Dan Hovskär

Herr talman! Ledamoten Dahlqvist behöver nog titta på vad Socialdemokraterna skriver om att läkemedelskostnader tränger undan annan sjukvård. Det är er första viktiga punkt. Vi ser det inte på det sättet. Vi ser det som en helhet.

Vi anser att läkemedel är bra för att sjukvården i dess helhet ska fungera och att de också hjälper till att minska mängden operationer och annat lidande. Vi försöker att titta på detta som en helhet.

Ledamoten pratar om vad regeringen gör när det gäller sjukvård. Vi har lagt ned ett rejält jobb på att tillföra olika resurser från regeringens sida. Vi har gjort historiska satsningar. Bara i år satsas 9 miljarder på sjukvården, där regeringen ger regionerna förutsättningar att hantera den rådande situationen. Både Kristdemokraterna och regeringen satsar på sjukvården, och det känner jag mig trygg med.

Herr talman! Tack, ledamoten Mikael Dahlqvist, för frågorna!

Kristdemokraterna och regeringen jobbar med att finansiera läkemedelsfrågorna på ett brett sätt. Vi tittar bland annat på utredningen kring att staten tar halva kostnaden och regionen halva och ser vad som kan vara skäligt. Ska vi föra över pengar till ett generellt statsbidrag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

Kostnaderna för specialläkemedel tittar vi också på och jobbar med. Vi ser att det finns vissa små grupper som har oerhört höga kostnader och behöver speciella insatser. Det kan handla om livsavgörande läkemedel för några få individer. Vi har med den frågan, och den är mycket komplex. Den kan som sagt gälla ett fåtal. Frågan bereds, och man tittar på hur man kan komma vidare. Det är en av de frågor det jobbas med. Det svar jag kan ge till Mikael Dahlqvist är alltså att det är en viktig del i helheten.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag. Kristdemokraterna ställer sig bakom utskottets ställningstagande i betänkandet Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivning - statens styrning och tillsyn. Vi håller med utskottet i bedömningen att motionsyrkandena bör avslås, bland annat med hänvisning till det pågående arbete som görs inom regeringen. Betänkandet tar upp frågor som rör läkemedelsförskrivningen och Riksrevisionens iakttagelser med anledning av rapporten om statens styrning och tillsyn.

För oss kristdemokrater är det viktigt med en god och säker läkemedelsförskrivning. Det är även viktigt att stoppa felaktigt användande av läkemedelsförmånerna och att stoppa de felaktiga utbetalningarna. Det är av största vikt att läkemedel förskrivs på ett korrekt sätt till de personer som har rätt till dem och att hindra felaktigheter som leder till mycket negativa konsekvenser. Kristdemokraterna menar också att det är viktigt att myndigheter, såsom Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, arbetar för att minska sina handläggningstider. Det är viktigt för att det ska ske en effektiv och rättssäker handläggning.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att rapporten utgör ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete med styrning och tillsyn i fråga om läkemedelsförskrivning. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna med mera till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning och att förtydliga myndigheternas tillsynsansvar för felaktigt användande av läkemedelsförmånerna. Regeringen bör även utreda hur felaktig användning av läkemedelssubventioner kan hindras och hur regionerna kan ersättas för felaktiga utbetalningar. Vidare bör regeringen förtydliga reglerna för tilldelning och indragning av arbetsplatskoder.

Regeringen bör även ge Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, möjlighet att använda de uppgifter om förskrivningar av särskilda läkemedel och andra läkemedel som behövs för att få kännedom om avvikande förskrivningsmönster och riskindivider inför och under tillsynen över läkemedelsförskrivarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

Regeringen bör även utreda möjligheterna för HSAN att korta ned handläggningstiderna alternativt ge Ivo möjlighet att dra in eller begränsa förskrivningsrätten interimistiskt under pågående tillsyn.

När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. Regeringen och Kristdemokraterna menar att detta förslag kräver noggranna överväganden. Frågan bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringen har att i närtid återkomma med förslag om insatser på detta område. Det kan dock vara bra att veta att i september i år beslutade regeringen om en översyn av vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar.

Det pågår alltså en process i dessa frågor, och jag håller med regeringen och utskottet i bedömningen att riksdagen därför inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna och att de bör avslås.

Herr talman! Det är av största vikt att läkemedel förskrivs på ett korrekt sätt till de personer som har rätt till dem och att vi hindrar felaktigheter som leder till mycket negativa konsekvenser för den enskilde. Dessa frågor är angelägna ur många olika perspektiv. För oss kristdemokrater är det därför viktigt med en god och säker läkemedelsförskrivning.

Fru talman! Som jag var inne på tidigare har Kristdemokraterna ett stort engagemang i dessa frågor, och vi jobbar stenhårt på att försöka hitta en bra lösning. Vi ser att rättspraxis har förändrats och att vi måste titta på nya sätt: Hur ska man kunna vara delaktig i arbetsliv och fritidsliv och få ett normalt liv? Här måste vi se över vad som är det bästa för dem som behöver detta stöd. Därför jobbar regeringspartierna på för att hitta lösningar. Vi bedriver inte bara plakatpolitik, utan vi vill försöka få till en förändring för dessa personer. Kristdemokraterna lyfter fram dessa frågor, och vi brinner för att försöka hitta en långsiktig lösning. Jag känner mig trygg med att saker och ting är på gång.

Fru talman! Jag tackar Ulrika Westerlund för frågan.

Som jag nämnde i mitt anförande är det en viktig fråga, och vi jobbar på med detta i regeringssamarbetet. Kristdemokraterna tycker att detta är en ytterst viktig fråga och ser att flera saker är på gång.

Tillkännagivandet handlar om att utreda förutsättningarna, men det håller vi ju redan på med. Därför blir tillkännagivandet ett slag i luften. Vi håller på att se över hur vi kan förbättra situationen för dem som behöver ledsagning. Den kartläggning Socialstyrelsen gör är ett steg på vägen, men den löser inte helheten. Mycket är på gång, och det är en viktig fråga.

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan.

Ledsagning är viktigt för att personer med synnedsättning ska kunna ha ett vanligt liv och kunna delta i samhället. Därför är detta en jätteviktig fråga. Vi kristdemokrater säger att målet för funktionshinderspolitiken är att personer med funktionsnedsättning ska ha likvärdiga levnadsförhållanden som övriga befolkningen. Här krävs att olika delar förankras och förtydligas så att dessa personer ska kunna fortsätta att leva ett vanligt liv. Vi kristdemokrater tycker att detta är en viktig fråga.

Rättspraxis utvecklas över tid när olika domar med mera kommer. Man kan titta på lagstiftarens ursprungliga intentioner och sedan se vilka förändringar som kan göras för att förbättra situationen. Jag känner tillförsikt och är trygg med att vi och regeringen jobbar på med frågorna och att vi tillsammans ska hitta en bra lösning även för dem med synnedsättning.

Fru talman! Detta är en viktig fråga. Under det seminarium som Christofer Bergenblock nämnde fick vi höra hur ledsagningen försämrades under den förra regeringens tid och hur den har fortsatt att urholkas. Därför är det viktigt att nu se hur man kan komma fram med nya förslag som gör att det blir något långsiktigt hållbart. Det är ju inte meningen att människor ska behöva lämna sitt arbete på grund av att de inte får ledsagning, vilket faktiskt är fallet i dag.

Vi måste hitta en långsiktig lösning som får reell inverkan framöver. Nu pågår detta arbete, och jag ser med tillförsikt fram emot att vi får fram ett förslag när det gäller dessa bitar och på så sätt också kan få en helhet i denna fråga.

Fru talman! Man vill ju alltid ha snabb leverans. Det är dock viktigt att det också görs gediget och grundligt, så att man får långsiktigt bra förslag.

När det gäller minutjakten inom assistansen behöver vi titta på förutsättningarna för att förbättra likvärdigheten och få ett bra slutförslag. Det är viktigt att man får en slutprodukt som är långsiktigt bra. Jag ser med tillförsikt fram emot att vi i närtid kommer att få ett bra förslag från Socialdepartementet. Regeringen jobbar på i den här frågan. Jag känner mig trygg med det.

Fru talman! Jag tackar Karin Sundin för frågan.

Detta är en viktig fråga. Det är en stor utredning, och vi kristdemokrater har länge drivit på för att få till den. Beredning pågår inom Regeringskansliet. Utredningen föreslår bland annat förstatligande av assistansen, vilket skulle kunna säkerställa bättre förutsättningar för likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Detta ser vi som något positivt.

När man bereder sådant som rör ny lagstiftning gäller det att göra det grundligt och att få till en bra lagstiftning. Jag känner mig tillfreds med att processen är igång och att vi kommer att få se ett bra lagförslag framöver.

Detta bereds inom Regeringskansliet, och jag är övertygad om att vi snart får se leverans.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 9 och 10 av Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, det vill säga avslag på övriga motioner.

Vi debatterar i dag viktiga frågor om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning men även frågor rörande tolktjänst och bilstöd.

Den kristdemokratiska politiken är förankrad i en människosyn som utgår från att människan har ett okränkbart värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor har alla rätt att delta fullt ut i samhället. Målet med funktionshinderspolitiken är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar som andra har. Politiken ska fokusera på att förbättra tillgänglighet, utbildningsmöjligheter och förankring på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor. Därför måste även kunskapen om dolda funktionsnedsättningar öka, och situationen för personer med neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning måste stärkas.

Fru talman! När det gäller de förslag till tillkännagivanden som har lagts fram yrkar jag alltså bifall till vår reservation 9, som handlar om insatsen ledsagning. Där redogör vi kristdemokrater, i en gemensam reservation från regeringspartierna, för vår syn på förslaget till ett tillkännagivande om ledsagning.

Som nämns i reservationen fick Socialstyrelsen i juli 2022 uppdraget att kartlägga och analysera förändringar av insatsen ledsagning. I juni 2023 redovisades uppdraget i rapporten Förändringar av ledsagning över tid - rapport till regeringen som svar på uppdrag. Vi konstaterar att Socialstyrelsen i rapporten föreslår att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas. Rapporten bereds nu inom Regeringskansliet.

Kartläggningen visar att det finns ett behov av att öka kunskapen i kommunerna om ledsagning. Socialstyrelsen har därför aviserat att myndigheten avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna. Socialstyrelsens bedömning är att ett stödmaterial skulle kunna bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna. I väntan på det pågående arbetet anser vi inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen. Bollen är nämligen redan i rullning, och det här är den snabbaste vägen för att få en förändring.

Jag går över till nästa förslag till tillkännagivande, fru talman. Jag yrkar här bifall till reservation 10 under punkt 7, där vi i Kristdemokraterna redogör för hur vi ser på förslaget om ett tillkännagivande om uppräkning av assistansersättningen.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för möjligheten att säkerställa goda arbetsvillkor för personliga assistenter. Regeringen fastställer årligen schablonen, som används som grund för beräkning av ersättningen för personlig assistans. Vi noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för de personliga assistenterna.

Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Vi anser inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen. Även här är bollen i rullning. Detta är den snabbaste vägen, som jag tidigare var inne på.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att de frågor om assistansersättningens nivå och schablonbeloppen som nu bereds är väldigt viktiga. Vi kristdemokrater anser att staten ensam borde ha ansvaret för den personliga assistansen. Det skulle kunna ge en tydlig koppling till personen och dess behov av assistans i stället för en folkbokföringsadress. Därtill skulle förutsättningarna för en likvärdig och rättssäker bedömning i hela landet förbättras.

Vi är glada över utredningen om statligt huvudmannaskap, som har många bra förslag. De bereds nu, och därför är det mycket som är på gång i Regeringskansliet.

Fru talman! Om vi ska titta historiskt på vad som har hänt så ser vi att den tidigare alliansregeringen halverade köerna. Man vidtog olika åtgärder. När sedan den rödgröna regeringen med Socialdemokraterna styrde fördubblades köerna igen.

Vi jobbar stenhårt varje dag för att försöka minska köerna. Vi har ett stort batteri med väldigt många åtgärder. Vi har två duktiga ministrar, Acko Ankarberg Johansson och Jakob Forssmed, som jobbar varje dag med detta. Och de har många medarbetare som jobbar väldigt mycket för att få denna stora atlantångare - en beskrivning av sjukvården - att svänga och få den än mer effektiv. Det är mycket på gång. Jag har därför god tillförsikt om att köerna kommer att minska. Men det är ett tufft och stort jobb som är på gång.

Just nu finns det goda exempel runt om i vårt land. Till exempel Region Gotland och Region Sörmland har genomfört 115 procent respektive 112 procent fler operationer nu jämfört med före pandemin. 30 sjukhus genomför nu fler operationer än före pandemin. Det gäller bland andra Alingsås lasarett, Helsingborgs lasarett och sjukhuset i Kalix som har hittat väldigt bra arbetsmetoder för att förbättra sin effektivitet. Så mycket är på gång, och jag har stor tillförsikt inför framtiden.

Fru talman! Tack, ledamoten Karin Rågsjö, för frågorna! Om vi tittar lite på de olika delarna ser vi att långa väntetider har varit ett problem under en lång period i svensk hälso- och sjukvård. Det är ganska rejäla skillnader i väntetiderna i de olika regionerna och i olika delar av hälso och sjukvården. Det är det som gör att vi nu inrättar en nationell vårdförmedling för att se hur vi kan utjämna skillnaderna. Olika specialiteter kan ha olika långa köer i olika delar av landet, och på det här sättet kan man komma snabbare fram.

Sedan ställde du en fråga om effektiviseringsdelegationen. Den innebär att regionerna ska få stöd för olika effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. Vi ska titta på bra exempel och se hur man har gjort på andra ställen så att man kan hitta olika delar som har varit effektiva.

Jag har min bakgrund inom sjukvården, och man kommer ofta på bra saker lokalt. Men ofta stannar de kvar lokalt, och de olika delarna sprider sig inte. Framför allt kan man då lyfta fram bra arbetssätt. Och genom detta inrättande ska man också kunna sprida goda exempel. Det tror jag är ett spännande och bra sätt som jag förstår också har efterfrågats från olika regioner, alltså hur man kan samarbeta och få goda exempel från varandra.

Fru talman! Vi har nu lagt fram en lång rad förslag. Jag kan räkna upp fem stycken, varav jag redan har gått in på ett.

Vi sätter in en effektiviseringsdelegation som ska ge regionerna stöd med effektivisering inom hälso- och sjukvården. Vi fortsätter arbetet med vårdförmedlingen, som jag nämnde. Vi har uppdrag att genomföra omarbetade insatser som stöder och stärker patientens möjligheter att få vård hos en annan vårdgivare. Det var det jag också nämnde.

Anslaget för inrättande av en nationell vårdförmedling tillförs 25 miljoner i vårändringsbudgeten i syfte att stärka pågående arbete. Det innebär att anslaget har justerats från 100 miljoner till 150 miljoner kommande år. E-hälsomyndighetens och Socialstyrelsens uppdrag att genomföra omedelbara insatser som stöder och stärker patientens möjlighet att få vård hos andra vårdgivare kommer också att förkorta väntetiderna.

Vi ser att antalet operationer under hela hösten, vintern och början på våren har varit mellan 94 och 100 procent fler. Man har jämförelsesiffror med representativa veckor före pandemin och ser att det har gått ned och att det nu går upp igen.

Samtidigt finns det stora skillnader över vårt land, och därför måste vi fortsätta att jobba för att få en jämställd vård över hela landet. Det pågår en lång rad olika insatser.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Anders W Jonsson för frågan. Ingen kan väl vara helt nöjd med den utveckling som har varit under de senaste åren, och framför allt inte under en längre period.

Vi ser att väntetiderna och vårdköerna ökar, och de måste kortas. Vi har nu satt igång en hel del olika insatser från regeringens sida och från Kristdemokraternas sida. Vi har inrättat en nationell vårdförmedling, som är efterlängtad. Den kommer att jobba med att försöka förbättra utvecklingen så att man kan få hjälp i en annan region och så vidare för att på så sätt kunna få ned väntetiderna.

Långa väntetider har varit ett problem länge inom svensk hälso- och sjukvård, och skillnaderna i väntetiderna mellan regionerna är väldigt stora. Det varierar mycket när det gäller hur det ser ut. Den nationella vårdförmedlingen innebär att väntande patienter ska kunna erbjudas vård hos en annan vårdgivare på kortare tid. Väntetiderna kommer då att kunna minska.

Detta är en av de delar som nu är på gång, och det finns många fler åtgärder.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets betänkande.

Kristdemokraternas politik utgår från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av värdighet, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet. En grundläggande del i utvecklingen av vård och omsorg är självbestämmande och valfrihet. Självbestämmande stärker kvaliteten inom vården och skapar en mer värdig omsorg.

Personcentrerad och samordnad vård och omsorg är därför nödvändigt. Såväl enskilda patienter och brukare som patient- och intresseorganisationer kan bidra till att vi hittar de bästa metoderna för personcentrerad vård och omsorg. Därför behöver det fortsatta arbetet mer påtagligt inkludera patienter och brukare.

Mycket har gjorts de senaste åren för att utforma vården och omsorgen utifrån den enskilda människans behov. Men mer behöver göras. Patientens ställning behöver stärkas, tycker vi kristdemokrater.

Riksrevisionen har i rapporten granskat om statens styrning genom vårdgarantin, kömiljarden för 2009-2014 och standardiserade vårdförlopp inom cancervården är effektiv för att korta väntetiderna i vården. Granskningen omfattar också om styrningen är utformad på ett sätt som är förenligt med en jämlik vård efter behov.

Låt mig först säga att regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och dess bidrag för att utveckla och förbättra tillgängligheten till svensk hälso- och sjukvård.

I skrivelsen understryker regeringen att det är huvudmännen, det vill säga främst regioner och kommuner, som ansvarar för att erbjuda hälso och sjukvård och för att en god och säker vård ges. Regeringen poängterar även att dess möjligheter att styra hälso- och sjukvården i dag i huvudsak är begränsade till lagstiftning och överenskommelser med framför allt SKR.

I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att de långa väntetiderna inom vården är ett problem. Vi tycker också att detta är ett stort problem och arbetar alltjämt för att försöka minska dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Som regeringen skriver i sitt svar på Riksrevisionens skrivelse är det inte möjligt att dra några långtgående slutsatser om vilka effekter vårdgarantin och kömiljarden har haft på väntetiderna. Som även Riksrevisionen har lyft fram finns en hög grad av osäkerhet i de kvantitativa analyserna.

Därför är det enligt regeringen inte möjligt att utifrån Riksrevisionens analyser uttala sig om hur väntetiderna hade utvecklats utan statens insatser på området. Det saknas därmed delvis stöd för slutsatsen att statens styrmedel inte har varit effektiva. Däremot kan det enligt regeringen konstateras att Sverige har satsat större ekonomiska resurser på hälso- och sjukvården i förhållande till bruttonationalprodukten i jämförelse med andra EU-länder och att vårdköerna trots detta är fortsatt långa.

Fru talman! Med detta sagt tycker vi likt Riksrevisionen att det finns ett behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att regionernas arbete med att hänvisa patienter vidare till andra vårdgivare skiljer sig åt i de fall där regionerna inte kan erbjuda vård inom vårdgarantins gränser.

Regeringen lyfter i sin skrivelse fram att den arbetar för att ge bättre förutsättningar för regioner och kommuner att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser. För att komma till rätta med att regionernas arbete skiljer sig åt när det gäller att hänvisa patienter vidare till andra vårdgivare har regeringen påbörjat ett arbete med att inrätta en nationell vårdförmedling.

Vi gör inom Tidösamarbetet ett stort och viktigt arbete för att minska köerna och öka tillgängligheten till vården. Regeringen har gett i uppdrag till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete för att möjliggöra att patienter som väntar på vård kan få vården utförd på annat håll i landet.

E-hälsomyndigheten fick i juni 2023 i uppdrag att tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem. Det ska göra det möjligt för vårdgivare att söka efter andra vårdgivare som snabbare kan utföra den vård som en väntande patient har behov av.

När det vidare gäller Riksrevisionens rekommendation om att ge en lämplig myndighet i uppdrag att studera SVF:s effekter på patienternas vårdutfall och vårdkvalitet hänvisar regeringen till ett uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att ta fram en lägesbild över den nationella cancerstrategin.

Fru talman! Hur ser det ut i vården i dag? Jag ska göra ett kort nedslag. Det genomförs lika många operationer som före pandemin. I de senaste siffrorna från Svenskt perioperativt register framkommer att det genomförs nästan exakt lika många operationer som före pandemin.

Det görs alltså en hel del gott vårdarbete runt om i Sverige, men det behöver utvecklas ännu mer.

Fru talman! Vi kristdemokrater vågar ju lyssna på en stor bredd av delar. Det är därför vi har kommit fram till att det finns en hel del farhågor med lagförslaget. Vi har hört att många höjt sina röster kring att det finns tveksamheter. Därför säger vi att när man nu inte har gått ut och gjort en remissrunda där man lyssnat på professionen och de har fått säga sitt är det varningssignaler som lyser. Vi hade gärna velat ta en runda till för att få detta mer belyst. Vi vill ju att forskning och evidens ska råda när vi fattar beslut om förslag som påverkar våra barn och unga. Det är därför vi säger nej bland annat till att sänka åldersgränsen till 16 år.

Fru talman! Det finns många delar i detta, och man ska alltid vara försiktig med vissa siffror. Man kan se på olika utredningar, men man ska ta dem för vad de är. Karolinska institutet hänvisar ändå till internationella studier som visar att 80-90 procent av barn och ungdomar ångrar sig. Man får dock alltid ta det med en nypa salt. Det handlar om att många andra också understryker detta.

Många läkare specialiserade på barn- och ungdomspsykiatri menar att lagförslaget som ligger på bordet här ökar risken att omyndiga påbörjar sin könsbehandling alldeles för tidigt. Dessa läkare ser att risk föreligger för att många kommer att ångra sig framåt. Det finns även ett antal personer som har gjort dessa ingrepp som nu ångrar sig och varnar för den här lagen. Det finns alltså ganska många fler som man också ska lyssna på i denna fråga.

Fru talman! Tack, Johan Hultberg! Argumentationen tycker jag blir lite ihålig från din sida sett. Vi måste ju lyssna när argumentationen förändras från olika experters håll, när bland andra Socialstyrelsen ändrar sina kunskapsstöd och så vidare och när utvecklingen förändras. Man ser det på andra håll också.

Du pratade om att filibustra, men vi vågar ju ta de svåra frågorna, gräva lite djupare och se att många i den ökande grupp unga tjejer vi pratar om har en samsjuklighet. De har autism, depression och ångestsjukdomar. Då måste försiktighetsprincipen råda, tycker vi. Det är därför vi säger nej till sänkt åldersgräns.

Vi vänder oss mot idén att juridiskt kön är något som alla ska kunna bestämma själva även om det inte finns en diagnos om könsdysfori i botten. Det är de frågorna vi vill lyfta fram och det vi vill påpeka. Det handlar om forskning och evidens som vi vill ska råda.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill bara påminna om att en ledamot i en debatt bör använda talares för- och efternamn och till exempel inte säga du. Det är lätt att missa, så det var bara en påminnelse.)

Fru talman! Tack för frågorna, Johan Hultberg!

Det är det som det handlar om: Man bygger ett lagförslag på olika delar. Vi tog det för en självklarhet att vi skulle ha en remissomgång när flera delar har förändrats och man, som du själv sa i ditt anförande, har jobbat om förslaget i grunden. Att sedan inte lägga ut det på remiss ser jag som en stor brist.

Sedan man gjorde den förra remissomgången har Socialstyrelsen bland annat ändrat sitt kunskapsstöd när det gäller unga med könsdysfori. För oss är det självklart att när man gör ett lagförslag vill man jobba igenom det och låta experter vara med och tala om det. Detta blev vi faktiskt väldigt förvånade över, och det gäller även många i professionen.

Vi måste också ta upp de delar som vi inte tycker är bra och förenliga med ett lagförslag. Det är självklart därför som vi lyfter upp dessa argument.

Fru talman! Tack till ledamoten Martina Johansson för frågorna!

Jag vill inte diskutera brottslingar ihop med en fråga av den här digniteten. Jag ser det som två olika delar.

Att vi säger nej till att sänka åldersgränsen nu är för att det finns så många frågetecken. Det finns många signaler från professionen som säger att forskningsläget är oklart. Många, bland annat KI själva, säger att 80-90 procent ångrar sitt könsbyte efter tonåren när de kommer in i mer vuxen ålder.

Vi måste vara rädda om varandra, och därför måste vi ha en försiktighetsprincip. Vi behöver titta mer på alla delar, och sedan ska vi självklart hjälpa dem på vägen framåt. Det är därför vi bygger ut psykiatrivården för att försöka få en helhet kring frågorna.