Jörgen Berglund (M) svarade Peter Hultqvist i en replik om Försvar och samhällets krisberedskap i debatten ”Protokoll 2022/23:40 Fredagen den 16 december” den 16 dec 2022.
Peter HultqvistS· i en replikDet är Moderaterna och delar av borgerligheten som har hållit på med det här tidigare, det vill säga att mållåsa vid årtal. Man har drivit valkampanj om årtal. Man började med 2025, och sedan var det 2026. Det är ju vi…Fru talman! I dag diskuterar vi hur vi ska använda nästan 94 miljarder kronor för försvar och samhällets krisberedskap. När jag höll mitt anförande om motsvarande betänkande för tre år sedan var summan 65 miljarder kronor. Det har med andra ord hänt en hel del sedan dess. 94 miljarder av skattebetalarnas pengar är väldigt mycket pengar. Är det nödvändigt att satsa så mycket, kanske någon undrar. Det korta och enda svaret är faktiskt ja. Och det kan mycket väl bli ännu mer. Men det finns det anledning att återkomma till.
Anledningarna till att det är rätt och riktigt att satsa så stora pengar är flera. Det mest uppenbara är Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina - ett krig som Ryssland ensidigt är ansvarigt för. Det är ett krig som inte bara har orsakat hundratusentals förlorade liv och skadade människor utan också totalt förstört ett helt land.
Den 24 februari 2022 är en dag vi aldrig ska glömma, en dag då Europa än en gång fick möta ett brutalt krig. Jag säger Europa, för kriget i Ukraina är även vårt krig. De ukrainska soldaterna och den ukrainska civilbefolkningen utkämpar varje dag ett krig inte bara för sitt land och sin frihet utan för oss alla. Jag vet att många har sagt detta förut, och jag hoppas att fler upprepar det, för fred och frihet skapar vi bäst tillsammans med andra demokratiska länder.
Fru talman! Jag sa tidigare att den mest uppenbara anledningen att spendera mer pengar på försvar och samhällets krisberedskap är Rysslands krig mot Ukraina. Men det finns fler anledningar. Det handlar om miljö och naturkatastrofer, såsom stora bränder och översvämningar, nya pandemier och problem med elförsörjning, betalsystem eller begränsad tillgång till livsmedel och dricksvatten. Det handlar om desinformationskampanjer, terrordåd och attentat. Farorna och sårbarheterna är många och varierande.
Det samhälle vi nu lever i är mer sårbart än tidigare, och konsekvenserna riskerar att bli större än tidigare. Vi är mer beroende av andra än tidigare på flera områden. Vi är mer digitaliserade än många länder men tyvärr sämre skyddade på många sätt. Kriser lurar runt hörnet, vilket vi måste vara förberedda på.
Ja, det finns många anledningar till att vi ska fortsätta att satsa på försvar och samhällets krisberedskap. Gör vi detta kommer vi också att klara dessa utmaningar bättre. Men det gäller att vi förbereder oss.
Fru talman! Att vi behöver och tänker fortsätta satsa resurser på vårt totalförsvar visar denna budget och innehållet i det utgiftsområde vi nu debatterar. Jag är väldigt stolt över den budget som den moderatledda regeringen nu har lämnat över till oss i riksdagen. Den tar sikte på att just stärka oss som samhälle i svåra situationer och värna Sveriges frihet och de värden vi står för: demokrati, marknadsekonomi, rättsstat, jämställdhet och valfrihet.
I Sverige har vi en lång tradition av att söka breda och långsiktiga överenskommelser inom bland annat försvarsområdet. Regeringen visar med denna budget att vi fortsätter på den vägen. Regeringen och statsminister Ulf Kristersson brukar ofta betona att den här regeringen vill ena, inte dela. Den vill samla, inte splittra. Jag tror att det är väldigt klokt i den oroliga tid vi nu lever i.
Fru talman! Den moderatledda regeringen tar i denna budget viktiga kliv framåt när det gäller att låta inte bara det militära försvaret fortsätta att stärkas och växa utan även det civila försvaret. Det är delar som kanske inte alltid är så uppenbara men likväl väldigt viktiga, var för sig men även tillsammans med andra. Jag tänker därför lyfta fram tre saker som jag kort vill belysa.
Det första är att Sverige har fått en minister för civilt försvar. Det är viktigt och visar att regeringen prioriterar frågorna om civilt försvar - ett statsråd som helt och fullt kan koncentrera sig på området. Regeringen samlar också ihop delar som rör totalförsvaret som tidigare varit utspridda på olika departement. Nu hamnar de alla under Försvarsdepartementet. Det kommer att underlätta samordningen och höja tempot, vilket är viktigt, och också stärka uppföljningen och genomförandet. Det civila försvaret spänner som bekant över hela samhället.
Det andra är Kustbevakningen. Kustbevakningen är en myndighet som varje dag, dygnet runt och året om värnar vårt land på många sätt. De är en viktig räddningstjänst till sjöss och Sveriges miljöräddningstjänst till havs - bara det är värt att lyfta. En trygg, ren och levande havsmiljö är Kustbevakningens vision, och den delar vi gärna. Kustbevakningen har också, som bekant, uppgifter inom sjöövervakning och kontrollerar bland annat fiskeri och sjötrafik. I dag ingår även internationella uppdrag inom till exempel EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning Frontex. Det är i dag en ordinarie uppgift.
Kustbevakningen har många och skarpa uppgifter såväl i fred som i kris och krig. Tyvärr har man under många år inte fått de resurser man behöver för att lösa dessa uppdrag. Framför allt har det fattats personal. Ett fartyg är personalkänsligt. Om någon blir sjuk kan det innebära att fartyget tvingas ligga vid kaj i stället för att lösa viktiga uppgifter till sjöss. Regeringen gör nu en storsatsning i denna budget och tillskjuter medel för att Kustbevakningen ska kunna anställa många fler nya medarbetare. Det är ett viktigt tillskott för att stärka Sverige i fred, kris och krig.
För det tredje har vi FRA, Försvarets radioanstalt. En kronjuvel, vill jag uttrycka det som, i försvaret av Sverige i såväl fred som kris och krig. Det går inte att överskatta värdet av goda underrättelser. FRA är en myndighet som av naturliga skäl jobbar i det tysta men har en spets i världsklass.
Precis som när det gäller Kustbevakningen föreslår regeringen en stor satsning med kraftigt ökade anslag. Vår förmåga att tidigt upptäcka, identifiera och selektera samt informera andra berörda myndigheter är avgörande för hur väl vi hanterar en kommande kris. Pengarna ska användas bland annat till att stärka försvarsunderrättelseförmågan på bredden men också till att stärka stödet till polisen i deras arbete med att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten med mera.
Fru talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regeringen fullföljer den inriktning på totalförsvarets utveckling som riksdagen tidigare beslutat om. Regeringen gör viktiga prioriteringar och förstärkningar bland annat på Kustbevakningen och FRA. Regeringen fortsätter att samla landet genom att nu ha tillsatt en ny försvarsberedning inför kommande försvarsbeslut med hänsyn tagen till det försämrade omvärldsläget och ett kommande Natomedlemskap.
Till sist, fru talman, är det i dag medaljceremoni för Mali 16, som jag vet att några av oss förhoppningsvis ska hinna till för att visa vår och Sveriges tacksamhet för deras insatser. Många svenskar har gjort internationell tjänst före dem, och fler kommer att göra det i framtiden. Att försvara demokrati, mänskliga rättigheter och frihet är stort. Jag vill passa på att tacka och önska en god jul och gott nytt år till all personal i Sverige och utomlands som jobbar för vår säkerhet och trygghet.
Fru talman! Det är bra med breda överenskommelser. Jag vill ändå bara påminna om att Moderaterna inte tillhörde den grupp partier som kom överens om försvarsbeslutet 2020.
Jag förstår också att argumentationen kring Kustbevakningen nu handlar om att föranstalta om att Kustbevakningen kanske förs in i de 2 procent av bnp som vi ska upp till i försvarsutgifter. Det är klart att om man gör det så höjer man nivån, men det innebär inte en ökad militär förmåga. Slutligen ser jag i propositionen att man låser sig vid att tvåprocentsmålet ska vara uppfyllt 2026. Tidigare var det 2025. Vad är det egentligen som säger att det här nu är det realistiska årtalet?
Jag vet att det är svårt att bygga militär förmåga. Jag vet att det är leveranstider. Jag vet att kostnadsökningar påverkar. Jag vet att vi har en 17punktslista i det tidigare försvarsbeslutet som inte är avverkad än. Därför är det kanske inte särskilt klokt att mållåsa på årtalet. På presskonferensen inför Försvarsberedningen säger man dessutom att man vill söka en bred politisk överenskommelse. Då kan man fråga sig om det är så klokt att låsa sig vid det här årtalet. Tidigare har Försvarsmakten sagt 2028, och det finns många frågetecken och svårigheter som måste hanteras.
Jag skulle därför rekommendera en ökad flexibilitet från regeringens sida, för det är viktigare att nå reell militär förmåga än att bara nå en procentsats.
Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för kommentarerna!
Jag delar Peter Hultqvists uppfattning att det är förmågan som är det viktiga. Fascinationen över olika procentsatser är aldrig bra, oavsett om det gäller Natobudgeten eller biståndsbudgeten. Enprocentsmålet av bni för biståndsbudgeten har regeringen lämnat, och jag konstaterar att Socialdemokraterna i sitt budgetförslag har gjort detsamma. Det brukar ni inte nämna så ofta.
Angående försvarsbeslutet vill jag påpeka att det stämmer att vi inte deltog, men vi var överens om målen. Det vi inte enades om var ju ekonomin. Så kan det vara ibland. Vi hade en mer aggressiv trappa.
Om Kustbevakningen ska ingå i beräkningsgrunden för det så kallade tvåprocentsmålet måste vi få återkomma till. Vi måste ju också följa de spelregler som Nato har satt upp. Det är ingenting som vi själva i första hand styr över.
Jag tycker att vi borde prata mer om förmåga och militär uthållighet än att fastna vid 1 procent, 2 procent eller vad det är för någonting.
Fru talman! Det är Moderaterna och delar av borgerligheten som har hållit på med det här tidigare, det vill säga att mållåsa vid årtal. Man har drivit valkampanj om årtal. Man började med 2025, och sedan var det 2026. Det är ju vi som har efterlyst mer flexibilitet när det gäller detta.
Jag får väl se det som ett positivt drag att Jörgen Berglund är lite luddigare i kanterna i dag jämfört med hur det har låtit i både valrörelse och andra sammanhang och även jämfört med vad som står i propositionen. Det kan möjligen leda till att vi kan ha en annan typ av diskussion om detta i Försvarsberedningen.
Min enda ambition är egentligen att åstadkomma realism, att åstadkomma någonting som är genomförbart så att vi får ut det som är klokast och maximal militär effekt. Det här tar som sagt var tid, och det tror jag att alla som sysslar med försvarspolitik förstår. Jag tror också att man ska vara klar över att det är många blindskär i den här typen av processer.
Jag tar alltså fasta på nu att det finns en luddighet, så får vi väl se vad det står för. Men historien har varit för mycket av mållåsning på årtal.
Att jag tar upp Kustbevakningen är för att man måste ha en viss känsla för vad det är för signaler som sänds ut. Nu står Jörgen Berglund och lyfter upp Kustbevakningen som ett exempel. Jag vet ju hur beräkningsgrunderna inom Nato och annat kan vara konstruerade, så det ligger väl kanske i farans riktning att ni så småningom kommer med det här förslaget. Men då ska man veta att det flyttar in rätt mycket ekonomi som sedan kan bli ett argument för varför man inte behöver göra andra åtgärder. Det kan vara så att administrativa åtgärder äter upp en hel del av tvåprocentsdiskussionen.
Vi får väl se vad som händer och sker. Nu har jag gjort de här markeringarna och fått ett luddigt svar. Det tar jag fasta på som någonting positivt.
Fru talman! Jag får väl för ovanlighetens skull säga att jag uppskattar att jag blev beskriven som "luddig". Jag tar det som någonting positivt. Det brukar sällan vara så.
Jag tycker inte att vi ska fastna i diskussionen om mål och så vidare. Jag skulle vilja hävda att det också handlar om vilken tydlighet man har haft. Vad har man haft för målbild? Hur hårt ska vi spänna bågen?
Vad gäller innehållet i det som vi ska redovisa när det gäller Nato är det som jag har sagt: Det är inte vi själva som helt bestämmer det, utan här får vi faktiskt anpassa oss vare sig vi vill eller inte.
Precis som Peter Hultqvist är inne på vill jag verkligen gå in med öppna ögon i den kommande Försvarsberedningen. Det hoppas jag att alla gör. Jag uppfattar också att Peter Hultqvist och Socialdemokraterna gör det, och jag anar att även Socialdemokraterna är villiga att diskutera ännu högre nivåer om det så krävs. Jag vill dock betona att det är förmågeutveckling som är det viktiga, inte procentsatser hit och dit.