Mikael Damsgaard

Herr talman! Frågan om straffbarhetsålder är ingenting vi debatterar i det här ärendet, men jag kan konstatera att Socialdemokraterna i sin följdmotion röstar nej, det vill säga avslag helt och hållet till sänkt straffbarhetsålder. Det är naturligtvis olyckligt, men det är en annan fråga.

Visst kommer det att finnas skolverksamhet. Det kommer att ha startat skolverksamhet före 2028. Kriminalvården kommer att bedriva skolverksamhet, och Kriminalvården har utannonserat tjänster. Kriminalvården har över hundra sökande till varje tjänst inom de här barn- och ungdomsavdelningarna. Det kommer att finnas skolverksamhet på plats.

Sedan är det kanske så att regleringen inte fullt ut är på plats, och det hade varit önskvärt om Socialdemokraterna hade påbörjat det här arbetet tidigare. Vi har ett tillkännagivande redan från 2019 om att detta arbete borde sättas igång och att Kriminalvården borde ta över det här ansvaret från Statens institutionsstyrelse.

Nej, allt är inte klart, men det beror ju också på att arbetet startade för sent. Hade Socialdemokraterna varit på, och sett allvarligare på problemet redan förra mandatperioden, hade vi kommit längre. Då hade vi kanske haft allting – all reglering – på plats. Det hade varit bra. Men det är inte ett alternativ för oss moderater att nu, som Socialdemokraterna möjligtvis vill, säga att vi ska vänta med att göra den här förändringen därför att skolverksamheten inte är på plats.

(Applåder)

Herr talman! Det är helt riktigt att skolgången är helt central för att lyckas med det återfallsförebyggande uppdraget. Det finns en sysselsättningsplikt för de unga i det lagförslag som ligger på bordet, och i det är just skolan och utbildningen den centrala beståndsdelen.

Vad gäller de olika delarna i den här reformen har regeringen drivit genomförandet av reformen i ett högt tempo. Vi har valt att gå vidare med inrättandet av ungdomsfängelser trots att alla beståndsdelar kanske inte är helt färdiga. Varför gör vi det? Jo, därför att samhällsutvecklingen och den situation vi har gör att det är nödvändigt att gå vidare med den här reformen nu.

Utredningen föreslog att vi skulle vänta ytterligare 18 månader. Jag vet inte om det är det Socialdemokraterna vill. För oss är det viktigt att vi kan sjösätta den här reformen den 1 juli för att skapa trygga och säkra förhållanden för de ungdomar som begår allvarliga brott.

Vad gäller uppbyggnaden av ungdomsavdelningarna, liksom skolverksamheten, är det också något som kommer att ske successivt. Det är ju inte så att de som sitter inom Statens institutionsstyrelses verksamheter i dag kommer att flyttas över till Kriminalvården, utan det är de som begår brott efter den 1 juli 2026 som kommer att dömas till fängelse och därmed successivt komma in i Kriminalvårdens hägn.

Men vi ser också att det är populärt att arbeta inom skolorna. Varje tjänst har mer än hundra sökande, så vi ser att det finns goda möjligheter att bedriva bra skolverksamhet inom Kriminalvården.

Herr talman! Det är helt riktigt att skolgången är helt central för att lyckas med det återfallsförebyggande uppdraget. Det finns en sysselsättningsplikt för de unga i det lagförslag som ligger på bordet, och i det är just skolan och utbildningen den centrala beståndsdelen.

Vad gäller de olika delarna i den här reformen har regeringen drivit genomförandet av reformen i ett högt tempo. Vi har valt att gå vidare med inrättandet av ungdomsfängelser trots att alla beståndsdelar kanske inte är helt färdiga. Varför gör vi det? Jo, därför att samhällsutvecklingen och den situation vi har gör att det är nödvändigt att gå vidare med den här reformen nu.

Utredningen föreslog att vi skulle vänta ytterligare 18 månader. Jag vet inte om det är det Socialdemokraterna vill. För oss är det viktigt att vi kan sjösätta den här reformen den 1 juli för att skapa trygga och säkra förhållanden för de ungdomar som begår allvarliga brott.

Vad gäller uppbyggnaden av ungdomsavdelningarna, liksom skolverksamheten, är det också något som kommer att ske successivt. Det är ju inte så att de som sitter inom Statens institutionsstyrelses verksamheter i dag kommer att flyttas över till Kriminalvården, utan det är de som begår brott efter den 1 juli 2026 som kommer att dömas till fängelse och därmed successivt komma in i Kriminalvårdens hägn.

Men vi ser också att det är populärt att arbeta inom skolorna. Varje tjänst har mer än hundra sökande, så vi ser att det finns goda möjligheter att bedriva bra skolverksamhet inom Kriminalvården.

Herr talman! Det råder ett högt reformtempo inom rättspolitiken. Från i dag och fram till augusti kommer 20 propositioner inom justitieutskottets beredningsområde att behandlas i kammaren. Det har förmodligen aldrig tidigare hänt att ett utskott på så kort tid behandlar så många propositioner.

Vissa tycker att det går för snabbt, men det är inte min uppfattning. De produkter som kommer att behandlas har i allmänhet genomgått år av beredning innan de kommer till riksdagen. När det kommer till den fråga som vi debatterar i dag riktade riksdagen redan 2019 ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om att återkomma med förslag i frågan.

Herr talman! Den grova brottsligheten tränger allt längre ned i åldrarna. Vi ser att riktigt unga, barn under 15 år, involveras i mordplaner men också att äldre tonåringar, trots sin låga ålder, redan har kommit långt i sin kriminella karriär. Det är tydligt att systemet kring unga som begår allvarliga brott inte har hängt med i samhällsutvecklingen.

Minderåriga som har begått så allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd är nödvändig döms i dag till sluten ungdomsvård på Sis särskilda ungdomshem. Dessa är verksamheter som har ett stort och svårt uppdrag och som genom åren dessvärre har dragits med svåra problem.

Påföljden sluten ungdomsvård infördes 1999, men sedan dess har samhället förändrats. De unga som begår brott begår fler och farligare brott än tidigare. Det har blivit vanligare att använda vapen och sprängmedel och att brotten har koppling till kriminella nätverk. Nästan alla som döms till sluten ungdomsvård för brott med koppling till kriminella nätverk återfaller i brott.

Herr talman! De statliga ungdomshemmen ska vårda unga, både tjejer och killar, med vitt skilda svårigheter och problem. Det kan handla om självskadebeteenden, missbruk eller andra sociala svårigheter, men det handlar också i allt större utsträckning om involvering i kriminalitet.

Landets socialtjänster placerar unga på ungdomshem enligt LVU eller enligt lagen om sluten ungdomsvård som påföljd för de allvarliga brott som de har dömts för. Från 2021 till 2025 ökade det genomsnittliga antalet placerade ungdomar enligt lagen om sluten ungdomsvård från 59 till 246. Samtidigt minskade antalet unga som socialtjänsterna placerade på Sis-hem något. Det innebär att de dömda ungdomarna, som 2021 utgjorde omkring 10 procent av ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen, i dag utgör mer än en tredjedel. Sis uppdrag har helt enkelt förändrats i grunden.

Herr talman! Vi debatterar i dag hur vi ska hantera de ungdomar som döms för så allvarliga brott att frihetsberövande påföljder är nödvändiga. Att detta fungerar väl är avgörande för att skydda det omgivande samhället från allvarlig brottslighet, skydda unga personer från att begå ytterligare allvarliga brott och inte minst ge dessa unga personer bästa möjliga förutsättningar att efter avtjänat straff återföras till det öppna samhället utan att återigen dras in i kriminalitet.

Herr talman! För att ha det självklara sagt vill vi allra helst fånga upp dessa barn och ungdomar innan gängen gör det. Regeringen har infört en mer förebyggande socialtjänstlag och investerar närmare 10 miljarder kronor i socialtjänstens omställning. Vi har lagstadgat kommunernas ansvar att arbeta brottsförebyggande, och vi river sekretesshinder så att skola, socialtjänst och polis ska kunna samarbeta bättre. Vi lagar dagens glapp mellan frivilliga insatser och tvångsvård genom att ge socialtjänsten tillgång till fler verktyg när föräldrarna inte medverkar. Vi ser också över hela den statliga ungdomsvården så att alla barn som placeras på de särskilda ungdomshemmen ska få bra vård.

Herr talman! Vi behöver stoppa rekryteringen av barn och unga. I dag sprids rena morduppdrag riktade till barn på sociala medier som Tiktok, Instagram och Snapchat. Det gör att unga mycket snabbt kan gå från att inte alls finnas på polisens radar till att skjuta eller spränga, och i värsta fall mörda.

Regeringen har genom ett snabbspår drivit fram ny lagstiftning som tvingar nätplattformar att ta bort gängens rekryteringsmaterial inom en timme efter publicering, på samma sätt som redan sker vid terrorpropaganda. Om plattformarna inte agerar väntar kännbara böter på upp till 5 miljoner kronor.

Sverige blir först i EU med en sådan lag, men när det kommer till gängens rekrytering på nätet var Sverige möjligtvis bland de första att drabbas av fenomenet. Det är ett fenomen som har spridit sig till fler länder, och fler lär följa Sverige i denna fråga.

Regeringen planerar att lägga en proposition på riksdagens bord den 28 maj, och om vi i riksdagen kan komma överens kan beslut fattas redan före midsommar.

Det är också helt centralt, herr talman, att komma åt de äldre kriminella som styr, beställer och rekryterar. En avgörande förändring kom på plats den 1 oktober, då polisen gavs möjlighet att använda hemliga tvångsmedel och preventiva tvångsmedel även mot barn under 15 år, inte minst för att komma åt beställarna i barnens mobiltelefoner och på så vis förebygga och förhindra att barn dras in i allvarliga brott.

Regeringen, åklagare och polis arbetar också intensivt med att få kriminella som gömmer sig utomlands gripna och lagförda. Så sent som i förra veckan var justitieminister Gunnar Strömmer i Tunisien för att öppna nya dörrar till samarbete.

Herr talman! Även om det brottsförebyggande och det preventiva arbetet utvecklas både hos kommuner och hos de brottsbekämpande myndigheterna ser vi att alltför många barn begår allvarliga brott. När så är fallet måste det också finnas en reaktion. Det handlar om att ge brottsoffer upprättelse, att skydda samhället från allvarlig brottslighet och att ge rätt förutsättningar för ett liv utan kriminalitet.

Vi har i dag att ta ställning till regeringens proposition om att dagens ordning med sluten ungdomsvård hos Statens institutionsstyrelse ska utmönstras och ersättas med fängelse och att Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten. Fängelsestraffen ska verkställas på särskilda barn- och ungdomsavdelningar på ett antal anstalter i landet.

Moderaterna drev denna fråga redan under förra mandatperioden och tvingade den dåvarande socialdemokratiska regeringen att tillsätta en utredning om att ersätta påföljden sluten ungdomsvård med ungdomsfängelse. I augusti 2023 tog regeringen emot utredningen, som föreslog just att påföljden sluten ungdomsvård skulle utmönstras och ersättas med fängelse.

Varför gör vi då detta? Vi menar att det skapar bättre förutsättningar för ett liv utan kriminalitet efter avslutad inlåsning. Den omläggning av kriminalpolitiken som regeringen genomför i kombination med att brottsligheten blir allvarligare leder till längre strafftider. Då är det ännu viktigare både med hög kvalitet i skolgång och behandling och att barnen får rätt stöd vid övergång mellan institution och frihet för att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården kan också inom ramen för villkorlig frigivning och sin rikstäckande frivårdsverksamhet ge ett helt annat stöd för återanpassning till ett liv i frihet. Det tillgodoser bättre behovet av samhällsskydd. Kriminalvården har en helt annan erfarenhet av, och en verktygslåda för, att arbeta med personer som begår allvarliga brott. Det handlar inte minst om att skydda såväl intagna som personal från hot och våld.

Dessutom kan den här reformen bidra till en rimligare arbetsfördelning mellan statlig ungdomsvård och kriminalvård. Sis kan framöver fokusera på sitt viktiga uppdrag att ge vård till barn och unga som tvångsomhändertas av socialtjänsterna. Fler barn i riskzon kan på det sättet få rätt hjälp och rätt förebyggande insatser.

På de särskilda barn- och ungdomsavdelningarna inom Kriminalvården kommer barnen att få vård och utbildning som är anpassad efter barnens mognad och behov för att hjälpa dem att bryta den kriminella livsstilen. Bland annat innebär förslagen att barn ska placeras åtskilda från vuxna, att Kriminalvården ska bedriva utbildning och att principen om barnets bästa ska genomsyra varje insats som vidtas.

Kriminalvården har haft i uppdrag att förbereda inrättandet av ungdomsfängelser för barn och unga sedan våren förra året och ett särskilt uppdrag kring skolverksamheten. Genom strukturerad sysselsättning med utbildning i fokus skapas en viktig grund för det återfallsförebyggande arbetet.

Herr talman! Att utmönstra sluten ungdomsvård och ersätta den med fängelse och att överföra ansvaret för verkställigheten från Statens institutionsstyrelse till Kriminalvården gör vi inte i första hand för att straffa barn utan för att skydda samhället, stärka brottsoffers upprättelse och skapa bättre förutsättningar för dessa barn och ungdomar att bryta med en destruktiv kriminell tillvaro.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och bifall till propositionen.

(Applåder)

Herr talman! Det råder ett högt reformtempo inom rättspolitiken. Från i dag och fram till augusti kommer 20 propositioner inom justitieutskottets beredningsområde att behandlas i kammaren. Det har förmodligen aldrig tidigare hänt att ett utskott på så kort tid behandlar så många propositioner.

Vissa tycker att det går för snabbt, men det är inte min uppfattning. De produkter som kommer att behandlas har i allmänhet genomgått år av beredning innan de kommer till riksdagen. När det kommer till den fråga som vi debatterar i dag riktade riksdagen redan 2019 ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om att återkomma med förslag i frågan.

Herr talman! Den grova brottsligheten tränger allt längre ned i åldrarna. Vi ser att riktigt unga, barn under 15 år, involveras i mordplaner men också att äldre tonåringar, trots sin låga ålder, redan har kommit långt i sin kriminella karriär. Det är tydligt att systemet kring unga som begår allvarliga brott inte har hängt med i samhällsutvecklingen.

Minderåriga som har begått så allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd är nödvändig döms i dag till sluten ungdomsvård på Sis särskilda ungdomshem. Dessa är verksamheter som har ett stort och svårt uppdrag och som genom åren dessvärre har dragits med svåra problem.

Påföljden sluten ungdomsvård infördes 1999, men sedan dess har samhället förändrats. De unga som begår brott begår fler och farligare brott än tidigare. Det har blivit vanligare att använda vapen och sprängmedel och att brotten har koppling till kriminella nätverk. Nästan alla som döms till sluten ungdomsvård för brott med koppling till kriminella nätverk återfaller i brott.

Herr talman! De statliga ungdomshemmen ska vårda unga, både tjejer och killar, med vitt skilda svårigheter och problem. Det kan handla om självskadebeteenden, missbruk eller andra sociala svårigheter, men det handlar också i allt större utsträckning om involvering i kriminalitet.

Landets socialtjänster placerar unga på ungdomshem enligt LVU eller enligt lagen om sluten ungdomsvård som påföljd för de allvarliga brott som de har dömts för. Från 2021 till 2025 ökade det genomsnittliga antalet placerade ungdomar enligt lagen om sluten ungdomsvård från 59 till 246. Samtidigt minskade antalet unga som socialtjänsterna placerade på Sis-hem något. Det innebär att de dömda ungdomarna, som 2021 utgjorde omkring 10 procent av ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen, i dag utgör mer än en tredjedel. Sis uppdrag har helt enkelt förändrats i grunden.

Herr talman! Vi debatterar i dag hur vi ska hantera de ungdomar som döms för så allvarliga brott att frihetsberövande påföljder är nödvändiga. Att detta fungerar väl är avgörande för att skydda det omgivande samhället från allvarlig brottslighet, skydda unga personer från att begå ytterligare allvarliga brott och inte minst ge dessa unga personer bästa möjliga förutsättningar att efter avtjänat straff återföras till det öppna samhället utan att återigen dras in i kriminalitet.

Herr talman! För att ha det självklara sagt vill vi allra helst fånga upp dessa barn och ungdomar innan gängen gör det. Regeringen har infört en mer förebyggande socialtjänstlag och investerar närmare 10 miljarder kronor i socialtjänstens omställning. Vi har lagstadgat kommunernas ansvar att arbeta brottsförebyggande, och vi river sekretesshinder så att skola, socialtjänst och polis ska kunna samarbeta bättre. Vi lagar dagens glapp mellan frivilliga insatser och tvångsvård genom att ge socialtjänsten tillgång till fler verktyg när föräldrarna inte medverkar. Vi ser också över hela den statliga ungdomsvården så att alla barn som placeras på de särskilda ungdomshemmen ska få bra vård.

Herr talman! Vi behöver stoppa rekryteringen av barn och unga. I dag sprids rena morduppdrag riktade till barn på sociala medier som Tiktok, Instagram och Snapchat. Det gör att unga mycket snabbt kan gå från att inte alls finnas på polisens radar till att skjuta eller spränga, och i värsta fall mörda.

Regeringen har genom ett snabbspår drivit fram ny lagstiftning som tvingar nätplattformar att ta bort gängens rekryteringsmaterial inom en timme efter publicering, på samma sätt som redan sker vid terrorpropaganda. Om plattformarna inte agerar väntar kännbara böter på upp till 5 miljoner kronor.

Sverige blir först i EU med en sådan lag, men när det kommer till gängens rekrytering på nätet var Sverige möjligtvis bland de första att drabbas av fenomenet. Det är ett fenomen som har spridit sig till fler länder, och fler lär följa Sverige i denna fråga.

Regeringen planerar att lägga en proposition på riksdagens bord den 28 maj, och om vi i riksdagen kan komma överens kan beslut fattas redan före midsommar.

Det är också helt centralt, herr talman, att komma åt de äldre kriminella som styr, beställer och rekryterar. En avgörande förändring kom på plats den 1 oktober, då polisen gavs möjlighet att använda hemliga tvångsmedel och preventiva tvångsmedel även mot barn under 15 år, inte minst för att komma åt beställarna i barnens mobiltelefoner och på så vis förebygga och förhindra att barn dras in i allvarliga brott.

Regeringen, åklagare och polis arbetar också intensivt med att få kriminella som gömmer sig utomlands gripna och lagförda. Så sent som i förra veckan var justitieminister Gunnar Strömmer i Tunisien för att öppna nya dörrar till samarbete.

Herr talman! Även om det brottsförebyggande och det preventiva arbetet utvecklas både hos kommuner och hos de brottsbekämpande myndigheterna ser vi att alltför många barn begår allvarliga brott. När så är fallet måste det också finnas en reaktion. Det handlar om att ge brottsoffer upprättelse, att skydda samhället från allvarlig brottslighet och att ge rätt förutsättningar för ett liv utan kriminalitet.

Vi har i dag att ta ställning till regeringens proposition om att dagens ordning med sluten ungdomsvård hos Statens institutionsstyrelse ska utmönstras och ersättas med fängelse och att Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten. Fängelsestraffen ska verkställas på särskilda barn- och ungdomsavdelningar på ett antal anstalter i landet.

Moderaterna drev denna fråga redan under förra mandatperioden och tvingade den dåvarande socialdemokratiska regeringen att tillsätta en utredning om att ersätta påföljden sluten ungdomsvård med ungdomsfängelse. I augusti 2023 tog regeringen emot utredningen, som föreslog just att påföljden sluten ungdomsvård skulle utmönstras och ersättas med fängelse.

Varför gör vi då detta? Vi menar att det skapar bättre förutsättningar för ett liv utan kriminalitet efter avslutad inlåsning. Den omläggning av kriminalpolitiken som regeringen genomför i kombination med att brottsligheten blir allvarligare leder till längre strafftider. Då är det ännu viktigare både med hög kvalitet i skolgång och behandling och att barnen får rätt stöd vid övergång mellan institution och frihet för att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården kan också inom ramen för villkorlig frigivning och sin rikstäckande frivårdsverksamhet ge ett helt annat stöd för återanpassning till ett liv i frihet. Det tillgodoser bättre behovet av samhällsskydd. Kriminalvården har en helt annan erfarenhet av, och en verktygslåda för, att arbeta med personer som begår allvarliga brott. Det handlar inte minst om att skydda såväl intagna som personal från hot och våld.

Dessutom kan den här reformen bidra till en rimligare arbetsfördelning mellan statlig ungdomsvård och kriminalvård. Sis kan framöver fokusera på sitt viktiga uppdrag att ge vård till barn och unga som tvångsomhändertas av socialtjänsterna. Fler barn i riskzon kan på det sättet få rätt hjälp och rätt förebyggande insatser.

På de särskilda barn- och ungdomsavdelningarna inom Kriminalvården kommer barnen att få vård och utbildning som är anpassad efter barnens mognad och behov för att hjälpa dem att bryta den kriminella livsstilen. Bland annat innebär förslagen att barn ska placeras åtskilda från vuxna, att Kriminalvården ska bedriva utbildning och att principen om barnets bästa ska genomsyra varje insats som vidtas.

Kriminalvården har haft i uppdrag att förbereda inrättandet av ungdomsfängelser för barn och unga sedan våren förra året och ett särskilt uppdrag kring skolverksamheten. Genom strukturerad sysselsättning med utbildning i fokus skapas en viktig grund för det återfallsförebyggande arbetet.

Herr talman! Att utmönstra sluten ungdomsvård och ersätta den med fängelse och att överföra ansvaret för verkställigheten från Statens institutionsstyrelse till Kriminalvården gör vi inte i första hand för att straffa barn utan för att skydda samhället, stärka brottsoffers upprättelse och skapa bättre förutsättningar för dessa barn och ungdomar att bryta med en destruktiv kriminell tillvaro.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och bifall till propositionen.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen genomför nu den största offensiven mot brottsligheten i svensk modern historia. Det handlar om förstärkning av hela rättskedjan, nya verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna, en helrenovering av det brottsförebyggande arbetet och en fullständig översyn av strafflagstiftningen.

Vi flyttar fokus från gärningsmannen till brottsoffret. Straffen ska spegla brottens allvar. Vi inför dubbla straff för brott som utförs i kriminella miljöer. Dagens form av mängdrabatt ska avskaffas, och reglerna om villkorlig frigivning har skärpts.

Fängelsestraff syftar till att ge brottsoffer upprättelse och att ge förövaren möjlighet att efter straffet återinträda i det öppna samhället som laglydig samhällsmedlem. Men fängelsestraff syftar också inte minst till att skydda samhället från farliga gärningsmän. Frågan om att skärpa straffen handlar om rättvisa, att ansträngning ska löna sig och att brott ska straffa sig.

Herr talman! För att klara allt detta behöver Kriminalvården byggas ut kraftigt. Från 2023 till 2028 kommer Kriminalvårdens budget att mer än fördubblas – från 14 till över 30 miljarder kronor per år.

Sedan 2022 har 5 000 nya platser tillkommit. I Kriminalvårdens platskapacitetsplan för åren 2026–2035 har Kriminalvården prognostiserat en kraftig ökning av personer i fängelse från dagens 9 000 till ungefär 17 000.

Denna prognos bygger på lagstiftning från den 1 januari i år samt de reformer som finansieras i budgetpropositionen för 2026. Till det kommer de icke tidssatta reformerna från Straffreformutredningen samt förändrade regler för villkorlig frigivning, vilket kräver ytterligare ett stort antal platser. Från sommaren införs dessutom ett system med ungdomsavdelningar för unga under 18 år som döms till fängelse i stället för sluten ungdomsvård som i dag.

Herr talman! För att ha det självklara sagt: Antalet intagna beror, till sin natur, på brottslighetens utveckling. Regeringens offensiv mot kriminaliteten syftar ytterst till att brottsligheten ska minska och att Sverige ska bli ett tryggare och säkrare land.

En sak är dock säker. En kraftig utbyggnad av häkten och anstalter kommer att vara nödvändig under den tioårsperiod vi har framför oss. Det handlar om att bygga ut befintliga anstalter och häkten, att bygga helt nya anstalter och häkten i Sverige och att i fler fall överföra verkställighet till den dömdes hemland i de fall då det handlar om utländska medborgare.

Regeringen har dessutom skrivit avtal med Estland om att hyra 600 fängelseplatser i Tartu med start i år. Riksdagen kommer att behandla den frågan senare under våren.

I detta sammanhang, fru talman, finns det anledning att påminna oss om hur det lät när vi förra året debatterade motsvarande betänkande. Då sökte jag klarhet i Socialdemokraternas hållning till kriminalvårdsplatser utomlands. I Socialdemokraternas reservation i betänkandet var de mycket klara med att de inte ville gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands. De uttryckte det på följande sätt i sin reservation: ”Vi begär därför att regeringen inte ska gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands.”

Efter det har Socialdemokraterna glädjande nog bytt uppfattning. Frågan om fängelseplatser utomlands kan således läggas till den lista på förslag där Socialdemokraterna först är bestämt emot för att en kort tid senare byta uppfattning.

Vi minns hur det var när riksdagen beslutade om lagstiftning för säkerhetszoner. Då menade de att zonerna var diskriminerande. Men bara någon månad senare ville de införa säkerhetszoner i hela södra Stockholm.

Socialdemokraternas kamrater på den rödgröna sidan, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, tycks dock fortsatt motsätta sig förslaget om anstaltsplatser utomlands. Det är tydligt att med en rödgrön regering skulle många viktiga rättspolitiska reformer inte komma på plats på grund av Socialdemokraternas egen oförmåga men inte minst också på grund av att de rödgröna kamraterna skulle fungera som effektiva bromsklossar.

Fru talman! Personer som upprepade gånger begår brott står för en mycket stor andel av den totala brottsligheten i samhället. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster för samhället såväl för den enskilda individen som för samhället som helhet.

En av Kriminalvårdens grundläggande uppgifter är att verka för att återfall i brott förebyggs, bland annat genom att samverka med olika aktörer i samhället. För att stärka det återfallsförebyggande arbetet och för att skapa förutsättningar för en bred samsyn och långsiktighet i dessa frågor styrde regeringen om riktningen för den parlamentariska trygghetsberedningen.

Beredningen hade av den tidigare, socialdemokratiska regeringen fått ett ganska brett och något flummigt uppdrag. Nu blev det ett tydligt uppdrag kopplat till det återfallsförebyggande arbetet och till att se över samhällets arbete med att förebygga återfall i brott.

Trygghetsberedningen lämnade i bred enighet en lång rad förslag på reformer. I en reservation vill de rödgröna partierna, som ledamoten före mig beskrev, rikta ett tillkännagivande till regeringen om att genomföra Trygghetsberedningens förslag. Det känns fint att de fyra partier som tycks vara oense om det mesta ändå kan komma överens om något.

I sak är det ett tämligen svagt krav. Betänkandet har varit ute på remiss, och regeringen arbetar nu systematiskt vidare med dessa frågor.

Ett av de förslag som beredningen enades om var att utöka möjligheten att verkställa en fängelsepåföljd utanför anstalt med det som i dagligt tal kallas fotboja. Det är en reform som har varit efterfrågad från Kriminalvården och som sedan den 1 januari i år finns på plats.

Beredningens förslag om utslussning och övervakning hanteras i propositionen om ett ändamålsenligt samhällsskydd och tydliga reaktioner vid återfall i brott. Propositionen behandlas i riksdagen nu under vårterminen.

Regeringen har också gett två uppdrag för att stärka Kriminalvårdens återfallsförebyggande verksamhet. Det handlar dels om att vidareutveckla åtgärder för att motverka återfall i brott, dels om att tillsammans med Konsumentverket motverka överskuldsättning bland intagna på anstalt och i häkte.

För att stärka hälso- och sjukvården vid återfallsförebyggande insatser finns det också en bred enighet. Regeringen arbetar vidare även med dessa frågor.

Fru talman! När vi talar om återfallsförebyggande arbete går det inte att bortse från det slapphänta sätt som vi i Sverige har hanterat personer som gång på gång återfaller i brott. En viktig del i de kommande straffreformerna är därför att återfall i brott mer än i dag ska leda till hårdare straff. I klartext innebär det att den som återfaller i brott kommer att få mer kännbara påföljder.

En förutsättning för att ett brott ska komma att straffas hårdare är dock att Sverige även efter valet har Ulf Kristersson som statsminister.

Jag noterar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill göra enkelbeläggning till norm inom Kriminalvården. Det kan låta som en enkel sak, men jag kan berätta för er som lyssnar att det inte är någon liten sak.

Vi har i dag flera tusen dubbelbelagda platser på häkten och anstalter. Det är platser som inte lätt låter sig ersättas. Det skulle inte bara sätta stopp för de skärpta straff som nu är på väg fram. Frågan är även vilka kriminella som Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ska släppas ut i förtid för att möjliggöra enkelbeläggning. Är det våldtäktsmannen? Är det den gängkriminella som har hotat vittnen? Eller är det den som har smugglat vapen och narkotika till Sverige?

Jag förväntar mig inte något svar på den här frågan i dag, men det är uppenbart att med en socialdemokratisk rödgrön regering kommer de reformer som Moderaterna och regeringen går fram med inte att kunna fullföljas.

Fru talman! Även om det i dag är svårt att bedöma det exakta antalet intagna på häkten och anstalter om tio år är det uppenbart att en kraftfull utbyggnad av Kriminalvården kommer att krävas. Var och en inser lätt magnituden i utmaningen. Det handlar naturligtvis om den fysiska utbyggnaden i sig, men också om kriminalvårdens kompetensförsörjning. Men att det är svårt förändrar inte det faktum att det är nödvändigt.

Jag vill slutligen ta tillfället i akt och tacka alla medarbetare inom Kriminalvården för de insatser de gör varje dag. Även om arbetssituationen ibland kan vara utmanande och ansträngd är det en stolt och engagerad yrkeskår jag möter varje gång jag besöker någon av Kriminalvårdens verksamheter.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi behandlar, som redan nämnts i denna talarstol, justitieutskottets motionsbetänkande om terrorismfrågor. I betänkandet finns tre reservationer. Jag kan därför inledningsvis konstatera att det i huvudsak tycks finnas en bred uppslutning bakom regeringens politik inom området.

Fru talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats över tid. I dag möter vi tre huvudsakliga parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorismen och den våldsbejakande extremismen, olika aktörer som agerar fientligt mot Sverige samt den grova organiserade brottsligheten. Det främsta attentatshotet mot Sverige bedöms komma från ensamutförande aktörer som agerar utifrån våldsbejakande islamism alternativt våldsbejakande högerextremism. Det förekommer också ideologiska hybrider, där våldsbejakande extremister använder och kombinerar olika former av tankegods. Vi ser ökade kopplingar mellan statliga aktörer, nätverkskriminella individer och personer med ideologiska motiv. Vi ser även exempel på hur radikalisering av framför allt unga personer kan gå otroligt snabbt.

Fru talman! Från att för ett par år sedan ha varit ett prioriterat mål i den islamistiska propagandan till följd av koranbränningar och LVUkampanjen bedöms Sverige nu vara vad som beskrivs som ett legitimt mål som en del av det större väst. Hamas terrorangrepp mot Israel och det efterföljande kriget i Gaza medför en ökad hotbild mot judiska och israeliska mål även i Sverige. Det pågående kriget mellan Iran, USA och Israel gör läget än mer spänt och påverkar hotbilden även här i Sverige.

Fru talman! Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge allvarligt eftersatt, vilket vi moderater i många år kritiserade när vi var i opposition. Efter många års väntan trädde den nuvarande terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft. Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem samtidigt kvarstod olösta, liksom att straffskalorna för flera brott var för milda.

För två år sedan kriminaliserades till slut deltagande i terroristorganisation. Sverige har nu förvisso en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet, men arbetet med att ytterligare stärka skyddet behöver fortgå. Regeringen kommer därför senare i vår att lägga fram en proposition om stärkt skydd mot kvalificerade säkerhetshot och organiserad brottslighet. Det handlar om längre förvarstider för personer som utgör kvalificerade säkerhetshot, fler möjligheter för Säkerhetspolisen att använda hemliga tvångsmedel mot kvalificerade säkerhetshot och möjlighet att frysa tillgångar för personer som utgör kvalificerade säkerhetshot.

Fru talman! Terrorhotet varierar som sagt över tid i fråga om både aktörer och intensitet, men det har varit ständigt närvarande i Sverige och vår omvärld under de senaste decennierna. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men samhället i stort har kunnat fortsätta att fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara, samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft.

Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Som grund för det har regeringen beslutat om en strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, att skydda samhällets människor och funktioner och att hantera situationer under och efter ett attentat.

Fru talman! Det skärpta säkerhetspolitiska läget, den ökade hotbilden mot Sverige från bland annat våldsbejakande islamism samt ny lagstiftning innebär att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Från 2022 och fram till i år har Säkerhetspolisens budget ökat med närmare 70 procent, från drygt 1,8 miljarder kronor till över 3 miljarder kronor 2026.

Fru talman! Sverige är ett land som ska präglas av öppenhet och värderingar som frihet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot och våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt demokratiskt samhälle.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar Ulrika Liljebergs upprördhet. Precis som ledamoten har jag träffat många Icahandlare och andra inom handeln, inte minst, som drabbats hårt av upprepade stölder. Jag delar upprördheten över att detta inte beivras och hanteras på ett bättre sätt.

Vad gäller gränsen för ringa stöld ska vi kanske inte ha någon uppfattning om vad Högsta domstolen sätter för praxis. Det är de som har höjt gränsen för ringa stöld – att justera den är alltså inget beslut för regeringen eller riksdagen. I den kontext där denna typ av brottslighet beivras i för liten utsträckning utgör den naturligtvis ett problem.

Jag har en fråga till ledamoten. Jag upplever att ett av de stora problemen är att åklagare säger att de stölder som sker i butik ofta inte får något tillkommande straffvärde. Dessa personer har allt som oftast redan begått så många andra brott – brott mot knivlagen, ringa misshandel, ringa narkotikabrott eller andra stölder – vilket gör att de tillkommande stölderna inte tillmäts något extra straffvärde. Därmed beivras de inte och leder inte till åtal.

Det här vill vi komma bort från genom reformeringen av straffrätten och genom att förändra mängdrabatterna. Hur ser Centerpartiet på detta? Hur kommer Centerpartiet att ställa sig till förändringen i synen på mängdrabatter?

Herr talman! Inledningsvis: Den proposition om alkoholservering som ledamoten jämförde med hade lite andra förutsättningar och var också något enklare att bereda och ta fram. Utredningen om den kom också tidigare.

Ambitionen är absolut att det ska komma på plats så fort som möjligt. Jag kan konstatera att det inte har kommit någon lagrådsremiss och att det inte har lagts fram någon proposition ännu. Det som regeringen har aviserat är mycket riktigt den 1 september, men det finns inte någon som helst ambition att låta det här dra ut längre på tiden än vad som är absolut nödvändigt.

Herr talman! Tack så mycket, Heléne Björklund, för en väldigt angelägen fråga!

Frågan om hur unga rekryteras in i kriminalitet är otroligt viktig. Det finns ett stort behov av att stärka skyddet. Vi såg vilken effekt det fick när polisen fick börja använda hemliga tvångsmedel mot unga under 15 år. Det är en fråga som Socialdemokraterna faktiskt motsatte sig under lång tid.

Vad gäller frågan om att kunna plocka bort rekryteringsannonserna på nätet har vi i regeringspartierna ingen annan uppfattning än att vi är angelägna om att få det här på plats så snart det bara går.

En utredning kom runt jul. Den har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet. Det finns en del synpunkter som måste omhändertas i utredningen och den fortsatta beredningen, så även om vi är angelägna om att det ska gå fort måste det ske på ett korrekt sätt.

Det finns ingen ambition från vår sida att det här ska gå långsammare än nödvändigt, utan det är högsta fart som gäller i den här frågan. Nästa steg är att det ska komma en lagrådsremiss från regeringen.

Herr talman! Vi genomför nu en omläggning av rättspolitiken för att göra Sverige till ett tryggare land. Det handlar om ett grundläggande perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd. Farliga människor ska sitta inne så att alla vi andra vågar vara ute.

Planen för att trycka tillbaka gängen står på tre ben: slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.

Samtidigt har vi genomfört viktiga reformer för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi debatterar nu ett motionsbetänkande om straffrättsliga frågor där ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden behandlas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Med anledning av betänkandet finns det skäl att ge en bredare beskrivning av den omläggning av politiken som regeringen nu genomför. Med säkerhetszoner och preventiva vistelseförbud, självständigt förverkande, anonyma vittnen, utökade hemliga och preventiva tvångsmedel, lättnader i regelverket kring kamerabevakning och rivna sekretesshinder mellan myndigheter har polisen fått en mängd nya verktyg som har visat sig ge goda resultat i brottsbekämpningen.

Regeringen gör historiska satsningar på rättsväsendet. Anslagen till rättsväsendet ökar 2023–2028 från 69 miljarder till 108 miljarder. Detta är helt nödvändigt för att klara av att bekämpa den organiserade brottsligheten men också all annan brottslighet i hela dess bredd. Sverige kan inte ha en ordning där mycket av mängdbrottsligheten helt nonchaleras och där mäns våld mot kvinnor inte tas på samma allvar som den grova organiserade brottsligheten.

Polismyndigheten har fått ett tydligt förändringsuppdrag: att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, få upp trycket i utredningsverksamheten och säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Herr talman! Vi ser nu hur polisen växer också lokalt. Platserna på polisutbildningarna är nu fyllda, och en ny polisutbildning kommer att starta i Uppsala. Det skapar förutsättningar att inte bara arbeta händelsestyrt utan också proaktivt för att förebygga brott.

Kriminalvården byggs ut, och vid mandatperiodens slut kommer kriminalvården att ha expanderat med över 5 000 platser.

Herr talman! För att bekämpa den kriminella ekonomin och välfärdsbrotten har Utbetalningsmyndigheten och Finansiellt underrättelsecentrum inrättats. Polisen har fått nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel även mot viss ekonomisk brottslighet, till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, grovt bidragsbrott och grov smuggling.

Tullens befogenheter har utökats. Utförsel av stöldgods från Sverige har kriminaliserats liksom otillåten hawalaverksamhet. Dessutom har möjligheterna att meddela näringsförbud på grund av brott utvidgats.

Vi tar krafttag för att förhindra gängens rekrytering av barn. Preventiva tvångsmedel har införts även mot barn under 15 år för att komma åt dem som styr och beställer i barnens mobiltelefoner. Vi genomför också upp till en tredubbling av straffet för att rekrytera barn till gängen, från ett maxstraff på fyra år till tolv år. Fler typer av tvångsmedel ska få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och kravet för att använda vissa tvångsmedel, till exempel beslag och husrannsakan, sänks.

Detta kan låta hårt. Men när barn utnyttjas hänsynslöst skyddar dessa reformer barn från att dras in i allvarlig brottslighet.

Herr talman! Vi stärker också brottsoffrens ställning. Brottsoffer ska få brottsskadeersättning direkt från staten. Sedan kräver staten tillbaka ersättningen från gärningsmannen. På så sätt behöver brottsoffret inte själv kräva ersättning från gärningsmannen. Vi stärker också rätten till målsägandebiträde i överrätt.

Även inom det brottsförebyggande arbetet genomförs historiska reformer. En ny socialtjänstlag har införts, och det görs en historisk satsning på över 10 miljarder över fem år. Vi river sekretesshinder mellan skola, polis och socialtjänst, och vi förtydligar föräldraansvaret och stärker föräldrastödet. Vi gör satsningar på skolsociala team. Vi inrättar BOB-strukturen för barn och unga i organiserad brottslighet för att man ska kunna jobba mer effektivt med denna problembild, och vi utökar antalet platser på särskilda ungdomshem. Detta är några exempel på det regeringen gör inom det förebyggande arbetet.

Herr talman! När det gäller de straffrättsliga frågorna genomför regeringen nu den största reformen av straffrätten under modern tid. Vi kommer under våren att besluta om Straffreformutredningens förslag om att skärpa straffen för ett femtiotal brott och se till att hela straffskalan används.

I de fall en gärningsman har begått flera särskilt allvarliga brott blir det möjligt att döma ut livstids fängelse även när livstid inte finns på straffskalan. En straffskärpningsbestämmelse för brott som har samband med kriminella nätverk innebär att gängkriminella kan dömas till dubbla straff. Ett system med villkorligt fängelse införs, och presumtionen mot fängelse avskaffas. Dagens form av mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet avskaffas, och en ny bestämmelse som ger ökat genomslag för tillkommande brott införs.

Herr talman! Vi har sedan tidigare förlängt preskriptionstider, skärpt reglerna för villkorlig frigivning och infört en möjlighet att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen eller om det finns risk för att personen begår nya allvarliga brott. Straffansvaret för försök, förberedelse och stämpling till brott utvidgas, vilket gör att det blir lättare att sätta dit dem som ligger bakom skjutningar och sprängningar runt om i vårt land.

Herr talman! Vi har beslutat om en ny påföljd, säkerhetsförvaring, så att personer med hög risk för återfall i allvarlig brottslighet kan frihetsberövas under längre tid. Givet de varierande ställningstagandena från de olika oppositionspartierna och de olika turer som har varit kan jag konstatera att en rödgrön regering hade haft lite svårt att enas om utformningen av en sådan reform.

Dessutom kriminaliserar vi rymning och skärper regelverket för utvisning på grund av brott.

Herr talman! En viktig del av regeringens arbete är att skydda kvinnor och barn mot våld och sexualbrott, inte minst när det sker i nära relationer. Vi skärper straffen för grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn, grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, och de allra farligaste återfallsförbrytarna ska kunna låsas in på obestämd tid. Personer som har hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten.

Vi har stärkt det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta. En man som använder sin lägenhet för att utöva våld mot sina närstående ska kunna bli av med den, och den våldsutsattas möjlighet att ta över eller behålla lägenheten stärks. Vi har gjort kontaktförbuden effektivare och mer ingripande för att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, och vi arbetar för att skärpa straffen för allvarliga fall av stalkning.

Vi kriminaliserar psykiskt våld och stärker det straffrättsliga skyddet mot sådan utsatthet. Vi ser också över skyddet för den svagare parten i bodelningar för att motverka ekonomiskt våld.

Vi förbättrar preventionen, bland annat genom att riva sekretesshinder så att information kan delas för att förhindra våld. Vi har utformat en konkret nollvision för mäns våld mot kvinnor och inrättat ett särskilt ministerråd för kvinnofrid under statsministerns ledning.

Herr talman! Dessutom har vi kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Vi har gjort det straffbart att inte avslöja eller förhindra ett tvångs- eller barnäktenskap och att försöka föra bort någon utomlands för att giftas bort. Utländska månggiften, tvångsäktenskap och barnäktenskap erkänns inte längre i Sverige. Vi förbjuder även kusinäktenskap. Regionala resurscentrum mot hedersförtryck har permanentats och utökas till hela landet.

Regeringens arbete för ett tryggare och säkrare Sverige är brett. Straffrättsliga förändringar är en viktig del men samtidigt bara en del i en helhet som omfattar många andra reformer inom justitieutskottets beredningsområde men också reformer inom många andra politikområden.

Även om mycket fortfarande återstår att göra kan vi nu börja se resultat. Det dödliga gängvåldet har halverats, och uppklaringen av de grövsta våldsbrotten har ökat markant.

Antalet skjutningar har mer än halverats jämfört med det mörka rekordåret 2022. De senaste veckorna visar dock att tillståndet är skört. Stora framsteg har gjorts, men gängens våldskapital är stort. Benägenheten att använda våld för att lösa konflikter är påtaglig. Det visar att vi inte kan slå av på takten.

Polistätheten är den högsta i modern tid. Det är 1 800 fler poliser i yttre tjänst jämfört med 2022.

De preventiva vistelseförbuden har haft stor effekt på lokalområden. I centrala Göteborg har personrånen halverats, och på platser som Rågsved och Fittja har hela drogscener kunnat stängas ned.

Sedan verktygslådan med preventiva tvångsmedel öppnades har våldsdåd kunnat förhindras, och de kriminella nätverkens kapacitet har kraftigt reducerats.

Genomförda straffskärpningar i kombination med en ökad effektivitet hos de brottsbekämpande myndigheterna har lett till att fler grovt kriminella har kunnat sättas bakom lås och bom. Därmed har de inkapaciterats under lång tid.

Jag ser att jag har dragit över min talartid lite för mycket, men det fanns helt enkelt väldigt mycket att berätta om allt som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör inom det här området. Vi gör allt detta för att vi står på skötsamma människors sida och för att bygga ett Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Vi ser att det har blivit vanligare att mycket unga personer dras in i allvarlig brottslighet. Det är svårt att ta in att 52 barn under 15 år var involverade i rättsliga prövningar av mord och mordplaner under förra året.

Vi vet att den nuvarande ordningen med sluten ungdomsvård för unga mellan 15 och 17 år, som verkställs i Sis regi, fungerar alltför dåligt. Vi ser också att brottsförebyggande insatser för barn och unga över tid har varit svaga och kommit alltför sent.

Min fråga till justitieministern är därför: Vilka åtgärder vidtar regeringen när det kommer till unga som begår grova brott?

Fru talman! Den senaste tiden har internetrelaterade sexualbrott mot barn väckt stor uppmärksamhet och avsky. I medierna har det rapporterats om livestreamade våldtäkter på barn i Filippinerna, styrda av gärningsmän från bland annat Sverige. Vi har kunnat läsa om en öppen handel med barnliknande sexdockor på flera stora e-handelsplattformar. Det är vidriga övergrepp och företeelser.

Frågan om sexuella övergrepp mot barn är dessvärre inte ny, och det pågår redan ett brett arbete på området. Men digitaliseringen har möjliggjort en snabb utveckling av övergreppens former och har på kort tid vidgat räckvidden till fasansfulla proportioner. Lagstiftningen har helt enkelt inte hängt med.

I samband med den mediala uppmärksamheten rörande försäljningen av barnliknande sexdockor på internet kallade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i slutet av november till ett möte med företrädare för e-handel, barnrättsorganisationer och myndigheter. Regeringen har dessutom fört dialog med techbolagen. Så sent som den 3 december träffade företrädare för regeringen plattformar som Tiktok, Snapchat, Google och Meta för att diskutera åtgärder mot gromning och sexuell exploatering av barn.

Budskapet från regeringen är klart: Techbolagen måste göra mer och agera snabbare för att skydda barnen. Arbetet för att skapa förändring fortsätter både här i Sverige och gemensamt inom EU.

Samtidigt, fru talman, som regeringsföreträdare agerade gentemot techbolagen och e-handelsplattformarna väckte Socialdemokraterna i utskottet frågan om att stoppa pedofildockorna. Det var ett initiativ som vi välkomnade. Ingen i denna kammare kan göra annat än instämma i att försäljning av dessa föremål måste upphöra. Förslagen handlade om att regeringen skyndsamt skulle se till att dockorna aldrig skulle kunna nå svenska köpare och att polisen skulle få i uppdrag att uppdatera sina så kallade spärrsidor på nätet för att hindra all trafik till sidor som säljer övergreppsmaterial eller dylika objekt. Det är något som vi fullt ut stöder.

Samtidigt konstaterade vi från Moderaterna och övriga partier i regeringssamarbetet att förslagen som Socialdemokraterna tog initiativ till var alltför avgränsade i relation till problemets omfattning. Det var också någonting som civilsamhällesorganisationer som Child X påpekade.

Det vi diskuterar handlar inte bara om en viss typ av dockor eller enskilda webbsidor utan om en mängd olika fenomen och företeelser på nätet som möjliggör och triggar övergrepp mot barn. Vi drev därför på för att bredda ärendet till att omfatta en större problematik med sexuella övergrepp mot barn online, och vi är väldigt glada för att utskottet kunde nå en enighet kring detta.

Fru talman! Låt mig påminna om att det inte är första gången riksdagen driver på för en starkare offensiv mot övergrepp mot barn på nätet. Redan våren 2022 tog justitieutskottet fram ett förslag till tillkännagivande med krav på åtgärder, efter att Riksrevisionen hade presenterat kritik mot hur polis och åklagare hanterade internetrelaterade sexualbrott mot barn.

Tyvärr valde Socialdemokraterna då att rösta nej till det förslaget med hänvisning att den dåvarande socialdemokratiska regeringen redan gjorde tillräckligt. Men riksdagens kloka majoritet gick emot den linjen och beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen.

Fru talman! Utvecklingen sedan dess har visat att det var rätt och riktigt. Det fanns ett behov då, och det finns ett behov nu. Men det är också tydligt att den nuvarande regeringen under den här tiden har tagit frågan på största allvar och genomfört en lång rad förstärkningar.

Polisen har i dag betydligt bättre förutsättningar att utreda övergrepp mot barn online än bara för bara år sedan. Utredningsarbetet är mer sammanhållet. Specialiserade grupper finns i varje region. Arbetssätt, verktyg och kompetens har stärkts.

Polisen har fått större möjligheter till hemliga tvångsmedel för att kunna utreda brott. Åklagarmyndigheten har utvecklat sina metoder så att fler gärningsmän faktiskt kan ställas till svars. Det här är satsningar som flyttar fram positionerna i hela rättskedjan.

Samtidigt fortsätter regeringen att utveckla verktygen för att kunna möta en brottslighet som ofta sker i det fördolda och i slutna digitala miljöer.

Fru talman! Regeringen har nyligen tagit emot betänkandet Särskilda provokativa åtgärder som föreslår att Polismyndigheten ska kunna använda ett helt nytt och kraftfullt verktyg i arbetet mot grovt barnpornografibrott. Förslaget innebär att polisen, under strikt reglerade former, ska kunna framställa och dela fiktivt material för att kunna ta sig in i slutna nätverk där övergrepp planeras och begås.

Syftet är tydligt: att kunna avslöja förövare som i dag gömmer sig bakom krypterade plattformar. Betänkandet är nu ute på remiss, och det bereds vidare.

Samtidigt har det förebyggande arbetet intensifierats. Polisen arbetar i dag mer systematiskt för att upptäcka barn som utnyttjas i det dolda, till exempel via sugardejtning eller genom köp av direktsända övergrepp.

Regeringen har i dag meddelat att den avser att tillsätta en utredning om att se över vilka svårigheter som finns med att plocka ned sidor med den här typen av material. Den ska också föreslå åtgärder som behöver vidtas.

Fru talman! Trots alla åtgärder som vidtagits visar de senaste avslöjandena hur snabbt förövare anpassar sig och hur nya former av exploatering dyker upp. Därför är utskottets slutsats helt korrekt: arbetet måste nu skärpas ytterligare. Vi står därför helhjärtat bakom utskottsinitiativet.

Spärrlistorna som hindrar åtkomst till övergreppsmaterial behöver utvecklas så att de kan omfatta fler av de miljöer där brottslighet sker eller underlättas. Polisens möjligheter att upptäcka och stoppa övergrepp i den digitala miljön behöver fortsätta att förstärkas. Vi måste hålla trycket uppe mot de globala teknikplattformarna.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka utskottets ledamöter för ett gott samarbete både i den här frågan och under året som har gått. Det här är sista debatten för året.

Låt mig också, i dessa juletider, uttrycka en förhoppning om att alla barn ska få en trygg och fridfull jul.

Jag vill även önska fru talmannen och alla kollegor här i kammaren en riktigt god jul.

Fru talman! Det var precis min poäng. Det är bra att vi är överens om att gemensamt manifestera enighet och att det måste finnas kraft i det här arbetet.

Regeringen har gjort och gör väldigt mycket på det här området under hela mandatperioden. Det vidtas en mängd åtgärder som jag i mitt anförande senare kommer att redogöra för, men det är ändå viktigt att historieskrivningen blir korrekt. Socialdemokraterna tog ett initiativ kopplat till barnsexdockorna. Moderaterna anförde att om initiativet skulle tas vidare behövde det breddas och omfatta den större problematiken kring sexövergrepp online mot barn. Där kunde vi mötas. Det är jag väldigt tacksam för.

Fru talman! Jag och ledamoten hade ett samtal här utanför om att det nog inte skulle bli några repliker i kväll om man inte blev uppretad.

Till att börja med gläds jag åt att vi kan manifestera enighet kring att ytterligare stärka arbetet mot sexuella övergrepp online. Det är en brottslighet som har fått fasansfulla proportioner och som måste bekämpas med full kraft. Mycket görs, men betydligt mer behöver göras. Den breda enigheten stärker också kraften och trycket i arbetet gentemot olika digitala plattformar, som behöver ta större ansvar än vad de gör i dag.

Anledningen till att jag begärde replik är inte att vi är oense i sak utan ledamotens historieskrivning kring ärendet som sådant. Det är mycket riktigt att Socialdemokraterna lämnade ett förslag till utskottet. Men de som lyssnar på debatten bör ha klart för sig att det föreslagna utskottsinitiativet var begränsat till frågan om pedofildockorna, eller barnsexdockorna, i huvudsak. Vi från Moderaternas och regeringspartiernas sida – och resten av utskottet tror jag – ansåg att det var alldeles för smalt. Civilsamhällesorganisationen Child X påpekade också i ett mejl till oss att om utskottet skulle föreslå ett tillkännagivande för regeringen måste det vara bredare än så. Det tog vi fasta på.

Vi återkom till utskottet och sa att vi gärna går vidare med ett initiativ kring barnsexdockorna men att man också behöver titta på den bredare problematik som finns kring sexuella övergrepp online och vad som behöver göras där. Vi har gett och tagit, men det är inte så att Socialdemokraterna ensidigt har drivit regeringen framför sig.

Herr talman! Tack, ledamoten, för tydliga svar!

Jag tycker att det tydligt framgår att Miljöpartiets entusiasm inför att göra skärpningar i straffrätten är begränsad. Man ser gärna att det läggs både pengar och reformkraft på andra områden.

Från Moderaternas och regeringens sida ser vi att det finns ett behov av att skärpa straffen inom en lång rad områden. De som begår brott ska sitta inne för att vanliga, hederliga människor ska våga vara ute. Men här har vi en annan syn än Miljöpartiet.

Frågan är: Hur kommer Miljöpartiet att agera i ett potentiellt framtida samarbete? Kommer Miljöpartiet att lägga sig platt? Eller kommer man att ställa krav på att en kommande regering inte går fram med eller stoppar den här typen av reformer? Det kan då både handla om att man i sak vill annorlunda och om att skapa budgetutrymme för andra typer av reformer, som bistånd eller annat, som är mer prioriterat för Miljöpartiet.

Herr talman! Miljöpartiet får sägas vara det parti som vid sidan av Socialdemokraterna utgör kärnan i ett rödgrönt regeringssamarbete. Varje rödgrönt regeringssamarbete sedan 1998 har innefattat just Miljöpartiet.

Jag noterar att Miljöpartiet motsätter sig många av de straffskärpningar som aviserats. Jag har respekt för att vi kan tycka olika och att vi analyserar behov och förutsättningar olika. En hel del av de aviserade straffskärpningarna träder i kraft redan under denna mandatperiod, men det kommer också att kvarstå reformer som träder i kraft senare.

Kriminalvårdens utbyggnad med tillhörande budgetförstärkningar är till en del ett resultat av brottslighetens utveckling och brottsbekämpandets ökande effektivitet. Men det är också en effekt av regeringens reformer inom straffrättens område.

Jag noterade att ledamoten i sitt anförande sa att hon kommer att närmare analysera de straffskärpningar som regeringen föreslår men att hon redan nu kan meddela att Miljöpartiet har en mycket restriktiv syn på de långtgående ändringar i synen på straff som nu föreslås.

Min fråga till Ulrika Westerlund är möjligtvis hypotetisk, men jag tycker ändå att väljarna förtjänar svar. Hur kommer Miljöpartiet att agera i relation till de föreslagna reformerna? Det handlar delvis om sakfrågan. På vilket sätt kommer man i samarbetet med Socialdemokraterna att motarbeta reformerna? Det var den första frågan.

Den andra frågan är: Hur ser Miljöpartiet på relationen till budgetmedel? De här reformerna kostar en del, och jag kan tänka mig att Miljöpartiet hellre vill höja biståndet.

Fru talman! Som jag avslutade med att säga följer vi noggrant hur brottsofferjourernas möjligheter att utföra sitt uppdrag utvecklas. De fyller en viktig funktion.

Vi ska dock minnas att skillnaderna i budgetförslagen kopplat till rättsväsendet är förhållandevis små. Men det är massiva skillnader i de rödgröna budgetalternativen i stort. Frågan om hur man får ihop de här sakerna kvarstår. Jag har inte heller fått svar på det från Teresa Carvalho.

Hur tänker man att man ska få ihop det rödgröna alternativet när det kommer till budgetar, när bistånd, höjda bidrag, skattesänkningar och avskaffade karensavdrag ska ställas emot varandra? Kommer rättsväsendet att prioriteras? Och vad händer med de 15 miljonerna till Brottsofferjouren? Det står skrivet i stjärnorna.

Stödet till brottsoffer är som sagt en bred fråga. Det handlar om alltifrån straffrätten till att polisen kan utreda brott och en förstärkt kontaktförbudslagstiftning som skapar ett bättre skydd för den som utsatts för exempelvis brott i nära relation. Men Brottsofferjouren fyller också en viktig funktion där.

Fru talman! Vår politik för att ge brottsoffer upprättelse spänner över en lång rad olika områden. Det handlar om alltifrån straffrätten, där vi vill att straffen ska vara rättvisa och återspegla brottens allvar, till att brottsoffren själva inte ska behöva återkräva skadestånd från förövarna utan att de ska få hjälp med den saken.

Sedan finns en mängd insatser där olika aktörer har betydelse. Det kan gälla kommuner, brottsoffermyndigheter och brottsofferjourerna. Brottsofferjourerna fyller en viktig funktion i arbetet. Precis som Teresa Carvalho påpekade handlar det inte om stora belopp, och vi kommer att noga följa utvecklingen av jourernas verksamhet framöver.