Johanna Rantsi (M) svarade Mattias Ottosson i en replik om Sjöfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:106 Onsdagen den 10 maj” den 10 maj 2023.
Mattias OttossonS· i en replikDet är oerhört välkommet att ledamoten har uppmärksammat problematiken och att - vad jag förstår - infrastrukturministern kommer att fundera lite kring frågorna. Men jag är ändå lite orolig, så jag skulle vilja upprepa…Fru talman! Vi befinner oss i en orolig tid, en tid som har fått många av oss att ompröva våra tankar om det vi tidigare trott var självklart och det vi tagit för givet. Med oroligheter i vår omvärld och krig i vårt närområde råder alldeles särskilda omständigheter när vi i dag har samlats för att debattera sjöfart.
Faktum är att få personer reflekterar över hur beroende Sverige är av sjöfart. Men beroende av sjöfart är vi, både som individer och som samhälle i stort. Nära 90 procent av all import och export till och från Sverige går via sjöfart. Ett Sverige utan sjöfart är alltså svårt att föreställa sig.
I tider av oroligheter, pandemier och krig är det av ännu större vikt att prata om sjöfarten och Sveriges försörjningsförmåga. Ha då dessa 90 procent av landets import och export i åtanke! Vad skulle vi göra om Sveriges tågförbindelse till Europa, Öresundsbron, slås ut i en kris? I dag har vi endast ett rederi som fortfarande kör järnvägsfärjor, och det gör det kanske inte länge till. Sverige behöver ha en plan för sjöfartens beredskap i krig men även för kris och i fredstid. Svensk sjöfart måste stärkas.
I åratal har politiken tittat på när fartyg efter fartyg har lämnat landet och flaggat ut till annan stat. I åratal har tidigare regering pratat om hur viktig svensk sjöfart är men inte agerat, och i åratal har politiken underskattat svensk sjöfarts betydelse. Men det är nya tider nu, och vi har en ny regering på plats.
Knappt hundra fartyg går i dag under svensk flagg. Landets försörjningsförmåga vid kristider är hotad, konstaterar Lighthouse i en ny rapport om flaggning av fartyg. Vad ska vi ta oss till om vi inte har några svenskflaggade fartyg när krisen kommer eller kriget knackar på dörren?
Sjöfartsfrågor
Svenskflaggade fartyg är viktiga i såväl kris- som krigstider. Men den svenska flaggan spelar roll även i fredstider. Försörjningsförmågan har jag redan nämnt. Men svenskflaggade fartyg spelar roll även för ökad sysselsättning och tillväxt. Tänk åter på de 90 procenten av Sveriges import och export! Inte nog med det. Ungefär en tredjedel av besökarna till Sverige kommer med färja. Det innebär att sjöfarten är otroligt viktig även för besöksnäringen och för tillväxten i både företag och samhälle.
Svensk sjöfart skapar fler arbetstillfällen. Branschen skriker efter kompetens och har möjlighet att anställa fler. Vi från politiken behöver se till att svenska utbildningar inom sjöfart är attraktiva och fortsätter att hålla hög kvalitet. De ska kunna konkurrera på en internationell marknad och vara eftersökta.
Fru talman! Sjöfart är ett underutnyttjat färdslag som ofta hamnar i politisk skugga när vi debatterar och diskuterar infrastruktur. Det beror i grunden på en oförmåga, inte minst hos den tidigare socialdemokratiska regeringen, att se och bejaka alla färdslag och prioritera gods och pendlingsflöden.
I mitt hemlän Västra Götaland är Västra stambanan via Alingsås in mot Göteborgs hamn ett tydligt exempel på detta. Trots att den dåvarande socialdemokratiska regeringens planbeslut från juni 2022 innehåller sida upp och sida ned med mer eller mindre ofinansierade satsningar har Sveriges kanske värsta flaskhals strukits. Den finns inte ens med som projekt innan 2033. Detta vill vi ändra på.
Fru talman! Att sjöfarten hamnat där den hamnat och fått låg prioritet beror på hur man ser på forskning och utveckling. Om man tror att nuvarande utsläppsprofil 2023 kommer att vara densamma år 2033 är det rimligt att prioritera upp höghastighetståg, prioritera ned sjöfarten, lägga ned flygplatser och underfinansiera vägunderhåll. Men eftersom vi tror på en fortsatt utveckling av fossilfria motorer, som vi nu ser växa fram även inom sjöfarten, kommer vi att prioritera gods- och pendlingsflöden, det vill säga jobb och tillväxt.
I det läget är det viktigt att prioritera utbyggnad och underhåll av hamnar samt vägar och järnvägar till och från hamnar, fossilfria bränslen och elektrifiering av hamnar liksom tillgång till landström.
Det är också viktigt att värna svensk sjöfart och svenskflaggade rederier, säkerställa att skatter och exempelvis farledsavgifter sammantaget inte utgör en konkurrensnackdel och se till att det finns människor som vill jobba till sjöss, det vill säga utbildad personal med goda arbetsvillkor.
Fru talman! Moderaterna besökte under valrörelsen Västerås hamn - en nyckel för inhemsk båttrafik. Ledningen där uppskattar att man har 85 procents underkapacitet och att man skulle kunna göra så mycket mer och bidra till fler jobb och trafikflöden.
Inget färdslag kan ta så många passagerare eller så många ton gods som sjöfarten. Det behövs inga spår, inget vägunderhåll och inga flygledartorn. Vattnet finns redan där. Det som behövs är en sammanhängande och vettig politik som förstår att bara för att fartyg i dag drivs på diesel innebär det inte att de kommer att drivas med diesel år 2033. Detta bekräftades när vi besökte Chalmers och träffade forskare som forskar på framtida fossilfrihet. Om vi tittar på våra svenska rederier bygger nu till exempel Furutank båtar med 50 procent lägre bränsleförbrukning, 99 procent mindre partikelutsläpp och 55 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med äldre konventionella fartyg av samma storlek. Det är som att titta runt hörnet in i framtiden efter år 2030.
Frågan är om vi politiskt ska stötta denna nya gröna sjöfart, satsa på flödena till och från hamnar och ge svenska rederier rättvisa villkor eller om vi bara ska utgå från utsläppsprofilen 2023, som om forskning och utveckling inte alls fanns. Här går den politiska skiljelinjen mellan oss som tror på utveckling och innovation och de partier som bara ser cyklar och spår.
Moderaterna gick till val på en sammanhängande politik för sjöfarten. Vi har lyft vikten av förhandsbesked avseende sjöfartsstöd, principen om en väg in vid myndighetskontakter för rederier och hamnar, miljövänligt bränsle, fungerande infrastruktur till och från hamnar, miljödifferentierade farledsavgifter, tillgång till landström och mer elektricitet. Vi talade om vikten av rättvisa villkor för svenska rederier och vikten av krafttag mot stölder och brott i våra svenska hamnar. Vi vill se ett stärkt arbete inom IMO och EU om att göra sjöfarten mer klimatvänlig. Slutligen vill vi också utvärdera tonnageskatten.
Allt detta kan nu på olika sätt förverkligas med den nya borgerliga regeringen. Jag har inte upplevt några som helst besvärande meningsskiljaktigheter kring sjöfarten mellan Tidöavtalets olika partier. Tvärtom finns det en betydande samsyn om väldigt mycket. Det känns både viktigt och bra. Vi har nu en regering som inte kommer att prioritera bort sjöfarten till förmån för spårbunden trafik.
Moderaterna tror på forskning och innovation. Moderaterna tror på svensk sjöfart. De svenska hamnarna måste rustas för en ny, modern, grön, hållbar och tillgänglig sjöfart - med en sjöfartspolitik som långsiktigt bidrar till jobb och tillväxt och som tar klimathotet på största allvar.
Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Fru talman! Jag ska berömma ledamoten: Jag tycker att det var ett väldigt bra inlägg. Det kanske är ovanligt som politiker i dag att inleda på det sättet; det ska ju vara mycket konflikt. Men jag tycker att ledamoten berör viktiga saker som rör svensk sjöfart och betydelsen av svensk sjöfart.
Jag är också glad över att ledamoten inledde anförandet med att prata om svensk försörjningstrygghet och hur vi ska klara den typen av stora utmaningar. Jag är själv före detta försvarspolitiker, och jag är glad att det nu sprider sig till övriga utskott i riksdagen att frågan om försörjningstrygghet och hur vi ska klara den nationella tryggheten är oerhört viktig. Där är naturligtvis inflaggningen - att vi har svenskflaggade fartyg - oerhört viktig. Ledamoten och jag arrangerade ett seminarium här i riksdagen som berörde dessa frågor där marinchefen och UD:s expert på området beskrev betydelsen av att ha svenskflaggade fartyg.
Men vi vet också att detta är viktigt inom svenskt territorium. Vi har pratat mycket om Gotland, och det har varit mycket diskussioner om prissättningen. Men det är också oerhört viktigt att vi har fartyg som kan försörja Gotland som är svenskflaggade. Jag har vid tillfälle ställt frågan till Trafikverket hur de ser på detta nu inför den nya upphandlingen. Jag fick svaret att det inte går att göra någonting och att EU-rätten är tydlig med att det måste upphandlas fullt ut. Jag är inte riktigt av samma uppfattning, utan jag tror att detta är oerhört viktigt för försörjningstryggheten.
Min fråga till ledamoten är: Kommer ledamoten att hjälpa till här så att regeringen tar Trafikverket lite i örat och ser till att vi får en översyn av hur upphandlingen av trafiken till Gotland kommer att fungera? Vid kris, krig och andra otäcka saker som kan inträffa behöver vi kunna försörja Gotland, både den civila befolkningen och Försvarsmakten med de behov som de har.
Fru talman! Jag är glad att ledamoten Ottosson lyfter frågan om Gotlandstrafiken. Det är en fråga som är högst aktuell just nu. Jag träffade själv Gotlandsbolaget senast under gårdagen för att diskutera deras utmaningar.
Upphandlingen pågår för tillfället, och både moderaterna i trafikutskottet och vår regering är fullt medvetna om vilka utmaningar vi står inför här. Svenskflaggade fartyg är av stor betydelse av många skäl. Jag vet att vår minister Andreas Carlson om ett par veckor ska ha en interpellationsdebatt kring detta här i kammaren. Regeringen är medveten om detta, och vi får se vad Andreas återkommer med i just den frågan.
Fru talman! Det är oerhört välkommet att ledamoten har uppmärksammat problematiken och att - vad jag förstår - infrastrukturministern kommer att fundera lite kring frågorna. Men jag är ändå lite orolig, så jag skulle vilja upprepa frågan hur ledamoten ser på det.
Kommer ledamoten att verka för att vi ser över upphandlingen? Det går ju att reglera på lite olika sätt. Man kan ju i upphandlingen ställa krav på att det ska vara svenskflaggat. Det kan även vara andra alternativ, som att staten tar över verksamheten. Jag vet inte om det är det mest optimala; jag tar bara upp några exempel.
På det här området finns det i EU-fördraget något som heter väsentliga säkerhetsintressen, som är en klausul där man kan undanta vissa verksamheter. Sverige har varit väldigt snålt med detta. Vi har sagt att det bara är försvarsmateriel, alltså stridsflygplan och undervattensverksamheter, som omfattas av detta. Men tittar man ut i Europa hanterar de övriga EU-medlemmarna detta på lite olika sätt. Väsentligt säkerhetsintresse skulle kunna vara att vi har en trygg försörjningslina till Gotland, som är en väsentlig del av svenskt försvar och en väsentlig del av Sverige, och att man på så sätt tryggar det. Det kräver naturligtvis att man uppdaterar den lagstiftningen. Då frågar jag ledamoten: Är ni beredda att driva den frågan så att vi på ett tryggt sätt kan garantera frakt till och från Gotland exempelvis under ett krig?
Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten tar dessa frågor på stort allvar. Det är frågor som diskuterats också i försvarsutskottet, vilket ledamoten själv har stor erfarenhet av. Det är otroligt viktigt att trafik och försvar kan vara samspelta i en sådan här fråga.
Upphandlingen pågår för tillfället, och vi får se vad den landar i, men som sagt är vi både här i riksdagen, i våra utskott och i partigrupperna men även på departementet och i Regeringskansliet fullt medvetna om riskerna som finns i denna fråga, och vi kommer att göra allt vi kan för att säkerställa att det blir ett bra beslut utifrån de förutsättningar som finns.
Fru talman! Jag vill också tacka för ett välskrivet inlägg om sjöfartens utmaningar. Detta har vi, tänker jag, en relativt bred syn på också i trafikutskottet med tanke på att vi på olika sätt tar in kunskap både från forskningen, som ledamoten själv nämnde, och givetvis också genom att träffa sjöfartens olika aktörer.
Jag tycker att det var viktiga perspektiv kring det svenskflaggade, kompetensförsörjningen och även det säkerhetspolitiska. Ledamoten sa precis i slutet av det tidigare replikskiftet att "vi kommer att göra allt vi kan".
Nu är det här ett motionsbetänkande, och jag är helt medveten om att det inte finns några nya lagförslag från regeringen. Men ledamoten nämnde själv kompetensfrågan, och då tänker jag att "göra allt vi kan" inte bara är att tala om att man ser problemen och utmaningarna. Vad ligger det i att "göra allt vi kan"?
Nu har snart ett år gått, och man har ytterligare tre om mandatperioden flyter på som de ofta gör. Vilka initiativ tror ledamoten kommer att vara de viktigaste som regeringen kommer att ta inom det närmaste året för att skapa förutsättningar för en svensk sjöfart som åter växer? Vi har ju tyvärr sett en minskning under lång tid.
När det gäller kompetensfrågan lyfts ett antal frågor som vi får till oss, och jag tänker att ledamoten också har en god kontakt med sina kollegor till exempel i utbildningsutskottet. När man drar ned på yrkesutbildningar generellt blir det väldigt svårt att se att regeringen kommer att välja att lyfta detta just för sjöfarten. Jag skulle vilja att ledamoten ger en fördjupad bild av det.
Fru talman! Vi startade den här mandatperioden med ett Tidösamarbete. Det första vi gjorde var faktiskt att prata ihop oss om just sjöfartsfrågorna i trafikutskottet, mellan Tidöpartierna. Det är det första samarbetet som vi har gett oss in i när det kommer till just infrastrukturfrågorna, och det visar också på hur viktiga vi tycker att de här frågorna är.
Vi har pratat med varandra och fört en god dialog med departement och vår minister, och vi är fullt medvetna om de utmaningar som finns i branschen. En av dem är bland annat utbildningsfrågan. Där anser vi att vi behöver lyssna på branschen. Svensk Sjöfart har till exempel tagit fram ett förslag på en modulbaserad utbildning som de förespråkar. Det tycker jag är värt att utvärdera, för är det några som vet vad som saknas är det branschen själv. Jag tror att vi tillsammans med dem kan göra mycket för att attrahera fler till att söka sig till just sjöfartsbranschen, som är attraktiv och har goda villkor här i Sverige.
Jag har alltså stora förhoppningar om att man jobbar snabbt med detta på departementet och att man kommer att komma med besked ganska snart. Vi har som sagt goda samarbeten partierna emellan, och jag hoppas att man tar tag i tonnageskatten som den förra regeringen valde att inte utvärdera men som faktiskt är ett av de största hoten mot att fler svenskflaggade fartyg kan komma in.
Fru talman! Det är klart att det var av vikt att Tidöpartierna talade sig samman eftersom Tidöavtalet, vad jag förstår, i princip inte innehöll någonting kopplat till just det här området. På ett sätt kanske det var lättare att inte utsättas för den här förhandlingen i ett program som skulle tas fram utan att man kunde prata ihop sig.
Ledamoten sa tidigare att man tar klimathotet på allvar och nämnde biobränslen på olika sätt. Jag ska inte blanda in flyget, men även sjöfarten är givetvis oerhört beroende av att vi jobbar med biobränslefrågan och tar initiativ på det området. Därför skulle jag gärna vilja höra lite grann hur ledamoten ser på de satsningar som behövs i närtid kopplade till biodrivmedel men också när det gäller kompetensförsörjningen. Vi har väl alla goda kontakter med Svensk Sjöfart och har lyssnat till modultänket kring utbildning, och jag tänker att vi alla tycker att det låter intressant.
Vad tror ledamoten? Kan det vara något att göra verklighet av under nästa år så att orden "göra allt vi kan" inte innebär att vänta in någon utredning? Det lät på ledamoten som att det redan i dag finns relativt färdiga förslag som man skulle kunna sjösätta. På vilket sätt avser ledamoten att verka för det, och vad tror ledamoten kommer att komma inom det närmaste året om man får prioritera vad som är det viktigaste?
Sedan blev också jag glad att höra Gotlandstrafiken komma upp som ett exempel på behovet av att göra saker nu. Det är såklart en fråga för ministern att svara på, och han är tyvärr inte här i dag, men är han beredd att göra någonting när man ser att problemen finns just nu och inte minst kopplade till vår livsmedelsförsörjning?
Jag skulle gärna vilja höra hur samtalen går vidare där.
Fru talman! Det finns otroligt mycket vi skulle vilja göra för sjöfarten. Som jag sa i mitt anförande är sjöfarten en fråga som länge har fått stå tillbaka när vi debatterar och diskuterar infrastruktur. Den har dessvärre inte varit en självklarhet.
Vi tar det här på allvar. Jag har en förhoppning om att man från regeringens sida ser över såväl bareboatregister och tonnageskatt som förhandsbesked om sjöfartsstöd, insatser för kompetensförsörjning och mycket mer.
Vi ska också möjliggöra miljövänliga bränslen till sjöfarten liksom transporter till och från våra hamnar så att vi kan optimera dem på bästa sätt.
Att från politiskt håll sätta fingret på vilka bränslen det skulle vara tror jag är fel väg att gå. Det behöver vi överlåta till branschen och våra experter. Vad vi däremot kan göra är att möjliggöra för branschen att gå i bräschen. Svensk sjöfart ligger i framkant när det kommer till innovation och utveckling. Hur långt de verkligen har kommit ser vi på alla de projekt som bedrivs och framför allt de nya fartyg som faktiskt byggs av våra rederier i dag.
Som jag var inne på i mitt anförande vill vi också stärka samarbetet och arbetet med sjöfart internationellt. Sjöfart är ju inte en fråga som bara berör Sverige, utan det rör faktiskt hela vår värld. Vi tror också mycket på att driva på både inom IMO och EU så att vi får en stark och klimatsmart sjöfart även på ett internationellt plan. Där kan dessvärre inte Sverige göra allting självt, även om vi på många sätt redan i dag är ett föregångsland när det kommer till klimatsmart sjöfart.