Jörgen Berglund

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Tack, Emma Berginger, för ett intressant anförande! I talet fanns det såklart en hel del som jag höll med om, och även det ledamoten Berginger sa om vårt medlemskap i Nato.

Jag ser i en reservation från Miljöpartiet om totalförsvarets inriktning och förmåga att Emma Berginger och Miljöpartiet skriver att försvaret ska vara defensivt. Då frågar sig vän av ordning: Vad menar Miljöpartiet med det?

Jag vet inte om det har missats. Men vi har en försvarsmakt, och vi är medlemmar i en försvarsallians. Eller är det så att Miljöpartiet menar att vi bara ska skjuta tillbaka om vi blir direkt påskjutna? Det är lite olyckligt.

I samma reservation skriver Miljöpartiet: Vi ska skydda vår befolkning och samarbeta med grannar i Norden och Baltikum.

Nato består av 31 medlemmar förutom Sverige. Det är hela kärnan i försvarssamarbetet. Det är ett kollektivt försvar. Det handlar om att solidariskt stå upp för varandras försvar, precis som vi förväntar oss ett försvar tillbaka av alla andra länder.

Vad menar egentligen Miljöpartiet när man skriver så? Det skulle jag gärna vilja veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Det finns ett gammalt talesätt: Man kan inte plocka russinen ur kakan. Det vill jag rikta till Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet. Sverige är medlem i EU och Nato. Jag kan förstå, och jag vet, att Vänsterpartiet helst inte vill att vi ska vara med i någon av de organisationerna. Men nu är vi det, och då är det kanske logiskt om Vänsterpartiet och Hanna Gunnarsson inte vill delta i den europeiska försvarsfonden. Det finns något slags logik i det, tänker jag, även om jag tycker att det är fel. Men att de vill lämna den europeiska fredsfaciliteten och skriver ut, står för och tycker att det är bra förstår jag faktiskt inte.

Jag skulle vilja höra om Hanna Gunnarsson kan svara på frågorna: Vad skulle bli bättre om Sverige i morgon lämnade den europeiska fredsfaciliteten? Med vem skulle vi samordna vårt stöd till Ukraina eller Afrika, och skulle det bli bättre om vi gjorde det här själva?

Man kan ju ha en tanke eller långsiktig vision, men det hjälper inte det krigsdrabbade Afrika eller civilbefolkningen i Ukraina. Detta händer här och nu i vårt närområde. Därför är det otroligt viktigt att Sverige är med. Det förvånar mig att Vänsterpartiet inte tycker det.

Vi ska inte ha en biståndsdebatt nu, men man kan väl ändå notera att trots de förändringar Sverige och regeringen har gjort av biståndet ligger Sverige fortfarande i topp vad gäller att ge bistånd i världen. Det kan vara värt att komma ihåg.

Fru talman! I en reservation från Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet vill de att Sverige lämnar den europeiska fredsfaciliteten. För dem som inte vet kanske jag ska upprepa vad syftet med den europeiska fredsfaciliteten är. Det är följande: att förebygga konflikter, att skapa och bevara fred och att stärka den internationella säkerheten och stabiliteten.

Min fråga till Hanna Gunnarsson blir naturligtvis vad det är som är fel med att förebygga konflikter och att skapa och bevara fred. Ett stort antal av den europeiska fredsfacilitetens insatser riktar sig mot Afrika, en kontinent som är hårt drabbad av konflikter av olika slag och ett stort lidande för civilbefolkningen.

Det handlar även om det stöd som EU skickar till Ukraina. Ett exempel är utbildningsinsatsen Eumam, som finansieras med medel från fredsfaciliteten.

Jag måste faktiskt säga att jag ryckte till lite grann när jag läste den här reservationen. Är det här en felskrivning, eller tycker Vänsterpartiet verkligen att vi inte gemensamt ska fortsätta att stödja den krisdrabbade kontinenten Afrika eller Ukraina?

Fru talman! Jag ger Hanna Gunnarsson chansen att förklara varför Sverige inte ska delta i detta konfliktförebyggande arbete.

Fru talman! Om några timmar kommer vi här i kammaren att fatta ett nytt totalförsvarsbeslut. Det är fyra år sedan det förra fattades, och detta beslut fattas faktiskt ett år tidigare än vad vi då trodde skulle bli fallet. Det finns flera anledningar till att det här beslutet är unikt.

För det första fattas det i en tid när det pågår ett krig i Europa. Det har nu snart gått tre år sedan Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Kriget fortsätter, vilket innebär stort lidande för det ukrainska folket. Förlusterna är enorma med hundratusentals skadade och döda på båda sidor - kanske har miljonvallen redan brutits. Ryssland har brutit mot i stort sett alla internationella överenskommelser och avtal och har inte ens dragit sig för att attackera civila verksamheter, till exempel sjukhus. Den ryska regimen drar sig inte för något i sin vilja att försöka underkuva Ukraina. Det är med andra ord i allvarstid vi fattar detta beslut, fru talman.

För det andra är detta första gången som ett totalförsvarsbeslut fattas när Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato. Det var ett klokt och efterlängtat beslut, enligt mig. Det ställer dock krav på oss gällande hur vi tänker. Vi är inte längre ensamma och utlämnade åt eventuell hjälp utifrån. Detta tankesätt präglade oss under närmare två århundranden. Sverige är Nato. Vårt inträde gjorde oss säkrare och Nato starkare. Enligt det jag får veta går denna integration väldigt bra, men mycket arbete återstår förstås.

För det tredje, fru talman, fattas detta totalförsvarsbeslut i nästan total enighet. Det finns såklart ett antal reservationer, vilket är både naturligt och viktigt, men på totalen står riksdagen bakom huvuddragen i propositionen. Att vi kan lägga olikheter bakom oss och koncentrera oss på vad som är viktigt för vårt lands säkerhet är ett styrkebesked härifrån till svenska folket. Det är också ett tydligt besked till omvärlden att Sverige står enat, inte minst mot den ryska regimen. Vi ska fortsätta att bygga vår försvarsförmåga och vårt land starkare. Det är ett viktigt budskap både till svenska medborgare och till omvärlden.

Fru talman! Det här totalförsvarsbeslutet är stort och långsiktigt. Det innehåller väldigt mycket pengar - närmare 174 miljarder i slutet av perioden, vilket motsvarar 2,6 procent av bnp, enligt Natos definition, redan från 2028. Beslutet innehåller också saker som stärker vår försvarsförmåga, vilket är det absolut viktigaste.

Jag gör en kort överflygning. Vilka områden täcker den här propositionen? Den täcker personalförsörjning, försörjningsberedskap, kritisk infrastruktur, cybersäkerhet, klimat och miljö, jämställdhet, forskning och utveckling, materielförsörjning och försvarsindustri, befolkningsskydd, cyberförsvar och mer därtill. Om ni blir nervösa kan jag redan nu lugna er med att jag absolut inte kommer att nämna någonting om alla dessa områden. Jag är helt övertygad om att några av mina kollegor kommer att prata om sina hjärtefrågor. Själv tänkte jag ta upp tre områden som jag särskilt vill lyfta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! När jag är här i kammaren brukar jag alltid prata om personalförsörjning och hur viktigt det är med goda villkor för anställda, inte minst i Försvarsmakten. Detta är fortfarande viktigt, men jag tänkte göra ett undantag den här gången. Jag är tämligen säker på att min kollega Hanna Gunnarsson kommer att nämna någonting om detta.

Jag tänkte prata om någonting helt annat. Jag skulle vilja rikta mig till alla de 350 000 svenskar som är engagerade i någon av våra 18 frivilliga försvarsorganisationer. De flesta känner till några av dessa - de mest kända är kanske Röda Korset, Lottakåren, Bilkåren, Sjövärnskåren och Försvarsutbildarna. Några av de kanske mindre kända av dessa 18 frivilligorganisationer är Försvarets personaltjänstförbund, Insatsingenjörernas riksförbund, Blå Stjärnan, Fallskärmsförbundet och en organisation jag själv är medlem i, nämligen Svenska Brukshundsklubben. Jag skulle vilja uppmana var och en som lyssnar på det här att engagera sig i en frivillig försvarsorganisation. Det kommer att göra skillnad för Sveriges försvarsförmåga.

Alla ni som är engagerade i dessa organisationer förtjänar ett stort, varmt och hjärtligt tack för ert engagemang under alla de år då ingen i Sverige pratade om krig, beredskap eller kris. Ni engagerade er och fortsatte ert arbete med att utveckla vår försvarsförmåga. Detta var, inte minst i det här huset, en tid då ingen ville prata om dessa frågor. Ni utgör ett kollektivt minne som vi nu har stor nytta av när vi fortsätter att bygga försvarsförmåga. Stort tack för det!

Till alla som är engagerade i dessa organisationer vill jag säga att det kommer mer pengar i budgeten. Det finns två intressanta personalutredningar som kommer att bli klara i början respektive i slutet av nästa år. Jag ser fram emot att vi kan skapa bättre förutsättningar för instruktörer. Det handlar även om nya uppgifter och om att kunna stödja kommuner, regioner och statliga bolag.

Fru talman! Det andra jag vill prata om är några andra hjältar, skulle jag säga, nämligen de 22 000 svenskar som är en del av hemvärnet.

Hemvärnet är en del av Försvarsmakten, och precis som de frivilliga försvarsorganisationerna är hemvärnet oerhört viktigt för att skapa folkförankring och försvarsvilja.

Hemvärnet har till skillnad från de frivilliga försvarsorganisationerna också använts under den så kallade strategiska timeouten, inte minst vid kriser som översvämningar och skogsbränder. För det förtjänar hemvärnet ett stort och varmt tack.

Nu har bilden av hemvärnet förändrats, men uppgifterna är minst lika viktiga som tidigare. Hemvärnets främsta styrka är som jag ser det dess lokala förankring och snabba insatstider. Enligt mig kommer hemvärnets roll att växa nu när Sverige är allierat, inte minst i fråga om så kallade värdlandsstöd med väl kända uppgifter som skydd och bevakning.

Fru talman! Ett bevis på hemvärnets viktiga roll är att antalet hemvärnssoldater ska ökas till närmare 26 000 till 2030. Det här förpliktar till att fortsätta hålla hög kvalitet i utbildningen och ta till vara det stora intresse som finns bland svenska medborgare.

För att kunna öka försvarsförmågan kommer hemvärnet också att tillföras ny materiel i form av fordon, båtar, sensorer, värmesikten, bildförstärkare och taktisk radio - viktiga och nödvändiga tillskott till våra viktiga hemvärnsförband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Totalförsvaret innehåller viktiga pusselbitar som måste komma på plats för att säkra Sverige i händelse av kris, höjd beredskap eller ytterst krig. Men det är inte tid nu att slappna av och känna sig nöjd. Det är nu vi måste jobba vidare med att omsätta alla dessa pengar till ökad förmåga och stärkt motståndskraft och beredskap. Takten i förmågehöjningen måste höjas - främst, skulle jag säga, i det civila försvaret. Kommuner och regioner och privat näringsliv ska och kommer att ta sitt ansvar. Tillsammans bygger vi Sverige säkrare, grönare och friare.

Allra sist, fru talman, vill jag passa på att önska alla officerare, soldater, sjömän, civilanställda och frivilligt engagerade i försvaret av Sverige en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! I dag kommer vi att göra Sverige ytterligare lite säkrare. I dag stärker vi den omistliga transatlantiska länken - det band och den länk som binder samman det fria och demokratiska Europa med det fria och demokratiska Nordamerika och som är garanten för att vi inte ska gå samma öde till mötes som Ukraina har gjort. Den transatlantiska länken har tjänat Europa väl under decennier.

Kortfattat kan man säga att det försvarssamarbetsavtal som är känt som DCA är en del av vårt förberedelsearbete för om det värsta skulle hända vårt land, det vill säga krig. Men det är lika mycket ett avtal som avskräcker från krig då den som ger sig på Sverige vet att den också får USA som motståndare. Avtalet gör med andra ord Sverige lite säkrare i en orolig omvärld.

Herr talman! Jag sa nyss att detta avtal är en del av vårt förberedelsearbete - vår beredskap och planering - för det som vi inte vill ska hända. Genom att vara förberedda klarar vi svåra utmaningar bättre. Det kan gälla i smått, till exempel vardagliga saker som att ha med sig en flaska vatten en varm dag. Det är att förbereda sig. Det kan också vara sådant som att ha en dräneringspump i sin källare för när det blir översvämning.

Nu är ju inte krig något smått och något som bara kan kallas en utmaning, utan det är, för att tala rak och tydlig svenska, ett rent helvete för dem som drabbas. Det är därför vi rustar upp det civila och det militära försvaret, och det är därför vi numera är allierade i Nato. Det är också därför det här avtalet är viktigt för att vi ska förbereda oss så bra som möjligt. Sverige försvaras nämligen bäst tillsammans med andra, och Sverige försvarar andra bäst tillsammans med andra.

Herr talman! Genom det här avtalet ger vi goda förutsättningar för Sverige och USA att samöva. Vi ger också USA möjlighet att lära känna vår terräng tillsammans med oss, och det ger USA möjlighet att till exempel förvara materiel i Sverige. Det sistnämnda är oerhört viktigt, för som alla vet tar det väldigt lång tid att transportera förnödenheter och fordon från USA till Sverige och Europa.

Det finns redan i dag platser där amerikanerna har materiel lagrad, till exempel i Norge. Då står vi tillsammans redo att möta hot mycket snabbare, som någon påpekade tidigare.

Om vi är förberedda, och om Ryssland vet att USA snabbt är på plats i Sverige och redo att bidra till försvaret av Sverige, kommer det att bidra till att avskräcka från ett angrepp på Sverige. Därför bidrar detta avtal till att behålla freden i vår del av världen.

Herr talman! I debatten om detta avtal har det lyfts fram saker som att vi nu får permanenta amerikanska baser i Sverige, att amerikanska soldater som begår brott i Sverige nu går fria och att USA nu kommer att föra in kärnvapen i Sverige. Flera känner igen detta. Det är dock helt fel, och det bygger dessutom på felaktiga grunder. I bästa fall handlar det om okunskap; i värsta fall handlar det faktiskt om ren och skär antipati mot USA.

För det första finns det ingen anledning för USA att ha permanenta baser i Sverige. För det andra är det väldigt dyrt. USA koncentrerar också i allt större utsträckning sina militära styrkor till Stillahavsregionen. För det tredje, som också är det viktigaste: Sverige vill inte ha permanenta amerikanska baser här, och eftersom allting ska ske med svenskt godkännande blir det alltså inga permanenta amerikanska baser i Sverige.

Herr talman! Jag vill återgå till detta med eventuella brott som begås av amerikanska soldater. I debatten låter det ibland som att det bara är detta som kommer att pågå. Av avtalet framgår tydligt att ett brott som begås av en amerikansk soldat i Sverige i första hand kommer att lagföras enligt amerikansk lag, men om gärningen inte är brottslig enligt amerikansk lag kommer personen att lagföras av Sverige. Om Sverige vill kommer personen dessutom att lagföras enligt svensk lag; Sverige har alltså möjlighet att begära detta. Att amerikanska soldater skulle ha något slags immunitet är alltså över huvud taget inte sant.

Herr talman! När det gäller placering av amerikanska kärnvapen i Sverige tycker jag att var och en som påstår att USA vill placera kärnvapen här först ska svara på frågan: Varför skulle USA vilja placera kärnvapen på svensk mark? Jag hävdar att detta handlar om okunskap om både ekonomi och militär strategi. Precis som permanenta militärbaser är detta ofantligt dyrt. Jag har heller aldrig hört eller läst att USA skulle ha behov av några kärnvapensilor på svensk mark. Detta behov finns inte. USA har redan tillräckligt med kärnvapen utplacerade i Europa. Man har också möjlighet att placera kärnvapen på ubåtar och på flygplan.

Vi är överens om att vi inte vill ha några kärnvapen i Sverige i fredstid. Detta är en ståndpunkt som Sverige har haft länge och som är väl känd och respekterad. Än en gång: Allting som sker i enlighet med detta avtal ska ske med svenskt samtycke. Det blir alltså inga kärnvapen i Sverige om vi inte vill det - svårare än så är det inte.

Herr talman! Detta avtal har av några få beskrivits som ett hot mot Sverige, men det är precis tvärtom. Detta är en möjlighet för Sverige att fortsätta leva i fred och frihet om det värsta skulle hända. Avtalet gör Sverige säkrare och tryggare.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm, Helena Bouveng, John E Weinerhall, Gustaf Göthberg, Oskar Svärd, John Widegren och Viktor Wärnick (alla M).

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för resonemanget kring varför man har gjort det här!

Jag tror också att det är viktigt att påpeka, så att det är klart för alla och inte missförstås, att KU valde att inte yttra sig. Man hade alltså möjligheten, men man valde att inte göra det och man kan ju fundera över varför. Jag tolkar det som att man inte såg någon anledning att göra det på den här punkten. Men det är som sagt min uppfattning.

Det är också viktigt att komma ihåg att även om det är en så kallad vilandeförklaring och man inte behöver vara emot skulle det få ganska stora konsekvenser för Sverige om vi skulle hålla på det här avtalet ett år till.

Jag tror att Håkan Svenneling själv tog upp att våra grannländer och flera andra länder har tecknat sådana här avtal. Min andra fråga är om ni har funderat på hur detta skulle gå i takt med övriga nordiska länder som har eller som snart kommer att teckna de här avtalen. Svensk Natointegration skulle förmodligen också få sig en törn.

Risk- och konsekvensanalys brukar vara populära ord. Jag menar inte riktigt så, men jag utgår från att ni har haft något resonemang om det här. Det skulle vara intressant att höra hur det resonemanget har gått.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för anförandet! Det är ändå fascinerande hur man kan läsa ett avtal så pass olika och dra så olika slutsatser. Men så är det i en demokrati, och det ska vi vara stolta över. Man kan hävda att jorden är platt - det får man såklart göra, om vi skojar till det lite här.

Jag vill ställa en fråga till Håkan Svenneling som rör det sista han tog upp i sitt anförande, nämligen vilandeförklaringen. Så här gjorde Vänsterpartiet även 2016 när Sverige ingick värdlandsavtalet med Nato. Den gången höll inte riksdagen med.

Eftersom Lagrådet har granskat propositionen och inte har någon anmärkning på den här punkten blir man ju väldigt nyfiken på hur Vänsterpartiet har kommit fram till att detta nog inte stämmer. Hur har ni resonerat? Det är min ärligt nyfikna fråga.

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för svaret. Jag förstår att det finns en oro för att man skulle kunna tappa den kontroll som ni beskriver. Men då tycker jag att Socialdemokraterna har tappat bort en viktig pusselbit, nämligen den lag som trädde i kraft den 1 december i år och som just ska förhindra att utländska investerare tar över svenska bolag där det finns säkerhetsintressen. Saab är naturligtvis ett sådant bolag. Denna lag tror jag till och med att Socialdemokraterna själva röstade för. Därför blev jag väldigt förvånad eftersom den nya lagen just har trätt i kraft. Med den lagen på plats finns det ingenting att vara orolig för.

Det bästa sättet för Sverige att behålla och utveckla svensk industri är att man fortsätter att utveckla produkter i världsklass och att Sverige också köper materiel i världsklass, det vill säga som vi har gjort under lång tid. Det anser jag vara det bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Den 1 december trädde en ny lag i kraft. Tycker ni inte att den räcker, Heléne Björklund?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman och Heléne Björklund! Låt mig först konstatera att vi, när det gäller det som vi diskuterar i dag, är överens i flera stycken. Det är bra, och det ger långsiktighet och stabilitet för Sverige i de viktiga frågor som vi nu diskuterar.

Därför blev jag, även om jag kanske inte borde bli det, förvånad över att försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist, som är partikamrat med Heléne Björklund, tycker att vi borde förstatliga Saab.

Socialister brukar ju gilla att äga saker själva. Jag är dock inte socialist utan moderat, och jag tror på den fria näringen och det privata näringslivet. Därför vill jag ställa en fråga. Jag förstår inte hur Socialdemokraterna har kommit fram till att ett sådant behov finns nu. Vilket problem ska ett statligt ägande lösa?

Saab, som det gäller i det här fallet, är ett synnerligen väl fungerande företag som producerar produkter i världsklass som exporteras världen över. De har gott om kapital och extremt många kunder, och ändå kommer Socialdemokraterna till slutsatsen att vi nu borde köpa aktier.

Jag vill därför fråga: Har Socialdemokraterna tänkt att man ska göra vinst på aktierna på något sätt? Vilket problem är det som man de facto ska lösa här? Det är jag jättenyfiken på.

Fru talman! Det har snart gått två år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och kriget fortsätter med stort lidande för det ukrainska folket. Förlusterna är enorma med hundratusentals skadade och döda på båda sidor.

Ryssland har brutit mot i stort sett alla internationella överenskommelser och avtal och har inte ens dragit sig för att attackera civila mål, till exempel sjukhus. Den ryska regimen verkar inte dra sig för något när det gäller att underkuva Ukraina. Därför är det viktigt inte bara att Ukraina segrar i detta krig utan också att Ryssland förlorar. Om den ryska regimen känner att de går segrande ur en framtida vapenvila kommer den ryska björnen att vila endast ett litet tag och därefter ge sig på nästa land, och det får givetvis inte ske.

Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Det är därför av största vikt att Sverige, EU och den övriga fria världen fortsätter med sitt stöd till Ukraina och konsekvent arbetar för en seger för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Den moderatledda regeringen har sedan den tillträdde för drygt ett år sedan tagit denna fråga på största allvar och nästan tiodubblat stödet till Ukraina, från 2 miljarder till över 20 miljarder kronor. Vi har också skickat vår mest avancerade materiel, till exempel artillerisystemet Archer. I en artikel i Svenska Dagbladet i går intervjuades ukrainska soldater och befäl som har fått tillgång till systemet, och de kallade det en maktmaskin.

Det svenska stödet gör skillnad i Ukraina. Därför är det otroligt glädjande att stödet i denna kammare för den linje regeringen driver är fullständigt och kompakt. Låt oss fortsätta på denna väg tillsammans.

Fru talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Rysslands aggression i Ukraina är givetvis den största anledningen, men tyvärr finns fler mörka moln på himlen. Jag tänker närmast på kriget i Mellanöstern mellan Israel och terrororganisationen Hamas och spänningarna i Stillahavsområdet. Jag tänker också på det som har skett, i eller snarare under ytan i, Östersjön med skador på viktig infrastruktur i form av kablar och rör. Detta påverkar också vårt säkerhetsläge.

Mot denna bakgrund känns det extra bra och tryggt att kunna konstatera att regeringens budgetanslag för utgiftsområde 6 höjs och kommer att uppgå till 126 miljarder kronor 2024. Sverige kommer därmed redan nästa år att nå Natos mål. Men målet om 2 procent enligt överenskommelsen som ingicks av alla åtta partier den 16 mars 2022 står givetvis fast och ska uppnås snarast möjligt.

Fru talman! Kronor och ören är viktiga, men ökad förmåga är det som räknas. Därför är det bra att regeringen också aviserat att ett nytt försvarsbeslut kommer att tidigareläggas och fattas i riksdagen redan i slutet av nästa år.

Fru talman! Säkerhet bygger vi bäst tillsammans med andra. Det stundande Natomedlemskapet är viktigt inte bara för Sverige utan också för våra grannar och övriga medlemmar i Nato. Sverige kommer som medlem att stärka Nato, och Nato kommer att stärka Sverige.

Sent i går kväll svensk tid undertecknade försvarsminister Pål Jonson tillsammans med sin amerikanska kollega Lloyd Austin ett viktigt avtal, ett så kallat DCA, defence cooperation agreement. Detta ska underlätta samarbetet mellan Sverige och USA och göra det möjligt för USA att på förhand och med klara juridiska spelregler i Sverige öva, samöva, förhandslagra materiel med mera. Tillsammans bygger och säkrar vi frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Försvar och säkerhet är långt ifrån bara militära förmågor. Civila förmågor, robusthet, uthållighet och motståndskraft i hela samhället är avgörande för att vi ska stå emot om ett krig också skulle drabba Sverige.

Det vi kallar det civila försvaret är allt annat än det militära försvaret. Här spelar var och en av oss en viktig roll. Vi kan och ska som enskilda medborgare förbereda oss för att klara oss själva en tid vid exempelvis större samhällsstörningar, såsom ett krig eller olika typer av fredstida kriser.

Men självklart är detta bara en del. Tillsammans spelar vi och det vi kallar samhället en avgörande roll. Jag är därför stolt över att regeringen har tagit frågorna kring det civila försvaret på största allvar och med hög hastighet tagit sig an att bygga upp Sveriges civila försvar igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

En symbol för det - det är dock inte en symbolhandling, så missförstå mig inte nu - är att regeringen har utsett en minister för civilt försvar. Detta sätter också fingret på att det är viktigt att kunna fokusera på dessa viktiga frågor som annars lätt drunknar bland frågor om stridsvagnar, kängor och ammunition.

För att nämna några saker har regeringen startat Totalförsvarets näringslivsråd som ska bygga upp relationerna mellan det offentliga Sverige och det privata näringslivet, som många gånger har de resurser vi behöver vid en kris eller ett krig. Regeringen har också startat arbetet med att återaktivera civilplikten inom räddningstjänsten och reparationsberedskap som ett första steg. Inom cybersäkerhetsområdet händer det mycket. Ett cybercampus vid KTH är igång. Ett internationellt cybersäkerhetssändebud som företräder Sverige internationellt är också igång, liksom arbetet med att få större kraft och samordning i det nationella cybersäkerhetscentrumet. Regeringen har dessutom samlat frågorna inom Försvarsdepartementet för bättre samordning.

Fru talman! Regeringens politik på detta utgiftsområde stannar inte där. Även initiativ och reformer för innovation och teknikutveckling är i full rullning. Sverige är i framkant på flera av dessa områden, men för att vi ska kunna fortsätta att ligga i toppen måste arbetet vidareutvecklas.

Försörjningsberedskapen vad gäller livsmedel, sjukvård, läkemedel med mera är områden som är viktiga för att samhället ska kunna fungera. Flera av dessa områden har precis utretts eller håller på att utredas. Några av dessa pusselbitar bereds just nu i Regeringskansliet. Detta gör vi för att kunna säkra Sverige i händelse av kris, höjd beredskap eller ytterst krig.

Fru talman! Försvarsbudgeten har dubblerats på fyra år och tredubblats sedan 2014, från 40 till 60 till 126 miljarder. Det är starkt och visar på den riktning vi behöver gå i. Men nu är inte tid att klappa oss själva på axeln. Nu måste vi fortsätta att omsätta dessa pengar i ökad förmåga, stärkt motståndskraft och beredskap. Takten i förmågehöjningen ska höjas, främst i det civila försvaret. Kommuner, regioner och näringsliv måste komma med på tåget. Det är så vi bygger Sverige starkt igen. Det är så vi bygger Sverige säkrare, grönare och friare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Bouveng, Gustaf Göthberg och Oskar Svärd (alla M).

Fru talman! Jag hade inte alls tänkt begära replik. Som tillhörande regeringssidan känner jag ett särskilt ansvar inför kommande försvarsbehandling att inte gå i polemik i onödan. Men jag reagerade på Peter Hultqvists lilla tarvlighet, skulle jag beskriva det som, när han i sin inledning påpekade att försvarsminister Pål Jonson inte är här.

Jag kan försäkra Peter Hultqvist och övriga i kammaren att försvarsministern har ett annat åtagande, och jag kan avslöja att det rör Mali 16. Jag tycker att han gjorde rätt prioritering. Jag tror och hoppas att vi alla skulle ha gjort detsamma. Våra utlandsveteraner med anhöriga är extremt viktiga.

Fru talman! När jag ändå står här vill jag passa på att ställa en fråga till Peter Hultqvist. Jag noterade i Socialdemokraternas särskilda yttrande att man, som jag tolkade det, är kritisk till att regeringen inte har gjort någonting åt att vi behöver ytterligare en ubåt och ett regemente i Övre Norrland. Då undrar jag: Menar verkligen Peter Hultqvist att regeringen efter lite drygt åtta veckor skulle ha kastat in det nu och inte avvaktat den försvarsberedning vi har? Eller hur menar Socialdemokraterna där?

Fru talman! Jag får väl för ovanlighetens skull säga att jag uppskattar att jag blev beskriven som "luddig". Jag tar det som någonting positivt. Det brukar sällan vara så.

Jag tycker inte att vi ska fastna i diskussionen om mål och så vidare. Jag skulle vilja hävda att det också handlar om vilken tydlighet man har haft. Vad har man haft för målbild? Hur hårt ska vi spänna bågen?

Vad gäller innehållet i det som vi ska redovisa när det gäller Nato är det som jag har sagt: Det är inte vi själva som helt bestämmer det, utan här får vi faktiskt anpassa oss vare sig vi vill eller inte.

Precis som Peter Hultqvist är inne på vill jag verkligen gå in med öppna ögon i den kommande Försvarsberedningen. Det hoppas jag att alla gör. Jag uppfattar också att Peter Hultqvist och Socialdemokraterna gör det, och jag anar att även Socialdemokraterna är villiga att diskutera ännu högre nivåer om det så krävs. Jag vill dock betona att det är förmågeutveckling som är det viktiga, inte procentsatser hit och dit.

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för kommentarerna!

Jag delar Peter Hultqvists uppfattning att det är förmågan som är det viktiga. Fascinationen över olika procentsatser är aldrig bra, oavsett om det gäller Natobudgeten eller biståndsbudgeten. Enprocentsmålet av bni för biståndsbudgeten har regeringen lämnat, och jag konstaterar att Socialdemokraterna i sitt budgetförslag har gjort detsamma. Det brukar ni inte nämna så ofta.

Angående försvarsbeslutet vill jag påpeka att det stämmer att vi inte deltog, men vi var överens om målen. Det vi inte enades om var ju ekonomin. Så kan det vara ibland. Vi hade en mer aggressiv trappa.

Om Kustbevakningen ska ingå i beräkningsgrunden för det så kallade tvåprocentsmålet måste vi få återkomma till. Vi måste ju också följa de spelregler som Nato har satt upp. Det är ingenting som vi själva i första hand styr över.

Jag tycker att vi borde prata mer om förmåga och militär uthållighet än att fastna vid 1 procent, 2 procent eller vad det är för någonting.

Fru talman! I dag diskuterar vi hur vi ska använda nästan 94 miljarder kronor för försvar och samhällets krisberedskap. När jag höll mitt anförande om motsvarande betänkande för tre år sedan var summan 65 miljarder kronor. Det har med andra ord hänt en hel del sedan dess. 94 miljarder av skattebetalarnas pengar är väldigt mycket pengar. Är det nödvändigt att satsa så mycket, kanske någon undrar. Det korta och enda svaret är faktiskt ja. Och det kan mycket väl bli ännu mer. Men det finns det anledning att återkomma till.

Anledningarna till att det är rätt och riktigt att satsa så stora pengar är flera. Det mest uppenbara är Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina - ett krig som Ryssland ensidigt är ansvarigt för. Det är ett krig som inte bara har orsakat hundratusentals förlorade liv och skadade människor utan också totalt förstört ett helt land.

Den 24 februari 2022 är en dag vi aldrig ska glömma, en dag då Europa än en gång fick möta ett brutalt krig. Jag säger Europa, för kriget i Ukraina är även vårt krig. De ukrainska soldaterna och den ukrainska civilbefolkningen utkämpar varje dag ett krig inte bara för sitt land och sin frihet utan för oss alla. Jag vet att många har sagt detta förut, och jag hoppas att fler upprepar det, för fred och frihet skapar vi bäst tillsammans med andra demokratiska länder.

Fru talman! Jag sa tidigare att den mest uppenbara anledningen att spendera mer pengar på försvar och samhällets krisberedskap är Rysslands krig mot Ukraina. Men det finns fler anledningar. Det handlar om miljö och naturkatastrofer, såsom stora bränder och översvämningar, nya pandemier och problem med elförsörjning, betalsystem eller begränsad tillgång till livsmedel och dricksvatten. Det handlar om desinformationskampanjer, terrordåd och attentat. Farorna och sårbarheterna är många och varierande.

Det samhälle vi nu lever i är mer sårbart än tidigare, och konsekvenserna riskerar att bli större än tidigare. Vi är mer beroende av andra än tidigare på flera områden. Vi är mer digitaliserade än många länder men tyvärr sämre skyddade på många sätt. Kriser lurar runt hörnet, vilket vi måste vara förberedda på.

Ja, det finns många anledningar till att vi ska fortsätta att satsa på försvar och samhällets krisberedskap. Gör vi detta kommer vi också att klara dessa utmaningar bättre. Men det gäller att vi förbereder oss.

Fru talman! Att vi behöver och tänker fortsätta satsa resurser på vårt totalförsvar visar denna budget och innehållet i det utgiftsområde vi nu debatterar. Jag är väldigt stolt över den budget som den moderatledda regeringen nu har lämnat över till oss i riksdagen. Den tar sikte på att just stärka oss som samhälle i svåra situationer och värna Sveriges frihet och de värden vi står för: demokrati, marknadsekonomi, rättsstat, jämställdhet och valfrihet.

I Sverige har vi en lång tradition av att söka breda och långsiktiga överenskommelser inom bland annat försvarsområdet. Regeringen visar med denna budget att vi fortsätter på den vägen. Regeringen och statsminister Ulf Kristersson brukar ofta betona att den här regeringen vill ena, inte dela. Den vill samla, inte splittra. Jag tror att det är väldigt klokt i den oroliga tid vi nu lever i.

Fru talman! Den moderatledda regeringen tar i denna budget viktiga kliv framåt när det gäller att låta inte bara det militära försvaret fortsätta att stärkas och växa utan även det civila försvaret. Det är delar som kanske inte alltid är så uppenbara men likväl väldigt viktiga, var för sig men även tillsammans med andra. Jag tänker därför lyfta fram tre saker som jag kort vill belysa.

Det första är att Sverige har fått en minister för civilt försvar. Det är viktigt och visar att regeringen prioriterar frågorna om civilt försvar - ett statsråd som helt och fullt kan koncentrera sig på området. Regeringen samlar också ihop delar som rör totalförsvaret som tidigare varit utspridda på olika departement. Nu hamnar de alla under Försvarsdepartementet. Det kommer att underlätta samordningen och höja tempot, vilket är viktigt, och också stärka uppföljningen och genomförandet. Det civila försvaret spänner som bekant över hela samhället.

Det andra är Kustbevakningen. Kustbevakningen är en myndighet som varje dag, dygnet runt och året om värnar vårt land på många sätt. De är en viktig räddningstjänst till sjöss och Sveriges miljöräddningstjänst till havs - bara det är värt att lyfta. En trygg, ren och levande havsmiljö är Kustbevakningens vision, och den delar vi gärna. Kustbevakningen har också, som bekant, uppgifter inom sjöövervakning och kontrollerar bland annat fiskeri och sjötrafik. I dag ingår även internationella uppdrag inom till exempel EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning Frontex. Det är i dag en ordinarie uppgift.

Kustbevakningen har många och skarpa uppgifter såväl i fred som i kris och krig. Tyvärr har man under många år inte fått de resurser man behöver för att lösa dessa uppdrag. Framför allt har det fattats personal. Ett fartyg är personalkänsligt. Om någon blir sjuk kan det innebära att fartyget tvingas ligga vid kaj i stället för att lösa viktiga uppgifter till sjöss. Regeringen gör nu en storsatsning i denna budget och tillskjuter medel för att Kustbevakningen ska kunna anställa många fler nya medarbetare. Det är ett viktigt tillskott för att stärka Sverige i fred, kris och krig.

För det tredje har vi FRA, Försvarets radioanstalt. En kronjuvel, vill jag uttrycka det som, i försvaret av Sverige i såväl fred som kris och krig. Det går inte att överskatta värdet av goda underrättelser. FRA är en myndighet som av naturliga skäl jobbar i det tysta men har en spets i världsklass.

Precis som när det gäller Kustbevakningen föreslår regeringen en stor satsning med kraftigt ökade anslag. Vår förmåga att tidigt upptäcka, identifiera och selektera samt informera andra berörda myndigheter är avgörande för hur väl vi hanterar en kommande kris. Pengarna ska användas bland annat till att stärka försvarsunderrättelseförmågan på bredden men också till att stärka stödet till polisen i deras arbete med att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten med mera.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regeringen fullföljer den inriktning på totalförsvarets utveckling som riksdagen tidigare beslutat om. Regeringen gör viktiga prioriteringar och förstärkningar bland annat på Kustbevakningen och FRA. Regeringen fortsätter att samla landet genom att nu ha tillsatt en ny försvarsberedning inför kommande försvarsbeslut med hänsyn tagen till det försämrade omvärldsläget och ett kommande Natomedlemskap.

Till sist, fru talman, är det i dag medaljceremoni för Mali 16, som jag vet att några av oss förhoppningsvis ska hinna till för att visa vår och Sveriges tacksamhet för deras insatser. Många svenskar har gjort internationell tjänst före dem, och fler kommer att göra det i framtiden. Att försvara demokrati, mänskliga rättigheter och frihet är stort. Jag vill passa på att tacka och önska en god jul och gott nytt år till all personal i Sverige och utomlands som jobbar för vår säkerhet och trygghet.

Herr talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Det betyder att försvaret i Sverige måste rustas upp, vilket också sker. Bland annat har ett antal nya vapensystem införskaffats, och det är naturligtvis rätt sak att göra.

Men när det gäller Försvarsmaktens personal har det på senare tid kommit ganska oroväckande signaler om att det är svårt att rekrytera och behålla vissa personalkategorier. Det handlar om stridspiloter, tekniker och kontinuerligt anställda gruppbefäl, sjömän och soldater.

Ska den svenska försvarsförmågan stärkas krävs att vi har en välfungerande personalpolitik. Med anledning av detta skulle jag vilja fråga: Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att säkerställa att Försvarsmakten kan ha en välfungerande personalförsörjning?