Lars Beckman

Fru talman! Det är ju fantastiskt med Birger Lahtis retorik: Vi i Vänsterpartiet är för företagare och småföretagare. Men giriga företagare är vi emot. Vi är emot Icahandlare. Vi är emot privata livsmedelsbutiker. Vi är emot privata friskolor. Vi är emot privat välfärd. Vi är emot rutavdrag och företagen i hemtjänstsektorn. Byggföretagen – ja, jag vet inte om de får tjäna pengar eller inte.

Nej, Birger Lahti – man kan inte vara för företagsamheten och vara emot vinster. Man kan inte vara för företagsamheten och tycka att Vänsterpartiet ska sitta här i Stockholm och bestämma vilka branscher och företag som får finnas. Det är en retorik som över huvud taget inte går ihop. Men jag vill ge Birger Lahti rätt på en punkt: Det är en fantastiskt stor skillnad mellan Moderaterna och Vänsterpartiet vad gäller synen på företag.

Jag vill rikta ett varmt tack till Sveriges företagare för att ni finns. Varje dag bidrar ni till att skapa välstånd i Sverige. Varje dag bidrar ni till att skapa skatteintäkter som vi politiker kan fördela. Ett stort, varmt tack till Sveriges företagare!

(Applåder)

Fru talman! Skulle Vänsterpartiet inte vara emot privata företag? Det räcker väl att titta på er historia, Birger Lahti. Det räcker att höra vad ni säger i politiska församlingar runt om i Sverige. Det räcker att höra vad ni säger här i riksdagen om hur ni vill dräpa den privata välfärdsföretagssektorn. Ledamoten Birger Lahti måste väl ha lyssnat på sin partiledare någon gång, till exempel i en partiledardebatt. Det måste ha hänt.

Men jag är glad om Birger Lahti tillhör den gren i Vänsterpartiet som inte är emot privata företag. Det är fantastiskt bra. Jag tror att ledamoten är aktiv i näringsutskottet. Då träffar man säkert både företagare och näringslivsorganisationer och upptäcker att de inte är ondskan själv.

Själv är jag stolt, glad och nöjd över att vi har privata företag i Sverige. Det är det som finansierar vår önskade välfärd. Jag blir otroligt stolt när vi besöker Coca-Cola och de säger att de kan tillverka 1 ½ miljon liter rent vatten per dygn och skulle kunna hjälpa till om det kommunala va-nätet går ned. Det är fantastiskt bra och något att vara stolt över. Jag tycker att vi ska uppmuntra företagare. Vi ska vara stolta över den svenska företagssektorn.

Jag hoppas verkligen inte att Vänsterpartiet får något som helst inflytande, indirekt eller direkt, över en regering. Det vore en katastrof för det svenska näringslivet.

Fru talman! När Miljöpartiet satt i regeringen lade man fram en proposition, 2021/22:208, som hette Vägar till hållbara vattentjänster. Dåvarande regeringen konstaterade där att man inte ville ge detaljerade bestämmelser, utan man skrev att innehållet skulle kunna anpassas efter egna behov och förutsättningar.

En gren av oss politiker tycker väl att kommunerna ska ta ett väldigt stort ansvar. Jag beklagar att till exempel Gävle inte gjorde det. Det blev en fullständig katastrof för de villaägare i Fridhem som fick sina källare vattenfyllda på grund av någonting som de egentligen inte kunde påverka, på grund av att kommunen hade misskött sin samhällsplanering. Det är därför de här frågorna är så viktiga.

Jag har varit i Florida ganska ofta. Nu har vi sålt vår lägenhet där, men första gången jag kom dit reagerade jag på att de utspritt i områdena har stora områden med något som ser ut som betongbunkrar. De har också breda och stora avrinningar från vägarna. Jag tänkte: Oj, behövs det här? Sedan kom regnet. Det regnar väldigt ofta i Florida. Då såg jag hur dammarna fylldes.

Hur kunde det funka där, och utan att källarna översvämmades och utan att det blev katastrof? Jo, de har samhällsplanering. De vet att det regnar och gör en vanlig samhällsplanering som innebär att de gör eller möjliggör för vattenreservoarer.

En del av kommunernas kärnuppdrag är att se till att den här verksamheten fungerar. Det är otroligt viktigt för medborgarna. Men jag tror också att medborgarna ska fundera på om det är viktigare med ett badhus för en miljard eller att se till att kärnverksamheter som vatten och avlopp funkar.

Jag beklagar att det har funnits en hetsjakt på enskilda avlopp i stället för att se till att det kommunala va-nätet fungerar. Tyvärr fortsätter det i många kommuner. Jag får mejl från fastighetsägare i hela Sverige som känner sig djupt påverkade av att bli tvångsanslutna.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag är besjälad av det kommunala självstyret. Ibland skulle man nästan kunna tro att jag är centerpartist. Innan de blev Stureplanscentern var de för kommunalt självstyre.

Det är precis samma sak när det gäller de här frågorna. Det finns ingenting som hindrar Gävle kommun från att klimatanpassa sin egen kommun. Det fanns brister i S-styrda Gävle kommun, där Miljöpartiet tyvärr ingår i styret. Länsstyrelsen hade larmat och varnat för att man hade vägtrummor som skulle kunna orsaka kaos om det kom ett stort regnväder. De hade varnat för att man inte skötte det kommunala va-nätets spolningar. Ett företag i Gävle som hette Jannes Slam- och Spolservice gjorde det förebyggande underhållet. Det drog man in på av besparingsskäl.

Det fick katastrofala konsekvenser i Gävle när tusenårsregnet kom. Hittills har det kostat skattekollektivet i Gävle 1,3 miljarder. En del täcks kanske av försäkringar.

Det finns ingenting som hindrar en enda kommun från att jobba med klimatanpassning. Det finns inga brister i lagstiftningen, ingenting som hindrar över huvud taget.

Miljöpartiet säger att eftersom kommunerna sköter det här så dåligt borde staten gå in med antingen ett hårdare regelverk eller hårdare styrning. Det kan man naturligtvis göra. Det står Miljöpartiet fritt att göra det i en eventuell regering om 50 år.

Men om man tror på kommunalt självstyre gäller också det kommunala ansvaret. Och Moderaterna tror på kommunernas ansvarstagande.

Jag instämmer i Riksrevisionens kritik om att det hade varit bra om länsstyrelsen hade ett tydligare mandat när det gäller de kommuner som uppenbarligen inte sköter sig, till exempel Gävle. De hade tre år i rad påtalat att Gävle misskötte sig, men de skulle kanske ha haft ett skarpare verktyg. Men då hamnar vi å andra sidan vid det kommunala självstyret igen. Vill vi ge staten makt på kommunernas bekostnad?

I Gävles fall hade länsstyrelsen tre år i rad varnat för konsekvenserna av misskötseln av bland annat grönytor.

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Det här är en viktig rapport från Riksrevisionen som visar att det finns brister i styrning och ledning från staten vad gäller hur kommunerna sköter området. Det är fakta.

Riksrevisionen har också lagt fram en tidigare uppmärksammad rapport som handlar om hur kommunerna sätter taxor. Jag kommer ihåg när civilutskottet träffade den dåvarande avgående riksrevisorn, som jag råkade hamnade bredvid på middagen. Hon berättade att det var en av de rapporter som Riksrevisionen hade fått mest uppmärksamhet för från allmänheten. Upprörda medborgare från hela Sverige hörde av sig till Riksrevisionen och berättade om hur kommunerna agerade mot enskilda fastighetsägare för att tvångsansluta dem till kommunala va-nät.

Den enda kritik jag har mot rapporten är egentligen att Riksrevisionen inte har belyst frågan om hur kommunerna agerar. Man skriver i rapporten att kommunerna fokuserar mycket på att bygga ut det kommunala va-nätet, och där framgår också att kommunerna verkar ha glömt bort att man måste underhålla det som finns. En privat fastighetsägare skulle aldrig agera lika uselt på en egen fastighet som många kommuner har gjort när man helt enkelt har struntat i underhållet. Det är därför underhållsskulden har uppstått. Hade man skött detta varje år hade vi inte hamnat i denna situation.

Men det kan också vara så enkelt, som jag sa i ett replikskifte med Socialdemokraterna, att väljarna har efterfrågat nya idrottshallar i stället för en sådan kommunal kärnuppgift som ser till att vatten och avlopp funkar. Jag är helt övertygad om att det bland oss i de åtta partierna inte finns någon som helst skillnad i den frågan: När vi slår på vattenkranen ska det komma rent och fräscht vatten. Det kan inte finnas någon ideologisk skillnad i det.

Sedan finns en fråga som Riksrevisionen inte berör men som jag anförde i ett replikskifte, nämligen bräddningen av det kommunala va-nätet.

I lokaltidningen Arbetarbladet har vi kunnat läsa om hur Sandvikens kommun pumpar ut bajsvatten rakt ut i Storsjön. Vi har sett filmer på Facebook där eldsjälen Anders Broman i Järbo har lagt ut filmer som visar hur man pumpar ut bajsvatten rakt ut i bäckar. Så får det inte gå till, men det är Sverige – Sandviken – 2025.

Frågor om bräddning är ett kommunalt ansvar. Vi moderater anser absolut att det är ett kommunalt ansvar. Vi tycker inte att staten ska förstatliga det kommunala va-nätet. Det vore helt orimligt. Jag är glad att Vänsterpartiet tog avstånd från den uppfattningen. Det finns organisationer som driver frågan att ha en enhetlig nationell va-taxa i Sverige. Svenskt Vatten har anfört det.

I går skrev regeringens Egnahemskommissionär Stefan Attefall på DN Debatt. Rubriken i Dagens Nyheter är följande: Skenande taxor slår mot småhusbyggande. Stefan Attefall konstaterar att i många kommuner skenar taxorna eftersom det inte finns några incitament för kommunerna att hålla ned taxorna – ingen broms. Så kan det naturligtvis inte fortsätta. Sedan presenterar han förslag på lösningar.

Allt är inte nattsvart, även om det kan låta så i en sådan här debatt. Vi moderater i civilutskottet besökte Coca-Cola för några veckor sedan. Då berättade de vi mötte att de kan rena en och en halv miljon liter vatten per dygn. Om det skulle hända något med det kommunala va-nätet har de som privat företag möjlighet att rena en och en halv miljon liter vatten per dag. Men de har lite svårt att komma i kontakt med staten, myndigheterna, och därför undrar de hur de ska göra eftersom de skulle kunna vara en jättebra backup till kommunerna.

Jag delar inte Vänsterpartiets svartmålning av privata företag att de skulle vara onda. Tvärtom är det helt fantastiskt att någon säger att de kan hjälpa till att rena vatten om det skulle behövas. Det finns säkert fler anläggningar runt om i Sverige som skulle kunna agera på motsvarande sätt. Nu när man i civilförsvarshänseende inventerar hur man ska lösa bland annat va-frågan hoppas jag att MSB och andra inventerar de privata företagen. Coca-Cola är säkert inte ensamt om att ha ett eget reningsverk, utan det finns säkert fler dryckestillverkare som kan göra sådant.

Regeringen instämmer i många av Riksrevisionens ståndpunkter och rekommendationer. Vi ska också vara medvetna om, precis som jag sa i mitt replikskifte med Socialdemokraterna, att när Riksrevisionen skriver regeringen menar man både S-ledda regeringar och moderatledda regeringar. Den här frågan har ju funnits en längre tid.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Som född och uppvuxen i Boden i Norrbotten är jag stolt över den moderatledda regeringen. Jag är stolt över att mina 85 år gamla svärföräldrar i Boden har råd att tanka sin bil. Jag är stolt över att de har råd att köra i Norrbotten med ett bränslepris som är halva priset mot när Vänsterpartiet gav sitt stöd till sossarna. Jag och Moderaterna har ingenting att skämmas för. Vi är Sveriges landsbygdsparti.

Det är ändå bra att Vänsterpartiet nu talar om att man inte vill förstatliga det kommunala va-nätet. Det är ett tydligt och klart besked. Jag hoppas att också Socialdemokraterna håller fast vid den linjen. Det är viktigt med kommunalt självstyre. Det är viktigt att våra lokalpolitiker prioriterar det som är kommunernas kärnuppgift, att se till att va-nätet fungerar.

Sedan har vi ett problem med att det är väldigt olika taxor, för det är det. Svenskt Vatten har visat att det är väldigt stor skillnad i olika taxor mellan olika kommuner. Så kommer det säkert alltid att vara. En stor kommun har stordriftsfördelar.

Jag har också sett hur man i Gästrikland har bildat ett gemensamt bolag, som nu Vänsterpartiet tydligen är emot, där fem kommuner tillsammans jobbar med de här frågorna. Det får bland annat som konsekvens att taxorna kommer att jämnas ut.

Storstadskommunens invånare kommer i någon mening att subventionera taxan för va för mindre kommuner. Det är väl alldeles utmärkt att kommuner samarbetar och hittar lösningar på det.

Underhållsskulden för va-nätet är uppåt 800 miljarder därför att det har misskötts under många år under olika regeringar, och kommunerna har inte prioriterat den här frågan. Det tycker jag är djupt olyckligt. Det ska dock bli intressant att se hur mycket pengar Vänsterpartiet kan avsätta i sin budget för att stötta de här kommunerna – eller om det är så att kommunerna själva måste ta större ansvar genom att till exempel uppmana invånare att ha enskilda avlopp i stället för kommunalt. Det fungerar alldeles utmärkt.

Fru talman! Jag har läst Vänsterpartiets följdmotion. Det är egentligen en kopia av Riksrevisionens rekommendationer som ni sedan, kanske lite slött, har gjort om till era egna förslag till tillkännagivanden.

Jag begärde replik för att ställa följande frågor till Birger Lahti: Vill Vänsterpartiet förstatliga det kommunala va-nätet? Vill Vänsterpartiet försämra det kommunala självstyret?

Det var ett exempel här i talarstolen på en kommun som missbrukar möjligheten med taxan och använder den till andra saker. Det är såklart olämpligt. Väljarna har i valrörelsen möjlighet att rösta bort det styret om man är missnöjd med det eller att rösta fram det igen om man är nöjd med det.

Det är klart att det är utmaningar för mindre kommuner, absolut. Vi kan till exempel titta på Ockelbo i min valkrets. Det ter sig nästan omöjligt för en liten kommun att renovera va-nätet. Precis som Birger Lahti sa gavs stora statliga bidrag en gång i världen.

Samtidigt är det en viktig princip att kommunerna har ett kommunalt självstyre. Det borde kommuninvånarna fundera på. Är det viktigare med en ny hockeyhall, eller är det viktigare att renovera va-nätet?

Tyvärr har det funnits fall – inte minst i Norrbotten, där man bygger stora, fina badhus med miljardkostnader som följd – där man prioriterat sådana saker i stället för att renovera va-nätet.

Det är en fundamental funktion för en kommun att se till att, precis som Socialdemokraterna sa, det kommer rent vatten ur kranen. Det kan inte finnas någon ideologisk skillnad vad gäller det.

Min fråga är: Vill Vänsterpartiet förstatliga det kommunala va-nätet som i dag driftas av kommunerna, eller vill ni försämra det kommunala självstyret på det området?

Fru talman! Nej, jag tror inte att de boende i Sandviken blev så mycket klokare av svaret. I Sandviken i min valkrets kan vi se hur kommunen bräddar. Att brädda låter lite gulligt och fint, men konkret betyder det att det kommunala va-bolaget kör ut bajsvatten rakt ut i Storsjön – miljontals liter. Den som är intresserad kan gå in på Arbetarbladet och läsa om det.

Om en enskild fastighetsägare med enskilt avlopp eller tank skulle brädda vore det olagligt och ett miljöbrott, med all rätt, men kommunerna bräddar. Det är därför många runt om i Sverige är upprörda. Man har väl fungerande va-anläggningar som man själv har betalat och bekostat, och sedan kommer kommunerna och gör ett område och säger att alla ska tvångsanslutas.

Det är vad som indirekt står i Riksrevisionens rapport. Man har haft så mycket fokus på tvångsanslutning och utbyggnad av va-nätet att man har missat underhållet, och man tvingar in fastighetsägare som har väl fungerande va-anläggningar. Det är också ett problem.

När vi i bred enighet 2021 antog den lagstiftning som lades fram av den dåvarande Sregeringen var tanken just att man inte skulle behöva tvångsansluta. Enligt den gamla lagstiftningen var kommunerna tvungna att ansluta, men nu har man en annan möjlighet.

Jag skulle vilja ha ett lite tydligare besked från Socialdemokraterna. Om man har ett väl fungerande enskilt avlopp, ska man då tvångsanslutas till det kommunala va-nätet?

Fru talman! Tack, Denis Begic, för ditt anförande!

Det är en väldigt viktig rapport som Riksrevisionen har gjort. Egentligen är det två uppmärksammade rapporter man gjort. I den ena granskade man taxekonstruktionen i Sverige och i den andra hur staten har styrt kommunerna.

Jag tror att Moderaterna och Socialdemokraterna i grunden egentligen är överens om att det här är en kommunal fråga. Vi har ju kommunalt självstyre i Sverige. När Riksrevisionen pratar om regeringen måste man komma ihåg att det handlar om Sledda regeringar och moderatledda regeringar.

Jag hörde till exempel viss kritik mot att det inte finns detaljerade bestämmelser om vad en vattentjänstplan ska innehålla. När Socialdemokraterna lade fram propositionen 2021 tyckte man att kommunerna skulle ha ett stort utrymme att anpassa planens innehåll efter de kommunala förutsättningarna. På samma sätt var det när EU:s dricksvattendirektiv implementerades. Då tyckte man också att det skulle bestämmas lokalt och att vi från nationell nivå inte ska göra alltför detaljerade begränsningar.

Jag har en fråga. Det finns något som Riksrevisionen inte tar upp. När Riksrevisionen var i civilutskottet ställde jag den frågan till riksrevisorn. Det handlar om de tvångsanslutningar som sker runt om i landet. Riksrevisionen konstaterar i rapporten att fokus har legat mycket på utbyggnad av va-nätet. Tyvärr har kommunerna inte prioriterat underhåll, och dessutom tvångsansluter man många enskilda fastigheter i stället för att prioritera att underhålla det man har.

Jag skulle gärna vilja veta: Hur ser Socialdemokraterna på de tvångsanslutningar till de kommunala va-näten som sker?

Herr talman! Det verkar som att alla talare före mig är överens om att det här är ett bra förslag som sänker kostnaderna för konsumenterna – det är alldeles utmärkt! Min riksdagskollega Rashid Farivar gick igenom själva ärendet i detalj, så jag tänker hoppa över den delen.

Det som är bra är alltså att regeringen nu sänker konsumentkostnaderna för ränteskillnadsersättningen genom att ta bort den individuella risken i beräkningsmodellerna. Precis som har sagts tidigare gynnar detta framför allt de hushåll som har lägre kreditvärdighet.

Man kan undra varför vi har en ränteskillnadsersättning. Det är en moralisk fråga som handlar om att banken och kunden har ingått ett avtal där man har sagt att kunden ska låna så här mycket pengar under den här tiden. Om den ena parten, kunden, vill bryta avtalet och betala av skulden i förtid står det denna fritt att göra det enligt lag, men då ska banken kompenseras för förlusten av de framtida intäkterna. Ränteskillnadsersättning betalas bara för den tid som återstår för ett bundet lån, till exempel om någon betalar av ett lån som är bundet på ett år.

Den nya schablonregeln bedöms i de allra flesta fall leda till en lägre ränteskillnadsersättning för konsumenten än den nuvarande modellen. Den gynnar också konsumenter med högre kreditrisk eftersom deras individuella ränta inte påverkar ersättningens storlek.

Herr talman! På område efter område förbättrar regeringen alltså konsumentpolitiken, och så även på detta område. Låt oss därför glädjas över det här beslutet!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Vikten av Sveriges Konsumenter som organisation är det ingen som ifrågasätter. Det är väl jättebra att LO, Hyresgästföreningen och PRO bland andra har bildat den organisationen?

I valet 2018 tyckte Hyresgästföreningen att det var så viktigt att kampanja mot de borgerliga partierna att de lade 10 miljoner extra från sina medlemspengar i en rent politisk kampanj riktad mot bland andra Moderaterna. Hyresgästföreningen har alltså resurser, och att de kan använda pengarna som de vill är oerhört viktigt.

Nästa vecka arrangerar Socialdemokraterna och Moderaterna ett seminarium som jag hoppas att ledamoten Märta Stenevi kommer på. Det handlar om bankbedrägerier. Det är Sveriges Konsumenter medarrangörer av.

Det är ingen som ifrågasätter Sveriges Konsumenter. Tvärtom – de gör säkert jättemycket nytta i de här frågorna. Men det som det handlade om, och som jag tog replik på, var varför skattebetalarna ska betala det. Det är inte så att PRO, Hyresgästföreningen och LO saknar ekonomiska resurser.

Det kanske till och med är så att jag och Märta Stenevi skulle kunna skriva en gemensam debattartikel om att arbetarrörelsen borde utveckla Sveriges Konsumenter ännu mer och att LO i stället för att köpa annonser mot borgerligheten i valet 2026 borde ge Sveriges Konsumenter 30–50 miljoner extra. Det kanske skulle göra mer nytta för LO:s medlemmar än att annonsera mot de borgerliga partierna.

Det är alltså inte vikten av Sveriges Konsumenters verksamhet debatten handlar om. Frågan är varför Miljöpartiet anser att skattebetalarna ska betala för den.

Herr talman! Tack, Märta Stenevi, för inlägget! Jag tog replik på grund av att Sveriges Konsumenter nämndes i debatten.

Herr talman! Moderaterna värnar civilsamhället. Det är en väldigt viktig del av vårt samhälle. Men ett civilsamhälle som finansieras av skattebetalarna kan rimligtvis inte vara ett civilsamhälle.

De som ligger bakom Sveriges Konsumenter, har grundat och driver dem är Hyresgästföreningen. Jag tror att de gjorde en miljard i vinst. Även LO, PRO och andra organisationer står bakom Sveriges Konsumenter. Det är helt rätt och riktigt att de driver Sveriges Konsumenter för sina medlemmars skull. Sveriges Konsumenter gör sannolikt ett väldigt bra jobb. Men skattebetalarna ska naturligtvis inte betala för Sveriges Konsumenter, på samma sätt som skattebetalarna inte betalar för Skattebetalarnas Förening. De finansierar sig helt själva.

Sveriges Konsumenter är en viktig organisation. Men jag skulle vilja vända på frågan och fråga varför Miljöpartiet tycker att skattebetalarna ska betala Sveriges Konsumenter. Vi förde över pengar till Allmänna reklamationsnämnden. Det är ett allmänintresse. Man kan som konsument göra anmälan till Allmänna reklamationsnämnden. Det var väldigt långa kötider tidigare. Nu är de väsentligt kortare. Men varför ska skattebetalarna betala någonting som LO, PRO och Hyresgästföreningen har grundat och bildat? Som jag sa gick Hyresgästföreningen med över en miljard i vinst. Varför ska skattebetalarna betala det? Är inte poängen med ett civilsamhälle att det är just ett civilsamhälle?

Herr talman! Nu debatterar vi civilutskottets betänkande om konsumenträtt, och jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Även på detta område förbättrar vi Sverige steg för steg. Tänk er tillbaka ett par år i tiden till hur det var hösten 2022 när inflationen skenade – och inflation betyder som alla vet prisökningar. Prisökningarna låg på över 10 procent, så när regeringen tillträdde var ett av de viktigaste målen att pressa ned inflationen och kostnadsökningarna. Det lyckades man med, och nu är inflationen normal. År 2022 skenade elpriserna så mycket att regeringen fick betala ut elstöd till både hushåll och företag, och bensinen och dieseln var så dyr att vanliga hushåll knappt hade råd att tanka bilen. Även räntorna var höga.

Herr talman! På ett par år har vi alltså pressat tillbaka inflationen till normal nivå. Sverige har nu bensin- och dieselpriser som är några av Europas lägsta i stället för högsta, och räntorna är lägre. Det innebär att konsumenterna får mer pengar i plånboken. Ihop med skattesänkningar gör det att konsumenterna och hushållen får en bättre ekonomi, vilket är väldigt bra.

Herr talman! Jag vill passa på att tacka Sveriges livsmedelshandlare på landsbygden för att de ser till att vi har en samhällsservice där. Jag tror att handlarna i Vallsta och Arbrå i Hälsingland och i Hofors i Gästrikland har oerhört svårt att känna igen sig i Vänsterns retorik om höga vinster i livsmedelshandeln. De mindre och medelstora butikerna har under inflationsekonomin haft det väldigt svårt ekonomiskt. Dessa handlare har inte skurit guld på grund av prisökningarna, utan det har varit precis tvärtom. Jag är glad och tacksam att det finns personer som vill driva landsbygdsbutiker, för det är givetvis viktigt för samhällsservicen i hela landet.

Som sagt förbättrar regeringen Sverige steg för steg även på detta område, och en av frågorna gäller de kinesiska sajterna. Moderaterna och regeringen anser att det är helt orimligt att Temu och Shein utnyttjar tullfriheten. Nu jobbar vi både nationellt och på EU-nivå för att få bort denna tullfrihet.

Till dig som tittar på debatten vill jag säga: Köp inte produkter från dessa kinesiska lågprissajter! De är många gånger direkt farliga. De kan innehålla kemikalier som är farliga för barn, och det kan vara elfarliga eller andra produkter.

Om man köper till exempel en kaninbur kan det vara en bur som enligt svensk lag inte ens passar för ett marsvin. Undvik därför att köpa via de kinesiska sajterna! Sedan ska vi hjälpa till och se till att den svenska handeln och lagstiftningen värnas, och förhoppningsvis kommer det på plats ett EU-regelverk som förstör för de kinesiska sajterna.

Ett annat område, herr talman, handlar om det uppdrag om kundtjänster som regeringen gav till Konsumentverket och som redovisades i förra veckan. Rapporten har ännu inte fått så mycket uppmärksamhet, men den visar att det finns stora brister i företagens kundtjänster.

Regeringen får naturligtvis titta på de konkreta förslag som Konsumentverket ger. Vår hållning är att det ska vara lika lätt att säga upp ett avtal som att skaffa det. Om man kan skaffa eller komplettera ett tv-abonnemang på en lördag ska man kunna säga upp ett tv-abonnemang på en lördag. Det ska inte vara så att man kan skaffa ett tv-abonnemang på en lördag men bara kunna säga upp det varannan onsdag, udda veckor, mellan klockan 12 och klockan 13. Det är många gånger den känslan konsumenterna får i dag, eller att de får vänta timvis i telefonkö. Detta är ett område som vi håller på att titta på.

Ett annat område som regeringen jobbar hårt med tillsammans med bankväsendet är bankbedrägerier. Moderaterna och Socialdemokraterna anordnar ett seminarium i riksdagen på tisdag i nästa vecka som kommer att bli välbesökt. Det vi håller på att titta på är just hur vi ska kunna stoppa och förhindra bankbedrägerier.

Vi var några moderater som besökte en affärsbank, och de visade och berättade hur de jobbar. De har steppat upp arbetet rejält de senaste två åren. Den banken har 500 medarbetare som jobbar med att stoppa bankbedrägerier – 500! De berättade också att de har bra samarbete med regeringen. Om det behövs ytterligare lagstiftning kommer det naturligtvis att komma sådan.

Regeringen vidtar också åtgärder mot överskuldsättning, som är ett prioriterat område för regeringen. Vi har även gett ett uppdrag till Konsumentverket och fått en rapport som handlar om kommunala konsumentvägledare. Vi har kommunalt självstyre i Sverige. Det är en viktig grundläggande princip att kommunpolitiker ska ha full rådighet över sin kommun. Där får man titta på hur vi kan stötta de kommunala konsumentvägledarna.

En annan fråga som vi följer noga och som vi har arbetat och arbetar med är telefonförsäljning. Där vet jag att regeringen följer utvecklingen noga och ser över vad som kan göras. Det finns vissa partier som vill förbjuda telefonförsäljning. Vi moderater anser att det vore ett allvarligt ingrepp i marknadsekonomin att förbjuda telefonförsäljning, men vi har också respekt för att det finns många konsumenter som helt enkelt blir fly förbannade när de blir uppringda. Frågan är alltså inte enkel.

Sammanfattningsvis får konsumenterna mer pengar i plånboken. Nu när vi har förstärkt rotavdraget vill jag uppmana svenska folket att passa på att renovera altanen, tapetsera om, byta fönster och energieffektivisera, för nu finns det en mycket bra möjlighet som Tidöpartierna och Socialdemokraterna röstade för i går. Det är väldigt bra.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Man vaknar på morgonen. Man ska duscha. Man ska dricka en kopp kaffe av ett välkänt kaffemärke från Gävle. Man ska borsta tänderna. Och man förväntar sig att vattnet ska komma ur kranen och att avloppsvattnet ska tas om hand. Det är det, herr talman, som det här betänkandet handlar om.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Herr talman! Va-frågor är ett kommunalt ansvar, och här har det tyvärr byggts upp stora underhållsskulder ute i kommunerna. Väljarna har sannolikt efterfrågat idrottshallar i stället för ett fungerande va-nät, och kommunerna har helt enkelt tillåtits bygga upp en stor underhållsskuld. Konsekvenserna av det kan vi se när vattnet inte kommer på morgonen när man ska dricka sitt morgonkaffe, och tyvärr har det blivit vanligare och vanligare att medier rapporterar om vattenläckor.

Herr talman! Jag utesluter inte att staten måste ta större ansvar för tillsyn och kontroll av hur kommunerna sköter den här frågan. Det påtalade också Riksrevisionen nyligen, när man hade granskat va-frågan.

Herr talman! Konsekvenserna av ett misskött va-nät kunde Gävleborna se när det kom ett stort regn. Det finns uppgifter om att det kan kosta skattebetalarna i Gävle över 1 miljard.

Var det då okänt att man inte hade skött va-nätet i Gävle kommun? Nej, såväl boende och företag som länsstyrelsen hade uppmärksammat Gävle kommun på bristerna, men kommunen underlät helt enkelt att åtgärda dem. Låt alltså Gävle vara det avskräckande exemplet på hur en kommun inte ska agera.

En annan fråga som skaver ute i landet är kommunernas tvångsanslutningar av hushåll till det kommunala va-nätet. Trots att det finns fungerande avlopp hos fastigheterna tvångsansluter man dem till kommunens nät.

Vi ser till exempel hur Sandvikens kommun agerar. Kommunen bräddar ständigt sitt avloppsnät, och ”bräddar” betyder att man pumpar ut ofiltrerat avloppsvatten i Storsjön. Tidningen Arbetarbladet har skrivit omfattande om detta. I det läget, när Sandviken inte har ett fungerande kommunalt va-nät, ska kommunen tvångsansluta 250–300 fastigheter till.

Det är klart att de boende blir fly förbannade, eller väldigt upprörda, när de har ett va-nät som de vet inte fungerar och ett enskilt avlopp som de vet fungerar och ändå ska bli tvångsanslutna. Konsekvensen för de boende i Sandviken blir alltså sämre miljö.

Det finns också en beredskapsaspekt på frågan. Vi kan ju se hur Ryssland har agerat i Ukraina – man har attackerat va-näten. Samhället blir alltså mer sårbart när man tvångsansluter hushåll till va-nät. Det är oerhört svårt att förstå varför politikerna i Sandviken gör som de gör.

Herr talman! Det här har vi i riksdagen uppmärksammat i tidigare tillkännagivanden, och frågan hur man ska agera ligger nu hos regeringen. Vi har ju ändrat lagstiftningen, vilket gör att kommuner inte längre behöver tvångsansluta fastigheter.

Herr talman! Det finns de som tycker att staten borde betala kommunernas underhållsskuld i va-nätet, men det är vi moderater djupt kritiska till. Vi har kommunalt självstyre, och vi har lagstiftning som tillåter kommunerna att ta ut full kostnadstäckning på sin va-taxa. De får dessutom konstruera taxan som de själva vill.

Om en kommun inte har prioriterat va-nätet tillräckligt kan väljarna lösa den frågan i nästa val. Det är inte rimligt att de skattepengar som nu behövs till försvaret ska gå till kommuner som misskött sina kommunala va-anläggningar.

Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

Överskuldsättningen har ökat, vilket är ett allvarligt samhällsproblem. Regeringen har sänkt skatten för att öka de disponibla inkomsterna, vilket är bra för många, men vi har fortfarande ett problem med överskuldsättning. Regeringen har agerat genom uppdraget om budget- och skuldrådgivningen, som nyligen slutrapporterades. Uppdraget var en del av förslagen från Överskuldsättningsutredningen.

Min fråga till statsrådet Slottner är: Vad tänker regeringen ytterligare göra i frågan?

Herr talman! Nu var det så att ledamoten Malcolm Momodou Jallow i sitt anförande tog upp att hushållen har fått lägre inkomster. Då är det naturligt att jag frågar om skattehöjningar gör att man får mer pengar i plånboken.

När det gäller rotavdraget, som inte är ett bidrag, har vi helt olika uppfattningar. Jag har noterat att Byggnads inte välkomnade rotavdraget. Det beror nog på att de är en del av det socialdemokratiska maskineriet, för när man pratar med medlemmarna – de som jobbar i byggbranschen i Gävle, Bollnäs, och Hudiksvall, både företagare och anställda – säger de såklart att de vill ha kvar jobbet.

När konjunkturen vänder är det oerhört viktigt att det finns kvar medarbetare i byggbranschen. Vi vet att man ska bygga upp Ukraina, och då kommer väldigt många människor som i dag kanske är här från Polen och jobbar att gå till det. Men jag noterar att Vänsterpartiet är emot rotavdraget.

I ledamotens anförande tyckte jag ändå att det fanns en liten ljusning. Det lät som att Vänsterpartiet skulle stödja de 41 regelförenklingar som vi kommer att göra i plan- och bygglagen. Det får Vänsterpartiet gärna förtydliga. Står ni bakom regeringens ambitioner att flytta makt från stat och kommun till enskilda?

Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att vi skulle få se en opposition som svartmålar läget i Sverige. Det var innan jag hade hört Vänsterpartiets ledamot, som levde upp till alla förväntningar.

Jag skulle vilja fråga ledamoten något. Jag delar oron för att hushåll med små marginaler har det tufft i dagens Sverige. Jag håller helt med om den bilden, men då förstår jag inte varför Vänsterpartiet inte rasar mot sina partivänner i huvudstadsregionen. Där har man höjt både kommunalskatten och regionskatten, vilket gör att de hushåll som har minst marginaler har fått mindre pengar kvar i plånboken. Skattehöjningar är alltid låginkomsttagarnas värsta fiende. Min fråga är: Varför har ledamoten inte rasat mot Region Stockholm och Stockholms stad, som har chockhöjt skatten, vilket har drabbat hushållen med minst marginaler mest? Det var den ena frågan.

Den andra frågan är: Varför tycker Vänsterpartiet inte att det är bra med rotavdrag? Jag kan berätta att redan ett par timmar efter det att nyheten var ute ringde det en entreprenör till mig som sa: Det här är helt fantastiskt. Det har redan ringt kunder som har frågat om offerter tack vare rotavdraget.

Jag fick även ett mejl från en golvfirma i Bollnäs som tackade för att rotavdraget kommer nu. De menade att det är ett sätt att hålla deras medarbetare sysselsatta under lågkonjunkturen. Jag förstår inte varför Vänsterpartiet är emot att golvläggaren i Bollnäs ska få behålla sitt jobb samtidigt som pensionärer som behöver hjälp att byta golv kan få lite lägre skatt tack vare rotavdraget.

Min fråga till Malcolm Momodou Jallow är: Varför rasar ledamoten inte mot skattehöjarna i Stockholm, som har gjort att hushåll med låg inkomst har fått mindre pengar kvar i plånboken att köpa mat för?

Herr talman! I dag kommer civilutskottet att debattera CU14 Planering och byggande. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.

Även på detta område är Tidöpartierna samlade och jobbar tillsammans dygnet runt för att förbättra byggandet i Sverige. Mot det står en splittrad opposition som egentligen inte har så mycket gemensamt.

Nu tar regeringen tag i de strukturproblem som är roten till problemen på bostadsmarknaden. När andra politiker talar om bostadsbrist som ett problem missar de egentligen målet, för bostadsbristen är ett symtom på en sjuk underliggande bostadsmarknad. Regelkrångel, brist på byggbar mark och långa ledtider sätter käppar i hjulet för en fungerande bostadsproduktion.

Herr talman! Vi i Tidöpartierna vill flytta makt från stat och kommun till den enskilde. Därför gör vi nu en stor omdaning av plan- och bygglagen, med över 41 regelförenklingar som träder i kraft i höst, så att husägare kan bygga fler och större attefallshus. När bostadsministern var i civilutskottet pratade han om att upp till 40 procent av alla bygglov kommer att försvinna; det är ju närmast en revolution.

På område efter område förbättrar vi Sverige.

Vi vill också ta bort möjligheten för aktivister att överklaga alla planer i Sverige. Vi har gett ett tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen, som ska utreda hur man ska kunna minska mängden överklaganden så att endast den som verkligen berörs av en sakfråga får överklaga. Vi är inte heller främmande för att införa en liten avgift för överklagan. Det har vi gjort när det gäller Allmänna reklamationsnämnden, vilket har gett mycket bra resultat – numera kan Allmänna reklamationsnämnden ägna sig åt de rätta ärendena.

Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

Jag går vidare till studentbostäder. I framtiden kommer studenterna att kunna få en billigare bostad. Vi kommer att ändra tillgänglighetskraven så att 20 procent av studentbostäderna ska vara anpassade. I dag, herr talman, är situationen närmast sådan att det finns badrum och små sovalkover. Det vill vi ändra på. Vi vill att studenterna ska kunna få studentrum och toaletter. Det kommer dock inte att vara någon fara för den som har en funktionsnedsättning, för i varje korridor kommer det att finnas en anpassad toalett. Förhoppningsvis kan byggbolagen i framtiden också göra så att de anpassade studentrummen är på bottenplan, vilket skulle göra att man inte behöver använda hiss om det börjar brinna.

På område efter område, herr talman, förbättrar vi Sverige.

I dag finns det flera kreditrestriktioner för att minska överbelåningen och öka amorteringen för bostadsrätter och småhus. Intentionerna var goda, men effekten har blivit att många stängs ute från det ägda boendet. Vi vill göra det lättare för unga att köpa sin första bostad. Vi har en färdig utredning som ser över bolånetaket och amorteringskravet och som föreslår startlån för förstagångsköpare. Förhoppningsvis kommer våra förslag att kunna skickas ut på remiss till sommaren. Tidöpartierna tycker att det skulle vara önskvärt att till exempel en polis i Stockholm och en sjuksköterska i 30-årsåldern med två små barn – två viktiga samhällsbärare – kan äga sitt boende. Det är så de vill bo.

Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

Även strandskyddet är på väg att reformeras. I dag finns det många exempel på strandskyddets helt ologiska konsekvenser. Decimeterdjupa vattenhinder på golfbanor har stoppat villabyggen, och när inspektörerna dyker upp får man hålla tummarna för att det inte har regnat så att det rinner vatten i den lilla bäcken. Genom att vattendrag smalare än två meter och sjöar under ett hektar undantas blir det enklare att leva och bo, framför allt på landsbygden. Regeringen håller på att utreda ytterligare förenklingar för att göra det lättare för fler att bo nära vattnet samtidigt som de skyddsvärda vattenlinjerna skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

Vi kommer i år att höja rotavdraget från 30 till 50 procent. Det kommer alltså att bli billigare att renovera sin bostad. Till dig som ser den här debatten vill jag säga att du kan använda rotavdraget från och med nu, bara du får fakturan efter den 12 maj.

Jag blev lite förvånad när Socialdemokraterna gick ut och närmast rasade mot förbättringar av rotavdraget. Det är förvånande, för om det är någonting som är bra för byggnadsarbetarna är det att vi höjer rotavdraget. Det är bra för fastighetsägarna och för byggbranschen. Det har varit en svår lågkonjunktur, herr talman, och det är viktigt att värna om att varje person som jobbar i byggbranschen finns kvar där så att det finns medarbetare när högkonjunkturen väl kommer.

Herr talman! På område efter område förbättrar vi Sverige.

När det gäller va-frågor följer regeringen och Tidöpartierna utvecklingen noga. Vår ambition har varit att kommuner ska sluta att tvångsansluta hushåll, men vi ser att detta fortsätter. Därför får vi väl överväga om det behövs andra resurser.

I vårbudgeten tillför vi resurser till Norrlandsfonden för att underlätta byggande i norr, vilket ju är värdefullt.

På område efter område förbättrar vi Sverige, herr talman.

Medan regeringen och Tidöpartierna är eniga och jobbar dygnet runt för att förbättra byggmarknaden i Sverige går det inte att se någon röd tråd i oppositionens politik. Jag tror att det är viktigt för väljarna när de funderar på hur de ska rösta i nästa val. Vill de ha Tidöpartierna, som jobbar tillsammans för att förbättra för människor, eller en röd opposition?

Avslutningsvis, herr talman, jobbar Tidöpartierna alltså dygnet runt för att förbättra Sverige. Mot det står en splittrad opposition. Jag yrkar som sagt bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! År 2014 kom en rapport från Riksrevisionen som granskade Lantmäteriets olika sätt att sätta taxor. Den följdes sedan upp ett antal år senare. Det betyder att Socialdemokraterna hade 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022, alltså åtta år, på sig att styra upp Lantmäteriet. Det misslyckades man bevisligen med, för vi hör ju att ledamoten Denis Begic inte är nöjd med hur Lantmäteriet fungerar.

Jag noterade också att Denis Begic inte kommenterade det faktum att hans regering varken agerade 2018, 2019, 2020, 2021 eller 2022 trots omfattande larmrapporter på Lantmäteriet. Detta påminner väldigt mycket om hur Socialdemokraterna hanterade skandalen på Transportstyrelsen, något som kan ha skadat Sverige i grunden. Hur mycket vet vi dock inte.

När det gäller Lantmäteriet och funktionen för Lantmäteriet delar jag Denis Begics åsikt. Lantmäteriet är otroligt viktigt i samhällsbyggnadsprocessen. Allt startar nämligen i en tomtreglering.

Jag kommer ihåg ett företag i Ljusdal som berättade för mig hur de ville expandera sin verksamhet. De hade gjorde klart med grannarna att de kunde köpa tomten och skulle börja bygga, men då tog det två år för Lantmäteriet att klyva tomten. I två år förhindrades en utbyggnad som var viktig för näringslivet i Ljusdal.

Frågan, Denis Begic, är: Varför gjorde regeringen ingenting? Man fick en Riksrevisionsrapport 2014 som beskrev alla problem på Lantmäteriet, så hur kunde vi förlora åtta år? En förklaring kan vara att ni bytte bostadsminister varje år. Jag kommer inte ihåg och kan inte ens rabbla dem, och jag tror inte att någon här vet vilka som var bostadsminister under de åtta åren. Ni bytte regelbundet mer än en gång per år, så där fanns inget fokus och ingen systematik.

Jag tror att den bostadsminister som är här nu har suttit längst i modern tid, och då händer det också saker. Vi ser fram emot att Lantmäteriets funktion ska förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Denis Begic har helt rätt: Regeringen borde ha agerat mycket mer kraftfullt när man fick reda på vad som hänt. Det är faktiskt ofattbart, eller väldigt svårt att förstå, att regeringen inte agerade. Problemet är att det var den socialdemokratiska regeringen som inte agerade. Redan 2018 flaggades det för denna lantmäteriskandal. Även 2019, 2020, 2021 och 2022 flaggades det för de här problemen. Det är faktiskt svårt att förstå varför Denis Begic ställer en interpellation till den här bostadsministern när det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som inte agerade.

Vi kommer alla ihåg skandalen med Transportstyrelsen. Jag vet inte om Denis Begic har tillgång till internet, men om han har det kan han läsa Expressens fantastiska redogörelse för de exakta tidpunkter då detta kom fram. Internrevisionen slog larm om och om igen, men märkligt nog hade den dåvarande socialdemokratiska regeringen tydligen ingen uppföljning av Lantmäteriet. Om man hade haft det hade man antagligen agerat på något sätt under den mandatperiod då Socialdemokraterna styrde.

Jag tycker att infrastruktur-och bostadsministerns svar var föredömligt. Det redogjorde för vad denna regering gör för att reda ut alla problem som finns på Lantmäteriet.

Jag roade mig med att googla lite grann och titta på vilka beslut regeringen har fattat för att förbättra Lantmäteriet. Det är så många beslut att min tid inte kommer att räcka till, men jag nämner några av dem. Det handlar bland annat om bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten, koordinatbestämda fastighetsgränser, digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, kraftfulla resursförstärkningar till Lantmäteriet från regeringen och elektroniska överlåtelser. Dessutom är ett bostadsrättsregister för alla bostadsrätter på väg fram. Äntligen har vi en regering och ett statsråd som tar de här frågorna på allvar!

Min fråga till Denis Begic är: Varför gjorde inte Socialdemokraterna detta? År 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022 kom larmrapporter om Lantmäteriet, men ingen som helst uppföljning gjordes. Jag tycker faktiskt att det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna skriver att detta problem kom upp 2024 och att regeringen inte agerar. I sex år hade ni chansen att agera, men ni gjorde inte det.

Tack, ministern, för att ni tar den här frågan på allvar! Tack för att ni förbättrar Lantmäteriet! Socialdemokraterna ställde till eländet, men nu håller det på att lösas.