Saila Quicklund

Fru talman! Regeringen vill se fler skyddsombud, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte. Det betyder inte att vi vill koppla bort skyddsombuden från facken. Skyddsombuden har en jätteviktig roll för att skapa trygga och säkra arbetsplatser, vilket har nämnts här tidigare i dag. De företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte.

För att minska risken för olyckor och sjukdomar är det jätteviktigt att vi får fler skyddsombud. Detta var också orsaken till att regeringen i september gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur vi kan få fler skyddsombud. Det ska utformas inom gällande författningar, och arbetsmiljölagens regler ska fortsatt gälla. Där ingår också reglerna för hur skyddsombuden utses.

Min fråga till ledamoten är: Vad är analysen av att den socialdemokratiska regeringen trots denna brist inte lyckades öka antalet lokala skyddsombud? Vilka insatser gjordes under de åtta åren i regeringsställning?

Tidigare hörde vi ledamoten Johanna Haraldsson tala om en enkät med kända faktorer som gjorde att det var svårt att rekrytera. Om dessa faktorer var så kända, varför lyckades inte regeringen åtgärda den här delen?

Fru talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för detta.

Jag måste repetera det som jag sa i mitt förra inlägg. Skillnaden var alltså ordet kriskommission och att vi bara centrerade via ert förslag på byggbranschen.

Jag repeterar att byggbranschen har haft tolv dödsfall, transportbranschen har haft nio, jord- och skogsbranschen har haft sju. Det är alltså flera branscher som skulle behöva en genomlysning. Det var vårt förslag - en betydligt bättre och bredare ansats än Socialdemokraternas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag håller med ledamoten om att det är oerhört centralt att vi jobbar med just säkerhetsfrågorna. Då måste jag komma tillbaka till att regeringen nu satsar oerhört stora resurser och verkligen försöker få till att vi får fler skyddsombud. Skyddsombuden har en väldigt viktig funktion på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna har stridit väldigt mycket för de regionala skyddsombuden och kopplingen till facket men inte för lokala skyddsombud. Vår regering har nu gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att se hur vi kan få fler lokala skyddsombud. Det är viktigt i detta sammanhang. Vilka insatser gjorde den socialdemokratiska regeringen för att få fler lokala skyddsombud? Jag vet att ledamoten inte kan svara på det nu. Men det är ändå någonting som ledamoten kan ta med sig, och vi kanske kan ta upp detta i ett senare replikskifte.

Men regeringen gör, som jag sa i mitt anförande, mängder av insatser. Och vi tycker att vi fick ett bredare anslag i vår skrivning med fler branscher, där det är nästan samma storleksordning på antalet dödsfall. Socialdemokraterna hade en smalare variant. Jag finner det nog mer märkligt att vi inte fick stöd för vårt förslag. Men det var viktigare för Socialdemokraterna med just en kriskommission än att vi skulle få en bred belysning av antalet dödsolyckor.

Fru talman! När man hör Johanna Haraldsson skulle man kunna tro att det höga antalet dödsolyckor är något nytt. Det var ett mörkt år 2023. Dödsolyckorna är alldeles för många. I snitt har det varit ett dödsfall i veckan genom åren.

Vi har alla intresse av att det här åtgärdas. Den förra regeringen, Sregeringen, gjorde faktiskt många bra insatser. Vi har fortsatt med dem, men uppenbarligen har det inte räckt till. Vi har sett att arbetssjukdomarna har ökat med 50 procent och att dödsolyckorna ligger på i snitt en i veckan. Det finns pågående, bra insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Varför ta upp en kriskommission som bara skulle centrera sig kring byggbranschen? Vi vet att till exempel området bygg och anläggning hade tolv dödsfall, transport nio, jord och skog sju och industri sex. Många andra branscher är alltså också utsatta för dödsolyckor. Varför då ensidigt genomlysa byggbranschen?

Man kan leka med ord. Jag undrar varför det var så viktigt att det skulle heta kriskommission. I vårt förslag säger vi ju att vi vill att regeringen vidtar åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökade antalet dödsolyckor i arbetslivet. Vi vill att man tar med alla branscher som är utsatta. Vi hade en betydligt bredare skrivning eftersom vi vet att dödsolyckor förekommer i hög utsträckning även på andra områden.

Varför koncentrerade Socialdemokraterna sig bara på byggsidan? Vi ville ju samma sak, men vi moderater hade en bredd och använde ordet belysa i stället för att kalla det kriskommission. Ledamoten får gärna svara på det.

Fru talman! Vi debatterar nu alltså AU8 Arbetsmiljö och arbetstid. Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga frågor som påverkar och involverar väldigt många arbetstagare, arbetsgivare och parter. En säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. En god arbetsmiljö är också viktig för ett tryggare Sverige. Detta gäller för såväl den enskilde som samhället i stort. Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt och sysselsättning som möjligheterna till god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Det är viktigt med tanke på den demografiska utveckling vi nu har i Sverige.

Det finns frågor som vi följt under många år. Jag talar då om dödsolyckor på våra arbetsplatser. Tyvärr kan vi inte se några förbättringar inom det området.

Av Arbetsmiljöverkets statistik framgår det att hela 63 personer omkom på grund av dödsolyckor i arbetet i Sverige under 2023. Till de branscher som är mest olycksdrabbade hör bygg med 17 av 63 dödsfall. De 5 som omkom i en hissolycka norr om Stockholm är inräknade där trots att de egentligen ingår i metallegogruppen. Således var det 12 inom bygg och anläggning. Skogs- och jordbruk hade 6 avlidna, transport 9 och tillverkningsindustrin 7. Dessa grupperingar räknas också till de mest olycksdrabbade.

Jag har under snart sex år i arbetsmarknadsutskottet inlett mina anföranden med följande: Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och deras anhöriga. En arbetsplatsolycka med dödlig utgång är oacceptabel i ett modernt arbetsliv.

För Moderaterna och den moderatledda regeringen är detta en viktig fråga. Kraftfulla åtgärder krävs för att vi ska kunna se en minskning av antalet dödsfall i arbetslivet. Regeringen har därför intensifierat arbetet mot arbetsplatsolyckor. Jag skulle vilja ge några exempel.

Arbetsmiljö och arbetstid

Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att utföra fler oanmälda fysiska inspektioner. Anslaget har höjts, och fler inspektörer rekryteras och utbildas nu. Dock är fokus inte bara på antal kontroller utan också på att man besöker rätt företag. Fokus ligger nu på små och medelstora företag.

Arbetsmiljöverket har även fått i uppdrag att utreda hur man får fler att vilja engagera sig som skyddsombud. Det gäller alla skyddsombud. Samverkan sker under processen med arbetsmarknadens parter.

En utredning gällande de regionala skyddsombuden och deras verksamhet pågår. Remissförfarandet har skett, och ärendet bereds nu på Regeringskansliet.

Regeringen fortsätter med den förra regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025. I den inryms en så kallad nollvision mot dödsolyckor. Nollvisionen byggs ut med att ingen ska avlida på grund av jobbet.

Arbetsmiljöforum där arbetsmarknadens parter och myndigheter samverkar fortsätter sitt arbete.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap utreder sanktionsavgiftssystemet. Detta planeras vara klart under 2024.

Leverantörskontrollutredningen har granskat möjligheterna att till exempel begränsa antalet underleverantörer. Betänkandet bereds nu på Regeringskansliet. Finansdepartementet och Erik Slottner är ansvariga.

Vi tittar också på utökat rådighetsansvar. Detta bereds på Regeringskansliet.

En straffreformutredning har initierats och presenteras i maj 2025. Polis, åklagare och Arbetsmiljöverket samverkar och har tagit fram myndighetsgemensamma rutiner.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har initierat ett projekt för arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan. Det är ett nordiskt samarbete.

En ny regelstruktur har tagits fram av Arbetsmiljöverket där 67 föreskrifter och allmänna råd minskas till 15, vilket blir tydligare och lättare att utläsa. Det är också målet med åtgärden. Detta införs den 1 januari 2025.

En proposition om en ny lag om uppgiftsskyldighet är lämnad.

Regeringen fortsätter också arbetet med den förra regeringens strategi mot arbetslivskriminalitet och har därigenom förlängt uppdraget för nio myndigheter att samverka mot just arbetslivskriminaliteten. I dag finns sju arbetskrimcenter som är bemannade. En samordnare finns på varje kontor i landet. Lägg därtill två nationella samordnare och 32 inspektörer kopplade till a-krim.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har fått ett nytt uppdrag att analysera de upplägg som används inom så kallade utsatta företag. De ska komma med förslag på åtgärder.

Listan på regeringens åtgärder på arbetsmiljöområdet kan göras lång, och de insatser jag nu har nämnt är bara några exempel.

Arbetsmiljöregelverket innebär att arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön är och ska vara stort. Man ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Det är en viktig del. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger också på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att skapa en trygg och bra arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är även fortsatt grunden till en god arbetsmiljö.

Ytterligare något som oroar är dock att arbetsolyckorna ökar. Statistiken visar att antalet anmälda arbetsolyckor både med och utan frånvaro ökade under 2023, som är det senaste helåret med fullständig statistik, jämfört med 2022. Det totala antalet ökade från 35 000 till 38 000 år 2023. Den vanligaste orsaken till arbetsolyckor med frånvaro för män var att man förlorade kontrollen över maskin, verktyg eller transportutrustning. Bland kvinnorna var fallolyckor den vanligaste orsaken till frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Glädjande är dock att antalet arbetssjukdomar minskat till totalt knappt 12 000 anmälningar. Sett till yrke och näringsgren var dock sysselsatta inom vård och utbildning särskilt utsatta för besvär till följd av arbetet. Bland undersköterskor hade nära varannan - 48 procent - besvär till följd av arbetet.

Den demografiska utvecklingen kräver ytterligare många fler anställda till vårdsektorn, och om rekrytering till de här viktiga sektorerna ska kunna vara möjlig måste arbetsmiljöförhållandena förbättras avsevärt. Moderaterna har via kommittémotioner under många år fört fram att vi vill se ett ökat antal inspektioner och uppföljningar av arbetsmiljöarbetet, möjligheter till sanktioner och förstärkta utbildningsinsatser inom just den här sektorn. Att lyssna till personalen som dagligen befinner sig i sektorn är också väldigt angeläget. I Tidöavtalet finns skrivningar om att arbetsmiljöförbättringar ska ske inom vårdsektorn.

Företag och andra verksamheter vill göra rätt, men de behöver också handledning i detta. Det påtalas vid många av de företagsbesök som jag själv har utfört. Kunskapsnivån om lagstiftning, regler och relevanta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön är ibland väldigt låg. Här finns förbättringspotential, då många vill ha och behöver stöd i arbetet.

Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är ständigt aktuella. Trots ett svårt läge är det bra att de får alltmer utrymme i samhällsdebatten. Regeringen tar frågorna på största allvar och fortsätter sitt offensiva arbete för att alla ska kunna, vilja och orka arbeta.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Tack - så måste jag uttrycka mig gällande Samhall och beslutet att vår regering nu gör en grundlig översyn av Samhalls mycket viktiga uppdrag. Under denna förra mandatperioden lämnades även två tillkännagivanden till den förra regeringen där vi påtalade det stora behovet av en översyn av Samhalls verksamhet. Det är således glädjande att det nu äntligen sker.

Samhall AB är ett statligt bolag med samhällsuppdraget att producera efterfrågade varor och tjänster och genom det skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksrevisionen framhåller i sin granskning att Samhall visserligen är en arbetsmarknadspolitisk insats men samtidigt också ett affärsdrivande bolag som lyder under samma lagar och regelverk som andra statliga aktiebolag.

Flera statliga utredningar och granskningar, däribland av Riksrevisionen, har pekat på en målkonflikt i Samhalls uppdrag att bedriva verksamhet på marknadens villkor och samtidigt utforma verksamheten efter de anställdas förutsättningar och behov. Mot bakgrund av återkommande kritik och påvisande av brister i verksamheten - vi kommer inte minst ihåg SVT:s Uppdrag granskning - ansåg Riksrevisionen att det fanns ytterligare skäl att återigen granska just Samhall.

Riksrevisionen har ställt följande frågor: Är Samhalls arbete med att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina anställda ändamålsenligt utformat? Är Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa arbetssökande till Samhall ändamålsenligt utformat? Styr regeringen Samhall så att samhällsuppdraget kan säkerställas?

När det gäller frågan om huruvida Samhalls arbete med att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina anställda är ändamålsenligt utformat gör Riksrevisionen den sammanfattande bedömningen att Samhall erbjuder meningsfullt arbete men att det brister när det gäller att se till att arbetet är utvecklande för de anställda.

Samhalls koncentration av kunduppdrag till vissa branscher och yrkesroller och bolagets bemanning ger inte förutsättningar att möta anställdas behov av anpassningar, uppföljning och stöd. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Samhalls personalledande chefer är få och att personalomsättningen bland tjänstemännen är hög.

När det gäller frågan om huruvida Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa arbetssökande till Samhall är ändamålsenligt utformat gör Riksrevisionen den sammanfattande bedömningen att Arbetsförmedlingen i stort anvisar från den avsedda målgruppen till Samhall. Nästan samtliga har en dokumenterad funktionsnedsättning och tillhör också de grupper som är prioriterade för anställning hos Samhall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Granskningen visar dock att det finns flera utmaningar i Arbetsförmedlingens anvisningsprocess, vilket till stor del beror på myndighetens nya digitala och ärendebaserade arbetssätt. Enligt Riksrevisionen finns det även utmaningar i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Det gäller inte minst informationsutbytet.

När det gäller frågan om regeringens styrning av Samhall gör Riksrevisionen den sammanfattande bedömningen att styrningen har varit för ensidig och i för liten utsträckning styrt mot det samlade samhällsuppdraget. Enligt Riksrevisionen har tidigare och nuvarande regeringars styrning främst varit inriktad på bolagets volym och ekonomiska mål och fokuserat för lite på de delar av samhällsuppdraget som handlar om hur bolaget arbetar med att stödja och utveckla de anställda.

Sammantaget leder Riksrevisionens iakttagelser till bedömningen att såväl regeringars styrning som Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Riksrevisionens övergripande slutsats blir därför att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.

Vad uttrycker regeringen gällande Riksrevisionens skrivelse? Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning. I sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser hänvisar regeringen till att det under de 30 år som har gått sedan Samhall ombildades till aktiebolag har skett påtagliga förändringar av såväl Samhalls verksamhet och förutsättningar som målgruppens behov. Detta, tillsammans med de brister som framgår av både Riksrevisionens rapport och tidigare utredningar, ger enligt regeringen anledning att överväga om det finns behov av förändringar i den samlade styrningen av bolaget.

När det gäller regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser anför regeringen att den nu avser att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Beslut om detta fattades den 1 januari 2024, och översynen ska redovisas senast den 24 mars 2025.

Jag vill kort nämna vilka delar man ska utreda. En kartläggning kommer att utföras av målgrupp och stödbehov. Man kommer att analysera om Samhall erbjuder meningsfulla och utvecklande arbeten. Man kommer att se över anvisning, urval, ytterligare stöd, om detta behövs, idéburna organisationers roller liksom transparens och kontroll, alltså merkostnadsersättningen. Statens samlade styrning ska också granskas.

Avslutningsvis vill jag också framhålla att även jag ser fram emot att ta del av regeringens översyn.

Fru talman! Just detta med preskriptionstiderna är en fråga som jag och Moderaterna har drivit väldigt offensivt. Bara för någon vecka sedan läste vi om en dödsolycka som skedde 2019. Den rättsprocessen avslutas nu. Detta är helt förkastligt. Vi behöver rättsprocesser som löser ut vad orsaken var och så vidare så att vi lär inför framtiden. Det hoppas jag verkligen kommer till stånd. Vi vill alltså dubbla preskriptionstiderna.

Jag tror att jag stannar där. Vi håller med varandra, och ledamoten vet att jag och Moderaterna har drivit den här frågan och bevakar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Fru talman! Jag tackar Ciczie Weidby för berömmet. Vi har ju haft förmånen att jobba ihop som ledamöter i Arbetsmiljöverkets insynsråd, så vi har känt på varandra.

Du nämnde några insatser som regeringen gör. Jag skulle vilja fylla på. Arbetsmiljöverket ska göra fler inspektioner. Man tittar också över hur vi kan få fler skyddsombud, som jag sagt tidigare. Utvärderingen av de regionala skyddsombuden bereds. Sanktionsavgiftssystemet utreds. Underleverantörskontrollsutredningen bereds.

Det görs också historiska satsningar på rättskedjan och rättspolitiken. Det är viktigt, vilket jag har framfört många gånger i dessa debatter. Den förra regeringens partier satsar först nu på detta, sedan gängkriminaliteten kommit till, men gjorde det inte innan dess. Det är oerhört viktigt för detta med arbetsplatsolyckor, dödsolyckor och så vidare att vi har en kedja av insatser. Där är både polis och åklagare väldigt betydelsefulla.

Det är alltså en bred palett av insatser. När saker och ting kommer kan jag inte svara på här och nu, men de kommer.

Fru talman! Teresa Carvalho uttrycker att hon är otålig när det gäller regeringens insatser mot dödsolyckor i arbetslivet. Det är ganska magstarkt att framföra sådana saker med den offensiva inställningen och i det tonläget i denna debatt när man själv har suttit i åtta år i regeringsställning. Är Teresa Carvalho nöjd med de insatser som utfördes då, när hon nu skjuter över skulden på en regering som suttit i regeringsställning i ett år?

Teresa Carvalho nämnde i ett annat replikskifte vikten av skyddsombuden. Det är helt rätt. Det är också därför regeringen har bett Arbetsmiljöverket se över hur vi kan få fler skyddsombud. Skyddsombuden fyller en verkligt viktig funktion, och jag skulle vilja fråga: Vilka initiativ tog Teresa Carvalho för att det skulle bli fler skyddsombud? Nu har inte Teresa Carvalho möjlighet att svara på det i detta replikskifte, men jag skickar med frågan ändå. Den är central i ljuset av kritiken mot oss.

Fru talman! A-krim är en blind fläck, säger Teresa Carvalho. Vi har nu sju a-krimcenter färdiga och besatta av den här regeringen. Det finns 32 inspektörer knutna till dessa, som bara ska jobba med a-krim. Vi har två samordnare, och vi har sju lokala samordnare. Det känns ovärdigt den här diskussionen att Teresa Carvalho uttrycker att detta skulle vara en blind fläck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Vad gäller underleverantörer finns det en utredning som ser över hur man kan begränsa antalet underleverantörer. Den heter Leverantörskontrollsutredningen, och utredningens betänkande bereds under Erik Slottners ansvar på Finansdepartementet. Frågan är ganska komplex, för vi styrs också av EU-författningar om fri rörlighet och av grundlagen kring näringsfrihet.

Regeringen tar detta på största allvar. Det är en viktig fråga, så låt oss återkomma i den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Fru talman! Kraftfulla åtgärder krävs för att vi ska kunna se en minskning av antalet dödsfall i arbetslivet. Regeringen har därför intensifierat arbetet mot arbetsplatsolyckor.

Några exempel: Regeringen fortsätter arbetet med den förra regeringens strategi mot arbetslivskriminalitet och har därigenom också förlängt uppdraget för nio myndigheter att samverka mot just a-krim. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att utföra fler oanmälda fysiska inspektioner. Arbetsmiljöverket har också fått i uppdrag att utreda hur fler skulle vilja engagera sig som skyddsombud, och det gäller alltså alla skyddsombud.

En utredning gällande de regionala skyddsombuden bereds på Regeringskansliet. Regeringen fortsätter med den förra regeringens arbetsmiljöstrategi, och i den inryms också en så kallad nollvision mot dödsolyckor.

Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, utreder sanktionsavgiftssystemet och planeras vara klar med det i mars 2024. En leverantörskontrollsutredning, som har granskat möjligheterna att begränsa antalet underleverantörer, bereds också nu på Regeringskansliet.

Arbetsmiljöregelverket innebär att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten som en viktig del. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger också på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att skapa en trygg och bra arbetsmiljö.

Det kommer fortsatt att vara det systematiska arbetsmiljöarbetet som är grunden för en god arbetsmiljö. Ingen ska skadas eller förolyckas på arbetet, och regeringen fortsätter det offensiva arbetet för att alla som går till jobbet också ska komma hem efter arbetsdagens slut.

Herr talman! Var är ödmjukheten? Var är självkritiken? Var är viljan att svara på frågan jag ställde till Teresa Carvalho om hon har analyserat varför Socialdemokraterna efter åtta år i regeringsställning inte kunnat minska antalet dödsolyckor i arbetet? Det är en ödmjuk fråga. Relevanta frågor är också: Hur kan man arbeta vidare med detta? Vad gick fel? Vad kunde ha gjorts bättre? Det är frågor Teresa Carvalho väljer att inte svara på.

Regeringen arbetar vidare med mycket från den förra regeringen, men vi kommer också med nyheter och insatser som förhoppningsvis ska ge ett bättre resultat än den förra S-styrda regeringens - allt för en tryggare arbetsplats för alla.

Jag återkommer till min fråga om analysen och ber Teresa Carvalho svara på den.

Herr talman! Dagens debatt har ju initierats på grund av att det är så många som skadas och till och med avlider på Sveriges arbetsplatser. Självklart tycker vi alla att detta är oacceptabelt och att vi behöver finna lösningar på problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Tyvärr är detta ingen ny företeelse; dödsolyckorna har varit alltför många under flera år. Insatser har genomförts, men tyvärr utan genomslag i rätt riktning. Vi måste kalla detta för ett stort misslyckande. Statistiken talar sitt eget tydliga språk.

Vad är Teresa Carvalhos analys av att den förra regeringen trots åtta år i regeringsställning inte kunde förbättra resultaten gällande antalet dödsolyckor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Herr talman! Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och deras anhöriga. En arbetsplatsolycka med dödlig utgång är oacceptabel i ett modernt arbetsliv. För den moderatledda regeringen är detta en mycket viktig fråga.

Jag har fått samtal från föräldrar både i Jämtland och i Västra Götaland - föräldrar som har mist sina söner, bägge i 20-årsåldern, i arbetsplatsolyckor. De har oberoende av varandra kontaktat mig för att beskriva sin frustration och sorg över att de har mist sina söner i olyckor som aldrig borde ha kunnat ske.

De har också önskat beskriva sin upplevelse av hur rättsprocesserna har hanterats efter olyckan. Här finns enligt dem en stor förbättringspotential. Detta är synpunkter att beakta. Jag känner starkt med dem i deras sorg och är fast övertygad om att en förändring måste till och är nödvändig.

Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret, enligt arbetsmiljölagstiftningen. Med kunskap och systematiskt arbetsmiljöarbete kan de allra flesta dödsolyckor och arbetsrelaterade dödsfall förebyggas. År 2023 är ett svart år i statistiken över dödsolyckor. Utifrån Arbetsmiljöverkets statistik kan man se att antalet dödsolyckor inom arbetslivet under de senaste åren, 2013-2022, ligger mellan 24 och 40 personer per år. År 2023 visar tyvärr på högre dödssiffror.

Sedan regeringen tillträdde har Arbetsmiljöverket fått mer resurser för att myndigheten till exempel ska kunna stärka sitt tillsynsarbete och genomföra ett utökat antal inspektioner. Dagens 278 arbetsmiljöinspektörer och de cirka 25 000 inspektionerna ska alltså också utökas.

Att ständigt arbeta med förbättringar i arbetsmiljön är oerhört viktigt och något som inte ska prioriteras bort. Varje tillbud ska rapporteras och utredas. Detta arbete är oerhört viktigt för att förhindra att ytterligare en person inte kommer hem efter avslutad arbetsdag.

Fru talman! Det krävs mod för att attackera en regering som har suttit i drygt ett år när man själv har suttit i regeringsställning i åtta år.

Nu framför Socialdemokraterna kritik mot vad som händer med arbetsmiljöstrategin. Som jag sa i mitt anförande fortsätter vi med den, och vi kommer att utvärdera den när den går ut 2025. Företagshälsovården ingår som en naturlig del i arbetsmiljöstrategin, och självklart följer vi den. Vi vet att det finns brister, till exempel i form av läkarbrist, och vi ser över möjligheterna att förbättra situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag förvånas över att man så ensidigt framhåller de regionala skyddsombuden, som handlar om att stärka fackets ställning på arbetsmarknaden, utan att nämna de lokala skyddsombuden. Som jag sa i min förra replik är det väl känt att det råder stor brist på lokala skyddsombud, men den förra regeringen tog aldrig tag i frågan. Den analyserade aldrig på djupet varför så få vill ansluta sig till detta uppdrag.

Det är detta den här regeringen nu tar tag i. Vi ser över alla skyddsombud, inte bara de regionala. Det är viktigt, och detta arbete tänker vi slutföra. Vi kommer med förslag på åtgärder. Jag är som sagt förvånad över den ensidiga synen när det handlar om regionala skyddsombud.

Sanktionsavgifterna står vi fast vid. Det var också det som drevs igenom under allianstiden: sanktionsavgifter i stället för straff. Och så kommer det att fortsätta att vara.

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för frågan! Jag vet att ledamoten har ett stort intresse för arbetsmiljöfrågorna, och vi har mötts i många debatter. Jag ska försöka svara på frågorna.

De regionala skyddsombuden fyller en väldigt viktig funktion på arbetsmarknaden, och det finns inga motsättningar här. För att inte gå för mycket in på beredningen som sker kring de regionala skyddsombuden kan jag hänvisa till att det kommer att föras en diskussion längre fram. Vad gäller den frågan stannar jag vid att den bereds i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Skyddsombudens funktioner är oerhört centrala. Mycket har förändrats på arbetsmarknaden sedan arbetsmiljölagen trädde i kraft på 70-talet. Det är färre anställda på företagen som är medlemmar i facket. Därför gör vi en översyn av skyddsombuden i generella termer. Regionala skyddsombud har en särskild beredning, och Arbetsmiljöverket ser över hur det kan bli fler skyddsombud. Det är lovvärt.

Jag ställer mig lite frågande, för det här är ingenting som har varit okänt. Vi har haft stor brist på skyddsombud. Färre vill, av olika orsaker, engagera sig inom området. Det Arbetsmiljöverket nu gör är att se om det finns branschskillnader och om det finns skillnader mellan kvinnor och män - eller vad det nu kan vara det handlar om - när det handlar om varför man inte vill engagera sig

Jag tycker att det är förvånande att den förra regeringen under åtta år med vetskapen om att det saknas skyddsombud och att det är färre som vill engagera sig ändå inte har tittat över frågan. Hur kommer det sig?

Fru talman! Jag vill inleda med att uttrycka att mina tankar går till de drabbade och deras anhöriga gällande den hissolycka som skedde under måndagen denna vecka i Sundbyberg. Än så länge finns det inte så mycket information. Det är nu viktigt att händelsen utreds ordentligt, detta för att liknande händelser inte ska kunna ske i framtiden.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga. De påverkar och involverar väldigt många arbetstagare, arbetsgivare och parter. En säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. God arbetsmiljö är också viktigt för tryggheten i Sverige, och detta gäller för såväl den enskilde som samhället i stort.

Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt som sysselsättning liksom möjligheterna till en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Det är även viktigt med tanke på den demografiska utvecklingen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! Regeringen vill framhålla att en säker och utvecklande arbetsmiljö är avgörande för en väl fungerande arbetsmarknad. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö. Vidare är tillsynen av arbetsmiljön avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden.

Behovet av en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet är centralt. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten. Ingen ska riskera att dö eller skadas allvarligt i sitt arbete.

Vi vill framhålla att genomförandet av den gällande arbetsmiljöstrategin 2021-2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Regeringen vill även betona vikten av att arbetet mot arbetslivskriminaliteten fortsätter via ett offensivt arbete. Arbetslivskriminalitet leder till allvarliga samhällsproblem och utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Den leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företag konkurreras ut av oseriösa företag.

Arbetslivskriminalitet orsakar otrygghet på arbetsmarknaden och att arbetskraft utnyttjas. I sina allvarligaste former kan det röra sig om människohandel och människoexploatering. Brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden måste bekämpas med kraft, och sanktioner ska vara träffsäkra och effektiva. Den utökade samverkan mot arbetslivskriminalitet, ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller där nio myndigheter samarbetar och utvecklingen av samverkan med arbetsmarknadens parter bidrar till måluppfyllelsen på området.

Att det nu finns a-krimcenter på ett flertal orter i landet är självklart positivt. Lägg därtill Delegationen mot arbetslivskriminalitet som har i uppdrag att ur ett samhällsövergripande perspektiv verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Det är ett problem att många arbetsplatser saknar lokala skyddsombud. Vi ser också med oro på den trend som visar att färre och färre engagerar sig som lokala skyddsombud. Det är bakgrunden till uppdraget som vi har gett till Arbetsmiljöverket. Vi värnar om den svenska arbetsmarknadsmodellen och anser att det är viktigt att engagera parterna i alla frågor som rör arbetsmiljö och skyddsarbete på landets arbetsplatser. Det är också därför det framgår av uppdraget att Arbetsmiljöverket ska genomföra det och ha kontakt med arbetsmarknadens parter för att det ska bli så bra som möjligt.

Regeringen agerar på problemet att det finns för få skyddsombud - allt för att landets arbetstagare ska ha trygga och säkra arbetsplatser.

Det är viktigt att vi pratar brett om arbetsmiljöfrågorna. Det är lätt att studera de mest allvarliga olyckorna, men de är bara en del av problematiken. Stress är en otroligt viktig fråga som inte syns på ytan och som också har ett viktigt jämställdhetsfokus. Vi vet att de flesta är män som skadas svårt på jobbet, utifrån vilken bransch som har flest olyckor, men samtidigt ser vi väldigt många kvinnor som drabbas oerhört mycket av stress på ett sätt som till och med i värsta fall tar deras liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

När det gäller stress är det viktigt att vi inte bara har tydliga riktlinjer för fysiska arbetsmiljöer utan också att vi i vår strategi ser till de risker som gör att människor blir sjukskrivna av stress på sina arbetsplatser.

Jag vill också vara tydlig med att även om de flesta arbetsgivare vill göra rätt finns det de som inte kan eller vill det. Vissa tar genvägar på bekostnad av arbetstagarnas hälsa och välmående och ibland även liv. Det måste vi ta på oerhört stort allvar i vårt arbete.

Regeringen arbetar nu vidare med bland annat arbetsmiljöstrategin 2021-2025. Arbetsmiljöverket ser över hur det kan bli fler skyddsombud. Vi utvärderar och utreder även regionala skyddsombud. Det är märkligt att det inte har gjorts tidigare. Vi utvecklar dessutom arbetet mot arbetslivskriminaliteten. Arbetsmiljöverket har ett uppdrag att utveckla och genomföra insatser för att förebygga att kvinnor slås ut på arbetsmarknaden på grund av dåliga arbetsmiljöförhållanden.

Regeringen har tagit initiativ till ett projekt med kunskapssammanställning om arbetsmiljörisker bland hälso- och sjukvårdens personal. Resultatet redovisas i april nästa år.

Avslutningsvis, fru talman, tar regeringen arbetsmiljöfrågorna på största allvar, arbetar intensivt och kommer att arbeta intensivt med dessa frågor.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Att så många som möjligt arbetar är centralt för vårt nuvarande men också framtida välstånd. Sverige har dock i dag väldigt stora integrationsutmaningar i form av utanförskap och bidragsberoende vilka behöver mötas med åtgärder på många olika områden.

En stor andel av de invandrare som har kommit under senare decennier har inte etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes födda och svenskfödda är alldeles för stor. I dag står alltför många utrikes födda långt ifrån arbetsmarknaden, och utanförskapet är också en stor tragedi för dem som drabbas.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Vilka åtgärder vidtar nu regeringen för att få fler utrikes födda i arbete?

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

I dag är det mer än 1,3 miljoner personer i Sverige som varken är självförsörjande eller studerande. Det innebär att dessa personer på ett eller annat sätt måste försörjas av andra.

Att så många som möjligt arbetar är verkligen centralt för både vårt nuvarande och vårt framtida välstånd. Sverige ska vara ett land där alla som kan gör sin del. Om en arbetstagare är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska det absolut finnas ett trygghetssystem som fungerar på bästa sätt, men för den som kan arbeta ska det alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att återupprätta arbetslinjen?