Håkan Svenneling (V) svarade Ann-Sofie Alm i en replik om Sveriges medlemskap i Nato i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Ann-Sofie AlmM· i en replikJag anade nästan att Vänsterpartiet inte hade något bra svar på frågan, eftersom Vänsterpartiet inte har tillstymmelse till ansvarstagande för säkerheten för Sveriges befolkning i sina budgetanslag. Där finns ingenting.…Herr talman! I dag fattar vi ett historiskt beslut. Det är ett beslut som sannolikt kommer att påverka Sverige mycket och göra det över lång tid. Efter att vi i över 200 år varit militärt alliansfria kommer riksdagen i dag att fatta beslut om att ingå i en militär allians med 31 andra stater. Aldrig i vårt lands historia har vi deltagit i en så omfattande militär allians.
Men, herr talman, tyvärr är det fel beslut, enligt mig. Vår militära alliansfrihet har nämligen tjänat oss i Sverige väl och skulle kunna göra det för lång tid framöver. Under tidigare historiska skeden har just den militära alliansfriheten visat sig vara en styrka för Sverige, inte en svaghet. Den militära alliansfriheten har bidragit till att generation efter generation i Sverige kunnat leva i fred. Vår alliansfrihet har också gett oss säkerhetspolitiskt handlingsutrymme som vi har kunnat använda för att främja fred och nedrustning när den politiska viljan har funnits.
Dessa värden ger i dag en majoritet av riksdagens ledamöter upp. En del kommer säkert i dagens debatt att hävda motsatsen. Men faktum kvarstår: Efter dagens beslut kommer Sverige att vara ett annat land i internationella sammanhang än vi var i går. Vi kommer att ingå i en militär allians.
Herr talman! Vilka är då mina, mitt parti Vänsterpartiets och en femtedel av Sveriges befolknings argument mot att gå med i den militära alliansen Nato?
Under denna process har det sedan förra våren blivit tydligt att det handlar om demokrati, framför allt den bristande demokratin i en del länder som vi nu ska gå i militär allians med. För runt om i världen är demokratin hotad. På global nivå är demokratin på tillbakagång, och det demokratiska utrymmet krymper. Det sker också i Europa.
Sedan Viktor Orbáns och hans parti Fideszs maktövertagande i Ungern och med Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan är det tydligt att det åtminstone det senaste decenniet har varit en tillbakagång för demokratin i de båda länderna. Yttrandefriheten har krympt, medier har stängts ned och rättigheter som hbtq-rättigheter har beskurits. Du kan till och med hamna i fängelse för dina åsikter. Om jag hade varit politiker i det turkiska parlamentet hade jag sannolikt blivit ställd inför rätta för mina politiska uttalanden och avvikande åsikter.
Herr talman! Den 13 maj förra året presenterade vi som suttit i den säkerpolitiska arbetsgruppen från alla riksdagens partier vår analys. Vi var alla överens om att hotet från Ryssland och Rysslands olagliga krig mot Ukraina är i strid med folkrätten.
Flera gånger under arbetet lyfte dock jag själv från Vänsterpartiet men också Miljöpartiets representant upp vilka risker det innebär att gå i militär allians med Turkiet och Ungern. Då viftades kritiken bort och osynliggjordes. Turkiet och Ungern nämns endast i Vänsterpartiets särskilda yttrande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Det är just dessa länder som inte har godkänt Sveriges ansökan om Natomedlemskap. De försöker nu använda vår ansökan för att tysta vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter, precis det som i den säkerhetspolitiska rapporten hävdades inte skulle ske.
Det är därför det är problematiskt att ingå i en militär allians med länder som inte är demokratier och där vi dagligen ser hur demokratin krymper. Även när vi sannolikt blivit godkända av dessa länders parlament kommer det varje dag att vara en förhandling inom Nato med just dessa två länder. Det är dessutom långt ifrån två oviktiga länder. Turkiet är sett till militär storlek Natos näst största land.
Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen ökar risken för att vi dras in i krig och konflikter som vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte på Natos högkvarter i Bryssel, inte i Washington av USA:s president och inte heller i Ankara av Turkiets president. Sverige ska fortsätta att vara militärt alliansfritt. Det borde vara riksdagens beslut i dag.
Den andra stora frågan som gör att Vänsterpartiet konsekvent är emot ett svenskt Natomedlemskap är kärnvapen. Inget annat vapen i världen kan skapa sådan förstörelse som kärnvapen. Det visar atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Hundratusentals människor dog, och effekterna märks än i dag på hälsan hos överlevarnas barnbarn.
Aldrig mer, tror jag och hoppas att alla här inne tänker. Samtidigt går det inte att komma ifrån att militäralliansen Natos yttersta medel är kärnvapen. Det är vapen som moderniseras, uppgraderas och övas med. Tanken är att total förstörelse av vår jord ska hindra motståndaren från att attackera.
Vänsterpartiet har ett flertal yrkanden i fråga om kärnvapen. Det handlar om att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat. Vi är ett land med hög teknisk kompetens. Vi utvecklade också kärnvapen under 50- och 60-talen, innan vi 1968 beslutade att stänga ned vårt kärnvapenprogram och i stället valde att skriva under icke-spridningsavtalet, NPT, om att kärnvapen inte får spridas till fler länder. Det är en stolt del av vår nedrustningshistoria som vi ska både minnas och hålla i.
Jag tror inte att någon här i dagens kammare tycker att Sverige ska skaffa kärnvapen nu. Men med den proposition som i dag röstas igenom finns det inga hinder för att ändra den linjen om nya politiker i framtiden skulle vilja annorlunda. Det är för att skydda vårt land som det finns ett värde i att besluta att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat.
Vi bör besluta att Sverige ska anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid. Sverige bör oaktat svenskt medlemskap i Nato förbehålla sig rätten att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen samt inte stå bakom Natos uttalanden om kritik mot konventionen. Genom de besluten skulle vi kunna tydliggöra för omvärlden att Sverige är fritt från kärnvapen.
Natomedlemskapet innebär nämligen ett närmande till kärnvapen. För första gången i vårt lands historia kommer kärnvapen att bli en del av vår militära strategi. Vi kommer att ingå i Natos Nuclear Planning Group, NPG, vars arbete handlar om att planera för de kärnvapen som Natos medlemsländer förfogar över.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Även om kärnvapnen står under Frankrikes, Storbritanniens och USA:s militärer är användandet av dessa en del i Natos militära strategi. Det sker genom så kallad nuclear sharing, vilket betyder att USA har kärnvapen utplacerade i europeiska länder såsom Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.
Det handlar också om Natos övningsverksamhet som inkluderar övning i användandet av kärnvapen, såsom SNOWCAT. Det betyder att även länder som deklarerat att de inte vill ha kärnvapen på sitt territorium, som Norge och Danmark, är med och övar med stridsflygplan som flyger bredvid och skyddar de bombplan som förväntas bära kärnvapen vid en attack.
Det handlar också om det som kallas no first use, det vill säga att Nato lovar att aldrig vara först att använda kärnvapen mot ett annat land. Om denna princip skulle införas i Nato skulle det verka riskreducerande och leda till minskad tilltro till kärnvapens totala förstörelse.
Om riksdagen hade bifallit Vänsterpartiets yrkande hade Sverige förbehållit sig rätten att inte stödja Natos uttalanden om kärnvapen och att i alla typer av samarbeten med Nato aktivt använda sig av fotnoter för att markera avståndstagande från kärnvapen. Den strategin väljer inte riksdagsmajoriteten i dag. I stället för den in Sverige under ett kärnvapenparaply där kärnvapen riskerar att både finnas i Sverige och användas i svenska folkets namn.
Herr talman! Vad händer efter riksdagens beslut i dag? I praktiken ingenting.
Grundtanken under hela ansökningsprocessen har varit att detta beslut skulle fattas först efter att alla Natos medlemsstater godkänt Sveriges och Finlands ansökan. När det nu inte skett vill Natomajoriteten försöka bibehålla sina leenden genom dagens beslut. Det är ett beslut som är framtvingat av det finska valet men som sannolikt leder till att Finland före Sverige kommer att få ett ja till att bli medlem. Dagens beslut kommer sannolikt att få motsatt effekt; Erdogans och Orbáns förhandlingspositioner stärks, och deras möjligheter att tysta Sveriges röst för demokrati blir ännu bättre.
Herr talman! Skälet till det stavas memorandum. Det är ett slags avtal som den S-ledda regeringen undertecknade i Madrid förra året, strax efter midsommar, med Finland men framför allt med Turkiet. S-regeringen hade bråttom att få så kallad inviteestatus, alltså att bli inbjudna till Nato. Turkiet såg en bra möjlighet att tysta Sveriges röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Memorandumet kom till efter att Natos generalsekreterare Stoltenberg hade rekommenderat Sverige och Finland att möta Turkiets så kallade säkerhetsaspekter.
Redan innan avtalet undertecknades stod det klart att Turkiet tänkte använda ländernas ansökningar om Natomedlemskap för att pressa Sverige och Finland att föra en politik som passade Ankara bättre. Det handlade om att öppna upp vapenexporten till Turkiet, fördjupa underrättelsetjänsternas samarbete och få kurder och oppositionella utvisade från Sverige till Turkiet. Framför allt handlade det om att tysta Sveriges och Finlands starka röster för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter. De har många gånger varit de starkaste rösterna i internationella sammanhang i sin kritik av Turkiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Redan vid den utrikespolitiska debatten den 10 juni, tre veckor innan memorandumet undertecknades, meddelande dåvarande utrikesminister Ann Linde att Sverige skulle börja exportera vapen till Turkiet trots att riksdagen bara två och ett halvt år tidigare stoppat just den exporten, när Turkiet anföll det kurdiska området Afrin i norra Syrien.
Jag tänkte därför nu gå igenom några av memorandumets paragrafer, för det är intressant läsning som har stor betydelse.
I artikel 3 slås fast att det ska råda orubblig solidaritet och samarbete i kampen mot terrorism - och sedan kommer det intressanta - i alla former och manifestationer. Det är alltså denna punkt som har gjort att ministrar av alla färger varit blixtsnabba med att twittra fördömanden till höger och vänster, för om de inte gör det bryter de mot memorandumet. Detta upprepas även i artikel 4 där det tydliggörs att fördömanden ska göras i de starkaste ordalag.
I artikel 4 slås fast att Sverige och Finland ger fullt stöd till Turkiet när det gäller hot mot deras nationella säkerhet. Därför kommer Finland och Sverige inte att ge något stöd till YPG, PYD eller organisationen som beskrivs som FETÖ i Turkiet.
Artikel 4 är en av de mest intressanta i memorandumet. YPG är den väpnade styrkan i Rojava i nordöstra Syrien som utgjorde huvuddelen av SDF, Syrian Democratic Force, som var de som besegrade terrororganisationen IS. Det var denna grupp som USA understödde militärt. Det var när Trump lämnade dem i sticket 2019 som Turkiet passade på att gå till attack. Det är alltså en militär grupp som varit avgörande för västvärldens säkerhet och för framgångarna i kampen mot IS. Dessutom ska det noteras att deras viktiga kvinnoorganisation YPJ osynliggörs i memorandumet.
PYD är det politiska parti som har tydligast politisk kontroll över Rojava. De har stått för organiseringen av samhället och de lokala och regionala råd som på daglig basis styr den lilla välfärdsstat som finns i området. De är också partiet som administrerar flyktinglägren och de fängelser där IS-terrorister sitter. De har alltså en avgörande roll för global och regional säkerhet.
I memorandumet skrev socialdemokrater under på att inte ge support till YPG och PYD. Det tolkades då som att de kontakter Sverige skulle ha skulle vara på en lägre politisk nivå än tidigare. Såväl utrikesminister Linde som försvarsminister Hultqvist hade tidigare träffat representanter för grupperna, och det hade gett dem ökad politisk legitimitet. Dessutom fanns det ett avtal mellan den politiska vilden Amineh Kakabaveh och Socialdemokraterna, som också gav ökad legitimitet till organisationerna.
När Tobias Billström blev utrikesminister kom det i Ekots lördagsintervju nya formuleringar om avståndstagande från organisationerna YPG och PYD. Exakt vad som var skillnaden var inte solklart, men Billström var tydlig med att han gentemot Turkiet försökte ge bilden av en än hårdare linje från den nya regeringen, även om den praktiska skillnaden är liten.
Viktigt är också att säga här att varken YPG eller PYD anses av någon annan än Turkiet som terrorgrupper. Båda organisationerna är väldigt tydliga med att deras mål är att bygga ett regionalt självstyre i nordöstra Syrien för kurder och andra minoriteter. De vill bygga demokrati där Syriens diktator Bashar al-Asad försöker bygga diktatur.
Nu till den organisation som i Turkiet kallas FETÖ. Låt mig vara tydlig med att det är just i Turkiet man kallar den detta. Namnet FETÖ är nämligen ett sätt för Erdogans regim att smutsa ned Güleniströrelsen som tidigare var deras allierade och utmåla dem som fienden. Det är också viktigt att förstå att de kurdiska organisationerna och Güleniströrelsen inte har någonting gemensamt, förutom då möjligtvis sin avsky mot Erdogan. Skälet till Erdogans hat mot Güleniströrelsen är deras påstådda inblandning i kuppförsöket mot Erdogan 2016 - något som inget annat land än Turkiet anser har skett. Det är såklart mycket oklart vad för stöd Sverige kan anses ha gett till Güleniströrelsen, men enligt memorandumet får Sverige inte ge något stöd. Detta är en mer extrem position än vad något annat Nato- eller EU-land antagit gällande kuppförsöket 2016.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Vad blev då resultatet av Sveriges avståndstagande från Güleniströrelsen? Jo, på Erdogans och Kristerssons gemensamma presskonferens krävde Erdogan att journalisten och chefredaktören Bülent Kenes, som ledde en av de största dagstidningarna i Turkiet innan Erdogan stängde ned den, skulle utvisas till Turkiet. Statministern stod lugnt och stilla och tittade på. När vi har frågat honom i riksdagen har han inte velat prata om frågan.
Det är tur att Sverige, till skillnad från Turkiet, har ett oberoende rättssystem, för några dagar innan jul fick Bülent Kenes uppehållstillstånd. Dagarna efteråt fick utrikesminister Billström ägna nästan hela sin resa till Ankara åt att förklara att så var fallet. Förhoppningarna om ett turkiskt ja till Sverige före nyår hade då definitivt krossats.
Artikel 5 handlar om PKK. Det slås fast att det är en terrororganisation enligt Sverige och Finland, vilket också stämmer med EU:s terrorlista som innehåller PKK men till exempel inte Wagnergruppen eller iranska revolutionsgardet IRGC. Vidare skrivs det att Finland och Sverige är dedikerade till att motverka aktiviteter av PKK och alla andra terrororganisationer och förlängningar av dessa, såväl som aktiviteter av individer associerade med och inspirerade av grupper eller nätverk länkade till terroristorganisationer. Turkiet, Finland och Sverige har kommit överens om att fördjupa samarbetet för att motverka sådana aktiviteter.
Här slås alltså ramverket för det fördjupade underrättelsesamarbetet fast. Det är också genom denna paragrafs vida definition som Turkiet i princip kan peka på vem som helst och säga att den är terrorist, för även om Sverige anser att det är terrorism enligt EU:s definition stadfästs det inte här att det är så. Turkiet kan genom att hänvisa till artikel 5 gång på gång upprepa sina krav och kräva utvisningar.
I förlängningen har detta lett oss in på lagstiftningsprocessen där regeringen i strid med juristerna i Lagrådet föreslår en lagstiftning med en vid definition av terrorism, just som Turkiet vill. Det är till och med så att man enligt den nya lagstiftningen kan bli dömd för barnpassning. Sverige har fått en lagstiftning som passar Turkiet, en lagstiftning som i stället för sin grundintention att bekämpa IS blir ett redskap för att jaga dem som besegrade IS.
I memorandumets artikel 6 omnämns dels den terroristlagstiftning som antogs av riksdagen förra året, dels den lagstiftning som riksdagen nu behandlar om deltagande i en terroristorganisation. Det är en lagstiftning som fått massiv kritik från Lagrådet, Advokatsamfundet och Civil Rights Defenders, och som enligt utrikesministern skulle vara den sista pusselbiten för Sverige för att uppfylla memorandumet. Helt plötsligt när regeringen ignorerar tunga remissinstanser är skillnaderna mellan Sverige och Turkiet inte så stora längre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
I artikel 7 slås det fast att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet. Det är korrekt. Både Sverige och Finland drev detta hösten 2019 i EU men fick inte med sig tillräckligt många andra länder. Det står också att Sverige har ändrat sin hållning och kommer att exportera vapen till Turkiet. Det konstateras även att detta är i linje med artikel 3 i Natos Washingtonfördrag.
I artikel 8 operationaliseras åtaganden genom en gemensam mekanism för regeringarna, polismyndigheterna och underrättelsetjänsterna. Sverige och Finland lovar också att följa relevanta Natodokument om terrorism och skärpa sin inhemska lagstiftning i linje med dessa. Det är kort och gott en möjlighet för Turkiet att fortsätta påverka den svenska lagstiftningsprocessen.
I artikel 8 tas också utvisningarna upp skarpt för första gången. Den tar sin utgångspunkt i att Finland och Sverige ska adressera Turkiets pågående förfrågningar om deportation och utvisningar av terrormisstänkta, och i att hänsyn ska tas till information, bevis och underrättelser som Turkiet lämnar. Ett bilateralt regelverk ska också tas fram. Det intressanta är att dessa formuleringar tar sin utgångspunkt i Turkiets perspektiv, inte Sveriges och Finlands. Det innebär till exempel att gängkriminella som gömmer sig i Turkiet inte explicit omfattas av memorandumet.
S-regeringen pekade med viss rätta på hänvisningen som finns i artikel 8 till att det är Europakonventionens regler som ska gälla vid utvisningar.
Desinformation ska dessutom bekämpas av alla tre stater men särskilt när det gäller aktiviteter som hetsar mot Turkiet. Det är i ljuset av detta som dockor och koranbränningar ska ses. Sverige och Finland lovar också att i framtiden inte sätta upp några nya hinder för vapenexport till Turkiet och kämpa för att Turkiet ska få vara med i olika EU-finansierade militära utvecklingsprojekt för vapen inom EU:s militära samarbete Pesco.
Artikel 9 handlar om den gemensamma mekanismen. Det är den arbetsgrupp som vi har sett ha haft möten till och från och som har frusits när relationerna inte har varit bra nog.
Därtill har vi artikel 10, och det är rätt talande att det är den sista artikeln i memorandumet. Den är Sveriges och Finlands vinst, det vill säga löftet om att Sverige och Finland dagen efter skulle få så kallad inviteestatus och bli inbjudna till Nato.
Genom memorandumet kan vi konstatera att Erdogan och Turkiet uppnådde de fyra punkter som jag berättade var målet i början, nämligen att få vapenexport till Turkiet, att fördjupa underrättelsesamarbetet, att få kurder och oppositionella utvisade från Sverige till Turkiet och framför allt att tysta Sveriges och Finlands starka röst för demokrati, mänskliga rättigheter och kurders rättigheter i internationella sammanhang och i sin kritik av Turkiet.
Herr talman! Svensk utrikes- och säkerhetspolitik har skadats av hur både den socialdemokratiska och den moderatledda regeringen har hanterat Natoprocessen. I dag har Sveriges anseende internationellt kraftigt försämrats och nått en historiskt låg nivå. Det innebär att det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige i dag är högre än på mycket länge.
Trots att Sverige och Finland nu har godkänts av alla andra Natoländer återstår två, Turkiet och Ungern. Båda är länder med kraftigt bristande och alltmer krympande demokrati som utnyttjat Sveriges ansökan för egen vinning. Att dessa risker inte analyserades och togs på allvar i förväg, innan den svenska ansökan lämnades in, är mycket allvarligt och har skadat Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Under den nuvarande regeringen har situationen förvärrats ytterligare. Gemensamt har varit den eftergiftspolitik vars resultat vi nu kan läsa av i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Processen kan beskrivas som det kanske största svenska diplomatiska misslyckandet under efterkrigstiden.
Herr talman! I detta betänkande skissas också på hur arbetet i Nato kommer att bedrivas i relation till Sveriges riksdag. Mycket är ju hysch-hysch i denna allians. Därför får nu Utrikesnämnden och därigenom vår monark, kungen, mer makt genom dagens beslut, för förankringen i Utrikesnämnden är det enda som regeringen fokuserar på i sin proposition. Självklart är Utrikesnämnden och i förlängningen krigsdelegationen viktiga, särskilt i orostider, men sannolikt kommer Natomedlemskapet att tuffa på i mer maklig takt de flesta andra dagarna. Då måste Sveriges riksdag hållas informerad och underrättad. Det vore allvarligt för vår demokrati om någon regering sprang iväg från folkets främsta företrädare bara för att de har makten över Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.
Därför är dagens betänkande från utrikesutskottet ett litet framsteg i rätt riktning. För min del hade formerna för hur arbetet ska ske gärna kunnat vara tydligare. Jag vill inte se fler plumpar i protokollet, som när statsministern fick för sig att säkerhetspolitik bara är något för ja-sägare. I ansvaret för att trygga vårt lands säkerhet ska vi alla vara med, oavsett om vi är för eller emot en militär allians. Jag är övertygad om att vi som folkets främsta företrädare varje dag arbetar för att göra Sverige och svenskarna säkrare, särskilt i allt oroligare tider.
Med det vill jag, herr talman, yrka bifall till reservation 1 om att avslå förslaget att gå med i militäralliansen Nato och reservation 3 om kärnvapen.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det var intressant att lyssna till det, som det ju alltid är när ledamoten formulerar sig här i kammaren.
Att Vänsterpartiet är emot Nato är ingen hemlighet. Det har vi vetat länge. Men jag undrar, herr talman, om Vänsterpartiet verkligen har tänkt igenom det här ordentligt. Kanske ändrar man sig, så som man gjorde när det gällde stödet till Ukraina. Först röstade man emot det för att sedan, när folkopinionen stormade, rösta för. Det som möjliggjorde att man då ändrade sig var enligt partiledaren det stöd man fann i folkrätten och FN-stadgans principer om angripna staters rätt att försvara sig samt att man inte heller tyckte att man kunde lämna Ukrainas folk ensamma mot den ryska militära övermakten.
Herr talman! Enligt mig utsätter Vänsterpartiet Sveriges befolkning för direkt fara när man vill låta Sverige vara ensamt och utan Nato vid ett väpnat angrepp mot Sverige, vilket ju inte kan uteslutas. Hur tänker Vänsterpartiet ta ansvar för att Sverige ska kunna försvara sig? Är man emot Nato, vilket Vänsterpartiet tydligt deklarerat, herr talman, anser jag att man måste ta ansvar för Sverige och Sveriges säkerhet och försvar på något annat sätt. Jag och resten av svenska folket, tror jag, vill veta hur Vänsterpartiet har tänkt göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
(Applåder)
Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig, och den strider helt mot folkrätten. Den är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, och den innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Invasionen innebär att vi på nytt har ett fullskaligt krig mitt i Europa, och det utmanar den europeiska säkerhetsordningen och ställer nya krav på enskilda länder i Europa.
Rysslands aggression ska inte tolereras. Ukraina måste ha omvärldens stöd. Sverige måste stärka sitt totalförsvar. Ett svenskt Natomedlemskap gör däremot inte vare sig Sverige eller Ukraina tryggare.
Det är viktigt att se att den process vi hade inför det första vapenexportbeslutet till Ukraina gick väldigt snabbt. Jag önskar att jag hade haft mer tid att fundera då för att landa mer rätt.
Precis som Ann-Sofie Alm säger är det tydligt att det Ryssland gör handlar om imperialism. Man tar sig rätten att attackera ett annat land i strid med FN-stadgan. Därför måste vårt stöd gå till Ukraina som är utsatt för denna imperialism.
Vi i Vänsterpartiet borde från dag ett ha insett att det även kunde innebära vapen. Men vi kämpar ju för en fredligare värld med nedrustning och färre militära konflikter, och de skrivningar som vi hade i partiprogrammet ledde oss in på en tanke om att det fanns risker med att ge pansarskott till Ukraina och att vi skulle kunna dras med. Efter det har Vänsterpartiet tydligt stöttat alla sådana beslut, och i morgon kommer vi att besluta om ett elfte paket till Ukraina.
Nu försvann mycket av den talartid jag hade behövt för att komma in på den andra fråga som Ann-Sofie Alm ställde om vad vi tänker oss i stället. Jag ber att få återkomma till det i min nästa replik.
Herr talman! Jag anade nästan att Vänsterpartiet inte hade något bra svar på frågan, eftersom Vänsterpartiet inte har tillstymmelse till ansvarstagande för säkerheten för Sveriges befolkning i sina budgetanslag. Där finns ingenting. Vänsterpartiet har, herr talman, inga motförslag och är alltså berett att sätta Sverige i fara.
När nu Finland går före Sverige in i Nato räcker det att titta på en karta för att förstå vad jag menar med fara. Sverige är den enda vita fläck som är kvar, tillsammans med Ryssland och Belarus. Därmed skulle vi vara det främsta målet för fientlig makt. I det läget skulle 2 procent av bnp inte räcka det minsta.
Herr talman! Vänsterpartiets politik leder därför Sverige till krig och misär. Vad är egentligen Vänsterpartiets vackra ord om solidaritet och om att stå upp för de svaga värda? Varför gäller inte dessa ord när det handlar om att värna de demokratiska värderingarna och att kollektivt försvara vårt lands frihet under hot från diktaturer och fientlig makt?
Herr talman! Nato är en politiskt styrd organisation där medlemmarna bekräftar sin tro på FN:s stadga och sin vilja att leva i fred med alla och med alla regeringar och där parterna har föresatt sig att förena sina ansträngningar för ett kollektivt försvar och upprätthållande av fred och säkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Min fråga till ledamoten är, herr talman: Är det inte både osolidariskt och ytterst oansvarigt att i det här säkerhetsläget aktivt välja att stå utanför Nato när man inte har någon lösning på hur man ska skydda Sverige och Sveriges befolkning?
(Applåder)
Herr talman! För Vänsterpartiet är det territoriella försvaret av Sverige centralt. Vårt land, vårt vatten och vårt luftrum ska inte kränkas av andra stater. Vänsterpartiet har varit drivande i att återinföra den värnplikt som den moderatledda regeringen avskaffade med tre rösters marginal. Vi har gjort budgetar tillsammans med den socialdemokratiska regeringen från 2014 och framåt där vi höjt anslagen till försvaret flera gånger om. Man ska inte tvivla på Vänsterpartiets vilja att försvara Sverige. Det står högst på vår dagordning.
Vi menar att man som militärt alliansfritt land skulle kunna ha större handlingsfrihet. Man bestämmer själv vilka man samarbetar med, vilka olika konflikter man deltar i och hur man löser diplomatiska kriser. Vi skulle kunna samarbeta med andra demokratier. De finns i vårt närområde. Ibland beskriver Moderaterna det som att en Natoanslutning är ungefär som att gå med i ett lite större Norden och bara försvara vårt närområde. Men Nato innehåller länder med kraftigt bristande demokrati, som jag tog upp i mitt huvudanförande.
Man ska inte underskatta vikten av nationellt självbestämmande. I dag skickar vi iväg makt från denna kammare, från Sveriges riksdag och från Sveriges regering till aktörer som inte har Sveriges och svenskarnas intresse främst. Jag tror att vi genom gott samarbete med våra grannländer, främst de nordiska och baltiska grannländerna, skulle kunna bygga ett internationellt samarbete där Sverige fattar självständiga beslut i nära kontakt med andra länder och i vissa fall planerar och övar tillsammans med dem.
Ett svenskt och finländskt Natomedlemskap skulle innebära att Arktis inte längre kan ses som ett lågspänningsområde. Det är nu dags att vi för en politik där vi ser att klimatförändringarna tillsammans med Rysslands ökade hot mot oss innebär att vårt närområde har blivit osäkrare. Då behöver vi stärka vårt försvar och öka våra samarbeten med våra grannländer.
Herr talman! Håkan Svenneling hade ett långt inlägg. Vi får väl alla vara glada att han inte läste både betänkandet och propositionen utantill - det var en bild som en och annan av oss hade förväntat sig kanske skulle komma. Tack för att det bara blev 25 minuter och 47 sekunder! Under den tiden hörde jag dock inte mycket om det ryska hotet. Jag hörde inte om de ryska kärnvapnen, som faktiskt är de som hotar Sverige, Ukraina och EU.
När man lyssnar på Håkan Svenneling, herr talman, kan man höra hur nära hans argumentationslinje ligger den som hörs från Kreml. Om Vänsterpartiet ska nå trovärdighet hade det varit klädsamt om man också hade attackerat eller tagit upp de perspektiv som Kreml försöker föra fram och som går ut på att det är Nato som hotar. Det är inte Nato som hotar. Vi söker medlemskap därför att det är Ryssland som hotar. Det är Ryssland som aktivt angripit Ukraina. Det var Putin som sa att han hade varit beredd att använda kärnvapen på Krim om han inte hade fått igenom sin vilja med annekteringen. Det är Putin som har flexat kärnvapenmusklerna, inte Nato. Nato har inga kärnvapen, herr talman. Däremot har vi alla under den här tiden faktiskt befunnit oss under Natos kärnvapenparaply. Det hade varit klädsamt om Vänsterpartiet hade attackerat de ryska kärnvapnen och inte Nato.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Vi i Vänsterpartiet har under lång tid varit tydliga med vår politik och vår syn på den negativa utvecklingen i Ryssland under Putins regim. Många gånger har vi konstaterat att Putins regim i Ryssland utgör ett säkerhetspolitiskt hot, inte minst mot alla i Ryssland som motsätter sig regimen och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-aktivister, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister och för dem som är emot kriget är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.
Rysslands imperialistiska politik utgör även ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer. Det har vi sett i Ukraina. Vi har även sett det i Belarus, Georgien och Moldavien samt i länder i Centralasien. Den är också ett hot mot oss och mot våra grannländer, ett hot som inte ska underskattas utan motverkas och förebyggas. Därför är jag varje dag kritisk till de ryska kärnvapnen och hur Ryssland årligen övar på att angripa både Sverige och andra länder med de kärnvapnen.
Men man måste också se att Nato i sin så kallade avskräckning har samma typ av tanke gentemot Ryssland. Man avser att hota med att använda sig av kärnvapen. Det är den centrala biten i Natos tankegång. Det är därför ni vill gå med i Nato. Ni menar att vi är mer säkra om vi är under paraplyet och säger: Attackera inte Sverige, för då kommer vi med total förgörelse!
Jag menar att vi skulle kunna ha en annan strategi. Vi skulle kunna fortsätta vara militärt alliansfria. Det har tjänat oss väl under 200 år. Det har hållit oss utanför krig och konflikter. Men i dag väljer riksdagsmajoriteten en annan väg. Det gör att vi också ökar spänningarna i vårt eget närområde. Arktis är inte längre ett lågspänningsområde. Östersjön kommer att vara ett innanhav som omges av bara Natoländer och Ryssland.
Herr talman! Då fick vi återigen höra om bilden att alliansfriheten tjänar Sverige väl. Håkan Svenneling säger att han har sett verkligheten. Men frågan är vems verklighet han har sett. Har han sett det ryska agerandet under Putin? Man kan starta redan när Putin kom till makten. Vänsterpartiet borde ha kunnat dra en och annan slutsats för att uppdatera sin verklighetsuppfattning. Det är faktiskt så att ni lever kvar i den bild som gällde tidigare.
Vi har all anledning att kritisera Vänsterpartiets upprepningar när det gäller att Nato hotar. Är det någonting som har varit tydligt är det att Nato står upp för varje tum av medlemsländernas territorium, så att Ryssland inte ska angripa. Det bygger säkerhet. Vi bygger säkerhet tillsammans solidariskt. Men det vill inte Vänsterpartiet, för de vill välja sina samarbetspartner själva. Men vilka ska ge garantier? Nu går Finland också med i Nato före Sverige. Vilka finns kvar? Jo, Sverige ensamt. Den enda icke-Natomedlemmen är ju Ryssland. Jag har inte hört att Vänsterpartiet trots gamla kontakter skulle ha hittat en diplomatisk väg för att bryta Putins aggression i Europa och mot Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Jag har läst det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet i den gemensamma analysgruppen. Visst nämndes Turkiet och Ungern. Men det berördes väldigt lätt, på bara två rader. Det stora var USA och rädslan för USA. Hela det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet är ett angrepp på USA, herr talman.
(Applåder)
Herr talman! Hade jag kunnat se in i framtiden hade jag kunnat berätta för Kerstin Lundgren om hur Erdogan och Orbán funkar. Jag valde att skriva det i två meningar i ett särskilt yttrande, men jag valde också att lyfta det på de möten vi satt i när vi hade de säkerhetspolitiska samtalen.
Jag tror att Kerstin Lundgren väldigt mycket redogör för sin egen världsbild snarare än för den bild som Vänsterpartiet har. Vi har varit väldigt tydliga i vår kritik mot Putins Ryssland. Under Putins tid vid makten har landet blivit klart odemokratiskt. Vi ser ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker allt och alla och som bara tjänar sina egna syften och sin egen ekonomi. Att hänga kvar vid makten är allt Putin vill. Därför är arresteringsordern från ICC otroligt viktig. En dag ska han bli gripen och dömd för de brott han begått, både krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.
Jag tror ändå inte att man ska landa i den väldigt förenklade världsbilden som Kerstin Lundgren ger uttryck för där Sverige skulle vara ensamt mot det mäktiga Ryssland. Man ska komma ihåg att vi har många vänner.
Vi har haft ett militärt samarbete med Finland, och vi har många militära samarbeten med andra. Vi skulle kunna ha en tydlighet i att demokratier står upp för demokratier, precis som vi gör med Ukraina.
Man glömmer lätt bort att avskräckning eller hot, beroende på hur man ser det, är Natos grundbult. Man hotar Ryssland med total förstörelse om det angriper Natoländer.
Det är helt och hållet Ryssland som är ansvarigt för det försämrade säkerhetsläget, och det är Putin som är ansvarig för kriget i Ukraina. Men man ska inte därmed förledas till att tro att Natos avskräckningsvärld är den rätta vägen att gå för Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Jag har stor respekt för Håkan Svennelings raka och ärliga ståndpunkter. Det brukar vara en fröjd att debattera med Håkan Svenneling, även om jag inte delar Håkan Svennelings ståndpunkter. Jag vill stanna upp vid två komponenter, eller bedömningar som Vänsterpartiet gör, i relation till den här frågan och det här betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Det första är demokratifrågan. Jag går tillbaka till den säkerhetspolitiska arbetsgrupp som både jag och Håkan Svenneling arbetade i under året. Det genomfördes under föregående regering.
Man uttryckte en kraftig kritik mot Nato både under överläggningarna och i den skriftliga reservationen och i yttrandet till rapporten. Man skriver: Det senaste decenniet har det varit en tydlig tillbakagång för demokratin i ett flertal Natoländer.
Det är klart att det finns brister i demokratier som ingår i Nato. Det är uppenbart. Men det gäller inte i flertalet. Snarare står demokratin mycket stark i Natos medlemsstater, varav flera rankas högst i demokratiindex. Det gäller inte minst flera av våra nordiska grannländer.
Vänsterpartiet är relativt ensamt om den bedömningen. Det gäller inte minst det frihetstörstande Ukraina. Där gör de en helt annan bedömning. De vill ingenting annat än att bli en del av både Europeiska unionen och Nato.
Man skriver också i sin reservation att ett medlemskap i kärnvapenalliansen skulle väsentligt försämra vårt säkerhetspolitiska läge. Det är också en radikalt annorlunda bedömning än samtliga andra partier - inklusive Miljöpartiet - gör i detta betänkande.
I de två delarna skulle jag vilja fråga Håkan Svenneling vad han grundar sina och Vänsterpartiets bedömningar på i det här avseendet.
Herr talman! Demokratifrågan som Aron Emilsson lyfter fram är otroligt viktig. Det är viktigt att tala om framför allt Ungern och Turkiet utifrån att det är där vi ser den tydligaste tillbakagången i demokratin under det senaste decenniet.
Det finns många som forskar på detta. Det finns olika demokratiinstitut. Freedom House är en klassiker. Det är ett amerikanskt institut som brukar nämnas i de här sammanhangen. Det har under en lång tid visat på den demokratiska tillbakagången och pekat ut brister i många länder.
Jag kanske har en lite vidare definition än Aron Emilsson på vad som är en demokratisk tillbakagång. Jag ska ge exempel på några andra saker som vi har sett i Europa.
I Slovenien, som jag besökte tillsammans med talmannen, fanns tidigare ett socialdemokratiskt styre. När det togs över av Sverigedemokraternas partivänner i SDS försökte man göra lite som i Ungern och få kontroll över rättsväsendet och medierna.
Man förlorade dock valet, och nu har mer liberala partier återtagit makten. Men det var under ett antal år tydligt att det ungerska sättet att ta makten höll på att sprida sig även till andra länder.
I Spanien har vi sett att katalanerna var hårt ansatta under högerregeringen. De blev de facto misshandlade av polis. En katalansk ledare blev också dömd för att han hade stått på en polisbil. Jag tror att han blev dömd till fem till åtta års fängelse på grund av att han stod på den.
I UK, Storbritannien på svenska, ser vi nu en attack på fackliga rättigheter och en inskränkning i den fackliga strejkrätten. Det är ett exempel på hur mänskliga rättigheter ifrågasätts och inskränks även i demokratier. Vi ser samma sak i utvecklingen här i Sverige.
Det är därför som Civil Right Defenders och andra organisationer slår bakut och säger: Så här kan vi inte gå. Problemet är att vi har en regering som inte lyssnar på den typen av remissinstanser utan i stället lägger fram nya lagstiftningsförslag på riksdagens bord.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Jag kan bara konstatera att jag och Håkan Svenneling är långt ifrån överens om analysen, och må så vara.
Låt mig ändå fortsätta till kärnvapenfrågan. Den behöver också belysas. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i sin följdmotion till propositionen att partierna ska verka för en no first use-princip.
Det enda land som i dag kan sägas ha en sådan princip, utöver Rysslands imperialistiska anda, är i någon mån Kina. Kina är ett land som, som Vänsterpartiet självt skriver, rustar upp med kärnvapen.
Att acceptera en sådan princip är att ge Kina rätt i sin kärnvapenpolicy och kommer att försvåra nedrustning, i motsats till det Vänsterpartiet hävdar.
Därutöver bidrar kärnvapenavskräckningen och en avsaknad av no first use just till att aggressiva stater kan avskräckas från att använda andra massförstörelsevapen såsom biologiska och kemiska vapen.
Det är inte minst tack vare USA:s och andra Natoallierades kärnvapenavskräckning som kemiska och även biologiska vapen har kunnat avskaffas, inte minst hos Nato, genom historien. Det tar inte Vänsterpartiet i beaktande i sin reservation.
Det är ändå viktigt att belysa. Det är skillnad på det arbete som Sverige ska delta fullt ut i inom Nato och den imperialistiska och dimensionerande hotbild som Ryssland och i viss mån Kina utgör mot den regelbaserade världsordningen. Jag skulle ändå vilja höra hur Vänsterpartiet svarar på detta.
Herr talman! Det är en viktig dimension som nu belysts om vad som är skillnaden i Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas syn på detta och vilken strategi som Sverige borde ha.
Som Aron Emilsson säger är Nato berett att använda kärnvapen först innan det blir angripet, eller i varje fall att det inte blir angripet med kärnvapen. Det gör som Aron Emilsson säger att till exempel en attack med biologiska vapen mot Nato skulle kunna besvaras med en kärnvapenattack från någon av Natos tre kärnvapenstater.
Min hållning är att vi ska jobba för ett förbud mot biologiska vapen snarare än att hota med att straffa dem som använder dem militärt. Det har också visat sig att den typ av konventioner som FN har haft på en rad områden som landminor, biologiska vapen, provstopp och så vidare har lett till att världens länder kommit överens om nedrustning, rustningskontroller och riskreducerande saker. Det gör att vi som en konsekvens av det lever i en säkrare värld.
Jag menar att det även gäller på kärnvapenområdet. Om vi inför no first use eller ännu bättre FN:s kärnvapenkonvention minskar vi tilltron till kärnvapnens förmåga till avskräckning, eftersom det egentligen bara handlar om total förstörelse. Därigenom hittar vi ett sätt att bygga en fredligare värld.
Alla här inne som känner oro inför ryska kärnvapen har helt rätt i det. Ryssland är det land i världen som har flest kärnvapen just nu. Det är om man slår ihop Natos kärnvapen som man kommer upp i samma nivåer som Ryssland har. Det är den balans som allting bygger på just nu och den skakiga grund vi står på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Det bästa vore om vi kunde fortsätta vägen ned till noll kärnvapen i Ryssland, Kina, USA, Frankrike och Storbritannien och i alla andra stater i världen som innehar kärnvapen.
Herr talman! Tack, ledamoten, för ditt långa och resonerande inlägg, som ändå inte gav alla svar som jag skulle vilja ha!
Du beskriver att Sverige har tjänats väl av alliansfriheten under 200 år. Det kan man naturligtvis diskutera.
Framtiden är kanske ännu mer aktuell för oss att förhålla oss till, och jag undrar om du delar överbefälhavarens uppfattning att ett militärt angrepp inte går att utesluta. Om du inte tror att han har fel på den punkten tycker jag att det är viktigt att Vänsterpartiet redogör för hur Sverige ska hantera ett sådant angrepp. Ni ger inga svar i er budget eller i andra sammanhang.
När du tidigare fått frågan i replikskiften här har du svarat med ganska långa och intressanta säkerhetspolitiska resonemang, men du lämnar frågan obesvarad. Hur vill du försvara Sverige?
Jag ska skicka med en annan fråga också. Den handlar om detta med kärnvapen.
Jag tror att vi alla delar din avsky mot kärnvapen och gärna skulle se en helt kärnvapenfri värld. Men det råder ju inga tvivel om att kärnvapen i händerna på despoter utan moral men med stora maktambitioner är ett existentiellt hot. Även om jag delar visionen om en kärnvapenfri värld vill jag fråga dig om du och Vänsterpartiet menar att världen skulle bli säkrare utan Nato. Hur skulle en värld där bara Ryssland, Kina och Nordkorea har kärnvapen påverka Sveriges säkerhet på ett positivt sätt?
(TALMANNEN: Jag påminner om att vi i kammaren talar i tredje person om varandra via talmannen snarare än rakt över golvet.)
Herr talman! Tack, ledamoten Anna Starbrink, för frågan!
Jag menar ju att vi nu gör en förändring av det svenska försvaret. Vänsterpartiet står bakom en förstärkning av det svenska försvaret upp till 2 procent av bnp. Den är viktig därför att Sverige behöver ha ett starkt totalförsvar i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i, och jag är stolt över att vara en del i det för att stärka Sveriges försvarsförmåga i en orolig tid.
Det bästa hade såklart varit om vi inte hade varit i en orolig tid, om vi med diplomati som den första försvarslinjen hade kunnat ta oss till ett läge där vi befann oss i ett säkrare tillstånd än nu. Men jag tycker ändå att det här är viktiga beslut.
Jag vill också peka på vikten av att återinföra värnplikten, som Liberalerna var med och avskaffade. Tillsammans med den omfattande militära nedrustningen, som ledde till att jag inte gjorde värnplikten, ledde det avskaffandet till att vi fick helt fel typ av försvar i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Samtidigt menar jag att vi skulle kunna bygga säkerhet genom gott samarbete med våra grannländer, som är demokratier och som står oss nära och har liknande intressen.
Problemet när man går in i en så stor militär allians som den vi nu går in i - med 31 andra länder - är att våra intressen, svenskarnas intressen, inte per automatik står i centrum. Det kan finnas andra intressen som kommer före de svenska intressena, och därigenom blir vi en del av krig och konflikter som vi själva inte har valt.
Jag vet att Liberalerna har varit de varmaste anhängarna av Nato under lång tid. Liberalerna var också anhängare av att Sverige skulle gå med i Irakkriget för 20 år sedan. De var anhängare av att vi skulle med i Libyen och så vidare. Jag är inte så säker på att just att dra in Sverige i alla världens krig och konflikter är den bästa vägen för att bygga en fredligare värld.
Herr talman! Jag ber om ursäkt för mina små övertramp här. Jag skyller på iver och nybörjarskap i kammaren.
Tack för ditt - för ledamotens - svar! Jag hör att du säger - förlåt, ledamoten säger - 2 procent utan Nato. Majoriteten här vill ju satsa 2 procent och vara medlem i Nato. Det kommer att krävas mer för att jag ska känna mig trygg med den säkerhetspolitik som ledamoten förespråkar.
Jag noterar också förslaget om att samarbeta med våra grannländer. Det är bara det att våra grannländer är eller vill vara med i Nato. De väljer inte att samarbeta bilateralt med Sverige. De väljer Nato. Hur ska ledamoten bygga detta samarbete som han eftersträvar med våra grannländer?
Herr talman! Ledamoten Starbrink kan vara lugn - i talmannens bok är det jag som är the bad boy när det gäller att sköta sig här i kammaren. Du har långt kvar till min nivå. Jag brukar också säga du.
Det är helt riktigt som ledamoten konstaterar att andra länder har valt att vara med i Nato ända sedan det grundades eller att nu ingå ett Natomedlemskap. Samtidigt måste man se att Sverige har många bilaterala försvarssamarbeten och har haft det under lång tid med en rad länder. En del av dem tycker jag är väldigt bra, och andra tycker jag är lite mindre bra. Jag tycker att en hel del av de försvarssamarbeten vi har i dag är lite för otydliga i sin omfattning och om vilka begränsningar de har för svenska åtaganden.
Men jag tycker i grunden att tanken att demokratier försvarar sig mot länder som är diktaturer när det gäller både demokrati och mänskliga rättigheter är bra. Det är jag ganska övertygad om att både Vänsterpartiet och Liberalerna tycker - särskilt om man har att göra med diktaturer eller despotiska ledare som Putin som också har en imperialistisk tanke, det vill säga tanken att hans land ska kunna invadera ett annat land och ta över det fria och demokratiska landet. Det är såklart något som vi demokratier aldrig kan tillåta, och det är därför vi måste vara tydliga i vårt stöd till Ukrainas folk och till andra folk som på olika sätt utsätts för ryska påtryckningar för att skapa en skakig och orolig värld.
Jag är inte så orolig. Sverige har ju genom beprövad erfarenhet av 200 år av militär alliansfrihet visat att man kan vara ett fredligt land i världen och vara militärt alliansfri.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
I dag beslutar ni i Natomajoriteten att gå en annan väg, och det kommer att få konsekvenser för lång tid framöver. Jag önskar att jag kunde se in i framtiden, som Kerstin Lundgren ville, men jag kan inte förutspå vilka krig och konflikter det kommer att vara. Men sannolikt blir inte vår värld mer fredlig av ett svenskt Natomedlemskap.
(Applåder)
