Mikael Damsgaard (M) om Straffrättsliga frågor
Mikael Damsgaard (M) höll ett anförande om Straffrättsliga frågor i debatten ”Protokoll 2025/26:101 Tisdagen den 31 mars” den 31 mars 2026.
Herr talman! Vi genomför nu en omläggning av rättspolitiken för att göra Sverige till ett tryggare land. Det handlar om ett grundläggande perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd. Farliga människor ska sitta inne så att alla vi andra vågar vara ute.
Planen för att trycka tillbaka gängen står på tre ben: slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.
Samtidigt har vi genomfört viktiga reformer för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi debatterar nu ett motionsbetänkande om straffrättsliga frågor där ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden behandlas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
Med anledning av betänkandet finns det skäl att ge en bredare beskrivning av den omläggning av politiken som regeringen nu genomför. Med säkerhetszoner och preventiva vistelseförbud, självständigt förverkande, anonyma vittnen, utökade hemliga och preventiva tvångsmedel, lättnader i regelverket kring kamerabevakning och rivna sekretesshinder mellan myndigheter har polisen fått en mängd nya verktyg som har visat sig ge goda resultat i brottsbekämpningen.
Regeringen gör historiska satsningar på rättsväsendet. Anslagen till rättsväsendet ökar 2023–2028 från 69 miljarder till 108 miljarder. Detta är helt nödvändigt för att klara av att bekämpa den organiserade brottsligheten men också all annan brottslighet i hela dess bredd. Sverige kan inte ha en ordning där mycket av mängdbrottsligheten helt nonchaleras och där mäns våld mot kvinnor inte tas på samma allvar som den grova organiserade brottsligheten.
Polismyndigheten har fått ett tydligt förändringsuppdrag: att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, få upp trycket i utredningsverksamheten och säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.
Herr talman! Vi ser nu hur polisen växer också lokalt. Platserna på polisutbildningarna är nu fyllda, och en ny polisutbildning kommer att starta i Uppsala. Det skapar förutsättningar att inte bara arbeta händelsestyrt utan också proaktivt för att förebygga brott.
Kriminalvården byggs ut, och vid mandatperiodens slut kommer kriminalvården att ha expanderat med över 5 000 platser.
Herr talman! För att bekämpa den kriminella ekonomin och välfärdsbrotten har Utbetalningsmyndigheten och Finansiellt underrättelsecentrum inrättats. Polisen har fått nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel även mot viss ekonomisk brottslighet, till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, grovt bidragsbrott och grov smuggling.
Tullens befogenheter har utökats. Utförsel av stöldgods från Sverige har kriminaliserats liksom otillåten hawalaverksamhet. Dessutom har möjligheterna att meddela näringsförbud på grund av brott utvidgats.
Vi tar krafttag för att förhindra gängens rekrytering av barn. Preventiva tvångsmedel har införts även mot barn under 15 år för att komma åt dem som styr och beställer i barnens mobiltelefoner. Vi genomför också upp till en tredubbling av straffet för att rekrytera barn till gängen, från ett maxstraff på fyra år till tolv år. Fler typer av tvångsmedel ska få användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder, och kravet för att använda vissa tvångsmedel, till exempel beslag och husrannsakan, sänks.
Detta kan låta hårt. Men när barn utnyttjas hänsynslöst skyddar dessa reformer barn från att dras in i allvarlig brottslighet.
Herr talman! Vi stärker också brottsoffrens ställning. Brottsoffer ska få brottsskadeersättning direkt från staten. Sedan kräver staten tillbaka ersättningen från gärningsmannen. På så sätt behöver brottsoffret inte själv kräva ersättning från gärningsmannen. Vi stärker också rätten till målsägandebiträde i överrätt.
Även inom det brottsförebyggande arbetet genomförs historiska reformer. En ny socialtjänstlag har införts, och det görs en historisk satsning på över 10 miljarder över fem år. Vi river sekretesshinder mellan skola, polis och socialtjänst, och vi förtydligar föräldraansvaret och stärker föräldrastödet. Vi gör satsningar på skolsociala team. Vi inrättar BOB-strukturen för barn och unga i organiserad brottslighet för att man ska kunna jobba mer effektivt med denna problembild, och vi utökar antalet platser på särskilda ungdomshem. Detta är några exempel på det regeringen gör inom det förebyggande arbetet.
Herr talman! När det gäller de straffrättsliga frågorna genomför regeringen nu den största reformen av straffrätten under modern tid. Vi kommer under våren att besluta om Straffreformutredningens förslag om att skärpa straffen för ett femtiotal brott och se till att hela straffskalan används.
I de fall en gärningsman har begått flera särskilt allvarliga brott blir det möjligt att döma ut livstids fängelse även när livstid inte finns på straffskalan. En straffskärpningsbestämmelse för brott som har samband med kriminella nätverk innebär att gängkriminella kan dömas till dubbla straff. Ett system med villkorligt fängelse införs, och presumtionen mot fängelse avskaffas. Dagens form av mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet avskaffas, och en ny bestämmelse som ger ökat genomslag för tillkommande brott införs.
Herr talman! Vi har sedan tidigare förlängt preskriptionstider, skärpt reglerna för villkorlig frigivning och infört en möjlighet att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen eller om det finns risk för att personen begår nya allvarliga brott. Straffansvaret för försök, förberedelse och stämpling till brott utvidgas, vilket gör att det blir lättare att sätta dit dem som ligger bakom skjutningar och sprängningar runt om i vårt land.
Herr talman! Vi har beslutat om en ny påföljd, säkerhetsförvaring, så att personer med hög risk för återfall i allvarlig brottslighet kan frihetsberövas under längre tid. Givet de varierande ställningstagandena från de olika oppositionspartierna och de olika turer som har varit kan jag konstatera att en rödgrön regering hade haft lite svårt att enas om utformningen av en sådan reform.
Dessutom kriminaliserar vi rymning och skärper regelverket för utvisning på grund av brott.
Herr talman! En viktig del av regeringens arbete är att skydda kvinnor och barn mot våld och sexualbrott, inte minst när det sker i nära relationer. Vi skärper straffen för grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn, grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, och de allra farligaste återfallsförbrytarna ska kunna låsas in på obestämd tid. Personer som har hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten.
Vi har stärkt det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta. En man som använder sin lägenhet för att utöva våld mot sina närstående ska kunna bli av med den, och den våldsutsattas möjlighet att ta över eller behålla lägenheten stärks. Vi har gjort kontaktförbuden effektivare och mer ingripande för att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor, och vi arbetar för att skärpa straffen för allvarliga fall av stalkning.
Vi kriminaliserar psykiskt våld och stärker det straffrättsliga skyddet mot sådan utsatthet. Vi ser också över skyddet för den svagare parten i bodelningar för att motverka ekonomiskt våld.
Vi förbättrar preventionen, bland annat genom att riva sekretesshinder så att information kan delas för att förhindra våld. Vi har utformat en konkret nollvision för mäns våld mot kvinnor och inrättat ett särskilt ministerråd för kvinnofrid under statsministerns ledning.
Herr talman! Dessutom har vi kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Vi har gjort det straffbart att inte avslöja eller förhindra ett tvångs- eller barnäktenskap och att försöka föra bort någon utomlands för att giftas bort. Utländska månggiften, tvångsäktenskap och barnäktenskap erkänns inte längre i Sverige. Vi förbjuder även kusinäktenskap. Regionala resurscentrum mot hedersförtryck har permanentats och utökas till hela landet.
Regeringens arbete för ett tryggare och säkrare Sverige är brett. Straffrättsliga förändringar är en viktig del men samtidigt bara en del i en helhet som omfattar många andra reformer inom justitieutskottets beredningsområde men också reformer inom många andra politikområden.
Även om mycket fortfarande återstår att göra kan vi nu börja se resultat. Det dödliga gängvåldet har halverats, och uppklaringen av de grövsta våldsbrotten har ökat markant.
Antalet skjutningar har mer än halverats jämfört med det mörka rekordåret 2022. De senaste veckorna visar dock att tillståndet är skört. Stora framsteg har gjorts, men gängens våldskapital är stort. Benägenheten att använda våld för att lösa konflikter är påtaglig. Det visar att vi inte kan slå av på takten.
Polistätheten är den högsta i modern tid. Det är 1 800 fler poliser i yttre tjänst jämfört med 2022.
De preventiva vistelseförbuden har haft stor effekt på lokalområden. I centrala Göteborg har personrånen halverats, och på platser som Rågsved och Fittja har hela drogscener kunnat stängas ned.
Sedan verktygslådan med preventiva tvångsmedel öppnades har våldsdåd kunnat förhindras, och de kriminella nätverkens kapacitet har kraftigt reducerats.
Genomförda straffskärpningar i kombination med en ökad effektivitet hos de brottsbekämpande myndigheterna har lett till att fler grovt kriminella har kunnat sättas bakom lås och bom. Därmed har de inkapaciterats under lång tid.
Jag ser att jag har dragit över min talartid lite för mycket, men det fanns helt enkelt väldigt mycket att berätta om allt som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör inom det här området. Vi gör allt detta för att vi står på skötsamma människors sida och för att bygga ett Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.
(Applåder)
