STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Herr ålderspresident! Det var spännande att lyssna på det här anförandet efter att faktiskt ha läst ärendet. Vi diskuterar nu den granskning där Riksrevisionen bland annat säger att man ser att Arbetsförmedlingen i huvudsak anvisar personer ur rätt målgrupp till Samhall, och det var ju inte riktigt den bilden man fick av anförandet.

Som vanligt när sverigedemokrater står i talarstolen är precis allt invandringens fel. Man kan lasta dålig integration för allt och skylla på de människor som finns i verksamheten snarare än titta på det som Riksrevisionen faktiskt säger, nämligen att det handlar om styrningen, bolagsformen och andra saker. Ledamoten kanske har läst en helt egen granskning - vad vet jag? Men jag kan i alla fall konstatera att det inte kom fram mycket från den här granskningen i anförandet.

Herr ålderspresident! Återigen: Det är stora påhopp men inte särskilt mycket substans. Var hittar ledamoten dessa idéer om att Samhall skulle ha fungerat som ett integrationsprojekt och att den tidigare regeringen skulle ha genomfört någonting sådant under sina åtta år? Det där är ju taget ur luften. Det är rent hittepå, men det är ändå där någonstans som ledamoten landar i sitt resonemang.

Vidare verkar det som att Samhall skulle vara det enda instrument som finns för att ge människor en vettig sysselsättning och en plats på svensk arbetsmarknad. Så är det ju inte. Kommunerna har också ett ansvar, och det finns andra instanser som riktar sig till olika människor. Samhall har i uppdrag att ge en grupp människor möjlighet att få en plats på svensk arbetsmarknad - ett stöd och ett utvecklande arbete - men inte alla.

Detta kan man ha synpunkter på; man kanske kan tycka att Samhall borde ha i uppdrag att hjälpa precis alla som behöver stöd och hjälp. Men så har det ju aldrig varit, och jag tror inte att den nuvarande regeringen kommer att landa där heller, oavsett vad Sverigedemokraterna tycker.

Något integrationsprojekt är Samhall faktiskt inte heller.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Riksrevisionen har riktat svidande kritik mot Samhall och regeringen för styrningen av bolaget. Jag skulle dock vilja börja i den andra ändan och prata lite om vad som är bra med Samhalls verksamhet.

Samhall ger människor en plats på arbetsmarknaden där det annars inte självklart hade funnits en. Det betyder mycket för många och allt för en del. Människor som skadat sig eller fötts med en funktionsnedsättning och som har nedsatt arbetsförmåga får på Samhall en chans att arbeta och utvecklas på sina villkor och efter sina behov samtidigt som de bidrar och är en del av svensk arbetsmarknad.

Samhall visar att du har något att ge, oavsett vem du är, om bara arbetslivet och samhället ger de rätta förutsättningarna. På Samhall får människor en chans att på den reguljära arbetsmarknaden - i öppen konkurrens - visa och bevisa att de kan bidra, och de får stöd för att kunna gå vidare till andra företag om det är möjligt.

Samhall är jämlikhet, delaktighet och solidaritet förpackat i ett bolag. Det är en del av det finaste vårt samhälle har - den del där vi tar vara på varandra och tar hand om varandra, där vi låter människor växa, ge vad de kan och ta ansvar efter sina förutsättningar och där vi låter människor göra sin plikt och kräva sin rätt till försörjning och delaktighet. Samhall är helt enkelt en plats där möjligheter, hopp och framtidstro skapas för människor.

Så borde det i alla fall vara. Det kanske låter lite högtravande, herr ålderspresident, och det kanske inte stämmer i alla lägen. Men detta är målet med verksamheten - den finns där för människorna som behöver den.

Det är dock inte bara det Samhall som jag beskrev som existerar - i så fall hade vi ju knappast varit här i kväll, herr ålderspresident. Då hade Riksrevisionens rapport, som vi utgår från i dag, inte sett ut som den gör, och vi hade inte haft anledning att debattera den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Riksrevisionen konstaterar att det har varit för mycket fokus på den marknadsmässiga utvecklingen av Samhall och för lite fokus på de individer som Samhall finns till för. Människor får inte det stöd och den anpassning som de skulle behöva i tillräckligt stor utsträckning.

Riksrevisionen pekar framför allt ut två saker som problematiska, herr ålderspresident. Den ena är bolagsformen. Samhall är organiserat som ett aktiebolag, och med detta kommer krav på vinst som är överordnade det mesta. Den andra är merkostnadsersättningen, som inte har följt den ekonomiska utvecklingen. Eftersom den har stått still har den i stället varit en del i att tvinga Samhall till att öka andra intäkter och genomföra besparingar.

Mot den bakgrunden är det ganska anmärkningsvärt att regeringen väljer att se över allt annat runt styrningen av bolaget men slår fast att Samhall även fortsättningsvis ska vara ett statligt bolag och att man i sin analys lyfter fram att det för att råda bot på Samhalls problem krävs ökade intäkter och större affärsmässighet.

Nog för att regeringen har aviserat att merkostnadsersättningen ska höjas, vilket naturligtvis är bra, att utredningen ska överväga ökad individualisering och att flera andra delar ska utredas, men det duger inte. De problem som Riksrevisionen lyfter fram nu är tyvärr inte heller den nyhet som de borde vara. Vi hörde tidigare att man har gjort utredningar förr, vilket stämmer, och att detta har framkommit även då.

Utöver de två stora frågorna - organisationsformen och merkostnadsersättningen - finns det fler problem som har lyfts fram flera gånger, bland annat bolagets omvandling från att ha basen i egen produktion i egna verkstäder till att i dag framför allt vara ett tjänsteföretag som levererar exempelvis städning till andra.

Det stöd som finns har minskat, och arbetsgrupperna har blivit större och större. Antalet tjänstemän som finns för stöd och ledning har mer än halverats trots att arbetsstyrkan på Samhall är lika stor i dag som tidigare.

De arbeten som erbjuds uppfyller inte kraven på att vara utvecklande. Begränsningen av de områden Samhall verkar inom gör också att alla som enligt samhällsuppdraget skulle anvisas till Samhall inte kan få den möjligheten, för det finns inte arbeten på Samhall.

Dessa problem har som sagt varit kända under ganska lång tid, men det politiska intresset har varit rätt litet. Andra frågor har gått före. Ibland har det kanske varit rätt - prioriteringar måste trots allt alltid göras, och allt kan inte göras samtidigt. Men när det nu genomförs en utredning av styrningen och flera av dessa delar - anvisning, stödinsatser, målgrupp och så vidare - ingår är det orimligt att regeringen sätter gränsen för vad som ska utredas vid just organisationsformen.

Herr ålderspresident! Jag är inte helt övertygad om att det är fel att driva Samhall i denna form, men det finns flera anledningar till att det kan behöva tittas på. Riksrevisionen lyfter också fram detta i sin rapport.

Det finns även anledningar att fortsätta ha det som i dag. Det finns till exempel en meningsfullhet i att man är anställd i ett aktiebolag som spelar enligt samma regler som andra. Men om individerna inte får prioritera sin utveckling och sina möjligheter att gå vidare i tillräckligt stor utsträckning, och om det beror på detta, måste man ändå kunna titta på den frågan.

Riksrevisionen är väldigt tydlig med att man ser organisationsformen som ett av de stora problemen. Då är det väldigt svårt att acceptera regeringens begränsningar i en i övrigt ganska bra utredning, herr ålderspresident.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack för frågan!

Jag har inte landat i någon speciell form, och det har heller inte partiet. Vår uppfattning är att när Riksrevisionen säger som den gör behöver man ta det på allvar. Det är vad vi vill att man gör.

Därmed är inte sagt att utredningen kommer att visa att det måste ske en förändring av organisationsformen. Men man behöver titta på det och se om det finns alternativ som skulle kunna vara bättre. Man måste åtminstone visa på de alternativ som finns så att man kan välja efter det och se till att det drivs på bästa sätt för alla.

Man kan också tänka sig en mängd andra saker. Nu spekulerar jag fritt enligt mitt eget huvud. Man kanske behåller Samhall så som det är och justerar lite i andra delar efter vad som kommer fram i utredningen. Man kanske också skapar en ny verksamhet som passar för andra målgrupper och som kan ge dem en liknande plats på svensk arbetsmarknad fast i en annan organisationsform som passar bättre för vissa individer.

Där spekulerar jag helt fritt enligt mitt eget huvud, och jag vet inte om jag har mina kamrater med mig. Jag hoppas naturligtvis det, men det är en annan fråga än den vi diskuterar i dag.

Herr ålderspresident! Jag inleder med att yrka bifall till reservation 4.

Samhall har sedan starten 1980 spelat en viktig roll för många människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Genom Samhall har de fått en anställning, ett sammanhang och en egen försörjning. Under de senaste 20 åren har dock Samhall verkligen förändrats i grunden, från ett statligt bolag med socialt ansvar till ett bemanningsföretag som verkar enligt marknadens principer. Tillverkning av varor har i hög grad ersatts av produktion av tjänster som städning, tvätt och fastighetsskötsel. Krav på lönsamhet, kundfokus och affärsmässighet har införts, och allt högre krav ställs på de anställda. Samhalls huvuduppdrag, att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning och på så sätt ge dem en plats på den ordinarie arbetsmarknaden, tycks helt ha gått förlorat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Det är Arbetsförmedlingen som anvisar personer till anställning hos Samhall. Majoriteten har en så kallad anställning för skyddat arbete. Personer som till följd av en funktionsnedsättning inte är aktuella för något annat arbete och som har behov som inte kan tillgodoses genom andra insatser får anvisas till skyddat arbete.

Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen uppger dock fyra av tio arbetsförmedlare att det inte är de personer som har störst behov av insatsen som får anställning genom skyddat arbete hos Samhall. Det har också under lång tid framförts kritik om att Samhalls verksamhet inte är anpassad efter målgruppens förutsättningar. Ett flertal granskningar har dessutom visat på omfattande brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor med höga sjuktal och många olycksfall som följd.

Herr ålderspresident! Enligt Riksrevisionen brister Samhall i att ge anpassade och utvecklande arbeten till sina anställda. Den övergripande slutsatsen är därför att Samhall faktiskt inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Detta beror, enligt Riksrevisionen, framför allt på att regeringens styrning har varit väldigt starkt fokuserad på bolagets affärsmässighet och ekonomiska utveckling. För lite uppmärksamhet har ägnats åt kvaliteten på den sysselsättning som erbjuds. Även Samhalls interna styrning och organisation har varit alltför inriktad mot affärsmässighet.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda vilken organisationsform som bäst uppfyller riksdagens mål med verksamheten. Utredningen bör utgå från att det fortsatt ska vara en statlig aktör som ansvarar för och genomför uppdraget att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt personer med funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen anvisar.

Herr ålderspresident! Vänsterpartiet har under lång tid kritiserat Samhalls utveckling. Vi menar att grundproblemet är kravet på affärsmässighet. Det driver upp tempot, höjer kraven på de anställda och sållar bort dem som inte håller måttet. Vi anser helt krasst att kravet på affärsmässighet måste bort, för det går inte att förena med grunduppdraget.

I debatten om Samhall har det till och med framförts krav om att bolaget ska avvecklas. Vänsterpartiet delar inte den uppfattningen. Vi anser tvärtom att Samhall bör utvecklas. Det finns goda möjligheter att just utveckla Samhall i rätt riktning, så att verksamheten fungerar för den målgrupp som den skapades för. Utvecklingen av Samhall bör givetvis ske i nära samarbete med funktionsrättsrörelsen, som företräder just Samhalls målgrupp.

Funktionsrätt Sverige har presenterat ett antal förslag på hur Samhall bör utvecklas. De förslagen sammanfaller som av en händelse väldigt väl med Vänsterpartiets uppfattning. Jag ska nu lyfta fram några av dem.

Man bör öka inflytandet och delaktigheten för dem som Samhalls verksamhet är till för. Man bör ge funktionsrättsrörelsen samt experter och forskare inom arbetsliv och funktionsnedsättning representation i Samhalls styrelse.

Man bör avskaffa eller åtminstone sänka kravet på affärsmässighet för verksamheten och ge Samhall ett tydligt uppdrag och förutsättningar att bredda sin verksamhet så att syftet att ta emot och ge stöd till personer som står allra längst från arbetsmarknaden verkligen kan uppfyllas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Man borde också ändra ägardirektiven, så att ursprungsuppdraget att vara "grindvakten mot förtidspension" förstärks och den ursprungliga målgruppen får adekvat arbetslivsinriktad rehabilitering.

Man bör också genomföra kompetensutvecklingsinsatser inom funktionsrättsområdet för samtliga chefer inom Samhall, och man borde förstås involvera funktionsrättsrörelsen i detta uppdrag. Man bör också stärka den introduktionsutbildning som riktas till varje ny medarbetare på Samhall.

Herr ålderspresident! Nyligen tillsatte regeringen en utredning som ska se över Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Det är väldigt bra. Jag noterar dock att regeringen inte ger utredningen i uppdrag att utreda Samhalls organisationsform och därmed inte heller vinstkravet, trots att detta var en tydlig rekommendation från Riksrevisionen. Enligt regeringens direktiv ska Samhall, verkar det som, även fortsättningsvis vara ett statligt bolag med krav på lönsamhet.

För Vänsterpartiet är det uppenbart att just organisationsformen är grundproblemet. Att regeringen väljer att inte utreda detta är anmärkningsvärt men inte särskilt förvånande. Det verkar som om det för högern är viktigare att leka affär med ett statligt bolag än att bidra till en värdig och utvecklande arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.

Herr talman! Jag vill starta med att yrka bifall till utskottets förslag.

Alla som kan jobba ska jobba. Det är ett mantra som hörts från talarstolen här i kammaren från de flesta partier. Vi borde också lägga till att alla som vill jobba ska hjälpas till ett jobb utifrån sina förutsättningar, och där spelar Samhall en stor roll.

När jag var på Samhall i Lund träffade jag Niklas. Han hade som jobb att förpacka små miniatyrflaskor av den skånska drycken Absolut Vodka - ni vet de där paketen med olika kryddsättningar som man kan prova på midsommar och som tillverkats av spannmål som odlats på de skånska fälten.

När jag frågade Niklas vad som var bäst med hans jobb nämnde han snabbt fikarummet, arbetskompisarna och att han cyklade till sin arbetsplats på morgonen.

När jag pratade med arbetsgivaren berättade han att medarbetarna från Samhall inte bara löste en arbetsuppgift utan också tillförde ett högre värde på arbetsplatsen, ett större syfte och ett samhällsengagemang för övrig personal som alla var väldigt stolta över.

Niklas har många arbetskollegor med samma upplevelse av Samhall. Det ska vi vara stolta över och inte glömma i diskussionen om allt som inte fungerar.

Under de drygt 30 år som har gått sedan Samhall ombildades till aktiebolag har stora förändringar skett i Samhalls verksamhet och förutsättningar. Även behoven hos de personer som kan komma i fråga för anställning hos Samhall har förändrats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Herr talman! Det finns en stor grupp av arbetssökande som av olika anledningar inte kan få en anställning på Samhall. Då måste Samhall ändras, eller så måste det finnas andra alternativ. Framför allt måste våra stora myndighetskolosser orka göra individuella lösningar och skräddarsy stöd för varje individ oavsett arbetshinder. Alla ska kunna delta på arbetsmarknaden. Så skapar vi frihet för de mest ofria.

Det statliga bolaget Samhall behöver bli bättre på att erbjuda meningsfulla och utvecklande arbeten till funktionsnedsatta. Det har vi sett i åtskilliga rapporter genom åren. Styrningen måste bli bättre, vi måste nå rätt målgrupper och vi måste förändra Arbetsförmedlingens och Samhalls processer för snabbare och bättre tillsättning av tjänster. Det ska analyseras om det finns behov av ytterligare stödinsatser för individen före, vid sidan av eller som en del av anställningen hos Samhall och om idéburna aktörer kan spela en större roll i detta avseende.

Just idéburna aktörer kan spela en stor roll. Det är långt ifrån alla funktionshindrade som fungerar i Samhalls större, kollektivistiska lösning. De sociala företagen kan erbjuda individuella lösningar, och där måste också finnas vettiga stödsystem.

Det är bra att vår regering tar problemen på allvar. Det är problem som har diskuterats under flera mandatperioder och oavsett styrning i regeringen. Nu gör man en grundlig översyn och har tillsatt den största utredningen sedan Samhall bildades i sin nuvarande form. Och det ska ske under ledning av en alldeles utmärkt särskild utredare. Jag ser mycket fram emot resultatet, som kommer att redovisas under 2025. Jag hoppas att vi kan jobba vidare med det.

(Applåder)