Håkan Svenneling

Herr talman! Få saker har varit så svåra att förstå som Socialdemokraternas åsikt om och förhållningssätt till förbehåll inför Natomedlemskapet. Förbehåll är ju om Sverige ställer upp några kriterier för sitt Natomedlemskap som andra Natoländer måste acceptera och förhålla sig till. De förbehåll som har varit aktuella har handlat om kärnvapen på svenskt territorium och om utländska baser på vårt territorium.

När Socialdemokraterna hade regeringsmakten ville ni inte ha några förbehåll i Sveriges Natoansökan. Det var därför ni lämnade in en ansökan om medlemskap den 18 maj helt utan förbehåll, trots att detta hade varit möjligt. I de säkerhetspolitiska samtal som vi hade inför detta föreslog vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet att man skulle ha det. Men då fick vi inget gehör, och det viftades bort.

Sedan, när ni förlorade regeringsmakten, blev ni ändå lite oroliga. Moderaterna var ju inte helt solklara till en början när det gällde Sveriges position i fråga om kärnvapen och utländska baser. Ni började nog få upp ögonen för riskerna med att gå in i Nato utan förbehåll.

I dag har vi ju en majoritetsförhandlad position i dagens betänkande som Morgan Johansson också nämner. Den är att Sverige inte ska ha några förbehåll. Men i nästa mening säger ni ändå att ni inte vill se kärnvapen och utländska baser på svenskt territorium.

Jag funderar på vad denna skrivning är värd. Egentligen är den ju inte värd någonting, för vilken regering som helst kan när som helst i framtiden riva upp den. Och framför allt gör den oss extra sårbara om Frankrike, Storbritannien eller USA vill utöva påtryckningar på oss när det kommer till utländska baser eller kärnvapen på svenskt territorium.

Jag undrar varför Socialdemokraterna inte satte upp förbehåll om kärnvapen och utländska baser innan ni skickade in ansökan om Natomedlemskap.

Herr talman! Ledamoten Starbrink kan vara lugn - i talmannens bok är det jag som är the bad boy när det gäller att sköta sig här i kammaren. Du har långt kvar till min nivå. Jag brukar också säga du.

Det är helt riktigt som ledamoten konstaterar att andra länder har valt att vara med i Nato ända sedan det grundades eller att nu ingå ett Natomedlemskap. Samtidigt måste man se att Sverige har många bilaterala försvarssamarbeten och har haft det under lång tid med en rad länder. En del av dem tycker jag är väldigt bra, och andra tycker jag är lite mindre bra. Jag tycker att en hel del av de försvarssamarbeten vi har i dag är lite för otydliga i sin omfattning och om vilka begränsningar de har för svenska åtaganden.

Men jag tycker i grunden att tanken att demokratier försvarar sig mot länder som är diktaturer när det gäller både demokrati och mänskliga rättigheter är bra. Det är jag ganska övertygad om att både Vänsterpartiet och Liberalerna tycker - särskilt om man har att göra med diktaturer eller despotiska ledare som Putin som också har en imperialistisk tanke, det vill säga tanken att hans land ska kunna invadera ett annat land och ta över det fria och demokratiska landet. Det är såklart något som vi demokratier aldrig kan tillåta, och det är därför vi måste vara tydliga i vårt stöd till Ukrainas folk och till andra folk som på olika sätt utsätts för ryska påtryckningar för att skapa en skakig och orolig värld.

Jag är inte så orolig. Sverige har ju genom beprövad erfarenhet av 200 år av militär alliansfrihet visat att man kan vara ett fredligt land i världen och vara militärt alliansfri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I dag beslutar ni i Natomajoriteten att gå en annan väg, och det kommer att få konsekvenser för lång tid framöver. Jag önskar att jag kunde se in i framtiden, som Kerstin Lundgren ville, men jag kan inte förutspå vilka krig och konflikter det kommer att vara. Men sannolikt blir inte vår värld mer fredlig av ett svenskt Natomedlemskap.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Anna Starbrink, för frågan!

Jag menar ju att vi nu gör en förändring av det svenska försvaret. Vänsterpartiet står bakom en förstärkning av det svenska försvaret upp till 2 procent av bnp. Den är viktig därför att Sverige behöver ha ett starkt totalförsvar i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i, och jag är stolt över att vara en del i det för att stärka Sveriges försvarsförmåga i en orolig tid.

Det bästa hade såklart varit om vi inte hade varit i en orolig tid, om vi med diplomati som den första försvarslinjen hade kunnat ta oss till ett läge där vi befann oss i ett säkrare tillstånd än nu. Men jag tycker ändå att det här är viktiga beslut.

Jag vill också peka på vikten av att återinföra värnplikten, som Liberalerna var med och avskaffade. Tillsammans med den omfattande militära nedrustningen, som ledde till att jag inte gjorde värnplikten, ledde det avskaffandet till att vi fick helt fel typ av försvar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Samtidigt menar jag att vi skulle kunna bygga säkerhet genom gott samarbete med våra grannländer, som är demokratier och som står oss nära och har liknande intressen.

Problemet när man går in i en så stor militär allians som den vi nu går in i - med 31 andra länder - är att våra intressen, svenskarnas intressen, inte per automatik står i centrum. Det kan finnas andra intressen som kommer före de svenska intressena, och därigenom blir vi en del av krig och konflikter som vi själva inte har valt.

Jag vet att Liberalerna har varit de varmaste anhängarna av Nato under lång tid. Liberalerna var också anhängare av att Sverige skulle gå med i Irakkriget för 20 år sedan. De var anhängare av att vi skulle med i Libyen och så vidare. Jag är inte så säker på att just att dra in Sverige i alla världens krig och konflikter är den bästa vägen för att bygga en fredligare värld.

Herr talman! Det är en viktig dimension som nu belysts om vad som är skillnaden i Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas syn på detta och vilken strategi som Sverige borde ha.

Som Aron Emilsson säger är Nato berett att använda kärnvapen först innan det blir angripet, eller i varje fall att det inte blir angripet med kärnvapen. Det gör som Aron Emilsson säger att till exempel en attack med biologiska vapen mot Nato skulle kunna besvaras med en kärnvapenattack från någon av Natos tre kärnvapenstater.

Min hållning är att vi ska jobba för ett förbud mot biologiska vapen snarare än att hota med att straffa dem som använder dem militärt. Det har också visat sig att den typ av konventioner som FN har haft på en rad områden som landminor, biologiska vapen, provstopp och så vidare har lett till att världens länder kommit överens om nedrustning, rustningskontroller och riskreducerande saker. Det gör att vi som en konsekvens av det lever i en säkrare värld.

Jag menar att det även gäller på kärnvapenområdet. Om vi inför no first use eller ännu bättre FN:s kärnvapenkonvention minskar vi tilltron till kärnvapnens förmåga till avskräckning, eftersom det egentligen bara handlar om total förstörelse. Därigenom hittar vi ett sätt att bygga en fredligare värld.

Alla här inne som känner oro inför ryska kärnvapen har helt rätt i det. Ryssland är det land i världen som har flest kärnvapen just nu. Det är om man slår ihop Natos kärnvapen som man kommer upp i samma nivåer som Ryssland har. Det är den balans som allting bygger på just nu och den skakiga grund vi står på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det bästa vore om vi kunde fortsätta vägen ned till noll kärnvapen i Ryssland, Kina, USA, Frankrike och Storbritannien och i alla andra stater i världen som innehar kärnvapen.

Herr talman! Demokratifrågan som Aron Emilsson lyfter fram är otroligt viktig. Det är viktigt att tala om framför allt Ungern och Turkiet utifrån att det är där vi ser den tydligaste tillbakagången i demokratin under det senaste decenniet.

Det finns många som forskar på detta. Det finns olika demokratiinstitut. Freedom House är en klassiker. Det är ett amerikanskt institut som brukar nämnas i de här sammanhangen. Det har under en lång tid visat på den demokratiska tillbakagången och pekat ut brister i många länder.

Jag kanske har en lite vidare definition än Aron Emilsson på vad som är en demokratisk tillbakagång. Jag ska ge exempel på några andra saker som vi har sett i Europa.

I Slovenien, som jag besökte tillsammans med talmannen, fanns tidigare ett socialdemokratiskt styre. När det togs över av Sverigedemokraternas partivänner i SDS försökte man göra lite som i Ungern och få kontroll över rättsväsendet och medierna.

Man förlorade dock valet, och nu har mer liberala partier återtagit makten. Men det var under ett antal år tydligt att det ungerska sättet att ta makten höll på att sprida sig även till andra länder.

I Spanien har vi sett att katalanerna var hårt ansatta under högerregeringen. De blev de facto misshandlade av polis. En katalansk ledare blev också dömd för att han hade stått på en polisbil. Jag tror att han blev dömd till fem till åtta års fängelse på grund av att han stod på den.

I UK, Storbritannien på svenska, ser vi nu en attack på fackliga rättigheter och en inskränkning i den fackliga strejkrätten. Det är ett exempel på hur mänskliga rättigheter ifrågasätts och inskränks även i demokratier. Vi ser samma sak i utvecklingen här i Sverige.

Det är därför som Civil Right Defenders och andra organisationer slår bakut och säger: Så här kan vi inte gå. Problemet är att vi har en regering som inte lyssnar på den typen av remissinstanser utan i stället lägger fram nya lagstiftningsförslag på riksdagens bord.

Herr talman! Hade jag kunnat se in i framtiden hade jag kunnat berätta för Kerstin Lundgren om hur Erdogan och Orbán funkar. Jag valde att skriva det i två meningar i ett särskilt yttrande, men jag valde också att lyfta det på de möten vi satt i när vi hade de säkerhetspolitiska samtalen.

Jag tror att Kerstin Lundgren väldigt mycket redogör för sin egen världsbild snarare än för den bild som Vänsterpartiet har. Vi har varit väldigt tydliga i vår kritik mot Putins Ryssland. Under Putins tid vid makten har landet blivit klart odemokratiskt. Vi ser ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker allt och alla och som bara tjänar sina egna syften och sin egen ekonomi. Att hänga kvar vid makten är allt Putin vill. Därför är arresteringsordern från ICC otroligt viktig. En dag ska han bli gripen och dömd för de brott han begått, både krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

Jag tror ändå inte att man ska landa i den väldigt förenklade världsbilden som Kerstin Lundgren ger uttryck för där Sverige skulle vara ensamt mot det mäktiga Ryssland. Man ska komma ihåg att vi har många vänner.

Vi har haft ett militärt samarbete med Finland, och vi har många militära samarbeten med andra. Vi skulle kunna ha en tydlighet i att demokratier står upp för demokratier, precis som vi gör med Ukraina.

Man glömmer lätt bort att avskräckning eller hot, beroende på hur man ser det, är Natos grundbult. Man hotar Ryssland med total förstörelse om det angriper Natoländer.

Det är helt och hållet Ryssland som är ansvarigt för det försämrade säkerhetsläget, och det är Putin som är ansvarig för kriget i Ukraina. Men man ska inte därmed förledas till att tro att Natos avskräckningsvärld är den rätta vägen att gå för Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet har under lång tid varit tydliga med vår politik och vår syn på den negativa utvecklingen i Ryssland under Putins regim. Många gånger har vi konstaterat att Putins regim i Ryssland utgör ett säkerhetspolitiskt hot, inte minst mot alla i Ryssland som motsätter sig regimen och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-aktivister, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister och för dem som är emot kriget är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.

Rysslands imperialistiska politik utgör även ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer. Det har vi sett i Ukraina. Vi har även sett det i Belarus, Georgien och Moldavien samt i länder i Centralasien. Den är också ett hot mot oss och mot våra grannländer, ett hot som inte ska underskattas utan motverkas och förebyggas. Därför är jag varje dag kritisk till de ryska kärnvapnen och hur Ryssland årligen övar på att angripa både Sverige och andra länder med de kärnvapnen.

Men man måste också se att Nato i sin så kallade avskräckning har samma typ av tanke gentemot Ryssland. Man avser att hota med att använda sig av kärnvapen. Det är den centrala biten i Natos tankegång. Det är därför ni vill gå med i Nato. Ni menar att vi är mer säkra om vi är under paraplyet och säger: Attackera inte Sverige, för då kommer vi med total förgörelse!

Jag menar att vi skulle kunna ha en annan strategi. Vi skulle kunna fortsätta vara militärt alliansfria. Det har tjänat oss väl under 200 år. Det har hållit oss utanför krig och konflikter. Men i dag väljer riksdagsmajoriteten en annan väg. Det gör att vi också ökar spänningarna i vårt eget närområde. Arktis är inte längre ett lågspänningsområde. Östersjön kommer att vara ett innanhav som omges av bara Natoländer och Ryssland.

Herr talman! För Vänsterpartiet är det territoriella försvaret av Sverige centralt. Vårt land, vårt vatten och vårt luftrum ska inte kränkas av andra stater. Vänsterpartiet har varit drivande i att återinföra den värnplikt som den moderatledda regeringen avskaffade med tre rösters marginal. Vi har gjort budgetar tillsammans med den socialdemokratiska regeringen från 2014 och framåt där vi höjt anslagen till försvaret flera gånger om. Man ska inte tvivla på Vänsterpartiets vilja att försvara Sverige. Det står högst på vår dagordning.

Vi menar att man som militärt alliansfritt land skulle kunna ha större handlingsfrihet. Man bestämmer själv vilka man samarbetar med, vilka olika konflikter man deltar i och hur man löser diplomatiska kriser. Vi skulle kunna samarbeta med andra demokratier. De finns i vårt närområde. Ibland beskriver Moderaterna det som att en Natoanslutning är ungefär som att gå med i ett lite större Norden och bara försvara vårt närområde. Men Nato innehåller länder med kraftigt bristande demokrati, som jag tog upp i mitt huvudanförande.

Man ska inte underskatta vikten av nationellt självbestämmande. I dag skickar vi iväg makt från denna kammare, från Sveriges riksdag och från Sveriges regering till aktörer som inte har Sveriges och svenskarnas intresse främst. Jag tror att vi genom gott samarbete med våra grannländer, främst de nordiska och baltiska grannländerna, skulle kunna bygga ett internationellt samarbete där Sverige fattar självständiga beslut i nära kontakt med andra länder och i vissa fall planerar och övar tillsammans med dem.

Ett svenskt och finländskt Natomedlemskap skulle innebära att Arktis inte längre kan ses som ett lågspänningsområde. Det är nu dags att vi för en politik där vi ser att klimatförändringarna tillsammans med Rysslands ökade hot mot oss innebär att vårt närområde har blivit osäkrare. Då behöver vi stärka vårt försvar och öka våra samarbeten med våra grannländer.

Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig, och den strider helt mot folkrätten. Den är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, och den innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Invasionen innebär att vi på nytt har ett fullskaligt krig mitt i Europa, och det utmanar den europeiska säkerhetsordningen och ställer nya krav på enskilda länder i Europa.

Rysslands aggression ska inte tolereras. Ukraina måste ha omvärldens stöd. Sverige måste stärka sitt totalförsvar. Ett svenskt Natomedlemskap gör däremot inte vare sig Sverige eller Ukraina tryggare.

Det är viktigt att se att den process vi hade inför det första vapenexportbeslutet till Ukraina gick väldigt snabbt. Jag önskar att jag hade haft mer tid att fundera då för att landa mer rätt.

Precis som Ann-Sofie Alm säger är det tydligt att det Ryssland gör handlar om imperialism. Man tar sig rätten att attackera ett annat land i strid med FN-stadgan. Därför måste vårt stöd gå till Ukraina som är utsatt för denna imperialism.

Vi i Vänsterpartiet borde från dag ett ha insett att det även kunde innebära vapen. Men vi kämpar ju för en fredligare värld med nedrustning och färre militära konflikter, och de skrivningar som vi hade i partiprogrammet ledde oss in på en tanke om att det fanns risker med att ge pansarskott till Ukraina och att vi skulle kunna dras med. Efter det har Vänsterpartiet tydligt stöttat alla sådana beslut, och i morgon kommer vi att besluta om ett elfte paket till Ukraina.

Nu försvann mycket av den talartid jag hade behövt för att komma in på den andra fråga som Ann-Sofie Alm ställde om vad vi tänker oss i stället. Jag ber att få återkomma till det i min nästa replik.

Herr talman! I dag fattar vi ett historiskt beslut. Det är ett beslut som sannolikt kommer att påverka Sverige mycket och göra det över lång tid. Efter att vi i över 200 år varit militärt alliansfria kommer riksdagen i dag att fatta beslut om att ingå i en militär allians med 31 andra stater. Aldrig i vårt lands historia har vi deltagit i en så omfattande militär allians.

Men, herr talman, tyvärr är det fel beslut, enligt mig. Vår militära alliansfrihet har nämligen tjänat oss i Sverige väl och skulle kunna göra det för lång tid framöver. Under tidigare historiska skeden har just den militära alliansfriheten visat sig vara en styrka för Sverige, inte en svaghet. Den militära alliansfriheten har bidragit till att generation efter generation i Sverige kunnat leva i fred. Vår alliansfrihet har också gett oss säkerhetspolitiskt handlingsutrymme som vi har kunnat använda för att främja fred och nedrustning när den politiska viljan har funnits.

Dessa värden ger i dag en majoritet av riksdagens ledamöter upp. En del kommer säkert i dagens debatt att hävda motsatsen. Men faktum kvarstår: Efter dagens beslut kommer Sverige att vara ett annat land i internationella sammanhang än vi var i går. Vi kommer att ingå i en militär allians.

Herr talman! Vilka är då mina, mitt parti Vänsterpartiets och en femtedel av Sveriges befolknings argument mot att gå med i den militära alliansen Nato?

Under denna process har det sedan förra våren blivit tydligt att det handlar om demokrati, framför allt den bristande demokratin i en del länder som vi nu ska gå i militär allians med. För runt om i världen är demokratin hotad. På global nivå är demokratin på tillbakagång, och det demokratiska utrymmet krymper. Det sker också i Europa.

Sedan Viktor Orbáns och hans parti Fideszs maktövertagande i Ungern och med Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan är det tydligt att det åtminstone det senaste decenniet har varit en tillbakagång för demokratin i de båda länderna. Yttrandefriheten har krympt, medier har stängts ned och rättigheter som hbtq-rättigheter har beskurits. Du kan till och med hamna i fängelse för dina åsikter. Om jag hade varit politiker i det turkiska parlamentet hade jag sannolikt blivit ställd inför rätta för mina politiska uttalanden och avvikande åsikter.

Herr talman! Den 13 maj förra året presenterade vi som suttit i den säkerpolitiska arbetsgruppen från alla riksdagens partier vår analys. Vi var alla överens om att hotet från Ryssland och Rysslands olagliga krig mot Ukraina är i strid med folkrätten.

Flera gånger under arbetet lyfte dock jag själv från Vänsterpartiet men också Miljöpartiets representant upp vilka risker det innebär att gå i militär allians med Turkiet och Ungern. Då viftades kritiken bort och osynliggjordes. Turkiet och Ungern nämns endast i Vänsterpartiets särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det är just dessa länder som inte har godkänt Sveriges ansökan om Natomedlemskap. De försöker nu använda vår ansökan för att tysta vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter, precis det som i den säkerhetspolitiska rapporten hävdades inte skulle ske.

Det är därför det är problematiskt att ingå i en militär allians med länder som inte är demokratier och där vi dagligen ser hur demokratin krymper. Även när vi sannolikt blivit godkända av dessa länders parlament kommer det varje dag att vara en förhandling inom Nato med just dessa två länder. Det är dessutom långt ifrån två oviktiga länder. Turkiet är sett till militär storlek Natos näst största land.

Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen ökar risken för att vi dras in i krig och konflikter som vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte på Natos högkvarter i Bryssel, inte i Washington av USA:s president och inte heller i Ankara av Turkiets president. Sverige ska fortsätta att vara militärt alliansfritt. Det borde vara riksdagens beslut i dag.

Den andra stora frågan som gör att Vänsterpartiet konsekvent är emot ett svenskt Natomedlemskap är kärnvapen. Inget annat vapen i världen kan skapa sådan förstörelse som kärnvapen. Det visar atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Hundratusentals människor dog, och effekterna märks än i dag på hälsan hos överlevarnas barnbarn.

Aldrig mer, tror jag och hoppas att alla här inne tänker. Samtidigt går det inte att komma ifrån att militäralliansen Natos yttersta medel är kärnvapen. Det är vapen som moderniseras, uppgraderas och övas med. Tanken är att total förstörelse av vår jord ska hindra motståndaren från att attackera.

Vänsterpartiet har ett flertal yrkanden i fråga om kärnvapen. Det handlar om att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat. Vi är ett land med hög teknisk kompetens. Vi utvecklade också kärnvapen under 50- och 60-talen, innan vi 1968 beslutade att stänga ned vårt kärnvapenprogram och i stället valde att skriva under icke-spridningsavtalet, NPT, om att kärnvapen inte får spridas till fler länder. Det är en stolt del av vår nedrustningshistoria som vi ska både minnas och hålla i.

Jag tror inte att någon här i dagens kammare tycker att Sverige ska skaffa kärnvapen nu. Men med den proposition som i dag röstas igenom finns det inga hinder för att ändra den linjen om nya politiker i framtiden skulle vilja annorlunda. Det är för att skydda vårt land som det finns ett värde i att besluta att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat.

Vi bör besluta att Sverige ska anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid. Sverige bör oaktat svenskt medlemskap i Nato förbehålla sig rätten att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen samt inte stå bakom Natos uttalanden om kritik mot konventionen. Genom de besluten skulle vi kunna tydliggöra för omvärlden att Sverige är fritt från kärnvapen.

Natomedlemskapet innebär nämligen ett närmande till kärnvapen. För första gången i vårt lands historia kommer kärnvapen att bli en del av vår militära strategi. Vi kommer att ingå i Natos Nuclear Planning Group, NPG, vars arbete handlar om att planera för de kärnvapen som Natos medlemsländer förfogar över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Även om kärnvapnen står under Frankrikes, Storbritanniens och USA:s militärer är användandet av dessa en del i Natos militära strategi. Det sker genom så kallad nuclear sharing, vilket betyder att USA har kärnvapen utplacerade i europeiska länder såsom Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.

Det handlar också om Natos övningsverksamhet som inkluderar övning i användandet av kärnvapen, såsom SNOWCAT. Det betyder att även länder som deklarerat att de inte vill ha kärnvapen på sitt territorium, som Norge och Danmark, är med och övar med stridsflygplan som flyger bredvid och skyddar de bombplan som förväntas bära kärnvapen vid en attack.

Det handlar också om det som kallas no first use, det vill säga att Nato lovar att aldrig vara först att använda kärnvapen mot ett annat land. Om denna princip skulle införas i Nato skulle det verka riskreducerande och leda till minskad tilltro till kärnvapens totala förstörelse.

Om riksdagen hade bifallit Vänsterpartiets yrkande hade Sverige förbehållit sig rätten att inte stödja Natos uttalanden om kärnvapen och att i alla typer av samarbeten med Nato aktivt använda sig av fotnoter för att markera avståndstagande från kärnvapen. Den strategin väljer inte riksdagsmajoriteten i dag. I stället för den in Sverige under ett kärnvapenparaply där kärnvapen riskerar att både finnas i Sverige och användas i svenska folkets namn.

Herr talman! Vad händer efter riksdagens beslut i dag? I praktiken ingenting.

Grundtanken under hela ansökningsprocessen har varit att detta beslut skulle fattas först efter att alla Natos medlemsstater godkänt Sveriges och Finlands ansökan. När det nu inte skett vill Natomajoriteten försöka bibehålla sina leenden genom dagens beslut. Det är ett beslut som är framtvingat av det finska valet men som sannolikt leder till att Finland före Sverige kommer att få ett ja till att bli medlem. Dagens beslut kommer sannolikt att få motsatt effekt; Erdogans och Orbáns förhandlingspositioner stärks, och deras möjligheter att tysta Sveriges röst för demokrati blir ännu bättre.

Herr talman! Skälet till det stavas memorandum. Det är ett slags avtal som den S-ledda regeringen undertecknade i Madrid förra året, strax efter midsommar, med Finland men framför allt med Turkiet. S-regeringen hade bråttom att få så kallad inviteestatus, alltså att bli inbjudna till Nato. Turkiet såg en bra möjlighet att tysta Sveriges röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Memorandumet kom till efter att Natos generalsekreterare Stoltenberg hade rekommenderat Sverige och Finland att möta Turkiets så kallade säkerhetsaspekter.

Redan innan avtalet undertecknades stod det klart att Turkiet tänkte använda ländernas ansökningar om Natomedlemskap för att pressa Sverige och Finland att föra en politik som passade Ankara bättre. Det handlade om att öppna upp vapenexporten till Turkiet, fördjupa underrättelsetjänsternas samarbete och få kurder och oppositionella utvisade från Sverige till Turkiet. Framför allt handlade det om att tysta Sveriges och Finlands starka röster för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter. De har många gånger varit de starkaste rösterna i internationella sammanhang i sin kritik av Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Redan vid den utrikespolitiska debatten den 10 juni, tre veckor innan memorandumet undertecknades, meddelande dåvarande utrikesminister Ann Linde att Sverige skulle börja exportera vapen till Turkiet trots att riksdagen bara två och ett halvt år tidigare stoppat just den exporten, när Turkiet anföll det kurdiska området Afrin i norra Syrien.

Jag tänkte därför nu gå igenom några av memorandumets paragrafer, för det är intressant läsning som har stor betydelse.

I artikel 3 slås fast att det ska råda orubblig solidaritet och samarbete i kampen mot terrorism - och sedan kommer det intressanta - i alla former och manifestationer. Det är alltså denna punkt som har gjort att ministrar av alla färger varit blixtsnabba med att twittra fördömanden till höger och vänster, för om de inte gör det bryter de mot memorandumet. Detta upprepas även i artikel 4 där det tydliggörs att fördömanden ska göras i de starkaste ordalag.

I artikel 4 slås fast att Sverige och Finland ger fullt stöd till Turkiet när det gäller hot mot deras nationella säkerhet. Därför kommer Finland och Sverige inte att ge något stöd till YPG, PYD eller organisationen som beskrivs som FETÖ i Turkiet.

Artikel 4 är en av de mest intressanta i memorandumet. YPG är den väpnade styrkan i Rojava i nordöstra Syrien som utgjorde huvuddelen av SDF, Syrian Democratic Force, som var de som besegrade terrororganisationen IS. Det var denna grupp som USA understödde militärt. Det var när Trump lämnade dem i sticket 2019 som Turkiet passade på att gå till attack. Det är alltså en militär grupp som varit avgörande för västvärldens säkerhet och för framgångarna i kampen mot IS. Dessutom ska det noteras att deras viktiga kvinnoorganisation YPJ osynliggörs i memorandumet.

PYD är det politiska parti som har tydligast politisk kontroll över Rojava. De har stått för organiseringen av samhället och de lokala och regionala råd som på daglig basis styr den lilla välfärdsstat som finns i området. De är också partiet som administrerar flyktinglägren och de fängelser där IS-terrorister sitter. De har alltså en avgörande roll för global och regional säkerhet.

I memorandumet skrev socialdemokrater under på att inte ge support till YPG och PYD. Det tolkades då som att de kontakter Sverige skulle ha skulle vara på en lägre politisk nivå än tidigare. Såväl utrikesminister Linde som försvarsminister Hultqvist hade tidigare träffat representanter för grupperna, och det hade gett dem ökad politisk legitimitet. Dessutom fanns det ett avtal mellan den politiska vilden Amineh Kakabaveh och Socialdemokraterna, som också gav ökad legitimitet till organisationerna.

När Tobias Billström blev utrikesminister kom det i Ekots lördagsintervju nya formuleringar om avståndstagande från organisationerna YPG och PYD. Exakt vad som var skillnaden var inte solklart, men Billström var tydlig med att han gentemot Turkiet försökte ge bilden av en än hårdare linje från den nya regeringen, även om den praktiska skillnaden är liten.

Viktigt är också att säga här att varken YPG eller PYD anses av någon annan än Turkiet som terrorgrupper. Båda organisationerna är väldigt tydliga med att deras mål är att bygga ett regionalt självstyre i nordöstra Syrien för kurder och andra minoriteter. De vill bygga demokrati där Syriens diktator Bashar al-Asad försöker bygga diktatur.

Nu till den organisation som i Turkiet kallas FETÖ. Låt mig vara tydlig med att det är just i Turkiet man kallar den detta. Namnet FETÖ är nämligen ett sätt för Erdogans regim att smutsa ned Güleniströrelsen som tidigare var deras allierade och utmåla dem som fienden. Det är också viktigt att förstå att de kurdiska organisationerna och Güleniströrelsen inte har någonting gemensamt, förutom då möjligtvis sin avsky mot Erdogan. Skälet till Erdogans hat mot Güleniströrelsen är deras påstådda inblandning i kuppförsöket mot Erdogan 2016 - något som inget annat land än Turkiet anser har skett. Det är såklart mycket oklart vad för stöd Sverige kan anses ha gett till Güleniströrelsen, men enligt memorandumet får Sverige inte ge något stöd. Detta är en mer extrem position än vad något annat Nato- eller EU-land antagit gällande kuppförsöket 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vad blev då resultatet av Sveriges avståndstagande från Güleniströrelsen? Jo, på Erdogans och Kristerssons gemensamma presskonferens krävde Erdogan att journalisten och chefredaktören Bülent Kenes, som ledde en av de största dagstidningarna i Turkiet innan Erdogan stängde ned den, skulle utvisas till Turkiet. Statministern stod lugnt och stilla och tittade på. När vi har frågat honom i riksdagen har han inte velat prata om frågan.

Det är tur att Sverige, till skillnad från Turkiet, har ett oberoende rättssystem, för några dagar innan jul fick Bülent Kenes uppehållstillstånd. Dagarna efteråt fick utrikesminister Billström ägna nästan hela sin resa till Ankara åt att förklara att så var fallet. Förhoppningarna om ett turkiskt ja till Sverige före nyår hade då definitivt krossats.

Artikel 5 handlar om PKK. Det slås fast att det är en terrororganisation enligt Sverige och Finland, vilket också stämmer med EU:s terrorlista som innehåller PKK men till exempel inte Wagnergruppen eller iranska revolutionsgardet IRGC. Vidare skrivs det att Finland och Sverige är dedikerade till att motverka aktiviteter av PKK och alla andra terrororganisationer och förlängningar av dessa, såväl som aktiviteter av individer associerade med och inspirerade av grupper eller nätverk länkade till terroristorganisationer. Turkiet, Finland och Sverige har kommit överens om att fördjupa samarbetet för att motverka sådana aktiviteter.

Här slås alltså ramverket för det fördjupade underrättelsesamarbetet fast. Det är också genom denna paragrafs vida definition som Turkiet i princip kan peka på vem som helst och säga att den är terrorist, för även om Sverige anser att det är terrorism enligt EU:s definition stadfästs det inte här att det är så. Turkiet kan genom att hänvisa till artikel 5 gång på gång upprepa sina krav och kräva utvisningar.

I förlängningen har detta lett oss in på lagstiftningsprocessen där regeringen i strid med juristerna i Lagrådet föreslår en lagstiftning med en vid definition av terrorism, just som Turkiet vill. Det är till och med så att man enligt den nya lagstiftningen kan bli dömd för barnpassning. Sverige har fått en lagstiftning som passar Turkiet, en lagstiftning som i stället för sin grundintention att bekämpa IS blir ett redskap för att jaga dem som besegrade IS.

I memorandumets artikel 6 omnämns dels den terroristlagstiftning som antogs av riksdagen förra året, dels den lagstiftning som riksdagen nu behandlar om deltagande i en terroristorganisation. Det är en lagstiftning som fått massiv kritik från Lagrådet, Advokatsamfundet och Civil Rights Defenders, och som enligt utrikesministern skulle vara den sista pusselbiten för Sverige för att uppfylla memorandumet. Helt plötsligt när regeringen ignorerar tunga remissinstanser är skillnaderna mellan Sverige och Turkiet inte så stora längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I artikel 7 slås det fast att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet. Det är korrekt. Både Sverige och Finland drev detta hösten 2019 i EU men fick inte med sig tillräckligt många andra länder. Det står också att Sverige har ändrat sin hållning och kommer att exportera vapen till Turkiet. Det konstateras även att detta är i linje med artikel 3 i Natos Washingtonfördrag.

I artikel 8 operationaliseras åtaganden genom en gemensam mekanism för regeringarna, polismyndigheterna och underrättelsetjänsterna. Sverige och Finland lovar också att följa relevanta Natodokument om terrorism och skärpa sin inhemska lagstiftning i linje med dessa. Det är kort och gott en möjlighet för Turkiet att fortsätta påverka den svenska lagstiftningsprocessen.

I artikel 8 tas också utvisningarna upp skarpt för första gången. Den tar sin utgångspunkt i att Finland och Sverige ska adressera Turkiets pågående förfrågningar om deportation och utvisningar av terrormisstänkta, och i att hänsyn ska tas till information, bevis och underrättelser som Turkiet lämnar. Ett bilateralt regelverk ska också tas fram. Det intressanta är att dessa formuleringar tar sin utgångspunkt i Turkiets perspektiv, inte Sveriges och Finlands. Det innebär till exempel att gängkriminella som gömmer sig i Turkiet inte explicit omfattas av memorandumet.

S-regeringen pekade med viss rätta på hänvisningen som finns i artikel 8 till att det är Europakonventionens regler som ska gälla vid utvisningar.

Desinformation ska dessutom bekämpas av alla tre stater men särskilt när det gäller aktiviteter som hetsar mot Turkiet. Det är i ljuset av detta som dockor och koranbränningar ska ses. Sverige och Finland lovar också att i framtiden inte sätta upp några nya hinder för vapenexport till Turkiet och kämpa för att Turkiet ska få vara med i olika EU-finansierade militära utvecklingsprojekt för vapen inom EU:s militära samarbete Pesco.

Artikel 9 handlar om den gemensamma mekanismen. Det är den arbetsgrupp som vi har sett ha haft möten till och från och som har frusits när relationerna inte har varit bra nog.

Därtill har vi artikel 10, och det är rätt talande att det är den sista artikeln i memorandumet. Den är Sveriges och Finlands vinst, det vill säga löftet om att Sverige och Finland dagen efter skulle få så kallad inviteestatus och bli inbjudna till Nato.

Genom memorandumet kan vi konstatera att Erdogan och Turkiet uppnådde de fyra punkter som jag berättade var målet i början, nämligen att få vapenexport till Turkiet, att fördjupa underrättelsesamarbetet, att få kurder och oppositionella utvisade från Sverige till Turkiet och framför allt att tysta Sveriges och Finlands starka röst för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter i internationella sammanhang och i sin kritik av Turkiet.

Herr talman! Svensk utrikes- och säkerhetspolitik har skadats av hur både den socialdemokratiska och den moderatledda regeringen har hanterat Natoprocessen. I dag har Sveriges anseende internationellt kraftigt försämrats och nått en historiskt låg nivå. Det innebär att det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige i dag är högre än på mycket länge.

Trots att Sverige och Finland nu har godkänts av alla andra Natoländer återstår två, Turkiet och Ungern. Båda är länder med kraftigt bristande och alltmer krympande demokrati som utnyttjat Sveriges ansökan för egen vinning. Att dessa risker inte analyserades och togs på allvar i förväg, innan den svenska ansökan lämnades in, är mycket allvarligt och har skadat Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Under den nuvarande regeringen har situationen förvärrats ytterligare. Gemensamt har varit den eftergiftspolitik vars resultat vi nu kan läsa av i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Processen kan beskrivas som det kanske största svenska diplomatiska misslyckandet under efterkrigstiden.

Herr talman! I detta betänkande skissas också på hur arbetet i Nato kommer att bedrivas i relation till Sveriges riksdag. Mycket är ju hysch-hysch i denna allians. Därför får nu Utrikesnämnden och därigenom vår monark, kungen, mer makt genom dagens beslut, för förankringen i Utrikesnämnden är det enda som regeringen fokuserar på i sin proposition. Självklart är Utrikesnämnden och i förlängningen krigsdelegationen viktiga, särskilt i orostider, men sannolikt kommer Natomedlemskapet att tuffa på i mer maklig takt de flesta andra dagarna. Då måste Sveriges riksdag hållas informerad och underrättad. Det vore allvarligt för vår demokrati om någon regering sprang iväg från folkets främsta företrädare bara för att de har makten över Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Därför är dagens betänkande från utrikesutskottet ett litet framsteg i rätt riktning. För min del hade formerna för hur arbetet ska ske gärna kunnat vara tydligare. Jag vill inte se fler plumpar i protokollet, som när statsministern fick för sig att säkerhetspolitik bara är något för ja-sägare. I ansvaret för att trygga vårt lands säkerhet ska vi alla vara med, oavsett om vi är för eller emot en militär allians. Jag är övertygad om att vi som folkets främsta företrädare varje dag arbetar för att göra Sverige och svenskarna säkrare, särskilt i allt oroligare tider.

Med det vill jag, herr talman, yrka bifall till reservation 1 om att avslå förslaget att gå med i militäralliansen Nato och reservation 3 om kärnvapen.

(Applåder)

Fru talman! I går bötfälldes tre turkiska tv-kanaler för sin nyhetsrapportering om den bristande responsen från den turkiska regeringen och dess myndigheter gällande offren för jordbävningskatastrofen och deras behov. Det finns också rapporter om att lastbilar från hjälporganisationer har stoppats och att center för koordinering av hjälpinsatserna har tagits över av myndigheter. Vi fick även uppgifter från regeringen om att den svenska insatsen hade kunnat vara på plats 24 timmar tidigare än den var.

Det undantagstillstånd som har införts av president Erdogan har inneburit att det blivit svårare för parlamentet att granska hur responsen i Turkiet ser ut. Statsministern sa tidigare under frågestunden att han inte ville ha fördömande i sin verktygslåda, men ska vi inte fördöma när yttrandefriheten inskränks och när hjälpinsatser inte når fram?

Jag undrar hur statsministern ser på den humanitära responsen och Turkiets begränsningar av hjälp till jordbävningsoffren.

Fru talman! Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt.

Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.

Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.

Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.

Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.

Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!

(Applåder)

Fru talman! Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet.

I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet.

Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan.

Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer.

En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också.

I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet.

Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas.

Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism.

Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår.

Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet.

Fru talman! Problemet med regeringens och även ledamoten Melins definition av demokrati är att många ledare skulle innefattas under demokratibegreppet. Vi kan prata om Putin i Ryssland, och vi kan prata om Lukasjenko i Belarus - för att nämna några. Vi kan hitta gott om ledare som någon gång i livet har valts, för att sedan slå in på en auktoritär riktning och krympa demokratin.

Jag tror att Liberalerna skulle kunna spela en viktig roll i regeringen för att ni står upp så mycket för demokratikrav och demokratibegreppet. Sedan har ni hamnat i en målkonflikt som ni inte riktigt har lyckats reda ut. Jag tror att ni skulle kunna ha en viktig roll i att också klara av att kritisera Turkiet för den krympande demokratin. Vi vet att oppositionen riskerar att både upplösas och fängslas under den här våren. Vi vet inte om man tänker hålla val eller fortsätta att ha undantagstillstånd. Här måste Liberalerna stå upp för demokratier i regeringen. Jag tycker inte att utrikesministern klarar det jobbet som det är nu, och jag tror att Martin Melin är bättre lämpad. Men han kanske trivs bättre på en öde ö än i Regeringskansliet.

Fru talman! Det var en stark avslutning, och man vill verkligen stämma in i det Martin Melin säger.

Martin Melin nämnde också biståndet i sitt anförande och sa att vi om några år kommer att se fantastiska resultat. Jag är inte lika övertygad, men vi får väl se om några år.

Jag begärde replik eftersom jag och liberalen Fredrik Malm i oktober 2019 tog varandra i hand och lade fram ett förslag om att Sverige skulle stoppa vapenexporten till Turkiet med anledning av landets militära attack mot det kurdiskdominerade området Afrin i norra Syrien. Förslaget fick stöd av riksdagens samtliga partier och ledde till att Sveriges vapenexport till Turkiet stoppades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato blev det tydligt att stoppet av vapenexport till Turkiet var ett problem för godkännande. Turkiets utrikesminister tog upp saken med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Några veckor senare meddelade dåvarande utrikesminister Ann Linde att Sverige nu skulle exportera vapen till Turkiet. Jag uppfattade att Liberalerna då stödde det beslutet.

En annan förändring av kritiken mot Turkiet, som jag kan hitta i Liberalernas motioner är, om jag har förstått rätt, att Liberalernas politik innebär att ni vill införa ett demokratikrav inom Nato. I en motion från 2019 var ni mycket tydliga. Ni skrev att befintliga medlemsstater bör granskas och att det bör resultera i att Turkiet lämnar Nato. Ni skrev till och med att Turkiets medlemskap urholkar Natos demokratitrovärdighet och även organisationens säkerhet.

I en ny motion som ni skrev 2021 valde ni en annan lite mer diffus mening, nämligen att det är något som skulle kunna tillämpas mer stringent på medlemmar, exempelvis Turkiet.

Jag undrar varför Liberalerna har svängt i sin kritik av Turkiet. Varför är ni så mjuka och lena i er ton mot Erdogan numera?

Fru talman! Ja, Israels problem har ju inte varit att man haft för få val utan snarare för många val och framför allt att Benjamin Netanyahu hela tiden har kunnat utnyttja det politiska systemet till sin fördel.

Jag tycker att det är bra att man från Kristdemokraternas och regeringens sida säger att man vill se en tvåstatslösning, även om förutsättningarna för det just nu är väldigt dåliga. Det är bra att man säger att man vill ha förhandlingar. Jag tror att förhandlingar är otroligt viktiga för att också få till stånd val i Palestina, där man verkligen är i behov av att kunna välja sina ledare.

Jag hoppas dock att den här regeringen, som innehåller partier som ibland har varit alltför lojala gentemot Israels politiska ledning, också klarar att se att bosättningarna är ett brott mot den fjärde Genèvekonventionen och att ockupationen måste kritiseras.

Det kommer att hända mycket i Israel nu, framför allt på de ockuperade områdena i Palestina. Klarar inte EU av att kritisera när EU-bistånd som skolor och förskolor förstörs får man problem. Men jag är orolig när jag ser hur mycket Kristdemokraterna skär i Palestinabiståndet, för det kommer att få stora konsekvenser, tror jag.

Fru talman! Jag hängde inte riktigt med i hur Magnus Berntsson räknar när han får det till att det blir mer pengar när man sänker biståndet, men han får kanske tid i senare inlägg att lägga ut den texten.

Jag funderar på Israel, som nu har fått den mest högerextrema regeringen i landets historia. Den korruptionsmisstänkte Benjamin Netanyahu har än en gång återtagit makten, denna gång med mer extrema partier än någonsin. För att få ihop sin regering har extrempartierna i bosättarrörelsen fått makten över viktiga områden som inrikes, försvars, bostads- och markfrågor, för att bosättarhögern ska kunna utöka bosättningarna på ockuperad mark på Västbanken och ytterligare trakassera palestinierna.

Israels nya säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir har uppmanat Israel att annektera hela Västbanken. Bostadsminister Yitzhak Goldknopf menar att lösningen på Israels bostadsbrist ligger på Västbanken. Och finansminister Bezalel Smotrich är partiledare för det ultranationalistiska partiet Religiös sionism och ska enligt den israeliska säkerhetspolisen ha planerat ett terrordåd i Tel Aviv 2005.

Denna gång är det israeliska folket inte tyst. I tusental har människor samlats för att demonstrera mot regeringens förslag om att politisera rättsväsendet, inskränka hbtq-rättigheter, diskriminera den palestinska gruppen i Israel och öka förtrycket mot palestinier på ockuperade områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Som ordförandeland i EU har Sverige en särskilt viktig roll i att värna folkrätten, mänskliga rättigheter och internationellt regelverk. Sverige bör kunna agera kraftfullt för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och att befintliga bosättningar avvecklas omgående.

Jag undrar vad Kristdemokraterna anser om den nya israeliska högerextrema regeringen.

Herr talman! Morgan Johansson verkar vara intresserad av att diskutera både partisplittringen 1917 och konspirationsteorier med mig i dag. Det är intressant att se detta från Socialdemokraterna.

Jag menar inte att det är en konspiration. Det är Socialdemokraterna som har bytt fot i Natofrågan, och det är därför Sverige är på väg mot Nato. 90 procent av oss här inne kommer att rösta för det. Jag har inget problem med det, för det är det som är demokrati. Men ni fattar ju inte att ni har att göra med en auktoritär ledare i president Erdogan som krymper demokratin dag för dag. Nu ger vi honom verkligen guldfatet genom att rösta om detta innan han har godkänt oss.

Det var ingen sjyst debatt våren 2022. Den säkerhetspolitiska rapporten innehåller inga argument mot en Natoansökan - man kan leta med mikroskop. Turkiet omnämns inte i rapporten, förutom i Vänsterpartiets reservation. Så var samtalet 2022. Det får konsekvenser i dag. Det gör att vi sitter i skiten, och där sitter vi fast.

Herr talman! Jag var också med i de säkerhetspolitiska samtalen. Jag var också med och upplevde hur de säkerhetspolitiska samtalen kortades, trots att det fanns saker på vår agenda som vi behövde titta på. Jag var också med och hörde hur man slog bort att det skulle bli problem med Turkiet och Ungern. Det är därför vi sitter här i dag. Det är därför utrikesministern sitter i skiten, och där sitter han fast. Det är därför Morgan Johansson säger att detta ligger på is, att det inte kommer att hända någonting med den svenska Natoansökan.

Nu har vi fått berättat för oss att den svenska riksdagen också ska rösta om detta, trots att det inte har någon betydelse eftersom bara 28 av 30 länder har godkänt Sveriges Natoansökan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyckades med precision peka ut 2 av 30 länder och säga att dessa kommer att bli problemet. Alla sa: Nej, det kommer inte att hända. Jag tror att det är väldigt viktigt att komma ihåg det för historieskrivningen.

Det är därför jag menar att vi måste prata om vilka makthavare, som svenska folket inte har valt, som ligger bakom detta. Jens Stoltenberg är i högsta grad ansvarig för att Sveriges säkerhetssituation är så dålig som den är just nu. Det har han bidragit till genom de råd han gav till den socialdemokratiska regeringen och de råd han har gett till den nya moderatledda regeringen.

Morgan Johansson har ju rätt: Han var med själv. Han är ansvarig för att vi sitter där vi sitter.

Det jag kräver är att vi ska gå tillbaka till det svenska signumet trovärdig diplomati, att vi är trovärdiga i vår utrikespolitik och för den på ett lugnt och sansat sätt. Det gör vi inte längre. Morgan Johanssons och Billströms Twitterkonton är två väldigt bra exempel. Jag tror att det skulle behövas mer av det.

Jag menar att det är viktigt att belysa makthavares roll när de är välavlönade tjänstemän i Regeringskansliet. Då förtjänar man att granskas. Det är bra om svenska medier gör det, och det är bra om svenska politiker också gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Imperialism - det är det ord som bäst beskriver Putins tankegods när han tar sig rätten att attackera ett fritt demokratiskt grannland som Ukraina.

Det handlar om alla folks frihet. Alla ockupationer är olagliga och måste upphöra. Det ukrainska folket har det senaste året visat att de vägrar låta sig kuvas av despoten Putins imperialistiska ambitioner. Med stöd från omvärlden har de heroiskt stått upp för att försvara sitt land mot en hänsynslös och brutal angripare som inte drar sig för att dagligen begå tusentals krigsbrott.

Kreml har under lång tid styrt Ryssland i en riktning som är reaktionär, konservativ och patriarkal. Ryssland förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken.

Omfattande sanktioner mot Ryssland har tillsammans med vårt militära stöd varit viktiga för den ukrainska militärens framgångar, såsom återtagandet av staden Cherson. Men nu avgörs långsiktigheten i vårt stöd. Nu krävs det mer än militära resurser för att klara motståndskraften, särskilt som den ryska militären medvetet siktar in sig på civila mål såsom energiförsörjning. Därför är enighet både i Sverige och i EU viktigt för det ukrainska folket, och i Sverige är den enigheten stor.

Men Sverige behöver ta ett större grepp. Många av de som slåss har anhöriga som befinner sig här i Sverige. Sverige behöver bli bättre på att ta hand om de kvinnor och barn som söker skydd undan Putins bomber.

Regeringen säger sig vilja se ett långsiktigt och sammanhållet stöd till Ukraina. Låt det bli ett stöd till hjälp i alla delar - både till ukrainska soldater som strider för fred och frihet och till alla civila som gör motstånd på plats. Men låt det också bli ett stöd till alla kvinnor och barn som är på flykt och nu befinner sig här i Sverige. Stöd till ukrainska flyktingar är också stöd till byggandet av framtida goda relationer mellan Sverige och Ukraina för lång tid framöver.

Herr talman! Som en reaktion på Rysslands attack på Ukraina bestämde sig Sveriges två största partier för att byta åsikt om den svenska alliansfriheten, som har skyddat oss undan krig och konflikt i över 200 år. Efter sitt beslut bestämde sig den då socialdemokratiska regeringen för att ansöka om medlemskap i Nato.

Trots blåögda förhoppningar om en snabb anslutningsprocess har det blivit precis tvärtom. Redan dagarna innan ansökan lämnades in - faktiskt samma dag som riksdagens samtliga partier lämnade sin säkerhetspolitiska rapport - meddelade Turkiets president Erdogan att han motsätter sig medlemskap för Sverige och Finland. Det blev startskottet för en diplomatisk cirkus som fortfarande pågår, särskilt efter att den dåvarande utrikesministern Ann Linde undertecknade ett memorandum, ett slags avtal, med Turkiet och Finland. Och det är en cirkus som verkligen har fortsatt under den nuvarande utrikesministern Tobias Billström.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Svenska folket har bara kunnat stå vid sidan av och undra vad det är som pågår med deras demokratiska fri- och rättigheter, med rättssäkerheten vid migration och med Sveriges internationella röst för fred, frihet och mänskliga rättigheter. Allt detta är värderingar som har hamnat i papperstuggen för att blidka president Erdogan - utan någon vidare framgång.

Så vilka är då de dolda makthavarna som har bestämt att Sverige ska gå med i Nato? Jag tänker lista tre, som ingen medborgare har röstat på men som har utövat stort politiskt inflytande både i Sveriges ansökan och i att inskränka våra rättigheter.

Den första är Oscar Stenström. Oscar Stenström är en socialdemokratisk politruk som kallades hem från ambassadörsposten i Chile när Magdalena Andersson blev statsminister. Han fick då posten som statsministerns statssekreterare.

När Natoprocessen drog igång var han drivande i att ändra uppfattningen om ett svenskt Natomedlemskap. När sedan förhandlingarna med Turkiet startade blev Stenström den som fick ansvaret för att leda dem. Stenström har länge betecknats som en högersosse, men att han skulle vara så långt till höger att han kunde överleva ett regeringsskifte och sitta kvar var det nog få som kunde förutse.

Vi vet relativt lite om Stenströms arbete, men genom att han har mejlat vissa uppgifter till sin privata mejladress har en sammanställning av hur mycket Sverige har gjort för att blidka Turkiet kommit ut. Sammanställningen ger intrycket av att myndigheternas frihetsgrader kanske inte är så stora när det gäller beslut om Turkiet. Mest anmärkningsvärd är nog räknesnurran över hur många kurder och oppositionella som Sverige har utvisat till Turkiet. Det är en kravlista som Turkiet ständigt ändrar och vars dagsnotering är 130 personer.

Den andra dolda makthavaren som styrt och ställt i den svenska Natoprocessen är Natos generalsekreterare, norrmannen Jens Stoltenberg. Stoltenbergs roll har framför allt varit att gå Turkiets ärenden och tvinga Sverige och Finland till förhandlingsbordet. Generalsekreterare Stoltenberg hade kunnat fokusera på Natos så kallade open door policy och samlat alla andra Natoländer mot Turkiets krav. I stället har han gång på gång upprepat att Turkiet har "legitima säkerhetskrav" att ställa på Sverige och Finland. Jens Stoltenberg har därigenom blivit Erdogans hantlangare för att jaga kurder och oppositionella, ja alla som Erdogan definierar som terrorister.

Under konferensen Folk och Försvar lyssnade jag på Stoltenberg. Det var många vackra ord om demokrati, men när det kom till Turkiet och varför Sverige och Finland ska förhandla med Turkiet var svaren få.

Varför gör då Stoltenberg så här? Sannolikt för att det är Turkiet, inte Storbritannien eller Frankrike, som är Natos näst största medlem efter USA, med ett stort inflytande över Nato och dess generalsekreterare. Så här i efterhand kan en fråga sig om generalsekreterare Stoltenberg lurade Sverige och Finland när han forcerade att memorandumet skulle skrivas under i Madrid. Vänsterpartiet varnade redan då för konsekvenserna av avtalet, och tyvärr visar sig det att vi har fått rätt. Den nya M-ledda regeringen har uppenbarligen inga problem med att attackera grundlagsskyddad yttrandefrihet.

Den tredje makthavaren som drev på för ett svenskt Natomedlemskap är medierna. Många frågar sig nog vem det var på SVT som bestämde sig för att Sverige skulle gå med i Nato, för våren 2022 var svensk nyhetsrapportering om Nato verkligen bedrövlig. Varje dag toppades nyheterna av frågan om hur många centimeter närmare ett medlemskap Sverige var. Först efter att ansökan var inlämnad vaknade medierna yrvaket till och började rapportera om kärnvapen, utländska baser och Turkiets bristande demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Medieforskare kan säkert bättre än jag beskriva vad som hände, men det var inte svenska mediers bästa stund i granskande journalistik. Det ledde fram till att vi fick en ny lag om utlandsspioneri, som gör det svårare för just journalister att granska Sveriges relationer med andra länder, såsom Turkiet.

Det är uppenbart att de dolda makthavarna har haft stort inflytande över den svenska Natoprocessen. Det vore därför bättre om vi stannade upp en stund och funderade på om vi, oavsett om vi är för eller emot ett Natomedlemskap, ska krypa på detta sätt för despoten Erdogans Turkiet. Jag tror att utrikesministern i dag gör oss en björntjänst när han lägger Natopropositionen på riksdagens bord. Det riskerar att leda till att Erdogan kan sätta ännu mer press på den svenska Natoansökan.

Herr talman! Det sista ämne jag tänkte ta upp i dag är Iran. Det gjorde jag redan i mitt första inlägg här i kammaren denna mandatperiod. Jag är glad över alla som har stått upp efter mordet på Jina Mahsa Amini för att det ska få betydelse. "Zan, zendegi, azadi" och "jin, jiyan, azadi" är ord som har blivit märket för dessa protester.