Saila Quicklund

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

För fjärde månaden i rad sjunker nu arbetslösheten, även ungdomsarbetslösheten. Även varslen minskar. Och Boverket meddelade i dag i nyheterna att de ser en ljusning för bostadsbyggandet, med 32 000 nya bostäder i år och 35 000 nästa år. Det är bra för jobben. Vi vet också att inflationen har gått ned, från 10 procent 2022 till 2,3 procent i dag.

Min fråga till ministern är: Hur går regeringen vidare för att förstärka de här positiva effekterna på arbetsmarknadsområdet?

Fru talman! Det här svaret förvånar mig. Man kan inte förstå kopplingen. Om vi höjer bensinpriserna skapar det ökade kostnader för åkerier och bönder. Någonstans ska den avgiften också tas ut. Och som vi vet slår 10 kronor dyrare bensin- och dieselpriser mot jobben. Det finns såklart en stor koppling. Det förvånar mig att den här repliken kom.

Ni vill, som sagt, höja bensin- och dieselpriset med 10 kronor och göra vägarna sämre och hushållen fattigare. Det är egentligen sanningen. En sak är fullständigt klar, och det är att det skulle slå oerhört hårt mot just de län som jag pratade om och 1,5 miljoner invånare. Det är Miljöpartiets svar på hur vi löser detta med arbetstillfällen i glesbefolkade län.

Vi har varit med om det här, och det oroar mig fortfarande. Med den här regeringen har vi sänkt bensinpriserna och dieselpriset med 10 kronor.

Fru talman! Leila är klart medveten om att jag kommer från Jämtland. I Jämtland lever vi bland annat på besöksnäringen. Det är en väldigt viktig faktor när det gäller jobb. I den sektorn skapas, som jag säger, en massa enkla jobb också för unga och nyanlända.

Miljöpartiet vill med närmast kirurgisk precision skada det som är viktigt i mitt hemlän och i många andra landsbygdslän. Ni vill införa en progressiv beskattning, chockhöja priset på bränsle med 10 kronor och kraftigt dra ned på vägunderhållet.

Det finns sex så kallade glest befolkade län i Sverige, och där bor ungefär 1,5 miljoner människor.

Min fråga till Miljöpartiet och Leila är: Vad har Miljöpartiet att säga till alla dessa människor och företag? Hur ska en politik med sämre vägar, högre skatter och kraftigt höjda bensinpriser kunna skapa fler jobb för oss som bor på landsbygden?

Fru talman! Först vill jag göra ett förtydligande apropå replikskiftet med Ardalan Shekarabi: Det var alltså 133 personer per dag som förtidspensionerades.

Vi lever i en tid av oro och djup lågkonjunktur. Det är väl känt. Människor håller i sina pengar hårdare. Vi gör mindre av sådant som driver tillväxt: Vi renoverar mindre, reser mindre, konsumerar mindre och startar färre företag.

Fru talman! Sveriges arbetslöshet har varit strukturellt hög under en lång tid, och utmaningarna är därför också fortsatt många. 63 procent av de arbetslösa är utrikesfödda. Hela 176 000 i gruppen utrikesfödda saknar grundskolekompetens. Det är missmatchning mellan tillgänglig arbetskraft och arbetsgivarnas behov. Företag har svårt att rekrytera till jobben. Var tredje plats på våra yrkesutbildningar står sedan 2018 tom, vilket är anmärkningsvärt. Sverige har lägst andel enkla jobb i Europa – cirka 4 procent.

I vårändringsbudgeten för 2025 visar regeringen att arbetslinjen nu är i fokus. Arbetsförmedlingens resurser stärks med 60 miljoner kronor. Vi har en ny generaldirektör och en styrelse.

Regeringen moderniserar arbetslöshetsförsäkringen och förstärker lönegarantin. Vi satsar 1 miljard kronor på arbetslöshetsersättningen. Samtidigt utökas stödet till rotavdraget tillfälligt, vilket också stärker byggbranschen.

Regeringen investerar i yrkesvux inklusive studiestöd, och nu finns 72 000 platser som leder till jobb.

Fru talman! Regeringen skapar ordning i ekonomin. Vi gör en satsning på kompetens, utbildning, tydliga krav och en hedrad arbetslinje. Detta sammantaget bygger Sverige starkt.

Fru talman! Jag vill tillägga, återigen, att de subventionerades till 100 procent och att endast 3 procent gick vidare till jobb.

På samma spår, det vill säga om Socialdemokraterna kommer att plocka upp gamla reformer igen, skulle jag vilja höra om man också kommer att ta upp reformen att förtidspensionera. Man förtidspensionerade 130 personer till direkt utanförskap, till fattigdom och till svåra ekonomiska förhållanden – för att frisera arbetslöshetsstatistiken.

Det var fruktansvärt. I min roll som sjukgymnast har jag träffat flera av personerna som förtidspensionerades. De grät och uttryckte: Befria mig från en förtidspensionering. De här personerna var 20–30 år.

Socialdemokraterna förpassade människor, för att frisera arbetslöshetsstatistiken. Kommer Socialdemokraterna att plocka upp också den reformen?

Fru talman! Ardalan Shekarabi är fortsatt kritisk mot regeringen.

I en debatt i P1 i går lyssnade jag på Lawen Redar och hennes förslag från en arbetsgrupp om den nya socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken. Nytt och nytt – arbete med flera av förslagen pågår redan eller kommer att påbörjas hos regeringen. Det är ett oerhört tunt program, utifrån den kritik som Socialdemokraterna lägger fram mot regeringen.

Förvånande är dock att man nu vill ta tillbaka extratjänsterna. Dem plockade vi snabbt bort när vi kom i regeringsställning, eftersom de var oerhört kostsamma och totalt verkningslösa. 3 procent i den dyra åtgärden gick vidare till reguljära jobb.

Det är de nya förslagen från Socialdemokraterna i den här frågan. Varför vill ni gå tillbaka till en verkningslös reform?

Fru talman! Vi har precis lyssnat till Ardalan Shekarabi. Låt oss därför blicka tillbaka på Socialdemokraternas år vid makten och vad som har lett till den situation vi ser i dag.

Under en glänsande högkonjunktur lovade Stefan Löfven i valrörelsen 2014 att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet till 2020. Facit är att vi landade i botten. Vi hade den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU under delar av en högkonjunktur.

När den moderatledda regeringen tog över hade vi en inflation på 10 procent, stigande räntor och även då en hög arbetslöshet. De två förstnämnda har regeringen knäckt, och fokus ligger alltjämt på att få fler i arbete.

Jobb och tillväxt skapades och skapas av ordning på ekonomin, låga räntor, låg inflation och bra utbildning. I grunden handlar det om att tänka på arbetslinjen, om att höja aktivitetskraven på Arbetsförmedlingen och den enskilde men också om ett utökat stöd till arbetssökande.

Det handlar om att modernisera arbetslöshetsförsäkringen och att satsa på yrkeshögskolorna samt snabbare och mer flexibla vuxenutbildningar. Vi ger människor verktyg att växa och inte bidrag att fastna i.

Vi gör det i en tid av oro, krig, handelshinder och global osäkerhet. Vi har dessutom en stor grupp av långtidsarbetslösa där 63 procent är utrikes födda, och 20 000 personer bland de arbetslösa har inte gått ett enda år i skola. Ytterligare 40 000 har inte en färdig grundskoleutbildning.

Det är en stor utmaning. Men vi rustar Sverige, och vi står trygga.

Herr talman! I denna sena timme inleder jag med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I dag diskuterar vi arbetsmarknadsutskottets betänkande AU8 Arbetsmiljö. Detta är frågor som ligger mig extra varmt om hjärtat. Jag var under flera år vård- och omsorgschef, och på daglig basis kunde jag följa en av de många kvinnodominerade arbetsplatser som ofta diskuteras i debatten om arbetsmiljön.

Detta har gett mig insikter i och kunskap om vikten av att arbeta medvetet med arbetsmiljön och med schemaläggning. Det handlar om att se varje människa och om vikten av att stötta varandra. Det handlar om att de här personerna ska bli sedda och respekterade för det fantastiska arbete som de gör. Det här är viktiga erfarenheter i mitt riksdagsuppdrag.

Det är en komplex och svår verklighet vi diskuterar i dag. Vissa mål inom området borde därför vara lätta att enas om. Att människor ska kunna gå till jobbet och komma hem igen är ett av dem. År 2023 var ett mörkt år med 55 dödsfall på de svenska arbetsplatserna. Den preliminära statistiken för 2024 visar på 44 dödsfall. Vi är därmed tillbaka på samma nivåer som tidigare år med socialdemokratiska regeringar. Men det är naturligtvis 44 människoliv för mycket.

Jag har fortfarande kontakt med föräldrar i Östersund och Strömstad vars söner i 20-årsåldern gick till jobbet men aldrig kom tillbaka. Det är varje förälders värsta mardröm. Olyckor som de här skulle aldrig behöva ske.

Att arbetsmiljön ska vara trygg, hälsosam och hållbar borde vara ett okontroversiellt mål, men verkligheten är att arbetsmiljöarbetet kräver politiskt ledarskap, långsiktighet och förmåga att sätta in rätt insatser där de gör störst nytta. Regeringen har en nollvision inte bara mot olyckor som sker i stunden utan nu även mot all dödlighet kopplad till arbetslivet, till exempel långvarig sjukdom som cancer, stress med mera.

Regeringen stärker tillsynen. Arbetsmiljöverket har fått mer pengar i årets budget. Vi ger dem utökade möjligheter att inspektera fler arbetsplatser. Vi vet att det är genom inspektioner och uppföljning tillsammans med tydligare lagar som arbetsmiljön förändras. Inspektionerna, framför allt de fysiska inspektionerna, är nu fler, och det ger resultat.

Den moderatledda regeringen rustar Sverige för framtiden. Den nuvarande arbetsmiljöstrategin löper ut nästa år. Den har som mål att skapa ett hållbart, hälsosamt och tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad fri från brott och fusk.

Nu är det dags att utvärdera hur det har gått med den förra strategin. Därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram en ny strategi för 2026–2030. Uppdraget är att utvärdera vad som har fungerat och föreslå nya eller justerade mål för perioden 2026–2030 samt långsiktiga åtgärder som kan bidra till att ge genomslag i praktiken. Uppdraget ska vara klart före sommaren nästa år.

Den moderatledda regeringen gör mer än så. Vi har en pågående nationell strategi mot arbetslivskriminalitet med 45 olika åtgärder. Vi ser till att fler oseriösa arbetsgivare granskas. Vi ser till att samverkan mellan myndigheter och Arbetsmiljöverket, polisen, Skatteverket och Försäkringskassan – faktiskt nio myndigheter – fungerar.

Vi föreslår en ny lag som ska skydda arbetstagare med arbetstillstånd mot lönestöld. Vi har skärpt lagstiftningen om arbetsmiljöbrott. Preskriptionstiden för grovt vållande till annans död har förlängts till 15 år. Företagsboten har höjts till hela 500 miljoner kronor så att det ska svida ordentligt även för de största företagen.

Herr talman! För mig som moderat är det viktigt att säga att jag tror på företagande och konkurrens. Men jag tror inte på utnyttjande av oseriösa aktörer. Varje företag som utnyttjar arbetskraft och ger dåliga löner, slarvar med arbetsmiljön eller sätter vinsten före människors liv och hälsa orsakar inte bara lidande; de riskerar också att slå ut sjysta och seriösa företag.

Låt mig därför vara tydlig. De oseriösa företagen ska inte bara granskas och få viten, utan de ska bort från arbetsmarknaden. De skadar människor, förtroendet för samhället och näringslivet i stort.

Herr talman! Vi vet att arbetsmiljöpolitik inte handlar om symboler. Det handlar om systematik, om att skyddsombud finns på plats, att företag får stöd att göra rätt, att brott beivras och att ingen, jag säger ingen, ska dö till följd av sitt jobb.

Lösningen är inte att ständigt kasta ur sig nya förslag utan att genomföra de reformer som är bra och som också har påbörjats. Det är det regeringen gör varje dag. Men, vänner, vi är inte nöjda. Det är just därför den moderatledda regeringen gör allt den kan i det den gör. Det finns inga enkla lösningar och ingen väg tillbaka till en svunnen tid. Vi ska skapa en arbetsmiljö i världsklass också i denna tid.

Det ska vi göra trots alla utmaningar med en illa fungerande integration och trots att en mängd människor motsvarande en medelstor svensk stad befinner sig i landet och tvingas försörja sig genom svartjobb och usla villkor eller vänder sig mot kriminaliteten. Det är en stor utmaning, men den går att lösa om vi fortsätter att göra rätt saker och orkar hålla i reformerna i samverkan och över tid.

Herr talman! Moderaterna värnar arbetslinjen och skyddar dem som går till jobbet. Vi nöjer oss inte med goda intentioner utan kräver resultat. Därför har mängder av insatser för en bättre arbetsmiljö införts. Låt mig ge några exempel.

Vi har tillsatt fler inspektörer på Arbetsmiljöverket och infört fler fysiska inspektioner, som jag sa tidigare. Den nya arbetsmiljöstrategin 2026–2030 bereds just nu. Ett uppdrag till Arbetsmiljöverket om hur vi kan få fler skyddsombud har genomförts. Frågan om ett utökat rådighetsansvar bereds just nu. Vi har ändrat nollvisionen från att ingen ska dö på jobbet till att ingen ska dö till följd av jobbet.

Informationsinsatser till småföretag pågår under hela 2025. KI, Arbetsmiljöverket och Mynak samarbetar för en bättre företagshälsovård. Arbetsmiljöverket tar fram en ny redovisningsmodell för regionala skyddsombud. Arbetsmiljöverket tar också fram 15 nya föreskrifter för att sprida kunskapen om ett väl fungerande arbetsmiljöarbete.

Vi har tillsatt sju regionala akrimcenter. Vi har också tillsatt ett nationellt akrimforum. Sekretess bryts nu mellan myndigheter, och inte minst samverkar myndigheter. Sanktionsavgifter och företagsböter mot arbetsmiljöbrott har höjts. Preskriptionstiderna har höjts till 15 år för grova arbetsmiljöbrott.

Avslutningsvis, herr talman: Som jag tidigare har sagt agerar vi kraftfullt, men vi är inte nöjda. Arbetet för en bättre arbetsmiljö för landets arbetstagare ska aldrig stanna av.

(Applåder)

Herr talman! Leila Ali Elmi uttrycker att regeringen är handlingsfattig.

Låt mig bara kort referera till vad som sker: Vi gör den största satsningen någonsin på yrkesutbildningar. Vi inför en utbildningsplikt. Vi har en bidragsreform. Vi bekämpar kriminaliteten. De reformerna kom aldrig till stånd tidigare, för de flesta av de förslag som lades fram på justitieområdet ansågs vara integritetskränkande.

Vi har startat en utbetalningsmyndighet. Vi gör en översyn av lönegarantin. Nystartsjobben begränsas för att korrigera och se till att det fusk som skedde tidigare inte längre sker.

Vi har en förbättrad och mer träffsäker a-kassa där vi inledningsvis, de första 100 dagarna, faktiskt höjer taket för ersättningarna.

Byggsektorn var nyss uppe i debatten. Ni är kritiska mot att vi tar bort subventionerna för byggsektorn. Men när vi röstar om rotavdrag, vilket gynnar sektorn och gör att svarta inkomster blir vita, röstar alla oppositionspartier nej. Det är frapperande och märkligt när ni samtidigt kritiserar oss för att inte ge subventioner. Det handlar om subventioner som gick direkt ned i fickan på byggföretagen men som inte gav fler jobb. Inte ens byggföretagen själva vill ha de här subventionerna. Därför införde vi rotavdraget, som ni nu säger nej till.

Regeringen gör mängder av insatser. Vi korrigerar, vi rättar och vi ser positivt framåt. Man pratar nu om att tillväxten ökar. Vi har bekämpat inflationen genom en bra ekonomisk politik från regeringen. Det finns ljuspunkter, och regeringen gör mängder av insatser.

Herr talman! Tack för repliken, Leila Ali Elmi!

Jag ska svara på frågan. Vi skär ned på insatser som inte ger effekt. Det är vad det handlar om. Vi skär inte ned på den arbetsmarknadspolitik som har gett effekt. Vi bygger på det vi tror på.

Extratjänsterna togs upp tidigare i debatten. De var totalt verkningslösa. Kommuner kunde få en subvention på en halv miljard. De var fullt ut finansierade. Vi har historier om hur människor satt hemma i sina lägenheter. Men kommunen tjänade på att ta till extratjänsterna. Det blev också ett sätt att frisera arbetslöshetsstatistiken.

Sådana reformer tar vi bort. Det handlar inte om att vi slaktar arbetsmarknadspolitiken, som man ibland uttrycker det. Tvärtom. Vi lägger till nya reformer som vi vet har effekt. Vi har en grund med fantastiska genomlysningar för att se att det är verkningsfulla effekter som vi presenterar.

Jag förstår att det finns en frustration i Miljöpartiet. Ni bränner pengar i dag och för över skulden till våra barn och barnbarn. Miljöpartiet vill chockhöja skatten med 94,5 miljarder nästa år, och ni gör det olönsamt att jobba. Det går direkt emot den här regeringens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljöpartiet vill satsa på en politik som gör Sverige betydligt fattigare. Det som förvånar mig är att ni ju har försökt tidigare, och ni har sett att ni inte har fått effekt av detta. Det var låg tillväxt, och arbetslösheten var hög trots att det rådde högkonjunktur. Ändå presenterar Miljöpartiet tillsammans med de andra oppositionspartierna precis samma lösningar igen. Det är ofattbart.

Herr talman! Jag blir förvånad varje gång jag hör den här argumenteringen. Det är så smärtsamt att sjuksköterskan och polisen får behålla mer av sin lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi började under allianstiden, men även tidigare. Vi har sänkt skatten nio gånger för dem som Ciczie Weidby kallar de mest välbeställda, de högavlönade och rika. Tittar vi på siffrorna vet vi att högavlönade är de som tjänar drygt 380 000 kronor. Det är en sjuksköterska och en polis.

Vi tycker att också de förtjänar att få behålla mer av lönen för sitt hårda arbete. Vi har 4 000 kronor mer i månaden för de yrkeskategorierna tack vare jobbskatteavdraget. Det är rätt. Jag står verkligen för att flit ska löna sig och att studier ska löna sig. Det är vår paroll.

Jag är glad att vi har gått ifrån perioden när den S-ledda regeringen förtidspensionerade 130 personer om dagen. Det var att glömma och gömma människor som hade kunnat vara med och bidra i samhällsgemenskapen. Det är slut på de tiderna nu.

Vi tror på varje människas inneboende kraft. De ska få finnas med i samhällsgemenskapen. Så arbetar den här regeringen.

Herr talman! Tack så mycket, Ciczie Weidby, för repliken!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vänsterpartiet förnekar sig aldrig. Det är sig likt. Det är en flod av bidrag till dem som inte jobbar. Det är bidrag till arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstöd som ökas med hela 12,3 miljarder. Det är 2 miljarder ytterligare till Arbetsförmedlingen, utan krav på leverans.

Vi har haft föredragningar av generaldirektören på utskottet som förmedlar att det är ett systemfel, och man skickar tillbaka en enorm mängd pengar. Här vill Vänsterpartiet skicka in mängder av pengar som inte kommer till användning och som kommer att gå tillbaka till staten. Men det låter retoriskt bra.

Man jobbar också för en slopad karensdag där staten tar hela kostnaden. Det kostar 5,2 miljarder. Man vill öka bidragen för arbetslösa och människor som är i aktivitetsstöd med 12,3 miljarder, som jag sa tidigare. För oss är det oerhört viktigt att flit och studier ska löna sig. Det är också anledningen till att vi har jobbskatteavdragen.

Jag delar åsikten att ingen ska lämnas utanför, som jag också uttryckte i anförandet. Därför satsar vi på yrkeshögskolan och yrkesutbildningar. Arbetsförmedlingen ska också jobba närmare med ett individuellt stöd för varje person. Vi gör en utredning om hur Samhall kan bli ännu mer effektivt för att skapa jobb för just dem med funktionsnedsättningar. Regeringen gör mängder av saker på området som Ciczie Weidby efterfrågar insatser för.

Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Kampen mot inflationen är vunnen, men effekterna finns kvar. Tio års reallöneökningar har utraderats, och Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, även om vi ser en ljusning 2025. Trots att Sverige i dag har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU kan 1,2 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte försörja sig själva. Det är lika många som hela Norrlands befolkning. Arbetslösheten är den högsta på tio år undantaget pandemin, och lågkonjunkturen har medfört att de som redan tidigare stått långt från arbetsmarknaden får det ännu svårare att hitta arbete.

I dag lönar det sig inte tillräckligt mycket att arbeta. Många familjer förlorar till och med disponibel inkomst av att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist. Det ska alltid löna sig att arbeta. Sverige ska vara ett land där alla gör sin del och där utbildning och ansträngning lönar sig. Skatten på arbete ska sänkas, och det ska säkerställas att bidrags- och transfereringssystemen främjar just arbete. Det är arbetslinjen, inte bidragslinjen, som bygger Sverige starkt.

Att så många som möjligt arbetar är centralt för vårt nuvarande och framtida välstånd, men det är mer än så. Det är också en fråga om vilket samhälle vi vill ha. Sverige ska vara ett land där alla gör sin del. När det lönar sig att arbeta blir det också tydligt att det är rätt att anstränga sig för att skapa en bättre tillvaro för sig själv och för andra.

Det råder stora utmaningar med kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden samtidigt som fler personer än någonsin står utanför. Exempelvis behöver 410 000 personer anställas inom kommuner och regioner fram till 2031. Det är lika många som alla invånare i Dalarnas och Jämtlands län tillsammans. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande fungerar inte, och tre av fyra företag har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt är mer än 360 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vad gör då regeringen? Vi återupprättar arbetslinjen genom att sänka skatten för alla som arbetar, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Ansträngning och utbildning ska löna sig. Regeringen har tagit fram ett självförsörjningsmått för att få fram en rättvisande bild av hur många individer som, oavsett sysselsättningsgrad, faktiskt kan försörja sig själva. Syftet är att göra politiska reformer mer träffsäkra.

Vi ska bekämpa långtidsarbetslösheten med effektiva arbetsmarknadsinsatser och en fungerande utbildningsplikt. Stödet till personer som står långt från arbetsmarknaden med stora stödbehov stärks exempelvis med närmare en halv miljard kronor på tre år. Regeringen arbetar också med att genomföra en stor bidragsreform så att summan av olika bidrag aldrig får bli högre än lönen för arbete. Det ska även införas krav på heltidsaktiviteter motsvarande arbetsförmåga för att få fullt bidrag.

Vi vill förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom en effektiv arbetsförmedling som ansvarar för myndighetsutövning, kontroll och uppföljning samt bedömning av den arbetssökandes behov. Ett begränsat antal fristående aktörer tar helhetsansvar för att den arbetssökande ska få rätt insatser.

Vi utreder en modell för hur universitets och högskolors utbildningsutbud bättre kan möta arbetsmarknadens behov. Utredningen ska presenteras under våren 2025. Vi avsätter också medel till 11 000 nya utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux och satsningar på Jobbsprångets arbete med att erbjuda individuellt anpassad praktik för att möta företagens behov av rätt kompetens och arbetskraft.

Regeringen har reformerat arbetslöshetsförsäkringen till en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel. Vi säkerställer att taknivåerna och avtrappningen tydligt uppmuntrar till att komma tillbaka i arbete.

Vi har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta de olika utmaningar som finns i arbetslivet. En sådan utmaning är att alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. I detta sammanhang har även Arbetsmiljöverket en viktig roll. Arbetsmiljöverket har därför fått stora tillskott till sitt anslag under de senaste åren.

Det viktigaste för att säkerställa en bra arbetsmiljö är ett välfungerande förebyggande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Här har både Arbetsmiljöverket och parterna en viktig roll. Tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska råda på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöverket har också en central roll i att uppnå välfungerande arbetsmiljöer på den svenska arbetsmarknaden. Myndighetens arbete behöver därför vara välfungerande och effektivt. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller riskerar att dö eller skadas allvarligt.

I budgetpropositionen för 2025 tillför vi extra medel till Arbetsmiljöverket för en skärpt och effektivare tillsyn när det gäller allvarliga arbetsmiljörisker. Där ingår också att utveckla urvalet av vilka arbetsplatser som ska inspekteras för att tillsynen i större utsträckning ska riktas mot de arbetsplatser där riskerna är som allra störst. Regeringen gav tidigare i år en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag till regeringens nya arbetsmiljöstrategi för perioden 2026-2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor behöver ha bättre tillgång till information om enskilda personer och företag i sitt arbete mot de felaktiga utbetalningar som nu sker och framför allt mot arbetslivskriminaliteten. Det är därför viktigt med stärkta möjligheter att utbyta information.

Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta - hör och häpna - 100-150 miljarder kronor årligen. För att stoppa brottsligheten måste man komma åt de här pengarna. Systemet med arbetsgivardeklarationer behöver därför ses över för att minska skattefusk och arbetslivskriminalitet och stoppa felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Vi har tillsatt en utredning som gör en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Vi tar också krafttag mot arbetslivskriminaliteten. Regeringen har bland annat tillfört resurser för att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter så att de kan stoppa det bidragsfusk som i dag sker. Arbetsmiljöverket har fått utökade resurser för arbetet mot arbetslivskriminalitet. Utbetalningsmyndigheten har startat sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Regeringen tar till kraftfulla åtgärder för ökad tillväxt och fler arbetstillfällen och för att det ska löna sig att arbeta. Vi tror på varje människas inneboende kraft och vilja att delta i den så viktiga samhällsgemenskapen. Ingen ska lämnas utanför.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

Arbetslinjen är viktig, och alla som kan och vill ska arbeta. Vi svenskar lever allt längre, och det är en gåva. Men det innebär också att allt fler ska försörjas av oss som arbetar.

Arbetslinjen har aldrig varit viktigare, och det utanförskap som har bitit sig fast är mycket oroande. Över 1 miljon människor i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande, och kommunerna betalade förra året ut 10,4 miljarder i ekonomiskt bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så här kan vi inte ha det. Ingen människa ska lämnas i ett utanförskap. De som lever i ett utanförskap behöver mötas av rätt åtgärder för att komma in i arbete och ingå i samhällsgemenskapen.

Vad gör regeringen för att bryta utanförskapet?

Fru talman! Jag tackar Serkan Köse för replikerna.

Jag måste säga att Serkan Köse låter nöjd med den förra regeringens insatser. Ändå är det den här regeringen som har gjort de insatser som jag tidigare redogjorde för. Vi såg ett behov. Det fanns en stor frustration under den tid då vi satt i opposition och såg det här hända. Låt oss komma ihåg att det i snitt är 20 miljarder per år som har gått till bidragsfusk!

Jag vill också påminna Serkan Köse om att det var den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern som tog bort kravet på kollektivavtal. Detta skrevs in i januariöverenskommelsen, och det var en socialdemokratisk minister som tog bort kravet. Det behöver man säkert påminna om.

Angående minskade resurser till Arbetsförmedlingen hade vi i utskottet för bara någon vecka sedan besök av generaldirektören, som uttryckte att det med de resurser man har även finns medel som går tillbaka.

Via de förordningsändringar som vi nu gör har man utmärkta instrument för att förhindra brottslighet, fusk och så vidare. Jag måste tydliggöra att det är den här regeringen som offensivt arbetar mot bidragsfusk på alla nivåer. Över departement och ministrar tar vi ett gemensamt ansvar. Pengar ska gå till välfärden och inte ned i kriminellas fickor.

Fru talman! Jag tror att ledamoten Serkan Köse och jag är helt överens om att bidragsfusket måste stävjas. Som jag nämnde i mitt huvudanförande bedöms det uppgå till 20 miljarder, som skulle kunna användas i välfärden. Det kommer ju inte minst från Socialdemokraterna kritik som går ut på att det finns för lite pengar i välfärden, att man vill ha mer och att kommunerna är utsatta.

Det är förvånande att Socialdemokraterna inte var mer aktiva under sina åtta år. Även då var fusket väl känt. Det är sedan den här regeringen tillträdde som de massiva insatserna har kommit till stånd. Jag kan gärna upprepa dem igen för tydlighetens skull.

Vi har startat en utbetalningsmyndighet. Det kommer att ske ett informationsutbyte mellan myndigheterna. En uppgiftsskyldighet har kommit på plats och är ute på lagrådsremiss. Vi har förordningsförändringar som gör att Arbetsförmedlingen har lättare att tacka nej till att vissa personer eller olämpliga företag får ta del av nystartsjobben. Det sker en mängd olika saker. Vi har också en stor arbetslivskriminalitetssatsning med sju regionala center, och det finns arbetsmiljöinspektörer kopplade till dem. Vi gör enorma satsningar och genomför ett paradigmskifte på justitieområdet för att stävja det här. På frågan vad regeringen gör är svaret att dessa insatser är centrala.

Min fråga till ledamoten Serkan Köse blir: Varför tog inte den förra regeringen tag i det här, när man visste att fusket fanns inom just de här delarna? Varför kom inget till stånd? Det är nu på våra två år som det har skett. Ni hade åtta år på er men genomförde inte det som krävs.

Fru talman! Vi debatterar i dag AU10, Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar. Jag inleder med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på att granskningen omfattar åren 2017-2022, alltså i huvudsak då den förra regeringen satt i regeringsställning.

I november 2023 publicerade Riksrevisionen sin granskning Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens kontrollarbete kan effektiviseras och att regeringen utformat de subventionerade anställningarna, särskilt nystartsjobb, på ett sätt som kan medföra risker för missbruk.

Riksrevisionen konstaterar också att i Sverige utgör subventionerade anställningar i ett internationellt perspektiv en stor del av arbetsmarknadspolitiken. Årligen betalas 18 miljarder kronor ut, och ungefär 150 000 personer har just en sådan anställning. Studier visar att åtgärderna har positiva arbetsmarknadseffekter, men även att det finns hög risk för felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen granskar i sin rapport om Arbetsförmedlingens kontrollarbete är effektivt och om regeringens styrning av dessa anställningar motverkar felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen säkerställer att riskerna i nystartsjobben motsvaras av anpassade krav på kontroller. Man rekommenderar vidare en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal så att goda anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetald ersättning på ett effektivt sätt.

Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning och svarar att kontrollnivån har höjts i och med de ändringar som gjorts i ett antal förordningar, bland annat i förordningen om stöd för nystartsjobb. I och med dessa förordningsändringar har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare ökat.

Regeringen har dessutom angett som mål för Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet att myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas.

Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten, som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom dataanalys och granskningar, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar.

Regeringen lämnade i mars en proposition till riksdagen med ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag.

Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen har också beslutat att sänka subventionsnivån för nystartsjobb från och med den 1 januari 2024.

Den 21 december 2023 beslutade regeringen om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.

Vad gäller Arbetsförmedlingens åtgärder är arbetet mot felaktiga utbetalningar prioriterade i myndighetens verksamhetsplan för 2024. Inom arbetsgivarkontrollen görs cirka fyra miljoner automatiska kontroller årligen. Fram till slutet av 2022 fanns det större begränsningar i regelverket för vilka åtgärder Arbetsförmedlingen kunde vidta för att neka beslut och stoppa utbetalningar avseende lönestöd. Arbetsförmedlingen deltar bland annat i ett samarbete med Utbetalningsmyndigheten där de både kommer att ta emot och dela med sig av underrättelser som ska förhindra felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Den kriminella ekonomin omsätter hela 150 miljarder, och bidragsfusket och de felaktiga utbetalningarna bedöms uppgå till 20 miljarder kronor per år. Men det kan vara en grov underskattning. Bidragsbrotten har ökat med 133 procent på några år. Det är ett allvarligt problem att många miljarder varje år försvinner från välfärden. Det är pengar som hade kunnat användas för att få ordning på tryggheten i Sverige och förbättra kvaliteten i skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Kraftfulla insatser för att skapa effektivitet, motverka fusk och felaktiga utbetalningar sker nu från regeringens sida, och regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder om behovet finns.

Fru talman! Nu svarade Patrik Lundqvist inte på min fråga. Den handlade om vad Socialdemokraterna gjorde i regeringsställning under åtta år. Det var mycket nutid som Patrik Lundqvist hänvisade till.

Vi har brist på skyddsombud, som har nämnts flera gånger. Samtidigt får skyddsombud, som har ett stort intresse för dessa frågor, ett stort kunnande.

I denna kammare finns det två ledamöter som har 10 års erfarenhet av att vara skyddsombud och 25 år inom byggbranschen. På grund av medlemskap i Sverigedemokraterna fick de dock inte vara skyddsombud längre. Detta är ganska vanligt förekommande; även kristdemokrater har blivit avstängda från sitt uppdrag på grund av att de inte haft rätt partitillhörighet.

I dag har vi stora brister. Jag talar om människor som har gedigen erfarenhet och kunskap och som är utbildade. Ändå får de inte utföra sitt uppdrag. Vi pratar allihop om att vi måste få fler skyddsombud, och så bromsar partitillhörigheten.

Hur ser ledamoten på att personer som vill vara skyddsombud och skulle vara bra sådana tack vare lång erfarenhet utestängs på grund av partitillhörighet?