Mikael Damsgaard

Fru talman! I grund och botten råder ingen motsatsställning i synen på att många viktiga förebyggande insatser måste göras inom olika sektorer av samhället.

Det är också viktigt att ha med sig var vi kommer från. När den här regeringen tog över hösten 2022 var inflationen i Sverige 10 procent. Den gröpte ur hushållens budgetar, men den gröpte också ur kommunernas budgetar. Pensionskostnaderna skenade, skolmaten blev dyrare och hyrorna för lokaler steg. Det innebär att både hushåll och kommuner har haft en tuff tid till följd av detta.

Nu har vi fått bukt med inflationen. Det kom nya inflationssiffror i dag – 2,1 procent. Vi har gått från 10 procent till 2,1 procent. Det skapar förutsättningar för både ökade realinkomster och starkare hushållsekonomi, och även den offentliga sektorn och kommunerna har successivt stärkt sin ekonomi för att kunna göra de satsningar de behöver.

Det är i den kontexten vi måste se på de skattesänkningar vi gör för att stärka hushållens ekonomi. Jobbskatteavdragen gynnar framför allt låg- och medelinkomsttagare. Vidare är det den sänkta matmomsen. Det handlar helt enkelt om att inflationen har tryckts tillbaka och att vi nu kan satsa på att stärka hushållens ekonomi.

Fru talman! Moderaterna anser självklart att de förebyggande insatser som görs inom många andra politikområden har stor betydelse för barns och ungdomars uppväxt, inte minst för att motverka rekrytering till kriminalitet. Att jag kanske inte pratade så väldigt mycket om det i dag beror på att många av de bitarna debatteras och beslutas inom ramen för andra utgiftsområden än det vi har att behandla här i dag.

Det handlar om att olika områden går i takt. Det är därför vi har sjösatt den nya socialtjänstlagen, som sätter det förebyggande arbetet i centrum. Det är därför vi genomför förstärkningar inom skolan så att fler elever ska klara skolan. Det är därför vi har gjort satsningar på skolsociala team för att bättre kunna stötta där det finns sociala problem kring elever i skolan.

Frågan om rekrytering har berörts tidigare, och vi kan se att mycket av rekryteringen inte går till som förr i tiden. Då började det med småbrott, och det var en stegvis process innan man kom in kriminaliteten. I dag går det snabbt och sker ofta digitalt.

Den lagstiftning vi nyligen röstade om, hemliga tvångsmedel mot barn och unga under 15 år, innebär att det blir möjligt att avlyssna telefoner, utöva hemlig dataavläsning och så vidare. Den lagen röstade Vänsterpartiet emot. Ett av de mest kraftfulla verktygen för att förebygga och förhindra rekrytering av barn och unga röstade Vänsterpartiet emot.

Fru talman! När Ulf Kristersson för drygt tre år sedan kunde bilda regering med Tidöavtalet som grund gjordes det med mandatet att få ordning på Sverige.

Den grova organiserade brottsligheten hade tillåtits breda ut sig, med det grova våldet i dess spår. Valåret 2022 inträffade mer än en skjutning per dag, vilket krävde mer än ett människoliv per vecka. Men den socialdemokratiska justitieministern, som redan 2017 uttalade att regeringen var på väg att knäcka den organiserade brottsligheten, såg inte allvaret i tid, och det politiska svaret var alltför svagt.

Ungdomsrånen spred skräck hos ungdomar och deras föräldrar. Internationella stöldligor fick härja fritt utan att regeringen förmådde stoppa dem vid gränsen.

Väljarna hade kort och gott fått nog av en rödgrön regering som saknade vilja, förmåga och kraft att gå från ord till handling.

Fru talman! Steg för steg lägger nu regeringen om kriminalpolitiken. Tidöavtalet innehåller en stor mängd offensiva och mönsterbrytande åtgärder. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

Preventiva vistelseförbud, säkerhetszoner och preventiv avlyssning av gängkriminella begränsar de kriminellas frihet men gör vanliga hederliga invånare i vårt land både tryggare och friare. Med hårdare straff kommer både gängkriminella och serievåldtäktsmän att sitta bakom lås och bom längre.

Kontaktförbudslagstiftningen har utvidgats för att öka brottsoffers trygghet. Kriminaliseringen av psykiskt våld stärker skyddet för utsatta kvinnor. Kriminaliseringen av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp stärker skyddet för kvinnor och flickor som lever i en hederskontext.

Med 1 800 fler poliser i uniformerad tjänst förebyggs brottslighet, men fler brott kan också utredas och klaras upp. För att nå målet om en polistäthet i nivå med EU-genomsnittet har regeringen beslutat att polisutbildningen ska utökas med fler platser och att en ny polisutbildning ska startas i Uppsala. Därtill förbereds för att införa en betald polisutbildning för att ytterligare öka förutsättningarna att rekrytera till polisyrket.

Vi har infört en ny socialtjänstlag där det förebyggande arbetet är ett kärnuppdrag. Föräldrarnas roll och ansvar är centrala, och därför förstärks föräldraskapsstödet. Den statliga barn- och ungdomsvården reformeras. Kriminalvården tar i sommar över ansvaret för unga som döms för grova brott.

Unga som vårdas med stöd av LVU på grund av koppling till grov kriminalitet ska kunna punktmarkeras med fotboja. Skolsociala team, något som redan i dag finns på många skolor, utvecklas ytterligare. Med genomgripande reformer av sekretesslagstiftningen får myndigheterna nya verktyg att såväl strypa den kriminella ekonomin som bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella gängen.

Fru talman! Med den nya förverkandelagstiftningen kommer vi åt gängens bilar, kontanter, lyxprylar och till och med fastigheter. Så sent som för två veckor sedan ställde vi oss här i kammaren bakom regeringens proposition om utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott för att göra det svårare att använda företag som brottsverktyg. Ett finansiellt underrättelsecentrum har inrättats där polisen, bankerna och flera andra aktörer samarbetar för att komma åt den kriminella ekonomin.

Därtill görs massiva satsningar på rättsväsendet i statens budget.

Fru talman! Sverige står som bekant inför allvarliga utmaningar när det gäller trygghet och säkerhet. Den systemhotande brottsligheten, terrorhotet och främmande makters påverkan kräver kraftfulla åtgärder. Men vi får inte heller glömma det allvarliga samhällsproblemet kopplat till mäns våld mot kvinnor, som måste bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Vi har även en utbredd mängdbrottslighet, med allt från tillgreppsbrott till bedrägerier, som också behöver beivras.

Fru talman! Allt detta är bakgrunden till att den moderatledda regeringen stärker rättsväsendet med omfattande satsningar i budgetpropositionen för 2026 och kommande år. För perioden 2023–2028 ökar budgeten för rättsväsendet från 69 miljarder till 108 miljarder kronor. För 2026 får alla myndigheter inom rättsväsendet ökade anslag.

Satsningen på polistillväxten behöver fortsätta, med en lokalt synlig och närvarande polis i hela landet.

Brottslighetens utveckling, mer resurser och nya verktyg till polis och åklagare samt skärpta straff gör att trycket på Kriminalvården är högt. Kriminalvården genomför därför nu den största utbyggnaden i modern tid. Med ökade anslag skapar vi förutsättningar för att tillväxten ska fortsätta.

Fru talman! En väl fungerande rättsstat kräver att hela kedjan fungerar. Därför förstärker vi Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rättsmedicinalverket.

Brottsoffer ska få upprättelse och stöd. Vi stärker Brottsoffermyndigheten för att stärka arbetet i den delen.

I en alltmer orolig omvärld stärker vi också Säkerhetspolisen, vilket är nödvändigt för att möta de växande hoten från såväl främmande makt som våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen har också en viktig roll i att skydda den centrala statsledningen och den svenska demokratin.

Fru talman! Vid en ytlig granskning av de olika budgetförslag avseende rättsväsendet som i dag ligger på bordet kan man lätt dra slutsatsen att det råder bred samsyn kring rättspolitiken. Det vi ser är en budgetproposition från regeringen där tydliga och offensiva satsningar görs för att stärka hela rättsväsendet och att oppositionen hänger på i sina budgetmotioner, med några smärre tillägg.

Skrapar man lite på ytan, fru talman, framträder dock en annan bild, nämligen att den rödgröna oppositionen bestående av Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet är djupt splittrad. Det kan gälla rättspolitikens inriktning, där Vänsterpartiet och Miljöpartiet i de flesta fall röstar emot både straffskärpningar och nya verktyg till polisen. Men de rödgröna partierna är också djupt splittrade när det kommer till den ekonomiska politiken. När det i en rödgrön regeringsförhandling ska kompromissas om ett kraftigt höjt bistånd, sänkta skatter och höjda bidrag är det inte alls givet att utlovade satsningar på rättsväsendet är fredade.

Historiken med en rödgrön majoritet här i kammaren, där det enda som förenar är att hålla ett parti borta från inflytande, förskräcker. I en konstellation där alla överenskommelser är transaktionella kan utfallet bli i stort sett vad som helst. Förra gången sålde man ut svenska utrikespolitiska intressen för att få stöd från en före detta vänsterpartistisk vilde. Frågan är obesvarad vad gäller vilka svenska intressen som kommer att få stryka på foten om Magdalena Andersson, om olyckan är framme, får möjlighet att bilda regering efter nästa val.

Fru talman! Den oundvikliga fråga som därför måste ställas och få ett svar är: Vad är det som kommer att få stryka på foten när det rödgröna regeringsalternativet ska lägga fram en gemensam budget? Är det Miljöpartiets massiva höjningar av biståndet? Är det Vänsterpartiets bidragshöjningar? Är det Socialdemokraternas avskaffande av karensavdraget? Är det Centerpartiets skattesänkningar? Eller är det satsningarna på rättsväsendet som till syvende och sist kommer att få stryka på foten när man ska komma överens?

Fru talman! Vi är nu tre år in på en tioårig resa för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Vi börjar nu tydligt se resultat på flera områden. Skjutningarna har mer än halverats sedan Gunnar Strömmer tillträdde som justitieminister. Brottsvinsterna från bedrägerier minskar nu efter att i flera år ha ökat kraftigt. De internationella stöldligorna stoppas i större utsträckning vid gränsen, och stöldbrotten minskar till följd av det.

Vi kommer dock inte att vila förrän varje medborgare i vårt land kan känna sig trygg. Med budgetpropositionens omfattande förstärkning av rättsväsendet tar vi nu ytterligare viktiga steg på vägen mot ett säkrare, tryggare och friare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Som jag sa i mitt föregående inlägg är det en lång bit kvar. Mycket är gjort, och vi tar också tydliga steg framåt. Det går inte att bortse från att antalet skjutningar mer än halverats sedan regeringsskiftet, men det finns många kvarstående problem. Det är också så att regeringen har en omfattande reformagenda för utvecklingen av rättspolitiken och förstärkningen av det förebyggande arbetet.

Det som bekymrar mig är att Socialdemokraterna kan uttrycka att de inte är ”soft on crime” utan är lika tuffa som regeringen. Hur skulle denna politik genomföras nästa mandatperiod om olyckan skulle vara framme och Magdalena Andersson får bilda regering tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet? Det är ett gäng där hälften röstar nej till många av de allra viktigaste straffrättsliga reformerna och till många av de allra viktigaste reformerna för att ge polisen utökade verktyg. Dessutom är dessa partier inte alls överens om den ekonomiska politiken. Detta gäller kanske inte på rättsväsendets område, men det gäller på alla andra områden. Man kan mycket väl komma att kompromissa bort de satsningar som man har på rättsväsendet.

Kommer rättsväsendet att vara lika prioriterat i Vänsterpartiets budget, exempelvis, när det ska vägas mot Centerpartiets skattesänkningar eller Miljöpartiets satsningar på biståndet? Hur kommer de prioriteringarna att gå ihop? Hur kommer ni att få ihop det? Hur kommer ni att hålla ihop budgeten?

Fru talman! Socialdemokraterna har under de senaste veckorna visat sin sanna sida med härvan kring det socialdemokratiska mediebolaget Aktuellt i Politiken. Det finns mycket att säga om detta, men jag lämnar det till en annan debatt.

Det som än en gång har blivit tydligt är Socialdemokraternas ovana att anklaga andra för brister samtidigt som man är ovillig att ta ansvar för sitt eget handlande och sina egna tillkortakommanden. Under åtta år av socialdemokratiskt regeringsinnehav förnekades och förminskades problemen. Morgan Johansson uttryckte till och med 2017 att man var på väg att knäcka den organiserade brottsligheten. Till följd av de tankegångarna var man också saktfärdig. Det hände inte särskilt mycket, och det lilla som hände skedde tack vare en opposition i riksdagen som tvingade Socialdemokraterna att agera.

Den nuvarande regeringen är på väg att vända utvecklingen, oavsett vad Teresa Carvalho står här och säger. Vi har en bra bit kvar – den grova organiserade brottsligheten är fortfarande ett allvarligt samhällsproblem, och det kommer att ta många år innan vi har knäckt den – men vi är på väg att vända utvecklingen.

Socialdemokraterna upprepar ofta att man inte kommer att vara ”soft on crime”, men dessvärre är trovärdigheten låg. De partier man tänker sig att regera tillsammans med röstar nej till i stort sett alla förslag. Även om vi är överens om rättsväsendets budget finns det otroligt stora skillnader när det gäller den ekonomiska politiken i övrigt.

Min fråga är helt enkelt: Hur har Teresa Carvalho tänkt sig att få ihop det med sina rödgröna kamrater?

Fru talman! Varje år mördas cirka 15 kvinnor i Sverige av sin nuvarande eller tidigare partner, och var fjärde kvinna utsätts någon gång för psykiskt eller fysiskt våld i en nära relation. Mäns våld mot kvinnor är ett fundamentalt angrepp på kvinnors frihet och värdighet, men det drabbar också alla de barn som växer upp i familjer där det förekommer våld.

Regeringen har sedan dag ett prioriterat arbetet med att stärka skyddet för kvinnor och flickor. Skärpt kontaktförbudslagstiftning, skärpta straff för sexuella kränkningar och rivna sekretesshinder är bara några exempel på vad regeringen hittills har gjort.

Jag frågar nu justitieminister Gunnar Strömmer vad regeringen avser att göra ytterligare för att motverka våld mot kvinnor.

Fru talman! Kriminalitetens utveckling under det senaste decenniet har inneburit att svenska fängelser är hårt belastade. Den tidigare socialdemokratiska regeringen startade utbyggnaden av kriminalvården alldeles för sent. Vid sidan av den massiva utbyggnad av svensk kriminalvård som nu pågår har den svenska regeringen tecknat ett avtal med Estland om att hyra 600 fängelseplatser. Förra veckan besökte jag det aktuella fängelset i Tartu tillsammans med en delegation från justitieutskottet. Jag tror att vi alla vid besöket fick en mycket positiv bild av estländsk kriminalvård.

Det är glädjande att konstatera att det nu tycks finnas en bred uppslutning här i riksdagen bakom regeringens plan. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att Socialdemokraterna i justitieutskottet så sent som i april begärde att planerna på att hyra fängelseplatser utomlands skulle avbrytas.

Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är hur han ser på möjligheterna att i Estland bedriva kriminalvård av god kvalitet för svenska intagna.

Herr ålderspresident! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. I betänkandet behandlas dels en proposition från regeringen med samma namn, dels ett tjugotal motionsyrkanden. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, vilket innebär bifall till regeringens proposition och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Herr ålderspresident! Regeringens proposition stärker skyddet för de mest utsatta: barn, äldre och personer som riskerar att utsättas för hatbrott. Den skärper straffen, moderniserar lagstiftningen och visar att rättsstaten står på de hederliga medborgarnas sida. Det är en tydlig del av regeringens arbete för ett tryggare Sverige.

I propositionen föreslås bland annat skärpt syn på bedrägerier mot äldre. Fler sådana brott ska bedömas som grova och ge hårdare straff. Vidare ska skyddet mot sexuellt utnyttjande av barn i åldern 15–18 år stärkas, särskilt när barnets utsatta situation utnyttjas. Hatbrottslagstiftningen utökas, så att den även inkluderar kön som hatbrottsmotiv. Dessutom moderniseras sexualbrottslagstiftningen genom att vi utvidgar köp av sexuell handling och koppleribrott till att omfatta även handlingar utan fysisk kontakt.

Herr ålderspresident! Vi har alla tagit del av hjärtskärande berättelser om hur äldre personer har blivit utsatta för bedrägerier. Ibland kan det handla om mindre belopp, men i andra fall handlar det om hela livsbesparingar. Kanske har vi någon i vår egen bekantskapskrets som har drabbats. När vi talar om dessa brott är det viktigt att komma ihåg att det inte bara är ekonomiska värden som brottsoffret förlorar utan i hög grad också känslan av trygghet och tilliten till det omgivande samhället.

Bedrägerierna sker genom olika kontakter, till exempel telefonsamtal där bedragare uppger att de ringer från banken eller polisen. De kan till och med utge sig för att vara deras barn eller barnbarn. På det sättet lurar de den äldre att uppge kontouppgifter eller att föra över pengar. Brott utförs ofta på distans via telefon eller internet och präglas av en hög grad av systematik och förslagenhet hos gärningspersonerna.

Polisen rapporterar att den här formen av bedrägeribrottslighet har blivit en lukrativ verksamhet för kriminella nätverk, med stora vinster och låg risk att åka fast. Det är fullkomligt oacceptabelt att äldre och andra särskilt utsatta luras på sina besparingar av gärningsmän som hänsynslöst utnyttjar deras sårbarhet och tillit.

Herr ålderspresident! Förutom det personliga lidandet för offren innebär dessa brott att den kriminella ekonomin göds. Regeringen vill både värna äldres trygghet och strypa en viktig inkomstkälla för de kriminella gängen. Arbetet för att motverka bedrägerier sker på flera fronter. Regeringen har en nära dialog med bankerna kring deras arbete med att motverka och försvåra bedrägerier. Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket inrättar nu ett finansiellt underrättelsecentrum för operativ brottsförebyggande samverkan mellan myndigheterna och privata aktörer, till exempel banker.

I denna proposition föreslår regeringen att nya kvalifikationsgrunder införs för grovt bedrägeri samt grov otillåten befattning med betalningsverktyg. Det föreslås att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning vid bedömningen av om ett bedrägeri är grovt. Resultatet blir att fler fall av bedrägeri mot äldre framöver kommer att bedömas som grova brott med högre straffskalor.

Varför är detta viktigt? Tidigare har många bedrägerifall mot äldre hamnat i kategorin av normalgraden av brott, med förhållandevis mildare straff, trots att de begåtts hänsynslöst och ibland av ligor som systematiskt ringer runt till pensionärer. Genom att skriva in dessa försvårande omständigheter i lagen förstärker vi det straffrättsliga skyddet för äldre och andra utsatta. Domstolarna blir skyldiga att väga in om offret utnyttjats på ett hänsynslöst sätt eller om brottet ingått i organiserad kriminalitet, vilket gör att fler brott kvalificerar sig som grova med fängelse i upp till sex år. Det ger en strängare påföljd som bättre motsvarar brottens allvar.

Herr ålderspresident! I propositionen föreslås också ett stärkt straffrättsligt skydd för barn i åldrarna 15–18 år mot sexuellt utnyttjande. Den nya bestämmelsen utvidgar det straffbara området för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn. Om gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att ett barn under 18 år som på grund av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk eller beroende av gärningsmannens auktoritet eller annars med hänsyn till omständigheterna har en nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet ska det framöver dömas som våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn. Med andra ord likställs dessa fall med andra fall av barnvåldtäkt. Det är en tydlig markering att det är lika allvarligt att utnyttja ett barns utsatta tillstånd som att använda våld eller hot.

Genom lagändringen kan exempelvis en lärare, tränare eller annan vuxen i auktoritetsställning som förmår en 16-åring med psykisk ohälsa till sexuella handlingar dömas för våldtäkt mot barn. Det sänder en stark signal och ger rättsväsendet bättre verktyg att lagföra dessa gärningsmän.

Herr ålderspresident! I dag skyddar hatbrottslagstiftningen uttryckligen etnicitet, religion, sexuell läggning och könsöverskridande identitet men inte biologiskt kön. Regeringen föreslår att även kön läggs till som grund för straffskärpning vid hatbrott. Det betyder att om någon begår ett brott, exempelvis misshandel eller olaga hot, med motivet att hata kvinnor eller män enbart för att de är kvinnor eller män ska det ses som en försvårande omständighet precis som vid exempelvis rasistiska motiv. Detta är en viktig markering för jämställdheten.

Till sist skärps lagstiftningen mot prostitution och sexuell exploatering. Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst byts ut till köp av sexuell handling, och det straffbara området utvidgas till att omfatta även köp av sexuella handlingar som utförs på distans, till exempel via webbkamera eller liveströmning, i de fall där köparen styr handlingen. Principen är att det som är olagligt i verkliga livet också blir olagligt online.

Herr ålderspresident! Sammanfattningsvis föreslås flera åtgärder inom flera områden i den proposition som nu debatteras. Det som dock är gemensamt för de olika förslagen är att de alla på olika sätt stärker utsatta personers trygghet och ställning.

Herr talman! Regeringen har nu inlett den största offensiven mot brottsligheten i svensk historia. Det handlar om en förstärkning av hela rättskedjan, nya verktyg till brottsbekämpande myndigheter, en helrenovering av det brottsförebyggande arbetet och en fullständig översyn av hela strafflagstiftningen.

Vi flyttar fokus från gärningsmannen till brottsoffret. Straffen ska spegla brottens allvar. Regeringen avser att införa dubbla straff för brott som utförs i gängkriminella miljöer. Dagens form av mängdrabatt ska avskaffas, och reglerna om villkorlig frigivning skärps.

Fängelsestraffet syftar till att ge brottsoffret upprättelse och att ge förövaren möjlighet att efter straffet återinträda i det öppna samhället som en laglydig samhällsmedlem. Men fängelsestraffet syftar också – inte minst – till att skydda samhället från farliga gärningsmän.

För att klara allt detta behöver kriminalvården byggas ut kraftigt.

I budgetpropositionen för 2025 planerar regeringen att öka Kriminalvårdens budget med 11 miljarder kronor från 2023 till 2027. Det motsvarar en ökning av budgeten med 75 procent.

I regleringsbrevet för 2025 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att i samband med budgetunderlaget för 2026 lämna in en platskapacitetsrapport för perioden 2025–2034. Kriminalvården överlämnade sin rapport i mars. I rapporten tar man i beaktande det beräknade kapacitetsbehovet med anledning av förslagen i Tidöavtalet och utgår från att samtliga straffskärpningsförslag i regeringens reformagenda träder i kraft under mandatperioden.

I platskapacitetsrapporten redovisar Kriminalvården fyra olika scenarier med ett spann på 19 000–41 000 intagna på anstalt 2034. Det innebär en ökning på mellan 140 och 420 procent, beroende på vilket scenario som följs.

Men för att ha det självklara sagt: Antalet intagna på anstalt är också till sin natur beroende av brottslighetens utveckling. Regeringens offensiv mot kriminaliteten syftar till att Sverige ska bli ett tryggare och säkrare land.

I slutet av maj kommer Petra Lundh att lämna över den utredning där regeringens stora straffrättsliga reformer bereds. Efter att utredningen har remitterats kommer regeringen att återkomma med en proposition med betydande straffrättsliga reformer. Det kommer först då att vara möjligt att med större säkerhet bedöma behovet av antalet anstaltsplatser i ett längre perspektiv.

Men en sak är säker: En kraftig utbyggnad av häkten och anstalter kommer att vara nödvändig under den tioårsperiod vi har framför oss. Det handlar om att fortsätta att förtäta och dubbelbelägga inom befintliga anstalter och häkten, att bygga nya anstalter i Sverige, att pröva möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands och att i fler fall överföra straffverkställigheten till den dömdes hemland i de fall det handlar om utländska medborgare.

I februari tillsatte regeringen en nationell samordnare för kriminalvårdens expansion. Samordnaren ska samverka med kommuner, fastighetsmarknaden och statliga myndigheter i syfte att underlätta tillskapandet av häktes- och anstaltsplatser samt kartlägga och analysera hinder för en skyndsam och kostnadseffektiv expansion av kriminalvården.

Herr talman! Vi behandlar i dag ett motionsbetänkande där motionsyrkanden om kriminalvården från allmänna motionstiden behandlas. I många av motionerna framförs kloka synpunkter som man kan känna stor sympati för. Utskottets majoritet föreslår emellertid att samtliga motioner avslås, i de flesta fall för att det redan finns tillkännagivanden från tidigare riksdagsår, att arbete redan pågår på Justitiedepartementet eller att uppdrag har getts till myndigheter eller utredningar.

Vad gäller frågan om överbeläggning på häkten och anstalter konstaterar utskottet att detta är ett uppenbart problem som innebär utmaningar till exempel när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det pågår dock ett intensivt arbete med att utöka antalet fasta platser på häkten och anstalter. Det pågår planering för nya anstalter, och det byggs nya anstalter. Regeringen har också gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som skulle kunna bidra till en snabbare och mer kostnadseffektiv expansion av platskapaciteten och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar.

Det kan i sammanhanget också nämnas att Specialfastigheter, som tidigare har nämnts i debatten och som är det statliga bolag som äger många anstalter och häkten i vårt land, nyligen sålde flera fastigheter inom försvarssektorn, bland annat Försvarsmaktens högkvarter, till Fortifikationsverket för 8,2 miljarder kronor. Förutom att det frigör mycket kapital för Specialfastigheter att investera i Kriminalvårdens verksamhet ger det också ökade möjligheter för Specialfastigheter att fokusera på kriminalvårdens behov – nog så viktigt.

Herr talman! Personer som upprepade gånger begår brott står för en mycket stor andel av den totala brottsligheten i samhället. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster för den enskilda individen såväl som för samhället. En av kriminalvårdens grundläggande uppgifter är att verka för att återfall i brott förebyggs, bland annat genom att samverka med andra aktörer i samhället.

Vad gäller frågan om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet kan jag verkligen understryka behovet av stärkt myndighetssamverkan. Det är bland annat mot den bakgrunden som regeringen omarbetade direktiven för den parlamentariska Trygghetsberedningen och riktade in utredningen mot det återfallsförebyggande arbetet.

Trygghetsberedningens uppdrag var att kartlägga vilka kompetenser som i dag är involverade i det återfallsförebyggande arbetet, att analysera hur inblandade aktörer på ett bättre och effektivare sätt gemensamt kan bidra till att minska återfall i brott samt att lämna förslag på hur det återfallsförebyggande arbetet kan förstärkas.

Regeringen har således redan uppmärksammat de brister som finns vad gäller samverkan mellan olika aktörer i det återfallsförebyggande arbetet. Utredningen har remitterats, och arbete pågår nu i Regeringskansliet med slutsatserna.

Men det går inte heller, herr talman, att bortse från det släpphänta sätt på vilket vi i Sverige har hanterat personer som gång på gång återfaller i brott. En viktig del i den pågående straffrättsutredningen är därför att återfall i brott mer än i dag ska verka i skärpande riktning i straffmätningen. I klartext: Den som återfaller i brott kommer att få mer kännbara påföljder.

Herr talman! Även om det i dag är svårt att bedöma det exakta antalet intagna på häkten och anstalter om tio år är det uppenbart att en kraftfull utbyggnad av kriminalvården kommer att krävas. Var och en inser lätt magnituden i den utmaningen. Det handlar naturligtvis om den fysiska utbyggnaden i sig men också om kriminalvårdens kompetensförsörjning. Men att det är svårt förändrar inte det faktum att det är nödvändigt.

Regeringen genomför nu ett paradigmskifte i rättspolitiken. Det kommer att kräva fler platser i häkten och anstalter, något som innebär att vi flyttar fokus från gärningsmannen till brottsoffret och att straffen ska spegla brottens allvar.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Herr talman! Inledningsvis får jag lov att konstatera att vi har ett stort antal personer intagna på våra fängelser som är dömda till utvisning. Att man då kan bekymra sig så mycket över hur de personerna ska återanpassas till det svenska samhället och hur de ska kunna ha kontakt med sina anhöriga har jag svårt att förstå.

De här personerna ska inte vara kvar i Sverige. Jag har därför väldigt svårt att se det som ett problem om vi kan lösa placeringen på en anstalt utomlands.

Men jag vill komma tillbaka till frågan. Det är klart att alla partier ibland byter uppfattning om saker och ting. Det har vi också gjort. Verkligheten förändras. Det finns anledning att göra nya ställningstaganden. Men saken här är att Socialdemokraterna är väldigt tvärsäkra. I en reservation som justerades förra veckan skriver man: ”Vi begär därför att regeringen inte ska gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands.”

Det lämnar inte särskilt mycket öppning för dialog eller samtal, utan det är tvärt nej. Samtidigt går Socialdemokraterna ut i medier och säger: ”Ja, men bara regeringen samtalar med oss kan vi titta på den här frågan och är kanske öppna för ett annat alternativ.”

Det är den hållningen, den ganska ryggradslösa hållningen, att man inte kan stå fast vid en position ens en vecka som jag har lite svårt för.

Fru talman! Fru talman! När det gäller att öka tempot i utbyggnaden finns det faktiskt inte någon som helst konflikt, utan där är vi helt överens. Regeringen har gett uppdrag till Kriminalvården, och man har tillsatt en samordnare för att samordna olika aktörer och se vad som ytterligare kan göras. Man ser över plan- och bygglagen för att påskynda processerna. Man är egentligen inte främmande för några initiativ för att påskynda processerna kring utbyggnaden.

Däremot finns det en konflikt som gäller frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands. I betänkandet är Socialdemokraterna väldigt klara med att de inte vill gå vidare med planer på att hyra anstaltsplatser utomlands. I betänkandet skriver man till och med så här: ”Vi begär därför att regeringen inte ska gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands.”

Samtidigt uttryckte Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson i förra veckan i TV4 att man ändå öppnar dörren på glänt. Bara regeringen samtalar med Socialdemokraterna är man kanske inte helt främmande för detta. Även ledamoten lyfter frågan – ja, men vi har en akut situation; man kanske inte kan utesluta någonting.

Är det här ytterligare en fråga som kan läggas till frågan om säkerhetszonerna, där Socialdemokraterna under lång tid sa tvärt nej för att i nästa ögonblick vilja ha säkerhetszoner i hela södra Stockholm, och frågan om anonyma vittnen? Man var benhård motståndare till anonyma vittnen för att i nästa ögonblick rösta för det här i kammaren. Är det här nästa exempel på att Socialdemokraterna först är tvärt emot för att sedan byta fot?

Fru talman! Jag kan lova ledamoten att ambitionerna inte är låga. Tvärtom är ambitionerna för lokal närvaro höga. Sedan vet ledamoten lika väl som jag att många operativa och organisatoriska beslut fattas på lägre nivå. Det är väldigt svårt för regeringen att säga exakt var det ska finnas polisreceptioner och polisstationer. Men att det ska finnas en god lokal närvaro över hela Sverige är ovillkorligt.

Min fråga till ledamoten kopplat till det är hur styrningen av Polismyndigheten skulle se ut. Jag har inte sett några förslag från Centerpartiet om att man till exempel ska ställa krav på Polismyndigheten att det ska finnas en polisstation i varje kommun. Ett sådant krav skulle man kunna ställa, och det skulle få andra konsekvenser i Polismyndighetens verksamhet. Men om man ska vara konsekvent måste man följa upp den här typen av yttranden med tydliga krav och förväntningar på hur det ska se ut. Än så länge har jag inte sett någonting från Centerpartiet i det här motionsbetänkandet eller någon annanstans om ett absolut krav på att det ska finnas en polisstation i varje kommun.

Fru talman! Jag delar ledamoten Liljebergs oro över att den lokala polisnärvaron på många håll i Sverige är för låg. Vi behöver fler närvarande poliser i hela landet. Även jag kommer från ett län med många små kommuner, nämligen Västmanlands län. Där har närvaron under lång tid varit alltför svag.

Bilden är dock lite splittrad. Polisen lägger inte ned överallt. Arboga i Västmanland är en kommun som är jämförbar i storlek med Rättvik och Leksand. Där ska polisen öppna en ny polisstation. Uppenbarligen gör de lokala polisledningarna lite olika bedömningar.

I grund och botten beror detta på att den lokala polistillväxten i många år har varit alldeles för svag. Man har haft svårt att få resurserna att räcka till för en lokal närvaro överallt där man borde vara.

Nu växer polisen. Bara under 2024, förra året, ökade antalet poliser i yttre uniformerad tjänst med 700 i Sverige. Vi kommer att se ännu större ökningar framöver. Polisutbildningarna är fyllda. Vi bygger ut polisutbildningarna. Det händer väldigt mycket. Jag är hoppfull om att vi kommer att få en betydligt bättre lokal polisnärvaro runt om i landet.

Låt mig vara tydlig. Min uppfattning är att det ska finnas lokalt förankrad polis i hela Sverige. Min utgångspunkt är att det också bör finnas fast stationerade poliser i stort sett varje kommun i landet. Men vi har en skuld att arbeta igen på grund av att polistillväxten under många år har varit alldeles för svag.

Fru talman! Att återupprätta tryggheten i hela Sverige är en av Moderaternas allra viktigaste frågor. När regeringen Kristersson tillträdde för två och ett halvt år sedan hade den grova organiserade brottsligheten tillåtits breda ut sig. Det grova våldet med skjutningar och sprängningar hade nått nivåer som helt saknar motstycke i länder vi normalt jämför oss med.

Tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lägger vi nu om rättspolitiken för att bryta den destruktiva utveckling som vi har fått bevittna det senaste decenniet. Tidöavtalet innehåller en stor mängd offensiva och mönsterbrytande åtgärder. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

Preventiva vistelseförbud, säkerhetszoner och preventiv avlyssning av gängkriminella begränsar de kriminellas frihet men gör vanliga hederliga invånare i vårt land både tryggare och friare. Med hårdare straff kommer både gängkriminella och serievåldtäktsmän att sitta bakom lås och bom längre. Kontaktförbudslagstiftningen skärps för att öka brottsoffers trygghet. Med fler uniformerade poliser i yttre tjänst förebyggs brottslighet, och fler brott kan också utredas och klaras upp.

Vi inför en ny socialtjänstlag där det förebyggande arbetet är ett kärnuppdrag. Föräldrarnas roll och ansvar är centralt. Därför förstärks föräldraskapsstödet. Den statliga barn- och ungdomsvården reformeras. Kriminalvården tar över ansvaret för unga som döms för grova brott. Unga som vårdas med stöd av LVU på grund av koppling till grov kriminalitet ska kunna punktmarkeras med fotboja. Skolsociala team som redan i dag finns på många skolor utvecklas ytterligare. Informationsflödet till brottsbekämpningen från socialtjänst, skola och andra myndigheter ska öka.

Med en ny förverkandelagstiftning kan vi komma åt gängens kontanter och lyxprylar. Näringsförbud ska kunna utfärdas för personer involverade i grov organiserad brottslighet för att företag inte ska kunna användas som brottsverktyg. Därtill görs massiva satsningar på rättsväsendet. Från 2023 till 2027 ökar rättsväsendets budget från 69 till 100 miljarder kronor, en ökning med över 40 procent.

Fru talman! Sverige står som bekant inför allvarliga utmaningar när det gäller trygghet och säkerhet. Den systemhotande brottsligheten, terrorhotet och främmande makters påverkan kräver kraftfulla åtgärder. Men vi får inte heller glömma det allvarliga samhällsproblemet kopplat till mäns våld mot kvinnor som vi måste bekämpa med samma kraft som vi bekämpar gängkriminaliteten. Vi har också en utbredd mängdbrottslighet med alltifrån tillgreppsbrott till bedrägerier som också måste beivras.

Fru talman! Polisen är helt avgörande för att vi ska kunna trycka tillbaka den brottslighet som har tillåtits breda ut sig. Det är förvisso många andra aktörer som också är viktiga i detta arbete. Men polisen är helt central för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, för att även mängdbrott ska beivras och för att det förebyggande arbetet, som i stor utsträckning bedrivs av kommunala aktörer, också ska fungera.

Satsningen på polistillväxten behöver därför fortsätta. Vi har formulerat det som att Sverige ska ha en polistäthet som motsvarar EU-genomsnittet. Dit har vi fortfarande en bra bit kvar.

När nu polisen växer ska misstagen från förra mandatperioden inte upprepas. Nyligen fick justitieutskottet ta del av Brottsförebyggande rådets utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda. Utvärderingen visade att de nationella avdelningarna växte betydligt mer än den lokala nivån. Under den socialdemokratiska regeringen ökade antalet anställda på de nationella avdelningarna med 32 procent samtidigt som lokalpolisområdesnivån bara ökade med 13 procent. Under samma period växte stödverksamheten med 27 procent samtidigt som kärnverksamheten bara växte med 17 procent.

När företrädare för oppositionen emellanåt beklagar sig över bristande lokal polisnärvaro är det alltså tomma tunnor som skramlar. Arvet från den förra mandatperioden gör sig nämligen fortfarande påmint.

Fru talman! Om det inte var så att Moderaterna redan förra mandatperioden hade tagit ansvar och drivit den dåvarande socialdemokratiska regeringen framför oss hade situationen varit ännu värre. Vid två tillfällen förra mandatperioden vann Moderaternas och Kristdemokraternas budget budgetomröstningen i riksdagen. Det innebar vid båda tillfällena att viktiga satsningar på polislöner kunde göras, satsningar som inte hade gjorts om den tidigare socialdemokratiska regeringen hade fått bestämma.

Polislönesatsningarna bidrog till att färre lämnade och fler sökte sig till polisyrket. Det bidrog också till att dämpa den tendens som vi har sett under många år, nämligen att poliser söker sig inåt och uppåt i organisationen – bort från uniformerad yttre tjänst på lokal nivå till inre tjänst på högre organisatoriska nivåer.

Nu ser vi hur den lokala polistillväxten faktiskt tar fart. Bara under 2024 ökande antalet poliser i yttre uniformerad tjänst med 700. Det är långt kvar tills vi är nöjda, men det är uppenbart att det nu går åt rätt håll.

Fru talman! För att vi ska ha en lokalt synlig och närvarande polis i hela landet behövs fler nya poliser. Länge var det ett problem att många platser på polisutbildningarna stod tomma. Så ser det inte längre ut. Nu är platserna fyllda, och vi har behöriga sökande i kö. Regeringen gav nyligen Polismyndigheten i uppdrag att undersöka möjligheten att öka antalet platser vid polisutbildningen. Det handlar både om att undersöka förutsättningarna att etablera polisutbildningen vid ett nytt lärosäte och om att utöka platserna vid befintliga lärosäten. Uppdraget ska återrapporteras till regeringen den 1 september.

Regeringen gör det också mer attraktivt att studera till polis genom att studielånen från tiden som polisstudent ska kunna skrivas av eller återbetalas. Det gäller alla som har påbörjat polisutbildningen från hösten 2024 och framåt. Regeringen tillsatte för knappt en månad sedan en utredning som ska utreda de närmare formerna för hur det ska gå till. Utredningen ska vara klar den 16 oktober. Därtill har aspirantlönerna höjts för första gången på 22 år, från 15 000 kronor i månaden till 23 000 kronor i månaden. Det gör alltså skillnad vilka som styr om vi ska få fler poliser.

Fru talman! Vi kan blicka tillbaka på ett decennium med en mycket destruktiv utveckling där skjutvapenvåld på öppen gata som tidigare hade skapat löpsedlar i dag endast blir en flash i mobilen som svischar förbi. Unga personer – barn – rekryteras till att begå mycket grova våldsbrott. En organiserad brottslighet äter sig in i samhällskroppen.

Vi befinner oss nu två år in i en tioårig resa med att trycka tillbaka den här brottsligheten och återskapa trygghet i Sverige. Även om mycket återstår att göra kan vi ändå skönja resultat som ger viss grund för hoppfullhet. Antalet skjutningar var under 2024 på den lägsta nivån sedan 2017. Antalet dödsskjutningar har minskat med 30 procent, och brottsuppklaringen vad gäller dessa grova brott har gått upp från 15–20 procent för några år sedan till över 70 procent i dag. Polisen lyckas också förhindra allt fler grova våldsbrott innan de hinner begås.

Allt detta gör att våldsspiraler kan brytas. Men utvecklingen är skör. Konfliktnivån är hög i den kriminella miljön, och våldskapitalet är stort. Men samtidigt som man enträget måste fortsätta arbetet är det viktigt att ge erkänsla för det arbete som görs och erkänna de framgångar som faktiskt uppnås.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis rikta ett tack till alla anställda inom polisen för de viktiga uppdrag de varje dag utför runt om i hela Sverige. Tack för ert arbete med att upprätthålla trygghet och säkerhet, med att förebygga och klara upp brott och inte minst med att ge god service och gott bemötande till alla hederliga svenskar som i olika sammanhang kommer i kontakt med polisen!

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Fru talman! Ja, vi bejakar verkligen det, och vi ser det positiva. Vi börjar skönja positiva trender vad gäller brottsutvecklingen i Sverige. Det är långt kvar, men vi skönjer ändå positiva trender. Det är viktigt att ta fasta på det.

Men det jag egentligen begärde replik för gällde frågan om hur man mäter framgång. Vi ser att det går framåt vad gäller en del resultat. Men jag tänker på att vi är överens om att vi vill ha en lokalt synlig och närvarande polis.

Man lät Polismyndigheten fördubbla sin budget. Antalet polisanställda växte med 10 000, men antalet poliser i yttre uniformerad tjänst ökade under Socialdemokraternas regeringstid bara med 1 200 poliser. Definierar ledamoten Löberg det som framgång?

Fru talman! Socialdemokraterna pratar ofta ganska stolt om en hög ambition vad gäller det förebyggande arbetet. Men blickar man tillbaka på de åtta åren av socialdemokratiskt styre ser man att det var ganska tomt på socialpolitiska reformer.

Vi kan titta på det stora behovet av en ny socialtjänstlag. Den tidigare, socialdemokratiska regeringen förmådde inte få fram den till leverans. Det är en reform som är efterlängtad bland alla dem som arbetar inom socialtjänsten, som behöver verktyg som är mer förebyggande och som gör att man kan vara mer proaktiv i insatserna.

Ett problem när Socialdemokraterna satte igång den utredningen var att man i direktiv till utredaren sa att det inte fick kosta mer pengar. Men det är klart att det kostar mer pengar om man reformerar socialtjänsten. Det är därför regeringen nu satsar 10 miljarder under fem år på implementeringen av en ny socialtjänstlag.

Jag ska nu gå över till min fråga. Vi är egentligen överens om vikten av lokalt närvarande och synlig polis. Min fråga är hur Petter Löberg definierar framgång. 10 000 fler polisanställda är en framgång. Men under den socialdemokratiska regeringstiden ökade antalet poliser i yttre uniformerad tjänst bara med 1 200. Det var alltså 10 000 fler polisanställda men bara 1 200 fler poliser i yttre uniformerad tjänst. Hur definieras framgång?

Fru talman! Jag har full förståelse för att regeringsförhandlingar måste få ha sin gång. Men det är ändå intressant att diskutera och ta del av ledamotens bild av Vänsterpartiets röda linjer. Det här är en fråga där Vänsterpartiet konsekvent har röstat nej på ett väldigt ideologiskt och – får jag lov att säga – ändå rakryggat sätt, även om vi har helt olika perspektiv och ingångar i frågan.

Det vore därför intressant att få ta del av ledamotens egen bild av om detta är en fråga där Vänsterpartiet skulle kunna vika sig för att Socialdemokraterna vill någonting annat, eller om man kommer att stå upp för sina principer och sin uppfattning i en sådan regeringsbildning.

Jag är också nyfiken när det gäller frågan om återkallande av medborgarskap på grund av terroristbrottslighet, som har varit uppe tidigare i debatten. Grundlagskommittén kom ganska nyligen med ett förslag om att skapa vissa möjligheter för det. Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot kommitténs förslag.

Anser ledamoten att det är rimligt att en person med dubbelt medborgarskap som har begått mycket allvarlig brottslighet, som står under Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion, ändå ska kunna behålla sitt svenska medborgarskap och komma tillbaka och leva i Sverige?

Fru talman! Jag vill till att börja med bekräfta det som ledamoten Nordborg lyfter upp när det gäller betydelsen av det arbete som bedrivs av CVE, Center mot våldsbejakande extremism. Vi är helt eniga om att det är ett väldigt viktigt arbete.

Vi ser även att mycket av den historiska brottsförebyggande offensiv som regeringen nu genomför också har betydelse vad gäller rekrytering till våldsbejakande extremism. Där tror jag att vi till stora delar är överens.

De senaste åren har Vänsterpartiet dock konsekvent röstat nej till i stort sett varje skärpning av svensk terroristlagstiftning. Det vore inte något större bekymmer om det var enbart Vänsterpartiet som röstade nej. Men vi vet att Vänsterpartiet är väldigt offensiva och bestämda med att man vill ingå i en framtida rödgrön regering, om olyckan skulle vara framme.

Regeringen är nu i ett läge där vi förbereder skärpningar av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Om denna lagstiftningsprodukt skulle ligga på bordet hos en nytillträdd rödgrön regering där Vänsterpartiet ingår, kommer Vänsterpartiet då att blockera skärpningar av svensk terroristbrottslagstiftning?

Fru talman! Vi behandlar nu, som redan nämnts från den här talarstolen, justitieutskottets motionsbetänkande om terrorismfrågor. I betänkandet finns det endast en reservation. Jag kan därför inledningsvis konstatera att det i huvudsak tycks finnas en bred uppslutning bakom regeringens politik inom området, och det tycker jag är mycket glädjande.

Fru talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under en längre tid. I dag möter vi tre huvudsakliga, parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet.

Terrorhotnivån är fortsatt förhöjd och ligger på en fyra på en femgradig skala. Under förra året gick Sverige från att vara ett prioriterat mål i propagandan till att åter betraktas som ett legitimt mål för islamistiska terrororganisationer. Det finns också osäkerhetsfaktorer i omvärlden som påverkar terroristhotet.

Det främsta attentatshotet mot Sverige bedöms komma från ensamutförande aktörer som agerar utifrån våldsbejakande islamism alternativt våldsbejakande högerextremism. Det förekommer också ideologiska hybrider i form av att våldsbejakande extremister använder varandras tankegods. Vi ser också ökade kopplingar mellan statliga aktörer, nätverkskriminella individer och personer med olika ideologiska motiv.

Fru talman! Terrorism har i modern tid utövats i många olika syften med olika tillvägagångssätt, alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon urskillningslöst dödar civila. Under 1970- och 80-talen stod separatistiska grupper som IRA i Storbritannien och Eta i Spanien för många attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism, såväl i Europa som globalt. Vi har också upplevt ett antal mycket allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till våldsbejakande högerextremism.

Fru talman! Inte heller Sverige har gått fritt från terrorn. Det är den här veckan åtta år sedan en lastbil i hög fart körde in på Drottninggatan och fem personer fick sätta livet till. Gärningsmannen blev senare dömd för bland annat terroristbrott.

Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld eller förstörelse för att därigenom injaga rädsla i en befolkning. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att de råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.

Fru talman! Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge allvarligt eftersatt, vilket vi moderater i många år kritiserade i oppositionsställning. Efter många års väntan trädde den nuvarande terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft.

Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem samtidigt kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var alltför milda. För två år sedan kriminaliserades till slut också deltagande i terroristorganisation.

Sverige har nu förvisso en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet. Men arbetet med att ytterligare stärka skyddet mot terrorismen behöver fortgå. Den nuvarande regeringen har därför tillsatt en utredning om stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot eller som har koppling till kriminella nätverk. Utredaren ska, när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, bland annat ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå längre förvarstider samt föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel.

Utredaren ska också analysera de rättsliga förutsättningarna för att besluta om utvisning med hänsyn till Sveriges säkerhet och dessutom lämna förslag som innebär ökade möjligheter att tillämpa lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, även i de fall där en utlänning indirekt utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet.

Detta går helt i linje med den kritik som Moderaterna med flera riktade mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen i samband med att den nya lagen behandlades i riksdagen våren 2022. Utredningen ska överlämnas till regeringen nu i höst.

Fru talman! Terrorhotet varierar som sagt över tid, i fråga om både aktörer och intensitet. Det har dock varit ständigt närvarande i Sverige och i vår omvärld under de senaste decennierna. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara, samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft.

Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet. Regeringen beslutade därför förra året om en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, att skydda samhällets människor och funktioner samt att hantera situationen under och efter ett attentat.

Vi ser redan nu, ett år efter att man beslutade om strategin, hur den mobiliserar kraften i vårt samhälle och att flera myndigheter har vidtagit åtgärder till följd av strategin.

Slutligen, fru talman, innebär det skärpta säkerhetspolitiska läget och den ökade hotbilden mot Sverige bland annat från våldsbejakande islamism liksom ny lagstiftning att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Från 2022 till 2027 kommer Säkerhetspolisens budget att öka med närmare 70 procent – från 1,8 miljarder kronor 2022 till 3,1 miljarder kronor 2027.

Fru talman! Sverige ska präglas av öppenhet och värderingar som frihet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot eller våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt, demokratiskt samhälle.

(Applåder)