regeringen? Det är inte ett nytt problem. Vi har under lång tid sett detta gå utför och att fler och fler skepp flaggar ut.

Det stora problemet är att den socialdemokratiska regeringen aldrig vidtog de åtgärder som krävs för att få stopp på utflaggningen. Den moderatledda regeringen har nu börjat, men det hade kunnat ske betydligt tidigare.

Jag vill alltså fråga ledamoten Ottosson hur Socialdemokraterna tar sitt ansvar när det gäller det. Vad gjorde den socialdemokratiska regeringen under åtta år?

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för inte så många fler frågor! Vill du ta del av de 62 förslagen är det lätt att googla fram handlingsplanen för insjösjöfart. Den finns tillgänglig på nätet.

Just färjetrafik och tillgänglighet är en väldigt viktig fråga. Jag nämnde att 1,6 miljoner människor i Sverige bor på en ö. Det är viktigt inte bara för tillväxt utan också för Sveriges invånare för att få deras vardag att fungera. Jag tror att vi har en bred samsyn i riksdagen om att det ska fungera. Det handlar om både isbrytning och andra saker.

Sjöfartsverket har köpt en ny isbrytare, men inte byggt en ny. Vad Sjöfartsverket valde att göra var att köpa en begagnad isbrytare som nu finns där. Det är beklagligt att upphandlingen av nya isbrytare behövdes tas om, men nybyggnationen kommer. I nationell plan finns budget för just isbrytare.

I arbetet med ny nationell plan är vår moderatledda regering mån om att ha med alla trafikslag. Det gäller såväl luftfart som sjöfart i den plan som vi arbetar med nu. Det arbetet pågår.

Detta är viktigt både för att stärka svensk sjöfart och för miljön. Vi har också gett i uppdrag till Transportstyrelsen att se över arbetet med att konvertera färjor till eldrift, vilket tidigare har tagit väldigt lång tid.

Nu har vi genom regleringsbrev och annat hejat på dem och sagt att det behöver prioriteras högre. Vi har rederier som står i kö för att få konvertera sina färjor till eldrift. Det arbetet behöver gå mycket fortare för allas vår skull.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för många frågor! Jag ska göra mitt bästa för att hinna svara på så många som möjligt av dem.

Till att börja med fick jag en fråga om vad det kommer att ge för effekter att se över och eventuellt slopa stämpelskatten samt reformera tonnageskattesystemet. Min upplevelse är att det kommer att ge stora effekter, framför allt sett till klimat och miljö.

I dag har vi ett system med en stämpelskatt där redare och rederier straffas för att de bygger miljövänliga fartyg. Bygger du med miljövänlig teknik, som alldeles för ofta är betydligt dyrare än icke miljövänlig teknik, behöver du också betala en högre stämpelskatt. Det tycker jag är otroligt dumt.

Jag tror att effekten av en borttagen stämpelskatt kommer att göra att svenska rederier satsar både på bättre arbetsmiljö för sina anställda på båtarna och på mer miljövänlig och dyrare teknik.

Jag fick också en fråga om insjöfart. Det hänger ihop med miljön. Vi jobbar hårt för att flytta gods från vägar till sjöfart. Då är det extra viktigt att vi får igång insjöfarten ordentligt. Vi har förlängt den nationella sjöfartssamordnarens uppdrag. Han kommer att ha mer fokus på sjöfartens omställning och stort fokus på överflyttning av gods till just sjöfart.

Den nationella sjöfartssamordnaren har också jobbat väldigt mycket med att ta fram en handlingsplan med 62 förslag just på hur man kan stärka inlandssjöfarten. Majoriteten av dem är snart uppfyllda. Regeringen jobbar självklart med att uppfylla så många av dem som möjligt.

Statskontorets utredning om Sjöfartsverkets finansiering ligger just nu på departementet. Där bearbetas också hur vi ska se över finansieringen av Sjöfartsverket där det i dag är olika taxor med mera.

Fru talman! I åtta år satt ledamoten Ottossons regering vid makten. Vi har regerat i två år och har redan rett ut många viktiga efterlängtade frågor för sjöfarten. Vi har regerat i två år, och vi har på de åren åstadkommit mer än vad Ottossons regering gjorde för sjöfarten på åtta år. Ändå står ledamoten här i dag och undrar varför det inte går fortare.

Socialdemokraterna har satt Sverige i den här dåliga situationen, med för få fartyg i fredstid men framför allt när det gäller kris och krig. Hur tar Socialdemokraterna sitt ansvar i detta? Det är lätt att i opposition stå här och heja på, men åtta år?

Ledamoten Ottosson satt i försvarsutskottet tidigare. Jag är övertygad om att ledamoten också har en del kunskap med sig därifrån.

Fru talman! Jag undrar om ledamoten Ottosson aldrig såg det här komma när Socialdemokraterna satt i regeringen i åtta år.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Mattias Ottosson för fina ord. Jag tycker att jag har ett gott samarbete med ledamoten Ottosson i riksdagens maritima nätverk där vi tillsammans driver många frågor, håller seminarier och håller oss uppdaterade om vad som sker i branschen.

Jag är glad över att ledamoten tar emot den här utredningen så positivt som han faktiskt gör. Jag tror inte att 2026 är ett orimligt datum. Frågan om stämpelskatt är en betydligt enklare fråga att lösa än den om tonnageskattesystemet. Vi har också sett i remissrundorna att de allra flesta instanser som har svarat på remissen faktiskt är överens om att detta är ett bra förslag som borde kunna genomföras snabbt.

Tonnageskatten å andra sidan är ett mer komplicerat system. Jag är glad över att ledamotens regering införde det här systemet, men det har tagit för lång tid innan man har valt att uppdatera det och se över det, vilket vi nu har gjort. När vi har hört efter med remissinstanserna har det också visat sig att det finns ganska mycket man skulle vilja justera i detta.

Jag tycker att det är ansvarsfullt av den moderatledda regering vi nu har att säkerställa att detta blir ett riktigt bra system som fungerar bra för oss alla, och att vi inte gör på samma sätt som den tidigare regeringen gjorde och förhastat tar beslut om ett system som inte blev helt bra.

Jag tror att det är en relevant och ansvarsfull tidsplan att ta fram ett förslag som också kan klubbas i riksdagen och kan börja gälla vid årsskiftet 2026.

Fru talman! Sverige har en av Europas allra längsta kustremsor. Sverige har ungefär 270 000 öar, och cirka 1,6 miljoner människor i Sverige bor på en ö. Till detta hör också att 90 procent av alla varor Sverige importerar och exporterar någon gång i fraktkedjan går via sjöfart. Detta visar tydligt hur beroende vi i Sverige är av båtar, färjetrafik och sjöfart.

Dessvärre har antalet svenskflaggade fartyg gått från hundratals till under 100 stycken i dag. Vi står inför en brist på svenskt sjöfolk, och kompetensförsörjningen i branschen är hotad.

När det gäller fritidsbåtar har antalet stölder av motorer ökat med 200 procent i polisregion Stockholm.

Detta är sammantaget ett underbetyg på den politik som har förts i Sverige av tidigare regeringar. Nu har vi dock en sjöfartsvänlig regering på plats. Den moderatledda regeringen har under året tagit flera beslut för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och stävja brottsligheten mot båtägare. Jag kommer att ta tillfället i akt och berätta lite om detta och om vad mer regeringen vill göra framöver.

Fru talman! När det gäller svensk sjöfarts konkurrenskraft ser vi ganska många utmaningar. De svenskflaggade fartygen minskar i antal, och inom flera branscher finns det inte ens några svenskflaggade fartyg kvar. Då hela 90 procent av vår import och export någon gång i fraktkedjan går via sjöfart är det av extrem vikt att vi kan upprätthålla sjötransporter även i händelse av kris eller krig.

Om fartygen inte är svenskflaggade riskerar vi att stå helt utan dem om ett krig utbryter. Då vill andra nationer självfallet ta hem de fartyg som är flaggade där för att ombesörja sina nationella intressen. Det är nämligen det land som står för flaggen som förfogar över fartyget i händelse av krig, oavsett vem som äger fartyget. Detta skulle kunna få förödande konsekvenser för hela landet om vi i Sverige hamnar i krig, eftersom vi har så få fartyg. Det visar på vikten av att arbeta för fler svenskflaggade fartyg.

För att Sverige inte ska hamna där har Moderaterna länge drivit på för en bättre konkurrenskraft för svensk sjöfart. Vi vill se fler svenskflaggade fartyg - inte färre.

Svenskflaggade fartyg är viktiga även för sysselsättningen här i landet och för Sveriges försörjningsförmåga och tillväxt. Branschen beskriver i dag dåliga villkor för dessa fartyg, vilket gör att många väljer att flagga annat än svenskt. Det är på många sätt mycket mer förmånligt att flagga sina fartyg i andra länder, men detta vill vi ändra på.

Under förra året tillsatte den moderatledda regeringen utredningen Vågade skatter. Den hade till uppdrag att titta på något som är väl så viktigt för svensk sjöfarts konkurrenskraft, nämligen frågan om stämpelskatt. Det är en skatt på investeringar i fartyg som inte tas ut i så många andra länder än Sverige. Man skulle också titta på tonnageskattesystemet, som är ålderdomligt och inte omfattar all typ av sjöfart. Den förra regeringen ville inte se över detta. Utredningen levererades tidigare i år, och här fanns förslag på flera områden, bland annat om att slopa stämpelskatten, reformera tonnageskattesystemet och inkludera specialsjöfart.

Moderaterna ser positivt på många av förslagen i utredningen. Utredningen har också varit ute på remiss, och många kompletteringar och synpunkter har kommit in från berörda och från branschen. Nu jobbar man med detta i Regeringskansliet för att det ska bli så bra som möjligt för oss alla. Jag vill se en slopad stämpelskatt redan från årsskiftet 2025 och ett reformerat tonnageskattesystemet från 2026.

Moderaterna jobbar även för att förenkla myndighetskontakter genom en väg in i Myndighetssverige. Vi jobbar för ett bareboatregister, och det pågår ett arbete med en lagrådsremiss för att införa detta. Vi vill också ta bort svenska överimplementerade särkrav på sådant som ändå regleras internationellt.

Fru talman! Svensk sjöfart är inte bara beroende av konkurrenskraftiga villkor för att fortsätta att fungera. Det behövs dessutom svenskt sjöfolk, kompetens och expertis - även i land. När jag i våras var med och lotsade in ett stort oljefartyg i hamnen i Göteborg räknade jag att det var cirka 40 personer som krävdes för att ta emot ett fartyg. Det behövs alltså inte bara en sjökapten, en lots och en båtsman som förtöjer fartyget, utan det krävs mycket mer kompetens.

Dessvärre har söktrycket till olika sjöyrken minskat under lång tid. Det vittnar man om på gymnasieutbildningar jag har besökt, och det säger även utbildningsanordnare för högre utbildning. På Sjöfartshögskolan i Kalmar berättar man att många som gått utbildningar där rekryteras till helt andra yrken i land, till exempel på energiföretag, i stället för att gå till sjöss. När jag frågar studenterna säger de att de vill arbeta på svenska fartyg. Svenskflaggade fartyg är kända för hög standard och god arbetsmiljö. Men det finns för få, och därför väljer studenterna andra vägar. Även av den anledningen är det alltså viktigt med fler svenskflaggade fartyg.

För att säkerställa kompetensförsörjningen i sjöyrken har den moderatledda regeringen tidigare ökat anslagen till sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitetet. Vi har också nyligen beslutat om en förordningsändring som ska ge fler möjlighet att få behörigheten fartygsbefäl klass VII. Ändringen har länge efterfrågats av såväl bransch som myndigheter, och organisationen Svensk Sjöfart ställer sig mycket positiv till beslutet. Representanter på sjöfartsutbildningen i Göteborg tror att detta kan ge en omedelbar effekt på söktrycket och antalet sökande till utbildningen där. För att värna kompetensförsörjningen gör vi det även lättare för sjöfolk med landtjänst att behålla eller förnya sin behörighet som sjökapten. Detta är något av vad den moderatledda regeringen gör för att säkerställa kompetensförsörjningen inom svensk sjöfart.

Samtidigt jobbar vi vidare med att se över hur vi kan erbjuda till exempel matrosutbildning för vuxna, vilket inte är helt möjligt i dag. Vi behöver även godkänna fler länders utbildning och certifiering, till exempel Georgiens, för att säkerställa tillgång till ännu fler kvalificerade personer. Vi vill också se över Öresundsundantaget och anpassa svensk överimplementerad lagstiftning till internationella krav.

Fru talman! Sverige har som sagt cirka 270 000 öar. Vi är alltså inte bara beroende av den större handelssjöfarten, utan vi behöver också värna våra mindre färjor och fritidsbåtar. Med tanke på antalet öar och att vi har en av Europas längsta kustremsor är det inte konstigt att det i dag finns ungefär 1 miljon fritidsbåtar i Sverige. Det är faktiskt en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningsmängd.

Dagens motionsbetänkande handlar alltså inte bara om stora fartyg utan även om fritidsbåtar, och ett av de stora problem fritidsbåtsägare har i dag är stölder från fritidsbåtar. Under det första kvartalet 2024 anmäldes totalt 139 stölder av båtmotorer i Sverige, vilket är en ökning med 42 procent. I polisregion Stockholm ökade under samma kvartal antalet stölder av motorer med 200 procent. Ökningen förklaras med att internationella ligor fokuserar på just båtmotorer.

Stölder av båtar och båtmotorer begås inte sällan av just så kallade stöldligor, det vill säga personer som återkommande begår flera stölder. Mycket ofta förs stöldgodset ut ur Sverige. Och mina båtvänner, jag kan bara beklaga att den förra regeringen inte gjorde mer för att stoppa kriminaliteten på detta område. Men den moderatledda regeringen jobbar nu hårt för att krossa kriminella gäng och stöldligor. Polismyndigheten uppskattar att ungefär hälften av bostadsinbrotten och nio av tio stölder av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner utförs av just stöldligor.

Regeringen har därför beslutat om ett tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen och att det införs ett nytt brott: utförselhäleri. Detta ska möjliggöra en mer effektiv bekämpning av utförsel av stöldgods och innebär att den som har för avsikt att föra ut stulet gods ur landet kan dömas för utförselhäleri. Utredningen föreslår också att tulltjänstemän ska få nya befogenheter för att lättare kunna undersöka fordon i gränsnära områden.

Den moderatledda regeringen vill givetvis också ta bort mängdrabatten så att kriminella kan dömas för alla stölder de begått från fritidsbåtar i stället för bara enstaka som i dagsläget.

Fru talman! Moderaterna är Sveriges sjöfartsparti. Vi har en politik för all sjöfart, från barnets lilla optimistjolle till fritidsbåten och hela vägen upp till världens största handelsfartyg, som snart ges möjlighet att angöra Nordens största hamn genom att första spadtaget till Skandiaporten i Göteborgs hamn tagits.

Moderaterna får saker gjorda. Vi vidtar åtgärder för en stärkt flotta och fler svenskflaggade fartyg. Vi tar kompetensförsörjningen på allvar och ser till att få mer kvalificerad personal till svensk sjöfart. Vi bryr oss om svenska fritidsbåtsägare. Vi vägrar straffbeskatta miljövänliga investeringar på svenska fartyg, så vi vill inte bara sänka stämpelskatten - vi vill slopa den.

Fru talman! Jag yrkar bifall till trafikutskottets förslag till beslut med hänvisning till att arbete inom den moderatledda regeringen pågår.

(Applåder)

Fru talman! Runt klockan tio på kvällen den 2 januari i år skakades min hemkommun Mölndal av en kraftig explosion. Det var en bomb på flera kilo. Det var kriminella som utförde ett sprängdåd mot ett lägenhetshus i centrala Mölndal. I samma hus har det sedan sprängdådet anlagts bränder vid fyra tillfällen kvälls- och nattetid. Vid den senaste branden fick många uppsöka sjukhusvård.

Grannar är med rätta oroliga. Självklart arbetar Mölndals stad och polisen med trygghetshöjande åtgärder, och jag vet att vår regering arbetar både strategiskt och hårt för att göra hela Sverige, inklusive Mölndal, tryggare.

Fru talman! Jag vill därför ta tillfället i akt att å Mölndalsbornas vägnar fråga statsrådet Niklas Wykman om han kan redogöra för vad regeringen vidtar för åtgärder för att komma till rätta med kriminella som sätter skräck i bostadsområden på detta sätt.

Herr talman! Ungefär 90 procent av allt som vi importerar och exporterar till och från Sverige har i sin fraktkedja någon gång gått via sjöfart. Det visar hur beroende vi är av just sjöfart.

I dag äger svenska rederier ungefär 400 fartyg, men inte ens 100 av dessa seglar under svensk flagg. Det är allvarligt, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Det är också ett exempel på vilken usel sjöfartspolitik som har förts de senaste åren. Men med en ny regering på plats följer också en ny sjöfartspolitik - en politik som ser värdet av svensk sjöfart.

Så sent som för några veckor sedan mottog statsrådet Carlson en efterlängtad utredning om hur vi kan stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.

Herr talman! Jag vill därför ta tillfället i akt och fråga statsrådet Andreas Carlson hur han avser att arbeta vidare för att förbättra villkoren för svensk sjöfart.

Fru talman! Det finns otroligt mycket vi skulle vilja göra för sjöfarten. Som jag sa i mitt anförande är sjöfarten en fråga som länge har fått stå tillbaka när vi debatterar och diskuterar infrastruktur. Den har dessvärre inte varit en självklarhet.

Vi tar det här på allvar. Jag har en förhoppning om att man från regeringens sida ser över såväl bareboatregister och tonnageskatt som förhandsbesked om sjöfartsstöd, insatser för kompetensförsörjning och mycket mer.

Vi ska också möjliggöra miljövänliga bränslen till sjöfarten liksom transporter till och från våra hamnar så att vi kan optimera dem på bästa sätt.

Att från politiskt håll sätta fingret på vilka bränslen det skulle vara tror jag är fel väg att gå. Det behöver vi överlåta till branschen och våra experter. Vad vi däremot kan göra är att möjliggöra för branschen att gå i bräschen. Svensk sjöfart ligger i framkant när det kommer till innovation och utveckling. Hur långt de verkligen har kommit ser vi på alla de projekt som bedrivs och framför allt de nya fartyg som faktiskt byggs av våra rederier i dag.

Som jag var inne på i mitt anförande vill vi också stärka samarbetet och arbetet med sjöfart internationellt. Sjöfart är ju inte en fråga som bara berör Sverige, utan det rör faktiskt hela vår värld. Vi tror också mycket på att driva på både inom IMO och EU så att vi får en stark och klimatsmart sjöfart även på ett internationellt plan. Där kan dessvärre inte Sverige göra allting självt, även om vi på många sätt redan i dag är ett föregångsland när det kommer till klimatsmart sjöfart.

Fru talman! Vi startade den här mandatperioden med ett Tidösamarbete. Det första vi gjorde var faktiskt att prata ihop oss om just sjöfartsfrågorna i trafikutskottet, mellan Tidöpartierna. Det är det första samarbetet som vi har gett oss in i när det kommer till just infrastrukturfrågorna, och det visar också på hur viktiga vi tycker att de här frågorna är.

Vi har pratat med varandra och fört en god dialog med departement och vår minister, och vi är fullt medvetna om de utmaningar som finns i branschen. En av dem är bland annat utbildningsfrågan. Där anser vi att vi behöver lyssna på branschen. Svensk Sjöfart har till exempel tagit fram ett förslag på en modulbaserad utbildning som de förespråkar. Det tycker jag är värt att utvärdera, för är det några som vet vad som saknas är det branschen själv. Jag tror att vi tillsammans med dem kan göra mycket för att attrahera fler till att söka sig till just sjöfartsbranschen, som är attraktiv och har goda villkor här i Sverige.

Jag har alltså stora förhoppningar om att man jobbar snabbt med detta på departementet och att man kommer att komma med besked ganska snart. Vi har som sagt goda samarbeten partierna emellan, och jag hoppas att man tar tag i tonnageskatten som den förra regeringen valde att inte utvärdera men som faktiskt är ett av de största hoten mot att fler svenskflaggade fartyg kan komma in.

Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten tar dessa frågor på stort allvar. Det är frågor som diskuterats också i försvarsutskottet, vilket ledamoten själv har stor erfarenhet av. Det är otroligt viktigt att trafik och försvar kan vara samspelta i en sådan här fråga.

Upphandlingen pågår för tillfället, och vi får se vad den landar i, men som sagt är vi både här i riksdagen, i våra utskott och i partigrupperna men även på departementet och i Regeringskansliet fullt medvetna om riskerna som finns i denna fråga, och vi kommer att göra allt vi kan för att säkerställa att det blir ett bra beslut utifrån de förutsättningar som finns.