Mikael Damsgaard

Fru talman! Vi behandlar, som redan nämnts i denna talarstol, justitieutskottets motionsbetänkande om terrorismfrågor. I betänkandet finns tre reservationer. Jag kan därför inledningsvis konstatera att det i huvudsak tycks finnas en bred uppslutning bakom regeringens politik inom området.

Fru talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats över tid. I dag möter vi tre huvudsakliga parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorismen och den våldsbejakande extremismen, olika aktörer som agerar fientligt mot Sverige samt den grova organiserade brottsligheten. Det främsta attentatshotet mot Sverige bedöms komma från ensamutförande aktörer som agerar utifrån våldsbejakande islamism alternativt våldsbejakande högerextremism. Det förekommer också ideologiska hybrider, där våldsbejakande extremister använder och kombinerar olika former av tankegods. Vi ser ökade kopplingar mellan statliga aktörer, nätverkskriminella individer och personer med ideologiska motiv. Vi ser även exempel på hur radikalisering av framför allt unga personer kan gå otroligt snabbt.

Fru talman! Från att för ett par år sedan ha varit ett prioriterat mål i den islamistiska propagandan till följd av koranbränningar och LVUkampanjen bedöms Sverige nu vara vad som beskrivs som ett legitimt mål som en del av det större väst. Hamas terrorangrepp mot Israel och det efterföljande kriget i Gaza medför en ökad hotbild mot judiska och israeliska mål även i Sverige. Det pågående kriget mellan Iran, USA och Israel gör läget än mer spänt och påverkar hotbilden även här i Sverige.

Fru talman! Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge allvarligt eftersatt, vilket vi moderater i många år kritiserade när vi var i opposition. Efter många års väntan trädde den nuvarande terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft. Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem samtidigt kvarstod olösta, liksom att straffskalorna för flera brott var för milda.

För två år sedan kriminaliserades till slut deltagande i terroristorganisation. Sverige har nu förvisso en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet, men arbetet med att ytterligare stärka skyddet behöver fortgå. Regeringen kommer därför senare i vår att lägga fram en proposition om stärkt skydd mot kvalificerade säkerhetshot och organiserad brottslighet. Det handlar om längre förvarstider för personer som utgör kvalificerade säkerhetshot, fler möjligheter för Säkerhetspolisen att använda hemliga tvångsmedel mot kvalificerade säkerhetshot och möjlighet att frysa tillgångar för personer som utgör kvalificerade säkerhetshot.

Fru talman! Terrorhotet varierar som sagt över tid i fråga om både aktörer och intensitet, men det har varit ständigt närvarande i Sverige och vår omvärld under de senaste decennierna. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men samhället i stort har kunnat fortsätta att fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara, samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft.

Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Som grund för det har regeringen beslutat om en strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, att skydda samhällets människor och funktioner och att hantera situationer under och efter ett attentat.

Fru talman! Det skärpta säkerhetspolitiska läget, den ökade hotbilden mot Sverige från bland annat våldsbejakande islamism samt ny lagstiftning innebär att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Från 2022 och fram till i år har Säkerhetspolisens budget ökat med närmare 70 procent, från drygt 1,8 miljarder kronor till över 3 miljarder kronor 2026.

Fru talman! Sverige är ett land som ska präglas av öppenhet och värderingar som frihet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot och våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt demokratiskt samhälle.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar Ulrika Liljebergs upprördhet. Precis som ledamoten har jag träffat många Icahandlare och andra inom handeln, inte minst, som drabbats hårt av upprepade stölder. Jag delar upprördheten över att detta inte beivras och hanteras på ett bättre sätt.

Vad gäller gränsen för ringa stöld ska vi kanske inte ha någon uppfattning om vad Högsta domstolen sätter för praxis. Det är de som har höjt gränsen för ringa stöld – att justera den är alltså inget beslut för regeringen eller riksdagen. I den kontext där denna typ av brottslighet beivras i för liten utsträckning utgör den naturligtvis ett problem.

Jag har en fråga till ledamoten. Jag upplever att ett av de stora problemen är att åklagare säger att de stölder som sker i butik ofta inte får något tillkommande straffvärde. Dessa personer har allt som oftast redan begått så många andra brott – brott mot knivlagen, ringa misshandel, ringa narkotikabrott eller andra stölder – vilket gör att de tillkommande stölderna inte tillmäts något extra straffvärde. Därmed beivras de inte och leder inte till åtal.

Det här vill vi komma bort från genom reformeringen av straffrätten och genom att förändra mängdrabatterna. Hur ser Centerpartiet på detta? Hur kommer Centerpartiet att ställa sig till förändringen i synen på mängdrabatter?

Herr talman! Inledningsvis: Den proposition om alkoholservering som ledamoten jämförde med hade lite andra förutsättningar och var också något enklare att bereda och ta fram. Utredningen om den kom också tidigare.

Ambitionen är absolut att det ska komma på plats så fort som möjligt. Jag kan konstatera att det inte har kommit någon lagrådsremiss och att det inte har lagts fram någon proposition ännu. Det som regeringen har aviserat är mycket riktigt den 1 september, men det finns inte någon som helst ambition att låta det här dra ut längre på tiden än vad som är absolut nödvändigt.

Herr talman! Tack så mycket, Heléne Björklund, för en väldigt angelägen fråga!

Frågan om hur unga rekryteras in i kriminalitet är otroligt viktig. Det finns ett stort behov av att stärka skyddet. Vi såg vilken effekt det fick när polisen fick börja använda hemliga tvångsmedel mot unga under 15 år. Det är en fråga som Socialdemokraterna faktiskt motsatte sig under lång tid.

Vad gäller frågan om att kunna plocka bort rekryteringsannonserna på nätet har vi i regeringspartierna ingen annan uppfattning än att vi är angelägna om att få det här på plats så snart det bara går.

En utredning kom runt jul. Den har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet. Det finns en del synpunkter som måste omhändertas i utredningen och den fortsatta beredningen, så även om vi är angelägna om att det ska gå fort måste det ske på ett korrekt sätt.

Det finns ingen ambition från vår sida att det här ska gå långsammare än nödvändigt, utan det är högsta fart som gäller i den här frågan. Nästa steg är att det ska komma en lagrådsremiss från regeringen.

Herr talman! Vi genomför nu en omläggning av rättspolitiken för att göra Sverige till ett tryggare land. Det handlar om ett grundläggande perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd. Farliga människor ska sitta inne så att alla vi andra vågar vara ute.

Planen för att trycka tillbaka gängen står på tre ben: slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.

Samtidigt har vi genomfört viktiga reformer för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi debatterar nu ett motionsbetänkande om straffrättsliga frågor där ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden behandlas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Med anledning av betänkandet finns det skäl att ge en bredare beskrivning av den omläggning av politiken som regeringen nu genomför. Med säkerhetszoner och preventiva vistelseförbud, självständigt förverkande, anonyma vittnen, utökade hemliga och preventiva tvångsmedel, lättnader i regelverket kring kamerabevakning och rivna sekretesshinder mellan myndigheter har polisen fått en mängd nya verktyg som har visat sig ge goda resultat i brottsbekämpningen.

Regeringen gör historiska satsningar på rättsväsendet. Anslagen till rättsväsendet ökar 2023–2028 från 69 miljarder till 108 miljarder. Detta är helt nödvändigt för att klara av att bekämpa den organiserade brottsligheten men också all annan brottslighet i hela dess bredd. Sverige kan inte ha en ordning där mycket av mängdbrottsligheten helt nonchaleras och där mäns våld mot kvinnor inte tas på samma allvar som den grova organiserade brottsligheten.

Polismyndigheten har fått ett tydligt förändringsuppdrag: att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, få upp trycket i utredningsverksamheten och säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Herr talman! Vi ser nu hur polisen växer också lokalt. Platserna på polisutbildningarna är nu fyllda, och en ny polisutbildning kommer att starta i Uppsala. Det skapar förutsättningar att inte bara arbeta händelsestyrt utan också proaktivt för att förebygga brott.

Kriminalvården byggs ut, och vid mandatperiodens slut kommer kriminalvården att ha expanderat med över 5 000 platser.

Herr talman! För att bekämpa den kriminella ekonomin och välfärdsbrotten har Utbetalningsmyndigheten och Finansiellt underrättelsecentrum inrättats. Polisen har fått nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel även mot viss ekonomisk brottslighet, till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, grovt bidragsbrott och grov smuggling.

Tullens befogenheter har utökats. Utförsel av stöldgods från Sverige har kriminaliserats liksom otillåten hawalaverksamhet. Dessutom har möjligheterna att meddela näringsförbud på grund av brott utvidgats.

Vi tar krafttag för att förhindra gängens rekrytering av barn. Preventiva tvångsmedel har införts även mot barn under 15 år för att komma åt dem som styr och beställer i barnens mobiltelefoner. Vi genomför också upp till en tredubbling av straffet för att rekrytera barn till gängen, från ett maxstraff på fyra år till tolv år. Fler typer av tvångsmedel ska få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och kravet för att använda vissa tvångsmedel, till exempel beslag och husrannsakan, sänks.

Detta kan låta hårt. Men när barn utnyttjas hänsynslöst skyddar dessa reformer barn från att dras in i allvarlig brottslighet.

Herr talman! Vi stärker också brottsoffrens ställning. Brottsoffer ska få brottsskadeersättning direkt från staten. Sedan kräver staten tillbaka ersättningen från gärningsmannen. På så sätt behöver brottsoffret inte själv kräva ersättning från gärningsmannen. Vi stärker också rätten till målsägandebiträde i överrätt.

Även inom det brottsförebyggande arbetet genomförs historiska reformer. En ny socialtjänstlag har införts, och det görs en historisk satsning på över 10 miljarder över fem år. Vi river sekretesshinder mellan skola, polis och socialtjänst, och vi förtydligar föräldraansvaret och stärker föräldrastödet. Vi gör satsningar på skolsociala team. Vi inrättar BOB-strukturen för barn och unga i organiserad brottslighet för att man ska kunna jobba mer effektivt med denna problembild, och vi utökar antalet platser på särskilda ungdomshem. Detta är några exempel på det regeringen gör inom det förebyggande arbetet.

Herr talman! När det gäller de straffrättsliga frågorna genomför regeringen nu den största reformen av straffrätten under modern tid. Vi kommer under våren att besluta om Straffreformutredningens förslag om att skärpa straffen för ett femtiotal brott och se till att hela straffskalan används.

I de fall en gärningsman har begått flera särskilt allvarliga brott blir det möjligt att döma ut livstids fängelse även när livstid inte finns på straffskalan. En straffskärpningsbestämmelse för brott som har samband med kriminella nätverk innebär att gängkriminella kan dömas till dubbla straff. Ett system med villkorligt fängelse införs, och presumtionen mot fängelse avskaffas. Dagens form av mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet avskaffas, och en ny bestämmelse som ger ökat genomslag för tillkommande brott införs.

Herr talman! Vi har sedan tidigare förlängt preskriptionstider, skärpt reglerna för villkorlig frigivning och infört en möjlighet att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen eller om det finns risk för att personen begår nya allvarliga brott. Straffansvaret för försök, förberedelse och stämpling till brott utvidgas, vilket gör att det blir lättare att sätta dit dem som ligger bakom skjutningar och sprängningar runt om i vårt land.

Herr talman! Vi har beslutat om en ny påföljd, säkerhetsförvaring, så att personer med hög risk för återfall i allvarlig brottslighet kan frihetsberövas under längre tid. Givet de varierande ställningstagandena från de olika oppositionspartierna och de olika turer som har varit kan jag konstatera att en rödgrön regering hade haft lite svårt att enas om utformningen av en sådan reform.

Dessutom kriminaliserar vi rymning och skärper regelverket för utvisning på grund av brott.

Herr talman! En viktig del av regeringens arbete är att skydda kvinnor och barn mot våld och sexualbrott, inte minst när det sker i nära relationer. Vi skärper straffen för grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn, grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, och de allra farligaste återfallsförbrytarna ska kunna låsas in på obestämd tid. Personer som har hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten.

Vi har stärkt det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta. En man som använder sin lägenhet för att utöva våld mot sina närstående ska kunna bli av med den, och den våldsutsattas möjlighet att ta över eller behålla lägenheten stärks. Vi har gjort kontaktförbuden effektivare och mer ingripande för att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, och vi arbetar för att skärpa straffen för allvarliga fall av stalkning.

Vi kriminaliserar psykiskt våld och stärker det straffrättsliga skyddet mot sådan utsatthet. Vi ser också över skyddet för den svagare parten i bodelningar för att motverka ekonomiskt våld.

Vi förbättrar preventionen, bland annat genom att riva sekretesshinder så att information kan delas för att förhindra våld. Vi har utformat en konkret nollvision för mäns våld mot kvinnor och inrättat ett särskilt ministerråd för kvinnofrid under statsministerns ledning.

Herr talman! Dessutom har vi kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Vi har gjort det straffbart att inte avslöja eller förhindra ett tvångs- eller barnäktenskap och att försöka föra bort någon utomlands för att giftas bort. Utländska månggiften, tvångsäktenskap och barnäktenskap erkänns inte längre i Sverige. Vi förbjuder även kusinäktenskap. Regionala resurscentrum mot hedersförtryck har permanentats och utökas till hela landet.

Regeringens arbete för ett tryggare och säkrare Sverige är brett. Straffrättsliga förändringar är en viktig del men samtidigt bara en del i en helhet som omfattar många andra reformer inom justitieutskottets beredningsområde men också reformer inom många andra politikområden.

Även om mycket fortfarande återstår att göra kan vi nu börja se resultat. Det dödliga gängvåldet har halverats, och uppklaringen av de grövsta våldsbrotten har ökat markant.

Antalet skjutningar har mer än halverats jämfört med det mörka rekordåret 2022. De senaste veckorna visar dock att tillståndet är skört. Stora framsteg har gjorts, men gängens våldskapital är stort. Benägenheten att använda våld för att lösa konflikter är påtaglig. Det visar att vi inte kan slå av på takten.

Polistätheten är den högsta i modern tid. Det är 1 800 fler poliser i yttre tjänst jämfört med 2022.

De preventiva vistelseförbuden har haft stor effekt på lokalområden. I centrala Göteborg har personrånen halverats, och på platser som Rågsved och Fittja har hela drogscener kunnat stängas ned.

Sedan verktygslådan med preventiva tvångsmedel öppnades har våldsdåd kunnat förhindras, och de kriminella nätverkens kapacitet har kraftigt reducerats.

Genomförda straffskärpningar i kombination med en ökad effektivitet hos de brottsbekämpande myndigheterna har lett till att fler grovt kriminella har kunnat sättas bakom lås och bom. Därmed har de inkapaciterats under lång tid.

Jag ser att jag har dragit över min talartid lite för mycket, men det fanns helt enkelt väldigt mycket att berätta om allt som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör inom det här området. Vi gör allt detta för att vi står på skötsamma människors sida och för att bygga ett Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Vi ser att det har blivit vanligare att mycket unga personer dras in i allvarlig brottslighet. Det är svårt att ta in att 52 barn under 15 år var involverade i rättsliga prövningar av mord och mordplaner under förra året.

Vi vet att den nuvarande ordningen med sluten ungdomsvård för unga mellan 15 och 17 år, som verkställs i Sis regi, fungerar alltför dåligt. Vi ser också att brottsförebyggande insatser för barn och unga över tid har varit svaga och kommit alltför sent.

Min fråga till justitieministern är därför: Vilka åtgärder vidtar regeringen när det kommer till unga som begår grova brott?

Fru talman! Den senaste tiden har internetrelaterade sexualbrott mot barn väckt stor uppmärksamhet och avsky. I medierna har det rapporterats om livestreamade våldtäkter på barn i Filippinerna, styrda av gärningsmän från bland annat Sverige. Vi har kunnat läsa om en öppen handel med barnliknande sexdockor på flera stora e-handelsplattformar. Det är vidriga övergrepp och företeelser.

Frågan om sexuella övergrepp mot barn är dessvärre inte ny, och det pågår redan ett brett arbete på området. Men digitaliseringen har möjliggjort en snabb utveckling av övergreppens former och har på kort tid vidgat räckvidden till fasansfulla proportioner. Lagstiftningen har helt enkelt inte hängt med.

I samband med den mediala uppmärksamheten rörande försäljningen av barnliknande sexdockor på internet kallade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i slutet av november till ett möte med företrädare för e-handel, barnrättsorganisationer och myndigheter. Regeringen har dessutom fört dialog med techbolagen. Så sent som den 3 december träffade företrädare för regeringen plattformar som Tiktok, Snapchat, Google och Meta för att diskutera åtgärder mot gromning och sexuell exploatering av barn.

Budskapet från regeringen är klart: Techbolagen måste göra mer och agera snabbare för att skydda barnen. Arbetet för att skapa förändring fortsätter både här i Sverige och gemensamt inom EU.

Samtidigt, fru talman, som regeringsföreträdare agerade gentemot techbolagen och e-handelsplattformarna väckte Socialdemokraterna i utskottet frågan om att stoppa pedofildockorna. Det var ett initiativ som vi välkomnade. Ingen i denna kammare kan göra annat än instämma i att försäljning av dessa föremål måste upphöra. Förslagen handlade om att regeringen skyndsamt skulle se till att dockorna aldrig skulle kunna nå svenska köpare och att polisen skulle få i uppdrag att uppdatera sina så kallade spärrsidor på nätet för att hindra all trafik till sidor som säljer övergreppsmaterial eller dylika objekt. Det är något som vi fullt ut stöder.

Samtidigt konstaterade vi från Moderaterna och övriga partier i regeringssamarbetet att förslagen som Socialdemokraterna tog initiativ till var alltför avgränsade i relation till problemets omfattning. Det var också någonting som civilsamhällesorganisationer som Child X påpekade.

Det vi diskuterar handlar inte bara om en viss typ av dockor eller enskilda webbsidor utan om en mängd olika fenomen och företeelser på nätet som möjliggör och triggar övergrepp mot barn. Vi drev därför på för att bredda ärendet till att omfatta en större problematik med sexuella övergrepp mot barn online, och vi är väldigt glada för att utskottet kunde nå en enighet kring detta.

Fru talman! Låt mig påminna om att det inte är första gången riksdagen driver på för en starkare offensiv mot övergrepp mot barn på nätet. Redan våren 2022 tog justitieutskottet fram ett förslag till tillkännagivande med krav på åtgärder, efter att Riksrevisionen hade presenterat kritik mot hur polis och åklagare hanterade internetrelaterade sexualbrott mot barn.

Tyvärr valde Socialdemokraterna då att rösta nej till det förslaget med hänvisning att den dåvarande socialdemokratiska regeringen redan gjorde tillräckligt. Men riksdagens kloka majoritet gick emot den linjen och beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen.

Fru talman! Utvecklingen sedan dess har visat att det var rätt och riktigt. Det fanns ett behov då, och det finns ett behov nu. Men det är också tydligt att den nuvarande regeringen under den här tiden har tagit frågan på största allvar och genomfört en lång rad förstärkningar.

Polisen har i dag betydligt bättre förutsättningar att utreda övergrepp mot barn online än bara för bara år sedan. Utredningsarbetet är mer sammanhållet. Specialiserade grupper finns i varje region. Arbetssätt, verktyg och kompetens har stärkts.

Polisen har fått större möjligheter till hemliga tvångsmedel för att kunna utreda brott. Åklagarmyndigheten har utvecklat sina metoder så att fler gärningsmän faktiskt kan ställas till svars. Det här är satsningar som flyttar fram positionerna i hela rättskedjan.

Samtidigt fortsätter regeringen att utveckla verktygen för att kunna möta en brottslighet som ofta sker i det fördolda och i slutna digitala miljöer.

Fru talman! Regeringen har nyligen tagit emot betänkandet Särskilda provokativa åtgärder som föreslår att Polismyndigheten ska kunna använda ett helt nytt och kraftfullt verktyg i arbetet mot grovt barnpornografibrott. Förslaget innebär att polisen, under strikt reglerade former, ska kunna framställa och dela fiktivt material för att kunna ta sig in i slutna nätverk där övergrepp planeras och begås.

Syftet är tydligt: att kunna avslöja förövare som i dag gömmer sig bakom krypterade plattformar. Betänkandet är nu ute på remiss, och det bereds vidare.

Samtidigt har det förebyggande arbetet intensifierats. Polisen arbetar i dag mer systematiskt för att upptäcka barn som utnyttjas i det dolda, till exempel via sugardejtning eller genom köp av direktsända övergrepp.

Regeringen har i dag meddelat att den avser att tillsätta en utredning om att se över vilka svårigheter som finns med att plocka ned sidor med den här typen av material. Den ska också föreslå åtgärder som behöver vidtas.

Fru talman! Trots alla åtgärder som vidtagits visar de senaste avslöjandena hur snabbt förövare anpassar sig och hur nya former av exploatering dyker upp. Därför är utskottets slutsats helt korrekt: arbetet måste nu skärpas ytterligare. Vi står därför helhjärtat bakom utskottsinitiativet.

Spärrlistorna som hindrar åtkomst till övergreppsmaterial behöver utvecklas så att de kan omfatta fler av de miljöer där brottslighet sker eller underlättas. Polisens möjligheter att upptäcka och stoppa övergrepp i den digitala miljön behöver fortsätta att förstärkas. Vi måste hålla trycket uppe mot de globala teknikplattformarna.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka utskottets ledamöter för ett gott samarbete både i den här frågan och under året som har gått. Det här är sista debatten för året.

Låt mig också, i dessa juletider, uttrycka en förhoppning om att alla barn ska få en trygg och fridfull jul.

Jag vill även önska fru talmannen och alla kollegor här i kammaren en riktigt god jul.

Fru talman! Det var precis min poäng. Det är bra att vi är överens om att gemensamt manifestera enighet och att det måste finnas kraft i det här arbetet.

Regeringen har gjort och gör väldigt mycket på det här området under hela mandatperioden. Det vidtas en mängd åtgärder som jag i mitt anförande senare kommer att redogöra för, men det är ändå viktigt att historieskrivningen blir korrekt. Socialdemokraterna tog ett initiativ kopplat till barnsexdockorna. Moderaterna anförde att om initiativet skulle tas vidare behövde det breddas och omfatta den större problematiken kring sexövergrepp online mot barn. Där kunde vi mötas. Det är jag väldigt tacksam för.

Fru talman! Jag och ledamoten hade ett samtal här utanför om att det nog inte skulle bli några repliker i kväll om man inte blev uppretad.

Till att börja med gläds jag åt att vi kan manifestera enighet kring att ytterligare stärka arbetet mot sexuella övergrepp online. Det är en brottslighet som har fått fasansfulla proportioner och som måste bekämpas med full kraft. Mycket görs, men betydligt mer behöver göras. Den breda enigheten stärker också kraften och trycket i arbetet gentemot olika digitala plattformar, som behöver ta större ansvar än vad de gör i dag.

Anledningen till att jag begärde replik är inte att vi är oense i sak utan ledamotens historieskrivning kring ärendet som sådant. Det är mycket riktigt att Socialdemokraterna lämnade ett förslag till utskottet. Men de som lyssnar på debatten bör ha klart för sig att det föreslagna utskottsinitiativet var begränsat till frågan om pedofildockorna, eller barnsexdockorna, i huvudsak. Vi från Moderaternas och regeringspartiernas sida – och resten av utskottet tror jag – ansåg att det var alldeles för smalt. Civilsamhällesorganisationen Child X påpekade också i ett mejl till oss att om utskottet skulle föreslå ett tillkännagivande för regeringen måste det vara bredare än så. Det tog vi fasta på.

Vi återkom till utskottet och sa att vi gärna går vidare med ett initiativ kring barnsexdockorna men att man också behöver titta på den bredare problematik som finns kring sexuella övergrepp online och vad som behöver göras där. Vi har gett och tagit, men det är inte så att Socialdemokraterna ensidigt har drivit regeringen framför sig.

Herr talman! Tack, ledamoten, för tydliga svar!

Jag tycker att det tydligt framgår att Miljöpartiets entusiasm inför att göra skärpningar i straffrätten är begränsad. Man ser gärna att det läggs både pengar och reformkraft på andra områden.

Från Moderaternas och regeringens sida ser vi att det finns ett behov av att skärpa straffen inom en lång rad områden. De som begår brott ska sitta inne för att vanliga, hederliga människor ska våga vara ute. Men här har vi en annan syn än Miljöpartiet.

Frågan är: Hur kommer Miljöpartiet att agera i ett potentiellt framtida samarbete? Kommer Miljöpartiet att lägga sig platt? Eller kommer man att ställa krav på att en kommande regering inte går fram med eller stoppar den här typen av reformer? Det kan då både handla om att man i sak vill annorlunda och om att skapa budgetutrymme för andra typer av reformer, som bistånd eller annat, som är mer prioriterat för Miljöpartiet.

Herr talman! Miljöpartiet får sägas vara det parti som vid sidan av Socialdemokraterna utgör kärnan i ett rödgrönt regeringssamarbete. Varje rödgrönt regeringssamarbete sedan 1998 har innefattat just Miljöpartiet.

Jag noterar att Miljöpartiet motsätter sig många av de straffskärpningar som aviserats. Jag har respekt för att vi kan tycka olika och att vi analyserar behov och förutsättningar olika. En hel del av de aviserade straffskärpningarna träder i kraft redan under denna mandatperiod, men det kommer också att kvarstå reformer som träder i kraft senare.

Kriminalvårdens utbyggnad med tillhörande budgetförstärkningar är till en del ett resultat av brottslighetens utveckling och brottsbekämpandets ökande effektivitet. Men det är också en effekt av regeringens reformer inom straffrättens område.

Jag noterade att ledamoten i sitt anförande sa att hon kommer att närmare analysera de straffskärpningar som regeringen föreslår men att hon redan nu kan meddela att Miljöpartiet har en mycket restriktiv syn på de långtgående ändringar i synen på straff som nu föreslås.

Min fråga till Ulrika Westerlund är möjligtvis hypotetisk, men jag tycker ändå att väljarna förtjänar svar. Hur kommer Miljöpartiet att agera i relation till de föreslagna reformerna? Det handlar delvis om sakfrågan. På vilket sätt kommer man i samarbetet med Socialdemokraterna att motarbeta reformerna? Det var den första frågan.

Den andra frågan är: Hur ser Miljöpartiet på relationen till budgetmedel? De här reformerna kostar en del, och jag kan tänka mig att Miljöpartiet hellre vill höja biståndet.

Fru talman! Som jag avslutade med att säga följer vi noggrant hur brottsofferjourernas möjligheter att utföra sitt uppdrag utvecklas. De fyller en viktig funktion.

Vi ska dock minnas att skillnaderna i budgetförslagen kopplat till rättsväsendet är förhållandevis små. Men det är massiva skillnader i de rödgröna budgetalternativen i stort. Frågan om hur man får ihop de här sakerna kvarstår. Jag har inte heller fått svar på det från Teresa Carvalho.

Hur tänker man att man ska få ihop det rödgröna alternativet när det kommer till budgetar, när bistånd, höjda bidrag, skattesänkningar och avskaffade karensavdrag ska ställas emot varandra? Kommer rättsväsendet att prioriteras? Och vad händer med de 15 miljonerna till Brottsofferjouren? Det står skrivet i stjärnorna.

Stödet till brottsoffer är som sagt en bred fråga. Det handlar om alltifrån straffrätten till att polisen kan utreda brott och en förstärkt kontaktförbudslagstiftning som skapar ett bättre skydd för den som utsatts för exempelvis brott i nära relation. Men Brottsofferjouren fyller också en viktig funktion där.

Fru talman! Vår politik för att ge brottsoffer upprättelse spänner över en lång rad olika områden. Det handlar om alltifrån straffrätten, där vi vill att straffen ska vara rättvisa och återspegla brottens allvar, till att brottsoffren själva inte ska behöva återkräva skadestånd från förövarna utan att de ska få hjälp med den saken.

Sedan finns en mängd insatser där olika aktörer har betydelse. Det kan gälla kommuner, brottsoffermyndigheter och brottsofferjourerna. Brottsofferjourerna fyller en viktig funktion i arbetet. Precis som Teresa Carvalho påpekade handlar det inte om stora belopp, och vi kommer att noga följa utvecklingen av jourernas verksamhet framöver.

Fru talman! I grund och botten råder ingen motsatsställning i synen på att många viktiga förebyggande insatser måste göras inom olika sektorer av samhället.

Det är också viktigt att ha med sig var vi kommer från. När den här regeringen tog över hösten 2022 var inflationen i Sverige 10 procent. Den gröpte ur hushållens budgetar, men den gröpte också ur kommunernas budgetar. Pensionskostnaderna skenade, skolmaten blev dyrare och hyrorna för lokaler steg. Det innebär att både hushåll och kommuner har haft en tuff tid till följd av detta.

Nu har vi fått bukt med inflationen. Det kom nya inflationssiffror i dag – 2,1 procent. Vi har gått från 10 procent till 2,1 procent. Det skapar förutsättningar för både ökade realinkomster och starkare hushållsekonomi, och även den offentliga sektorn och kommunerna har successivt stärkt sin ekonomi för att kunna göra de satsningar de behöver.

Det är i den kontexten vi måste se på de skattesänkningar vi gör för att stärka hushållens ekonomi. Jobbskatteavdragen gynnar framför allt låg- och medelinkomsttagare. Vidare är det den sänkta matmomsen. Det handlar helt enkelt om att inflationen har tryckts tillbaka och att vi nu kan satsa på att stärka hushållens ekonomi.

Fru talman! Moderaterna anser självklart att de förebyggande insatser som görs inom många andra politikområden har stor betydelse för barns och ungdomars uppväxt, inte minst för att motverka rekrytering till kriminalitet. Att jag kanske inte pratade så väldigt mycket om det i dag beror på att många av de bitarna debatteras och beslutas inom ramen för andra utgiftsområden än det vi har att behandla här i dag.

Det handlar om att olika områden går i takt. Det är därför vi har sjösatt den nya socialtjänstlagen, som sätter det förebyggande arbetet i centrum. Det är därför vi genomför förstärkningar inom skolan så att fler elever ska klara skolan. Det är därför vi har gjort satsningar på skolsociala team för att bättre kunna stötta där det finns sociala problem kring elever i skolan.

Frågan om rekrytering har berörts tidigare, och vi kan se att mycket av rekryteringen inte går till som förr i tiden. Då började det med småbrott, och det var en stegvis process innan man kom in kriminaliteten. I dag går det snabbt och sker ofta digitalt.

Den lagstiftning vi nyligen röstade om, hemliga tvångsmedel mot barn och unga under 15 år, innebär att det blir möjligt att avlyssna telefoner, utöva hemlig dataavläsning och så vidare. Den lagen röstade Vänsterpartiet emot. Ett av de mest kraftfulla verktygen för att förebygga och förhindra rekrytering av barn och unga röstade Vänsterpartiet emot.

Fru talman! När Ulf Kristersson för drygt tre år sedan kunde bilda regering med Tidöavtalet som grund gjordes det med mandatet att få ordning på Sverige.

Den grova organiserade brottsligheten hade tillåtits breda ut sig, med det grova våldet i dess spår. Valåret 2022 inträffade mer än en skjutning per dag, vilket krävde mer än ett människoliv per vecka. Men den socialdemokratiska justitieministern, som redan 2017 uttalade att regeringen var på väg att knäcka den organiserade brottsligheten, såg inte allvaret i tid, och det politiska svaret var alltför svagt.

Ungdomsrånen spred skräck hos ungdomar och deras föräldrar. Internationella stöldligor fick härja fritt utan att regeringen förmådde stoppa dem vid gränsen.

Väljarna hade kort och gott fått nog av en rödgrön regering som saknade vilja, förmåga och kraft att gå från ord till handling.

Fru talman! Steg för steg lägger nu regeringen om kriminalpolitiken. Tidöavtalet innehåller en stor mängd offensiva och mönsterbrytande åtgärder. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

Preventiva vistelseförbud, säkerhetszoner och preventiv avlyssning av gängkriminella begränsar de kriminellas frihet men gör vanliga hederliga invånare i vårt land både tryggare och friare. Med hårdare straff kommer både gängkriminella och serievåldtäktsmän att sitta bakom lås och bom längre.

Kontaktförbudslagstiftningen har utvidgats för att öka brottsoffers trygghet. Kriminaliseringen av psykiskt våld stärker skyddet för utsatta kvinnor. Kriminaliseringen av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp stärker skyddet för kvinnor och flickor som lever i en hederskontext.

Med 1 800 fler poliser i uniformerad tjänst förebyggs brottslighet, men fler brott kan också utredas och klaras upp. För att nå målet om en polistäthet i nivå med EU-genomsnittet har regeringen beslutat att polisutbildningen ska utökas med fler platser och att en ny polisutbildning ska startas i Uppsala. Därtill förbereds för att införa en betald polisutbildning för att ytterligare öka förutsättningarna att rekrytera till polisyrket.

Vi har infört en ny socialtjänstlag där det förebyggande arbetet är ett kärnuppdrag. Föräldrarnas roll och ansvar är centrala, och därför förstärks föräldraskapsstödet. Den statliga barn- och ungdomsvården reformeras. Kriminalvården tar i sommar över ansvaret för unga som döms för grova brott.

Unga som vårdas med stöd av LVU på grund av koppling till grov kriminalitet ska kunna punktmarkeras med fotboja. Skolsociala team, något som redan i dag finns på många skolor, utvecklas ytterligare. Med genomgripande reformer av sekretesslagstiftningen får myndigheterna nya verktyg att såväl strypa den kriminella ekonomin som bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella gängen.

Fru talman! Med den nya förverkandelagstiftningen kommer vi åt gängens bilar, kontanter, lyxprylar och till och med fastigheter. Så sent som för två veckor sedan ställde vi oss här i kammaren bakom regeringens proposition om utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott för att göra det svårare att använda företag som brottsverktyg. Ett finansiellt underrättelsecentrum har inrättats där polisen, bankerna och flera andra aktörer samarbetar för att komma åt den kriminella ekonomin.

Därtill görs massiva satsningar på rättsväsendet i statens budget.

Fru talman! Sverige står som bekant inför allvarliga utmaningar när det gäller trygghet och säkerhet. Den systemhotande brottsligheten, terrorhotet och främmande makters påverkan kräver kraftfulla åtgärder. Men vi får inte heller glömma det allvarliga samhällsproblemet kopplat till mäns våld mot kvinnor, som måste bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Vi har även en utbredd mängdbrottslighet, med allt från tillgreppsbrott till bedrägerier, som också behöver beivras.

Fru talman! Allt detta är bakgrunden till att den moderatledda regeringen stärker rättsväsendet med omfattande satsningar i budgetpropositionen för 2026 och kommande år. För perioden 2023–2028 ökar budgeten för rättsväsendet från 69 miljarder till 108 miljarder kronor. För 2026 får alla myndigheter inom rättsväsendet ökade anslag.

Satsningen på polistillväxten behöver fortsätta, med en lokalt synlig och närvarande polis i hela landet.

Brottslighetens utveckling, mer resurser och nya verktyg till polis och åklagare samt skärpta straff gör att trycket på Kriminalvården är högt. Kriminalvården genomför därför nu den största utbyggnaden i modern tid. Med ökade anslag skapar vi förutsättningar för att tillväxten ska fortsätta.

Fru talman! En väl fungerande rättsstat kräver att hela kedjan fungerar. Därför förstärker vi Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rättsmedicinalverket.

Brottsoffer ska få upprättelse och stöd. Vi stärker Brottsoffermyndigheten för att stärka arbetet i den delen.

I en alltmer orolig omvärld stärker vi också Säkerhetspolisen, vilket är nödvändigt för att möta de växande hoten från såväl främmande makt som våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen har också en viktig roll i att skydda den centrala statsledningen och den svenska demokratin.

Fru talman! Vid en ytlig granskning av de olika budgetförslag avseende rättsväsendet som i dag ligger på bordet kan man lätt dra slutsatsen att det råder bred samsyn kring rättspolitiken. Det vi ser är en budgetproposition från regeringen där tydliga och offensiva satsningar görs för att stärka hela rättsväsendet och att oppositionen hänger på i sina budgetmotioner, med några smärre tillägg.

Skrapar man lite på ytan, fru talman, framträder dock en annan bild, nämligen att den rödgröna oppositionen bestående av Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet är djupt splittrad. Det kan gälla rättspolitikens inriktning, där Vänsterpartiet och Miljöpartiet i de flesta fall röstar emot både straffskärpningar och nya verktyg till polisen. Men de rödgröna partierna är också djupt splittrade när det kommer till den ekonomiska politiken. När det i en rödgrön regeringsförhandling ska kompromissas om ett kraftigt höjt bistånd, sänkta skatter och höjda bidrag är det inte alls givet att utlovade satsningar på rättsväsendet är fredade.

Historiken med en rödgrön majoritet här i kammaren, där det enda som förenar är att hålla ett parti borta från inflytande, förskräcker. I en konstellation där alla överenskommelser är transaktionella kan utfallet bli i stort sett vad som helst. Förra gången sålde man ut svenska utrikespolitiska intressen för att få stöd från en före detta vänsterpartistisk vilde. Frågan är obesvarad vad gäller vilka svenska intressen som kommer att få stryka på foten om Magdalena Andersson, om olyckan är framme, får möjlighet att bilda regering efter nästa val.

Fru talman! Den oundvikliga fråga som därför måste ställas och få ett svar är: Vad är det som kommer att få stryka på foten när det rödgröna regeringsalternativet ska lägga fram en gemensam budget? Är det Miljöpartiets massiva höjningar av biståndet? Är det Vänsterpartiets bidragshöjningar? Är det Socialdemokraternas avskaffande av karensavdraget? Är det Centerpartiets skattesänkningar? Eller är det satsningarna på rättsväsendet som till syvende och sist kommer att få stryka på foten när man ska komma överens?

Fru talman! Vi är nu tre år in på en tioårig resa för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Vi börjar nu tydligt se resultat på flera områden. Skjutningarna har mer än halverats sedan Gunnar Strömmer tillträdde som justitieminister. Brottsvinsterna från bedrägerier minskar nu efter att i flera år ha ökat kraftigt. De internationella stöldligorna stoppas i större utsträckning vid gränsen, och stöldbrotten minskar till följd av det.

Vi kommer dock inte att vila förrän varje medborgare i vårt land kan känna sig trygg. Med budgetpropositionens omfattande förstärkning av rättsväsendet tar vi nu ytterligare viktiga steg på vägen mot ett säkrare, tryggare och friare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Som jag sa i mitt föregående inlägg är det en lång bit kvar. Mycket är gjort, och vi tar också tydliga steg framåt. Det går inte att bortse från att antalet skjutningar mer än halverats sedan regeringsskiftet, men det finns många kvarstående problem. Det är också så att regeringen har en omfattande reformagenda för utvecklingen av rättspolitiken och förstärkningen av det förebyggande arbetet.

Det som bekymrar mig är att Socialdemokraterna kan uttrycka att de inte är ”soft on crime” utan är lika tuffa som regeringen. Hur skulle denna politik genomföras nästa mandatperiod om olyckan skulle vara framme och Magdalena Andersson får bilda regering tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet? Det är ett gäng där hälften röstar nej till många av de allra viktigaste straffrättsliga reformerna och till många av de allra viktigaste reformerna för att ge polisen utökade verktyg. Dessutom är dessa partier inte alls överens om den ekonomiska politiken. Detta gäller kanske inte på rättsväsendets område, men det gäller på alla andra områden. Man kan mycket väl komma att kompromissa bort de satsningar som man har på rättsväsendet.

Kommer rättsväsendet att vara lika prioriterat i Vänsterpartiets budget, exempelvis, när det ska vägas mot Centerpartiets skattesänkningar eller Miljöpartiets satsningar på biståndet? Hur kommer de prioriteringarna att gå ihop? Hur kommer ni att få ihop det? Hur kommer ni att hålla ihop budgeten?

Fru talman! Socialdemokraterna har under de senaste veckorna visat sin sanna sida med härvan kring det socialdemokratiska mediebolaget Aktuellt i Politiken. Det finns mycket att säga om detta, men jag lämnar det till en annan debatt.

Det som än en gång har blivit tydligt är Socialdemokraternas ovana att anklaga andra för brister samtidigt som man är ovillig att ta ansvar för sitt eget handlande och sina egna tillkortakommanden. Under åtta år av socialdemokratiskt regeringsinnehav förnekades och förminskades problemen. Morgan Johansson uttryckte till och med 2017 att man var på väg att knäcka den organiserade brottsligheten. Till följd av de tankegångarna var man också saktfärdig. Det hände inte särskilt mycket, och det lilla som hände skedde tack vare en opposition i riksdagen som tvingade Socialdemokraterna att agera.

Den nuvarande regeringen är på väg att vända utvecklingen, oavsett vad Teresa Carvalho står här och säger. Vi har en bra bit kvar – den grova organiserade brottsligheten är fortfarande ett allvarligt samhällsproblem, och det kommer att ta många år innan vi har knäckt den – men vi är på väg att vända utvecklingen.

Socialdemokraterna upprepar ofta att man inte kommer att vara ”soft on crime”, men dessvärre är trovärdigheten låg. De partier man tänker sig att regera tillsammans med röstar nej till i stort sett alla förslag. Även om vi är överens om rättsväsendets budget finns det otroligt stora skillnader när det gäller den ekonomiska politiken i övrigt.

Min fråga är helt enkelt: Hur har Teresa Carvalho tänkt sig att få ihop det med sina rödgröna kamrater?