Magnus Persson

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 8 i betänkandet.

Arbetsmiljöarbetet är livsviktigt. Ingen ska avlida på eller till följd av sitt arbete. Både det regionala och det lokala arbetsmiljöarbetet måste fungera, och fler ska ges möjlighet att delta i det arbetet. Vi måste skärpa till regelverket. Men vi måste också se till att befintligt regelverk efterföljs, inte minst för att bekämpa den arbetslivskriminalitet som likt en cancersvulst i dag breder ut sig i hela samhället.

Arbetslivskriminalitet är medvetna handlingar där arbetstagare utnyttjas och en sund konkurrens sätts ur spel. Det kan omfatta bland annat överträdelser av arbetsmiljöregelverket. Det kan exempelvis handla om arbete utan tillstånd, arbete med osäkra arbetsvillkor och minskat skydd för arbetstagare. Arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet är därav två frågor som är tätt sammanlänkade.

Herr talman! Som ett resultat av ambitionen att minska antalet myndigheter och effektivisera statsförvaltningen har vi ställt oss bakom beslutet att Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, överförs och inordnas i Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket och Mynak har i dag olika uppdrag men inom samma politikområde, vilket gör att det finns möjliga styrnings- och kvalitetsförbättringar med en inordning. Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsmiljö, arbetstids- och utstationeringsfrågor, medan Mynak har ett uppdrag som är inriktat på sammanställning och spridning av forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet.

Vi står även bakom att kraftigt höja anslaget till Arbetsmiljöverket på årsbasis under hela mandatperioden – bland annat för att öka arbetet mot arbetslivskriminaliteten, ett arbete som nog genomsyrar vartenda utskott i Sveriges riksdag.

Herr talman! Det finns politisk enighet kring behovet av att säkerställa ett fungerande lokalt arbetsmiljöarbete, och för att uppnå det måste antalet lokala skyddsombud öka.

Från politiskt håll måste vi möjliggöra denna ökning och skapa oss en bild av vilka hinder som finns. En faktor som vi inom Sverigedemokraterna anser bromsar inflödet till skyddsombudsrollen inom arbetaryrkena är tyvärr LO:s kongressbeslut från 2016 om att den fackliga organisationen och de fackliga företrädarna ska ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna.

I praktiken kan det innebära att de som är politiskt aktiva i andra partier utestängs från att erhålla fackliga förtroendeposter, dit rollen som skyddsombud i dag räknas, vilket man starkt kan ifrågasätta. Vad spelar det för roll vilket politiskt parti ett lokalt skyddsombud är aktiv i? Det är annat som ska vara avgörande. Det ska handla om kunskap, engagemang och ens medarbetares förtroende.

Tyvärr, herr talman, finns det i dag fortfarande en majoritet av LO-förbunden som agerar utifrån detta beslut. Det finns flera exempel på hur fackligt aktiva personer tvingats välja mellan sina politiska uppdrag och sin fackliga roll. I och med detta har de LO-anslutna förbunden via egna politiska beslut blivit ett hinder i arbetet för att få fler skyddsombud på landets arbetsplatser. Man motarbetar sig själv i stället för att med öppna armar ta emot alla som vill bli skyddsombud och engagera dem.

Detta drabbar även de regionala skyddsombuden, herr talman. Vi tycker att dessa ombud, som till stor del avlönas av staten, bör frikopplas och få tillgång till samtliga Sveriges arbetsplatser och inte vara knutna till fackliga eller politiska förbehåll som att någon på en arbetsplats måste vara ansluten till ett fackförbund. Regionala skyddsombud ska ha tillträde till samtliga Sveriges arbetsplatser utan förbehåll.

För att avpolitisera och öppna upp arbetsmiljöarbetet vore det önskvärt att fackförbund som kräver facklig-politisk samverkan frångår det beslutet. Det skulle genast öppna upp för samtliga medlemmar att kunna engagera sig i arbetsmiljöarbetet.

En annan väg att gå för att öppna upp arbetsmiljöarbetet för alla är att upphäva fackförbundens företrädesrätt att utse skyddsombud. Vi anser dock, herr talman, att det sistnämnda vore en väldigt beklaglig utveckling. Det är ingen hemlighet att arbetsmiljöarbetet är komplext, och det går inte att förringa att den fackliga organisationen är ett stort stöd för det enskilda skyddsombudet.

Samtidigt, herr talman, står vi inför höga dödstal, olyckor och utbredd arbetslivskriminalitet, och då är dessa förbehåll en klen tröst för dem som drabbas.

Sverigedemokraternas fokus ligger på löntagarna runt om i landet som riskerar sina liv när de går till arbetet. Vårt fokus ligger också på de anhöriga som får ett besked som hade kunnat undvikas.

Eftersom kvällen är sen väljer jag att avsluta där.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! Jag håller med Patrik Lundqvist. I den bästa av världar skulle alla svenska löntagare få vara delaktiga och aktiva i fackföreningarna. Men så ser det inte ut i dag, tyvärr. Det är många som nekas uppdrag. Men det är en annan fråga.

Det är glädjande att höra att Patrik Lundqvist inte låser fast sig vid fackföreningarnas makt över a-kassorna. Det har ofta tidigare i denna diskussion sagts att detta är något som staten ska hålla sig borta från och som fackförbunden ska sköta, för det är en del av deras arbete. När organisationsgraden nu minskar ganska ordentligt, framför allt inom LO-facken, bör man kanske, enligt mitt sätt att resonera, hitta andra sätt att sälja in medlemskap i fackförbundet och i ett LO-förbund. Den svenska modellen bygger ju, som Patrik Lundqvist sa tidigare, på jämbördiga parter. Försvagas den ena parten riskeras hela den svenska modellen. Nu ser vi tyvärr att den ena parten försvagas hela tiden i och med att organisationsgraden minskar. Men det är en annan fråga.

En annan fråga till Patrik Lundqvist gäller den stora överfinansieringen av a-kassan. Enligt TCO var den mellan 2007 och 2018 ungefär 166 miljarder – pengar som gick rakt in i statskassan i stället för att kanske användas för att utveckla a-kassan. Hur ser Patrik Lundqvist på det scenariot när det gäller överfinansieringen av a-kassan?

Sedan vill jag göra ett inlägg till som egentligen inte har med detta att göra, men jag vill göra en rättelse. Nu har arbetsmarknadsutskottets vice ordförande Ardalan Shekarabi lämnat debatten, men han påstod här i kammaren att Mats Persson gjorde sig osynlig för alla angående det som hänt i Northvolt. Vi har i arbetsmarknadsutskottets presidium fattat beslut om att Mats Persson ska komma till utskottet i morgon, och det visste Ardalan Shekarabi mycket väl. Jag tycker alltså att det var lite dålig stil – jag vill ha det fört till protokollet.

Fru talman! Tack, Patrik Lundqvist, för ett väldigt bra anförande! Akassan är väldigt viktig; den är en trygghetsförsäkring. För Sverigedemokraterna är detta en naturlig del av trygghetsnätet för svenska löntagare. När man lyssnar på Patrik Lundqvist hör man att han verkar hålla med om att det ska vara en naturlig del av trygghetsnätet för svenska löntagare, så jag skulle vilja ställa frågan: Skulle Patrik Lundqvist kunna ställa upp på en statligt stödd a-kassa, tillgänglig för alla löntagare oavsett om de är med i ett fackförbund eller inte? Vi såg problematiken under pandemin, när många som stod utanför drabbades väldigt hårt. Det skulle kunna handla om ett naturligt skydd för alla löntagare, särskilt som a-kassan till stora delar är finansierad av staten. Min fråga är alltså: Skulle Patrik Lundqvist kunna ställa upp på en statligt stödd och kontrollerad a-kassa i dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! Jag är väldigt stolt över att till skillnad från Ardalan Shekarabi komma från arbetarleden. De senaste mätningarna visar att Sverigedemokraterna är det parti som har flest vanliga arbetare i denna kammare. Socialdemokraterna tror jag kommer på tredje eller fjärde plats. Socialdemokraternas tid som representant för Sveriges arbetare är över för länge sedan.

Jag kan tipsa Shekarabi om att ta tjänstledigt, kanske få lite jord under naglarna och prova på att leva på akassa – det har jag gjort. Det har aldrig hänt Ardalan Shekarabi. Han är en politisk produkt som aldrig har skitat ned sig i hela sitt liv. Nu fick jag det sagt. Det samlade han ihop till själv.

När det gäller arbetslöshetssiffrorna är det väldigt intressant att vi ser den högsta arbetslösheten i socialdemokratiskt styrda kommuner, framför allt i södra Sverige. De går själva ut och säger att de har blivit utsatta för social dumpning. Det är problemet.

Vad är Ardalan Shekarabis medskick till kommunalråden i till exempel Perstorp och Malmö, som har Sveriges högsta arbetslöshetssiffror? Ardalan Shekarabi och Socialdemokraternas politik i denna kammare har försatt dem i den situation de är i i dag genom den extremt stora invandringen 2015 och framåt. Jag vet, för jag har suttit i kommunpolitiken i en socialdemokratiskt styrd kommun sedan 2006. Jag sitter fortfarande kvar. Jag vet exakt hur det fungerar och ser ut.

Ardalan Shekarabi och Socialdemokraterna i denna kammare är skyldiga sina kommunpolitiker ett svar. Varför blev det som det blev? Känner Ardalan Shekarabi något ansvar för den situation vi hamnat i? Ardalan Shekarabi var ändå minister i Stefan Löfvens regering. Löfven sa att vi inte bygger några murar och att det är fritt fram att komma till Sverige.

Jag åkte till Danmark och lyssnade på dem efter flyktingvågen. De tog emot cirka 300 personer när lämmeltåget kom över Öresundsbron. Ingen ville stanna i Köpenhamn – alla ville till Skåne. Vad är medskicket till de skånska kommunalråden inom socialdemokratin när det gäller hur de ska hantera detta? Svara gärna på det.

Fru talman! Jag hade egentligen tänkt ställa en annan fråga; jag får se om jag hinner med den i det här replikskiftet.

Det var starka ord från Ardalan Shekarabi. Socialdemokraterna står i vanlig ordning helt utan skuld till någonting som har hänt i det här landet och till att det ser ut som det gör.

När det gäller Arbetsförmedlingen fattade vi ett gemensamt beslut om att vi skulle reformera Arbetsförmedlingen lugnt och sansat i en lång process. Men när det gällde makten för Socialdemokraterna valde de i stället att göra en överenskommelse med Centerpartiet, den så kallade JÖK:en. Man sköt hela reformeringsarbetet fullständigt i sank och bidrog till att sänka Arbetsförmedlingen enbart för att behålla regeringsmakten. Ardalan Shekarabi var själv en del av den regeringen, fru talman, så han vet mycket väl vilka beslut som fattades. Det var viktigare för Ardalan Shekarabi att vara minister än att ha en fungerande arbetsförmedling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det är så Socialdemokraterna fungerar som parti. Därefter sålde de ut makten för pengar till en terrororganisation och en vilde, men det är en helt annan fråga.

Jag måste ställa frågan till Ardalan Shekarabi som jag hade tänkt ställa. Den gäller förslaget om körkort för ungdomar – ett väldigt populistiskt förslag, får jag säga.

Jag har skrivit ned lite siffror här. Det är 179 000 ungdomar i ungdomsarbetslöshet. Sedan är det säsongsarbete med mera. Hur ska urvalsarbetet se ut? Hur kom ni fram till summan en halv miljard? Ert förslag skulle kosta många miljarder.

Det är det här jag menar. Det är ren populism från Socialdemokraternas sida för att hitta väljare i stället för att ta tag i problemen och se sin egen skuld till problemen.

År 2019, i högkonjunktur, hade vi en arbetslöshet på 6,1 procent. Arvet efter Socialdemokraterna är en väldigt tung börda att bära för den här regeringen och Sverigedemokraterna, fru talman, men vi gör så gott vi kan. Vi försöker. Vi sitter inte bara och pekar finger.

Socialdemokraterna har suttit på läktaren i åtta år och inte gjort någonting och under högkonjunktur satt Sverige i en situation som är väldigt svår att hantera.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 4 i betänkandet.

Jag hade tänkt säga några ord om Northvolts konkurs, om konsekvenserna för hela det svenska samhället av ett projekt som var dömt att misslyckas och om de 5,8 miljarder i pensionspengar i AP-fonderna som nu gått rätt ned i avgrunden. Men Oliver sa det som behövde sägas, så jag återgår till dagens debatt.

Fru talman! Sverige dras med hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivarna har svårt att hitta personal med rätt kvalifikationer som vill och kan ta ett arbete. Det är särskilt problematiskt med den ökande långtidsarbetslösheten. En stor andel av dem som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen saknar tyvärr grundläggande eller gymnasial utbildning, vilket i dag i det närmaste är ett krav för att få ett jobb på den svenska arbetsmarknaden. De brister även i övriga kompetenser och färdigheter som arbetsgivare efterfrågar. Arbetslösheten liksom risken för att drabbas av långa tider utan arbete är hög bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning. Bristande kunskaper i svenska språket utgör också en stor risk för långvarig arbetslöshet. Dessa problem är inte nya.

Fru talman! Det finns inga genvägar in på svensk arbetsmarknad. De subventionerade anställningarna är ett tydligt exempel på det. I en majoritet av fallen avslutas anställningen så snart subventionen upphör. Endast ett fåtal får en reguljär anställning. Subventionerade anställningar har under decennier varit det instrument både höger- och vänsterregeringar har använt sig av, och tyvärr vill man gärna fortsätta med detta trots att det kostar svenska skattebetalare miljarder utan att ge något tydligt och bra resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Sverigedemokraterna menar att den enda vägen in på dagens arbetsmarknad är utbildning. Det gäller alla, utrikes födda såväl som inrikes födda. Alla måste ta de möjligheter som erbjuds för att göra sig anställbar. Det ska vara ett krav på individen. Vi ser därför positivt på att regeringen har utökat resurstilldelningen till olika utbildningsinsatser. Vi är även positiva till att kommuner och företag börjar inkluderas i arbetet. Det finns många fina exempel där kommuner tillsammans med företag har skapat egna utbildningar. Detta bör man titta bredare på. Jag brukar alltid ta upp Karlskrona kommun som ett exempel. Kommunen har ett gott samarbete med ett av de största företagen, och efter internutbildning är man garanterad jobb.

Fru talman! Skillnaden i arbetslöshet är stor mellan inrikes födda och utrikes födda, framför allt när det gäller långtidsarbetslöshet. Skillnaderna är inte unika för 2025, utan det har sett ut på liknande sätt under flera år. Detta utgör det absolut största problemet på svensk arbetsmarknad. Det är också hit en majoritet av resurserna på området riktas. Tyvärr har tidigare massinvandring av personer med lågt humankapital påverkat svenskt samhälle och svensk arbetsmarknad väldigt negativt. Det här kan vi inte blunda för, och detta misstag kommer vi att få leva länge med.

Det är i ljuset av den samlade samhällsproblematiken man måste ställa dagens kostsamma arbetsmarknadspolitik. Hur har det blivit så här?

Sverigedemokraterna vill se en ordning där det från början framgår att individen kan ta del av erbjudna åtgärder under en begränsad tid, och om individen inte lyckas göra sig anställbar på svensk arbetsmarknad under denna tid är nästa steg en uppmaning att återvända till hemlandet, alltså återvandra.

Det har raljerats ganska mycket över Sverigedemokraternas förslag, men nu kommer signaler från både Arbetsförmedlingen och privata aktörer att de har enorma problem med att ett stort antal människor inte kan matchas mot någonting. Det finns inget att göra åt dessa tiotusentals, kanske hundratusentals, personer. När generaldirektören för Arbetsförmedlingen besökte utskottet var hon tydlig med att man inte klarar av detta. Det är alltså ett stort problem, och då måste politiken börja titta på bredare lösningar.

Fru talman! Regeringen gick på Sverigedemokraternas linje och införde begreppet självförsörjning i statsbudgeten. Det är positivt eftersom det skapar en möjlighet att mäta hur många i Sverige som faktiskt är självförsörjande utan en subventionerad anställning. Tidigare användes främst begreppet sysselsatt för att man skulle få en uppfattning om individers förankring på arbetsmarknaden. Detta begrepp infördes efter att man misslyckats med att nå målet om Europas lägsta arbetslöshet. Man ville helt enkelt inte sätta fingret på var problemen fanns.

Tyvärr har regeringen valt att inte gå riktigt hela vägen utan har urvattnat begreppet självförsörjning genom att bland annat låta dem med olika subventionerade anställningar ingå i gruppen självförsörjande. Detta är Sverigedemokraterna kritiska mot, och därför yrkade jag bifall till reservation 4. Vi vill ändra definitionen i syfte att kunna mäta faktisk självförsörjning. Man måste dela upp det, kunna mäta olika saker och våga diskutera problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! I stället för subventionerade arbeten där individen får lämna arbetsplatsen samma dag som subventionen upphör vill vi se fler arbetsplatsnära utbildningsplatser som ger individen möjlighet att få användbar arbetslivserfarenhet i kombination med teoretiska studier. Vi vill skapa förutsättningar för att parterna ska kunna bygga ett svenskt lärlingssystem. Internationellt finns det flera framgångsrika varianter, till exempel i Tyskland.

En svensk modell för sådana anställningar behöver skapas utifrån de förutsättningar som finns på svensk arbetsmarknad. Givetvis ska parterna finnas med i allt från utformningen av lärlingsplatserna till urvalet av kandidater, alltså vilka som ska ha tillgång till platserna. En lärlingsanställning ska inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande utan ska styras av de behov och möjligheter som finns att tillgodogöra sig utbildningen.

Fru talman! Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om en statlig avgiftsfri akassa som finansieras solidariskt via skatt. Vi är ganska ensamma om detta. Redan i dag finansieras akassan till allra största del av skattemedel, vilket innebär att alla som förvärvsarbetar bidrar till systemet.

Den nya akassan, som baseras på inkomster i stället för arbetad tid, är ett steg i rätt riktning då det minskar administrationen för den enskilde och garanterar mer korrekta utbetalningar. Risken för fusk minimeras kraftigt då inkomstuppgifterna hämtas från Skatteverket, vilket på sikt blir en stor vinst för samhället.

Fru talman! Överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna är ett stort steg i rätt riktning för en modern arbetslöshetsförsäkring anpassad till dagens arbetsmarknad eftersom taket för ersättning höjs samtidigt som lägstanivån höjs – något som inte har gjorts på många år.

Men i förslaget ställs även krav på försäkringstagaren att söka jobb kopplat till en snabbare nedtrappning som anpassats till hur det ser ut på dagens arbetsmarknad och den tid det tar för genomsnittet att få ett nytt jobb.

Vi kommer därmed bort från den tid då Socialdemokraterna såg akassan som en del av en bidragsreform – något som på sikt varit direkt skadligt för svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Jag ska även säga några ord om Samhall och stödet till funktionshindrade. I vår kommittémotion 2386 finns en rad förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för allas rätt till ett fungerande arbetsliv. Här framhålls betydelsen av att Arbetsförmedlingen har specialkompetens för att säkerställa stöd till arbetssökande med funktionsnedsättning. Vidare finns förslag om möjligheten att ge rehabiliterande insatser och hjälpmedel till en anställd som drabbas av en funktionsnedsättning. Här finns också förslag om att låta utreda kostnaderna för att koppla lönebidragstaket till det index som följer den allmänna löneutvecklingen – något Sverigedemokraterna tycker är ganska självklart.

Vi står naturligtvis bakom dessa förslag, men mot bakgrund av pågående arbete på området inom Tidösamarbetet och det uppdrag som Arbetsförmedlingen fick i sitt senaste regleringsbrev väljer vi att inte yrka bifall till vår motion. Vi följer i stället upp det med ett särskilt yttrande.

Vi ser positivt på regeringens översyn av Samhall. Vinstkravet lyftes inte upp initialt, men vi förväntar oss att det ses över under utredningens gång. Vi anser att regeringen bör säkerställa att vinstkravet faktiskt utreds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Riksrevisionen bedömde att man såväl i regeringens styrning som i Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga, vilket vi anser är djupt problematiskt.

Riktningen för Samhall framåt bör vara att fokusera på kärnuppdraget, inte att – som i dag – vara ett komplement till raden av misslyckade integrationsprojekt.

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad att vi i varje fall har förhandlat bättre på två år än vad Socialdemokraterna lyckades göra på åtta år när det gäller de här frågorna. Vi har fått igenom betydligt mer än vad Socialdemokraterna fick. Jag är alltså ganska nöjd med våra förhandlingar. Helt nöjd är jag inte. Det ska man aldrig vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

När det gäller kampen mot skuggsamhället och utnyttjandet av illegala invandrare tycker jag att Patrik Lundqvist svävar lite på svaret, herr talman. Vi behöver inte gå längre än till Patrik Lundqvists egen partiledare, som hade en illegal invandrare som städade svart i hennes eget hem, anställd av ett företag som var ganska oseriöst och även var dömt för kriminella handlingar. Det är väl inte ett sådant samhälle vi vill ha? Det är väl det vi ska motarbeta?

När det kan gå så långt att en partiledare för Sveriges största parti har svart städhjälp i sitt hem är det något som inte stämmer. Hade rapporteringsplikten varit på plats hade kanske detta aldrig hänt.

Jag vill ändå ha ett tydligare svar från Patrik Lundqvist här. Hur ser Patrik Lundqvist på förslaget om rapporteringsplikten? Han påstår att han inte är insatt i det. Detta förslag har legat på bordet ganska länge och debatteras väldigt flitigt, både i medierna och i den här kammaren, så han bör veta vad det innehåller.

Herr talman! Tack, Patrik Lundqvist, för ett väldigt bra anförande! Jag håller med om det mesta Patrik Lundqvist säger.

Jag kan bara beklaga att Socialdemokraterna inte var tidigare på bollen när det till exempel gäller statlig arbetsmarknadsprövning. Vi hade ju majoritet för det i riksdagen från 2014 fram till 2022. Då var det ingen som ville diskutera frågan. Sedan satte sig Sverigedemokraterna med regeringspartierna och förhandlade ganska bra. Vi nådde inte hela vägen. Vi hade gärna velat införa en statlig arbetsmarknadsprövning, men det gick inte. Vi hade majoritet i riksdagen tillsammans med Socialdemokraterna två hela mandatperioder, men då valde Socialdemokraterna tyvärr att rösta nej till förslaget. Det är bara att beklaga. Det kunde ha varit på plats för länge sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Ni som lyssnar på den här debatten ska veta - det är väldigt viktigt när man hela tiden hör Socialdemokraterna hacka på Sverigedemokraterna - att Socialdemokraterna inte får förhandla och diskutera med Sverigedemokraterna. Det är viktigt att ha med sig i den här frågan.

I övrigt håller jag med om det mesta Patrik Lundqvist säger, men jag har ändå en fråga till honom när det gäller att motarbeta skuggsamhället och att illegala invandrare utnyttjas av hänsynslösa firmor: Hur ser Patrik Lundqvist och Socialdemokraterna på förslaget om rapporteringsplikt? Det skulle bli ett jättebra verktyg mot skuggsamhället, svart arbetskraft och arbetslivskriminalitet om polisen fick resurser att kunna gå direkt in på en arbetsplats enbart efter ett tips och begära legitimation av människor, en åtgärd de inte haft rätt till hittills.

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om Jonny Cato. Först säger han att akassan är en försäkring, men när regeringen lägger fram ett förslag är den ett bidrag.

En annan sak som Jonny Cato nämnde i sitt anförande var att regeringen ställer grupper mot varandra. Då vill jag gärna höra Jonny Catos förklaring till att Centerpartiet sänker anslaget till personer med funktionshinder. Man drar ned på Samhall med 2 ½ miljard om året i tre år, bland annat för att finansiera en ökad invandring och ett ökat antal kvotflyktingar. Man vill även finansiera ett intensivår för nyanlända. Vem är det egentligen som ställer grupper mot grupper här - är det Sverigedemokraterna eller Centerpartiet?

Man slår mot dem som har det svårast på arbetsmarknaden, nämligen personer med funktionshinder. Man skär ned på anslagen till dem för att öka invandringen till Sverige. Tycker inte Jonny Cato att vi har haft en tillräckligt hög invandring till Sverige?

Herr talman! Jag trodde att Socialdemokraterna skulle begära replik med tanke på den avhyvling jag fick när det gäller a-kassan, men jag förstår att man inte vill bråka med framtida samarbetspartier. Centern går ju betydligt längre än vad regeringen gör när det gäller a-kassan.

Herr talman! Med det nuvarande förslaget för a-kassan, vad är det som är det stora problemet? Är det det höjda taket som Centern anser vara det stora problemet, eller vill man ha en snabbare nedtrappning? Jag tycker ändå att det är ganska bra förslag. Jag skulle vilja att Jonny Cato förklarar vad som är det stora problemet med dagens förslag till a-kassa.

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga varför Socialdemokraterna ville gå fram med förslaget om extratjänster.

Jag ska ställa en annan fråga till Ardalan Shekarabi. När det gäller kampen mot arbetslivskriminaliteten och satsningar på Arbetsmiljöverket ser jag att Socialdemokraterna väljer att satsa lite mer än regeringen, och det är väl positivt.

Men kan man ta Socialdemokraterna på allvar denna gång? Under åtta år gjorde de nästan ingenting. Det sista året som de satt i regeringsställning sjösatte de A-krimcenter med mera. Annars var de ganska passiva och röstade nej till exempel till förslag gällande utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott, som är ett väldigt starkt vapen i kampen mot arbetslivskriminaliteten. Många kommer nämligen undan tack vare preskriptionstiden. Det var ändå ett förslag som Socialdemokraterna gick till val på i valen 2014 och 2018. Det var ett förslag som LO drev på för att Socialdemokraterna skulle driva. Men Socialdemokraterna har valt att rösta nej till detta varje år i riksdagens kammare, trots att det är deras eget förslag och trots att det fanns en majoritet för det. Varför gjorde ni det? Var det för att förslaget kom från Sverigedemokraterna?

Jag kan glädja Ardalan Shekarabi med att man i Regeringskansliet och i samordningskansliet jobbar med frågorna om preskriptionstiden. Det kommer därför att hända någonting i fråga om detta. Det är bara synd att det inte hände för åtta år sedan, för det kunde det ha gjort.

Jag vill ställa en enkel fråga till Ardalan Shekarabi. När förslaget om utökad preskriptionstid för arbetsmiljöbrott kommer på bordet ännu en gång, kommer Ardalan Shekarabi då att rösta ja till det?

Herr talman! Det var stora ord, men Ardalan Shekarabi säger ingenting om den politik och de förslag som finns under utgiftsområde 14.

Sedan trodde jag faktiskt att Ardalan Shekarabi var född i Manchester i England, men tydligen var han inte det enligt vad han själv sa här alldeles nyss.

Vi har ungefär 360 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag, inte en halv miljon. Om vi räknar alla som står utanför, som är långtidsarbetslösa och som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen är det över 800 000, tror jag. Den största bidragande orsaken till det är den förda invandringspolitik som Ardalan Shekarabi och den regering som han satt i bär ett enormt stort ansvar för. Detta har vi diskuterat så många gånger, så det ska vi inte diskutera nu.

Det som jag vill diskutera är hur Ardalan Shekarabi ser på arbetsmarknadsåtgärden extratjänster som Socialdemokraterna går fram med i sitt budgetförslag och vill införa igen. Det har varit väldigt tydligt att den skapar stora undanträngningseffekter i många kommuner. Den har uppmuntrat till fusk med mera och varit väldigt dyr för skattebetalarna. Vad är det som gör att Socialdemokraterna återigen vill införa extratjänsterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Fru talman! Man hör tydligt att Ardalan Shekarabi inte har så bra koll på hur det ser ut.

Vi har definitivt inte sänkt akassan för svenska byggnadsarbetare. Vi har höjt högstanivån, och det gynnar svenska byggnadsarbetare så att de får högre akassa.

I snitt får en svensk löntagare ett nytt arbete inom 100 dagar. Jag träffade representanter för Akademikernas akassa förra veckan. De har en snittid på mellan 30 och 50 dagar tills man går till ett nytt jobb. De är väldigt nöjda med det nya förslaget om akassan.

Detta drabbar alltså inte svenska byggnadsarbetare.

Vad Ardalan Shekarabi inte nämner är att när vi förändrade akassan höjde vi lägstanivån för dem som har det allra sämst och befinner sig allra längst ned. Något sådant har Socialdemokraterna inte gjort på över ett decennium, men det nämner inte Ardalan Shekarabi när han påstår att vi har sänkt akassan. Det har vi inte gjort. Vi höjde taket, och större delen av de svenska löntagarna tjänar på förslaget.

Sedan får Ardalan Shekarabi gärna stå här, fru talman, och predika om att vi har sänkt akassan. Nej, vi har förstärkt akassan för de flesta av de svenska löntagarna. Så har vi gjort, och det står jag för alla dagar i veckan. Jag står bakom beslutet till hundra procent. Ardalan Shekarabi har däremot alltid struntat i dem som har sämst akassa. Dessa människor har han glömt.

Man får det att låta som om Sverigedemokraterna och regeringen har försämrat akassan. Nej, vi har stärkt akassan för de svenska löntagarna. Svenska löntagare vill gå till jobbet. Svenska löntagare hittar i stor utsträckning ett nytt jobb inom 100 dagar.

Akassan är en omställningsförsäkring. Socialdemokraterna ser den kanske som en bidragsreform, men det gör definitivt inte Sverigedemokraterna.

Fru talman! Till skillnad från Ardalan Shekarabi träffar jag byggnadsarbetare varje vecka och har bra diskussioner om detta. Svenska byggnadsarbetare får ganska snart jobb igen. I dag anställs svenska byggnadsarbetare.

Du säger: "Gå ut och träffa unga byggnadsarbetare!" Det finns ju inga unga svenska byggnadsarbetare. De är ersatta av utstationerad arbetskraft. Det beror på en helt kravlös arbetskraftsinvandring som Ardalan Shekarabi och hans parti har blundat för i åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vad gäller investeringsstödet är jag ingen förespråkare för att man ska dopa marknaden. Att ge en massa stöd är väl bra, men när det sedan blir högkonjunktur är det väldigt svårt att ta väck dem. Jag tror på marknaden här, och jag tror på svenska byggnadsarbetare. De får jobb om de vill ha jobb.

Låt mig ta ett exempel hemifrån. Jag träffade nyss en kille som hade blivit uppsagd från sitt jobb och skulle gå hem vid jul. Han valde att söka jobb hela tiden. Han behövde inte stämpla en enda sekund, utan fick tre jobb att välja mellan. Han ville jobba och fick ett jobb.

Jag tror att svenska byggnadsarbetare hittar jobb. Konjunkturen vänder nu.

Det håller absolut inte att dopa marknaden och endast köra med bidrag. Marknaden måste själv få avgöra hur det ska se ut. Investeringsstöd - fine. Men det viktigaste är att marknaden själv hanterar det. Byggnadsbranschen kommer att öka igen, och jobben finns.

Alla lågkonjunkturer för något gott med sig. Vet Ardalan Shekarabi vad den för med sig för byggbranschen? Det är att oseriösa aktörer försvinner med lågkonjunkturen. Seriösa aktörer blir kvar. Det finns alltså något positivt även med en lågkonjunktur. Om du sätter dig in i hur det fungerar på svensk byggarbetsmarknad förstår du detta lite bättre! Följ gärna med mig ut och besök en arbetsplats någon gång! Det skulle inte skada.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi ska debattera regeringens och Sverigedemokraternas budget för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ytterligare en budget har förhandlats fram mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Förutsättningarna har inte varit enkla då man samtidigt brottats med kampen mot inflationen samt en lågkonjunktur som bidragit till högre arbetslöshet och minskad sysselsättning.

Fru talman! Den utstakade riktningen har dock varit tydlig: fokus på att få ned inflationen samt på en upprättad arbetslinje med ett bibehållet skyddsnät. Det är skillnad mot den tidigare regeringens destruktiva bidragslinje kopplad till en helt ansvarslös invandringspolitik som kraftigt påverkade svensk arbetsmarknad negativt och bidrog till en av Europas högsta arbetslöshetssiffror, trots då rådande högkonjunktur. Det är ett socialdemokratiskt arv som, enligt all expertis, tyvärr kommer att påverka det svenska samhället i generationer framöver.

Fru talman! Det är inget att hymla med. Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur. Varslen fortsätter att öka. Vi fick den senaste rapporten från Arbetsförmedlingen i dag.

Men även här börjar man se ljuset i tunneln, om än fortfarande väldigt svagt. För ett tag sedan kunde vi ta del av Byggföretagens senaste rapport som visar att bostadsbyggandet faktiskt ökar med 5 400 påbörjade bostäder under prognosperioden 2024-2025. Och i en konjunkturprognos prognostiseras att byggande av 33 700 lägenheter och småhus påbörjas nästa år. Det är ingen stor ökning, men det är ändå en ökning. Det är små steg i rätt riktning.

Vi som varit med om både hög- och lågkonjunkturer vet att det alltid vänder någon gång. Och både negativa och positiva konsekvenser visar sig oftast först inom byggsektorn. Jag ser alltså detta som ett litet positivt tecken på att saker och ting är på väg att ändras.

Fru talman! Utbildning är A och O. Det är den enskilt viktigaste insatsen man kan göra för att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen och Sverigedemokraterna gör omfattande satsningar på yrkesutbildningar, inom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux, för att utbilda fler till de yrken som arbetsmarknaden efterfrågar. Med dessa satsningar kommer det nästa år att finnas 50 000 platser på yrkeshögskolan och 72 000 platser på yrkesvux. Det är utbildningar som ska finnas tillgängliga över hela landet.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa kraven kraftigt på den enskilda individen att göra sig anställbar och tillgodogöra sig de utbildningar som krävs. Samtidigt har vi lyssnat till kommunerna för att underlätta samt öka möjligheten till användning av tidigare nämnda medel och förslag.

Kommunerna har pekat på utmaningar med planering av utbildningsplatser med enbart ettåriga statsbidrag. Därför gör regeringen och Sverigedemokraterna nu så att kommunerna ska kunna ansöka om och få bidrag för upp till två år framåt för att de ska slippa betala tillbaka statsbidragen, så som det har varit under tidigare regeringar. Det har varit ganska stadigt återkommande. Nu får kommunerna den arbetsro de länge efterfrågat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Dessutom dubbleras bidraget till handledare inom lärlingsvux. Det är en bra åtgärd, som även kommer att göra så att företagen kommer att engagera sig mer. Tydliga krav, riktlinjer och möjligheter för att öka matchningen på svensk arbetsmarknad är vägen framåt i den här budgeten.

Fru talman! Jag ska även tala lite om satsningarna på arbetsmiljön. En god arbetsmiljö där alla får vara delaktiga och bidra är viktigt för att vi ska få ett tryggare och hållbart Sverige. Därför är det positivt att Arbetsmiljöverket kraftigt ökat antalet inspektioner det senaste året. Det speglar sig även tydligt i statistiken.

Sverigedemokraterna och regeringen höjer successivt anslaget till Arbetsmiljöverket, i linje med deras eget önskemål, för att de ska kunna fortsätta sitt arbete både med ökat antal kontroller och mot arbetslivskriminaliteten, som genomsyrar hela vårt samhälle. Även inom andra utgiftsområden satsas det starkt för att utöka det gemensamma arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

Vi kommer att återkomma till arbetsmiljöfrågorna till våren i ett separat betänkande om just arbetsmiljö, som vi då kommer att debattera i kammaren.

Fru talman! Innan jag avslutar vill jag även säga några ord om det andra regeringsalternativets budgetförslag. De partierna har valt att gå fram med egna förslag, och de visar tydligt på stora skillnader mellan partierna.

När man läser budgetförslagen framstår Socialdemokraterna nästan som ett femte Tidöparti. Det är ytterst små skillnader i budgeten på detta utgiftsområde. Den största skillnaden är att de vill införa de väldigt kritiserade extratjänsterna. Det är en arbetsmarknadsåtgärd som mest är känd för att vara extremt kostsam för skattebetalarna och skapa undanträngningseffekter, framför allt inom den kommunala sektorn.

Men det var en plusaffär för framför allt socialdemokratiskt styrda kommuner. Missbruket i S-styrda Malmö är det tydligaste exemplet. När man kontrollerade extratjänsterna i Malmö kom man på att flera inte hade någon sysselsättning men att kommunen valde att plocka ut bonus för att de på papperet hade skapat en massa jobb. Det är en kommun som har styrts av Socialdemokraterna i decennier och som i dag har en arbetslöshet på 12,6 procent. Det är näst högst i Sverige. Högst är det i S-styrda Perstorp.

I övrigt skiljer det väldigt lite mellan Tidöpartiernas och Socialdemokraternas budgetförslag inom nämnda utgiftsområde.

Centerpartiet sticker ut i det andra regeringsalternativet. Man vill tvärtemot sina samarbetspartier finansiera sina satsningar genom att kraftigt sänka och försämra akassan. Man vill också försämra stödet för personer med funktionshinder, då man vill sänka stödet till Samhall kraftigt med 2 ½ miljard årligen bland annat för att man vill finansiera en ökad invandring genom ett ökat mottagande av kvotflyktingar. Man vill även finansiera intensivvård för nyanlända med pengar som nu går till personer med funktionshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vänsterpartiets budgetförslag visar tydligt på en ökad bidragslinje, med ett kraftigt ökat skattetryck för svenska löntagare. Man väljer i sin budget, till skillnad från övriga i oppositionen, att kraftigt öka sina anslag.

Även Miljöpartiet ligger väldigt nära Sverigedemokraterna och regeringen i sitt budgetförslag för utgiftsområde 14. De har också ett par förslag på nya satsningar som är ganska intressanta. De kanske tål att tittas på.

Fru talman! Det enda som oppositionen har gemensamt är att de tydligt vill öka invandringen till Sverige igen. Alla satsar pengar på ökad invandring.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Christine Frohm och Michael Rubbestad (båda SD).

Fru talman! Jag ska uppdatera Serkan Köse: Jag är inte med och styr arbetsmarknadspolitiken, för arbetsmarknadspolitiken förhandlas inte inom Tidösamarbetet. Jag önskar att det hade varit så, för då hade det nog hänt betydligt mer.

Vi ser dock att regeringen satsar betydligt mer på exempelvis yrkesutbildningar. Vi ser hur man ska öka samarbetet med företagen och kommunerna för att utbilda på plats på företagen, vilket vi anser är väldigt viktigt.

Sedan måste man se helheten: Vi har en lågkonjunktur. Nu lyfts Northvolt fram här, och ja, det är en satsning som kollapsade. Många flaggade för att det inte skulle hålla, och det gjorde det absolut inte. Vad gäller den gröna omställningen ser vi nu att LKAB drar tillbaka enorma satsningar, vilket redovisades i dag. Man tror nämligen inte på det. Vi ser - det nämnde Serkan Köse inte - att Huskvarna varslar 400 personer i dag, på grund av digitalisering och att man flyttar tillverkningen till andra ställen. Det händer ganska mycket, och de lätta jobben finns inte kvar. Det är bara att beklaga.

Jag tror dock att vi kan vända detta. Men de höga arbetslöshetssiffrorna beror på den tidigare förda politiken. Vi har i dag väldigt många långtidsarbetslösa som på grund av en lågkonjunktur flyttas ännu längre från arbetsmarknaden. De kommer att bli ett fortsatt problem att få in på arbetsmarknaden. Tidigare regeringar har blundat för dessa personer och hur man ska få dem i sysselsättning. Man har skyfflat in dem i åtgärder, men nu finns inte de åtgärderna att tillgå eftersom företagen inte har möjlighet att tillgodose behovet. Det är vad det handlar om, och då måste man titta på andra lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Jag tycker faktiskt att regeringen tittar på andra lösningar, som att effektivisera myndigheter med mera - hela den biten - i stället för att bara skyffla runt folk i åtgärder som inte genererar någonting. Vi ser till exempel i Socialdemokraternas budget att man lyfter extratjänsterna. Dem vill man ha tillbaka som en viktig arbetsmarknadsåtgärd. Men alla vet ju att de bara utnyttjas i socialdemokratiskt styrda kommuner, där de missbrukas för att gömma undan folk i statistiken. Så vill vi inte ha det.

Den här regeringen och Sverigedemokraterna vill vara tydliga och öppna med de problem som finns. Vi försöker inte gömma dem.

Fru talman! Det är inte det vi debatterar i dag, utan i dag debatterar vi en skrivelse. Men visst kan jag nämna några ord om det; det är inga problem.

Studiestartsstödet är en fråga som ligger i utbildningsutskottet. Jag väljer att inte beröra den, för den bereds och hanteras i utbildningsutskottet. Den frågan får de hantera.

När det gäller den höga arbetslösheten vet alla att vi har lågkonjunktur i Sverige just nu. När det gäller långtidsarbetslösheten vet vi att den beror på att vi har en importerad arbetslöshet i Sverige genom den enormt stora invandring till Sverige som Socialdemokraterna till stor del är skyldiga till, och nu när vi har en lågkonjunktur visar sig problemen.

Under en högkonjunktur kan man gömma undan människor i en massa arbetsmarknadsåtgärder, och då syns det inte. Då diskuterar man inte frågan. Men nu finns det inte företag som kan ta emot personer i exempelvis arbetsmarknadsåtgärder med mera. Facken säger nej till de nya etableringstjänsterna, till exempel. De säger: Vi tar inte emot på arbetsplatserna - vi varslar människor, och då tar vi inte emot personer. Det är alltså fackförbunden som säger nej till det, vilket är jättelätt att ta reda på.

När det gäller Arbetsförmedlingen: Äntligen börjar det bli lite styrning i den här myndigheten, vilket inte har funnits tidigare. Socialdemokraternas lösning har alltid varit att säga "Gör vad ni vill!" och skyffla in mer pengar. Man har inte ställt krav på förmedlingen. Nu ställer vi krav på vad Arbetsförmedlingen ska göra och inte göra, och det ger bra resultat. I utskottet nu senast lyssnade vi till generaldirektören om hur de kommer att jobba framöver.

Under Socialdemokraternas tid vid makten fanns det ju inte att man ställde några krav på Arbetsförmedlingen över huvud taget. Det var det som bidrog till att det blev den mest impopulära myndigheten i hela Sverige - den som hade lägst förtroende av alla. Det var för att man inte ställde krav på myndigheten, men nu ändrar vi på det.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

En välfungerande arbetsförmedling är av central betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt, bland annat genom att den bidrar till den matchning som är nödvändig för att förkorta arbetssökandes tid i arbetslöshet.

Riksrevisionens rapport lyfter fram att många kortutbildade arbetssökande står inför betydande hinder när det gäller att ta steget in i en reguljär utbildning. Dessa individer möter ofta utmaningar som brist på vägledning, ekonomiska svårigheter och sociala hinder som kan göra det svårt att påbörja eller slutföra en utbildning.

Fru talman! När det gäller regeringens styrning av Arbetsförmedlingen i fråga om insatser för att öka kortutbildade arbetssökandes deltagande i reguljär utbildning kan vi utifrån granskningen konstatera att den varit otydlig, bland annat på grund av att uppdragen i regleringsbrevet varierat över tid och för att satsningarna på kortutbildade ibland inte gått till rätt målgrupp. Kritiken från Riksrevisionen är alltså delvis befogad.

Det viktiga är dock att komma ihåg att många av de här problemen är problem som man har ärvt av tidigare regeringar, som helt enkelt inte har haft den koll på Arbetsförmedlingen som de borde.

Fru talman! Liksom utskottet noterar vi att regeringen har vidtagit flera åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och granskning, vilket vi i Sverigedemokraterna välkomnar och även nämner i vårt särskilda yttrande i ärendet. Därefter har regeringen även aviserat åtgärder för att bland annat förbättra Arbetsförmedlingens kontrollförutsättningar, fru talman. Detta visar att regeringen engagerar sig i och tar problemen i frågan på allvar. Det har varit avgörande för Sverigedemokraternas val att inte följdmotionera under dagens punkt.

Vi följer givetvis utvecklingen noga och kommer att återkomma i andra sammanhang om det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra styrningen av Arbetsförmedlingen när det gäller arbetssökande som är i behov av utbildning.

Fru talman! Ciczie Weidby målar upp ett skräckscenario. Jag håller inte med om hennes beskrivning. Jag har en helt annan syn på svenska arbetare och svenska löntagare. Jag tror verkligen att svenska arbetare och löntagare vill jobba. Blir man arbetslös vill man hitta ett jobb. Jag ser alltså inga problem med detta. Vi har till exempel en rapport från IAF om att majoriteten hittar ett nytt jobb inom 100 dagar.

Okej, människor trillar mellan stolarna. Så är det. Det händer alltid. Men, fru talman, jag köper inte den beskrivning som Vänsterpartiet målar upp här - att det skulle vara en fullständig katastrof.

Jag tror att det blir väldigt bra i slutänden när förslaget har satt sig riktigt. En sak som man inte nämner i debatten, fru talman, är att förslaget öppnar för att betydligt fler får tillträde till a-kassan.

Det blir en retorisk fråga, eftersom Ciczie Weidby inte kan svara, men det måste vänstern tycka är en ganska bra reform. Det underlättar till exempel för kommunerna genom att människor slipper att gå på försörjningsstöd med mera.

Det är ett steg i rätt riktning. Sedan kommer det alltid att drabba människor som inte får som de vill; så är det. Men jag tror att svenska arbetare verkligen vill jobba och vill ha ett jobb.

Vill man ha ett jobb hittar man ett jobb till sist. Det kan ta 20 dagar, 30 dagar, 101 dagar eller 150 dagar. Men vill man jobba hittar man ett jobb. Jag vet det av egen erfarenhet.

Fru talman! Jag håller inte med om Ciczie Weidbys beskrivning. Jag tycker verkligen att Sverigedemokraterna stod för det man sagt. Vi bidrog till att öka taket på a-kassan. Karensen förändras inte. Jag tycker att vi landade ganska bra. Vi har förhandlat ganska bra i denna fråga. Jag köper alltså inte talet om svekdebatten, som man försöker klistra på Sverigedemokraterna i denna fråga, fru talman. Det kunde ha sett betydligt värre ut.

Jag önskar Ciczie Weidby lycka till i framtida förhandlingar med till exempel Centerpartiet när det ska förhandlas om a-kassa med mera, då ni befinner er i samma regeringsunderlag.

Jag köper inte den negativa beskrivning som Ciczie Weidby lyfter i denna debatt. Jag tycker att vi har landat bra. Nöjd är jag aldrig. Det kommer jag aldrig att vara. Ja, det hade kunnat bli en regeringskris, men vi pressade regeringen att gå med på en del av våra krav, så det blev ingen regeringskris. Vi förhandlade oss väck från den krisen. Så fungerar det. Jag köper inte kritiken, fru talman.