Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Saila Quicklund (M) om Arbetsmiljö och arbetstid

Saila Quicklund (M) höll ett anförande om Arbetsmiljö och arbetstid i debatten ”Protokoll 2023/24:105 Onsdagen den 24 april” den 24 april 2024.

Fru talman! Vi debatterar nu alltså AU8 Arbetsmiljö och arbetstid. Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga frågor som påverkar och involverar väldigt många arbetstagare, arbetsgivare och parter. En säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. En god arbetsmiljö är också viktig för ett tryggare Sverige. Detta gäller för såväl den enskilde som samhället i stort. Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt och sysselsättning som möjligheterna till god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Det är viktigt med tanke på den demografiska utveckling vi nu har i Sverige.

Det finns frågor som vi följt under många år. Jag talar då om dödsolyckor på våra arbetsplatser. Tyvärr kan vi inte se några förbättringar inom det området.

Av Arbetsmiljöverkets statistik framgår det att hela 63 personer omkom på grund av dödsolyckor i arbetet i Sverige under 2023. Till de branscher som är mest olycksdrabbade hör bygg med 17 av 63 dödsfall. De 5 som omkom i en hissolycka norr om Stockholm är inräknade där trots att de egentligen ingår i metallegogruppen. Således var det 12 inom bygg och anläggning. Skogs- och jordbruk hade 6 avlidna, transport 9 och tillverkningsindustrin 7. Dessa grupperingar räknas också till de mest olycksdrabbade.

Jag har under snart sex år i arbetsmarknadsutskottet inlett mina anföranden med följande: Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och deras anhöriga. En arbetsplatsolycka med dödlig utgång är oacceptabel i ett modernt arbetsliv.

För Moderaterna och den moderatledda regeringen är detta en viktig fråga. Kraftfulla åtgärder krävs för att vi ska kunna se en minskning av antalet dödsfall i arbetslivet. Regeringen har därför intensifierat arbetet mot arbetsplatsolyckor. Jag skulle vilja ge några exempel.

Arbetsmiljö och arbetstid

Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att utföra fler oanmälda fysiska inspektioner. Anslaget har höjts, och fler inspektörer rekryteras och utbildas nu. Dock är fokus inte bara på antal kontroller utan också på att man besöker rätt företag. Fokus ligger nu på små och medelstora företag.

Arbetsmiljöverket har även fått i uppdrag att utreda hur man får fler att vilja engagera sig som skyddsombud. Det gäller alla skyddsombud. Samverkan sker under processen med arbetsmarknadens parter.

En utredning gällande de regionala skyddsombuden och deras verksamhet pågår. Remissförfarandet har skett, och ärendet bereds nu på Regeringskansliet.

Regeringen fortsätter med den förra regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025. I den inryms en så kallad nollvision mot dödsolyckor. Nollvisionen byggs ut med att ingen ska avlida på grund av jobbet.

Arbetsmiljöforum där arbetsmarknadens parter och myndigheter samverkar fortsätter sitt arbete.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap utreder sanktionsavgiftssystemet. Detta planeras vara klart under 2024.

Leverantörskontrollutredningen har granskat möjligheterna att till exempel begränsa antalet underleverantörer. Betänkandet bereds nu på Regeringskansliet. Finansdepartementet och Erik Slottner är ansvariga.

Vi tittar också på utökat rådighetsansvar. Detta bereds på Regeringskansliet.

En straffreformutredning har initierats och presenteras i maj 2025. Polis, åklagare och Arbetsmiljöverket samverkar och har tagit fram myndighetsgemensamma rutiner.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har initierat ett projekt för arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan. Det är ett nordiskt samarbete.

En ny regelstruktur har tagits fram av Arbetsmiljöverket där 67 föreskrifter och allmänna råd minskas till 15, vilket blir tydligare och lättare att utläsa. Det är också målet med åtgärden. Detta införs den 1 januari 2025.

En proposition om en ny lag om uppgiftsskyldighet är lämnad.

Regeringen fortsätter också arbetet med den förra regeringens strategi mot arbetslivskriminalitet och har därigenom förlängt uppdraget för nio myndigheter att samverka mot just arbetslivskriminaliteten. I dag finns sju arbetskrimcenter som är bemannade. En samordnare finns på varje kontor i landet. Lägg därtill två nationella samordnare och 32 inspektörer kopplade till a-krim.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har fått ett nytt uppdrag att analysera de upplägg som används inom så kallade utsatta företag. De ska komma med förslag på åtgärder.

Listan på regeringens åtgärder på arbetsmiljöområdet kan göras lång, och de insatser jag nu har nämnt är bara några exempel.

Arbetsmiljöregelverket innebär att arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön är och ska vara stort. Man ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Det är en viktig del. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger också på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att skapa en trygg och bra arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är även fortsatt grunden till en god arbetsmiljö.

Ytterligare något som oroar är dock att arbetsolyckorna ökar. Statistiken visar att antalet anmälda arbetsolyckor både med och utan frånvaro ökade under 2023, som är det senaste helåret med fullständig statistik, jämfört med 2022. Det totala antalet ökade från 35 000 till 38 000 år 2023. Den vanligaste orsaken till arbetsolyckor med frånvaro för män var att man förlorade kontrollen över maskin, verktyg eller transportutrustning. Bland kvinnorna var fallolyckor den vanligaste orsaken till frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Glädjande är dock att antalet arbetssjukdomar minskat till totalt knappt 12 000 anmälningar. Sett till yrke och näringsgren var dock sysselsatta inom vård och utbildning särskilt utsatta för besvär till följd av arbetet. Bland undersköterskor hade nära varannan - 48 procent - besvär till följd av arbetet.

Den demografiska utvecklingen kräver ytterligare många fler anställda till vårdsektorn, och om rekrytering till de här viktiga sektorerna ska kunna vara möjlig måste arbetsmiljöförhållandena förbättras avsevärt. Moderaterna har via kommittémotioner under många år fört fram att vi vill se ett ökat antal inspektioner och uppföljningar av arbetsmiljöarbetet, möjligheter till sanktioner och förstärkta utbildningsinsatser inom just den här sektorn. Att lyssna till personalen som dagligen befinner sig i sektorn är också väldigt angeläget. I Tidöavtalet finns skrivningar om att arbetsmiljöförbättringar ska ske inom vårdsektorn.

Företag och andra verksamheter vill göra rätt, men de behöver också handledning i detta. Det påtalas vid många av de företagsbesök som jag själv har utfört. Kunskapsnivån om lagstiftning, regler och relevanta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön är ibland väldigt låg. Här finns förbättringspotential, då många vill ha och behöver stöd i arbetet.

Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är ständigt aktuella. Trots ett svårt läge är det bra att de får alltmer utrymme i samhällsdebatten. Regeringen tar frågorna på största allvar och fortsätter sitt offensiva arbete för att alla ska kunna, vilja och orka arbeta.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! I december lade vi socialdemokrater fram vårt förslag om en kriskommission som skulle göra en total genomlysning av byggbranschen och ta fram åtgärder för att förhindra fler dödsfall på de arbetsplatserna. Vi ville få regeringen att agera snabbt och kraftfullt.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet har också krävt en kriskommission, och de om några har ju insyn i hur situationen i byggbranschen ser ut. Även de menar att det krävs en granskning av hela branschen för att komma åt systemfelen som år efter år leder till allvarliga olyckor och dödsfall. Alla oppositionspartierna ställde sig bakom vårt förslag, men regeringspartierna och Sverigedemokraterna ville inte ha en kriskommission.

Varför var det så viktigt för Moderaterna att urvattna och göra vårt förslag om en kriskommission helt verkningslöst? Vad var det som gjorde att ni var tvungna att förhala beslutet i fyra månader? Även Moderaterna måste ju se att byggbranschen har särskilda utmaningar som behöver åtgärdas för att skapa säkrare arbetsplatser.

Fru talman! När man hör Johanna Haraldsson skulle man kunna tro att det höga antalet dödsolyckor är något nytt. Det var ett mörkt år 2023. Dödsolyckorna är alldeles för många. I snitt har det varit ett dödsfall i veckan genom åren.

Vi har alla intresse av att det här åtgärdas. Den förra regeringen, Sregeringen, gjorde faktiskt många bra insatser. Vi har fortsatt med dem, men uppenbarligen har det inte räckt till. Vi har sett att arbetssjukdomarna har ökat med 50 procent och att dödsolyckorna ligger på i snitt en i veckan. Det finns pågående, bra insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Varför ta upp en kriskommission som bara skulle centrera sig kring byggbranschen? Vi vet att till exempel området bygg och anläggning hade tolv dödsfall, transport nio, jord och skog sju och industri sex. Många andra branscher är alltså också utsatta för dödsolyckor. Varför då ensidigt genomlysa byggbranschen?

Man kan leka med ord. Jag undrar varför det var så viktigt att det skulle heta kriskommission. I vårt förslag säger vi ju att vi vill att regeringen vidtar åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökade antalet dödsolyckor i arbetslivet. Vi vill att man tar med alla branscher som är utsatta. Vi hade en betydligt bredare skrivning eftersom vi vet att dödsolyckor förekommer i hög utsträckning även på andra områden.

Varför koncentrerade Socialdemokraterna sig bara på byggsidan? Vi ville ju samma sak, men vi moderater hade en bredd och använde ordet belysa i stället för att kalla det kriskommission. Ledamoten får gärna svara på det.

Fru talman! Man kan också fråga sig varför det var så viktigt för Moderaterna och regeringspartierna att inte kalla det en kriskommission. Det är faktiskt fritt fram för regeringen att tillsätta en kriskommission för den hårt drabbade byggbranschen, som vi vet har särskilda utmaningar. Vi vet att man har korta byggtider, företag utan egna anställda, långa kedjor av underentreprenörer, upphandlingar som prioriterar lägsta pris med mera. Det har visat sig göra byggarbetsplatser mycket farligare än alla andra arbetsplatser. Regeringen kan ju både tillsätta en kriskommission och öka fokus - eller hur det nu var Moderaterna ville uttrycka det - på andra branscher.

Jag tycker att det är problematiskt. Vi skulle ju ha kunnat komma överens om en bred lösning. Vi socialdemokrater sträckte ut handen och ville kompromissa med regeringspartierna om hur en sådan här kriskommission skulle kunna verkställas. Men det var uppenbarligen viktigare att hålla ihop regeringspartierna än att gå oss till mötes och gå till botten med problemen i byggbranschen.

Det framstår i debatten som att ämnet säkerhet på landets arbetsplatser inte är speciellt högt prioriterat. Skulle det kunna vara så att företagens frihet och vinster är viktigare än att städa upp i byggbranschen och stoppa dödsolyckorna? Jag återkommer till frågan varför det var så viktigt att stoppa vår kriskommission.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för detta.

Jag måste repetera det som jag sa i mitt förra inlägg. Skillnaden var alltså ordet kriskommission och att vi bara centrerade via ert förslag på byggbranschen.

Jag repeterar att byggbranschen har haft tolv dödsfall, transportbranschen har haft nio, jord- och skogsbranschen har haft sju. Det är alltså flera branscher som skulle behöva en genomlysning. Det var vårt förslag - en betydligt bättre och bredare ansats än Socialdemokraternas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag håller med ledamoten om att det är oerhört centralt att vi jobbar med just säkerhetsfrågorna. Då måste jag komma tillbaka till att regeringen nu satsar oerhört stora resurser och verkligen försöker få till att vi får fler skyddsombud. Skyddsombuden har en väldigt viktig funktion på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna har stridit väldigt mycket för de regionala skyddsombuden och kopplingen till facket men inte för lokala skyddsombud. Vår regering har nu gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att se hur vi kan få fler lokala skyddsombud. Det är viktigt i detta sammanhang. Vilka insatser gjorde den socialdemokratiska regeringen för att få fler lokala skyddsombud? Jag vet att ledamoten inte kan svara på det nu. Men det är ändå någonting som ledamoten kan ta med sig, och vi kanske kan ta upp detta i ett senare replikskifte.

Men regeringen gör, som jag sa i mitt anförande, mängder av insatser. Och vi tycker att vi fick ett bredare anslag i vår skrivning med fler branscher, där det är nästan samma storleksordning på antalet dödsfall. Socialdemokraterna hade en smalare variant. Jag finner det nog mer märkligt att vi inte fick stöd för vårt förslag. Men det var viktigare för Socialdemokraterna med just en kriskommission än att vi skulle få en bred belysning av antalet dödsolyckor.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.