Riksflödet
Logga in
Svarade Elin Söderberg i en replik ·

Helena Storckenfeldt (M) om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

Helena Storckenfeldt (M) svarade Elin Söderberg i en replik om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen i debatten ”Protokoll 2024/25:10 Onsdagen den 25 september” den 25 sep 2024.

Elin SöderbergMP· i en replikDet var några saker i Helena Storckenfeldts anförande som jag vill stanna upp vid. Det första är den historiska tillbakablicken. Sverige har ökat, fördubblat, sitt bnp samtidigt som utsläppen har minskat. Den här…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Målet med klimatpolitiken måste vara att både minska Sveriges utsläpp och uppmuntra andra länder att höja sina ambitioner. Den som har hört mig i tidigare debatter vet att jag brukar framhålla vikten av att se klimatfrågan utifrån ett globalt perspektiv i stället för att stirra sig blind på vad som sker enbart på svensk mark. Klimatfrågan är global. Därför måste även lösningarna vara det. Sverige är och ska fortsatt vara ett grönt föregångsland - inte för att det känns bra för stunden utan för att vi genom praktisk handling ska visa för världen vad som är möjligt och få fler att vilja följa efter.

Herr talman! Eftersom klimatomställningen är vår tids stora utmaning måste effekt och resultat få stå i fokus. Ska vi klara omställningen förutsätter det ett konkurrenskraftigt näringsliv, mycket mer ren el och en acceptans för klimatpolitiken.

Den här frågan är inte enkel. Det räcker inte med de mest bekväma åtgärderna som kanske låter slagkraftiga och känns bra i magen. Tyvärr finns det ingen quickfix, och det räcker heller inte att Sverige ensamt ställer om. Däremot är det värt att belysa den resa som Sverige har gjort.

Sveriges bnp har ungefär fördubblats sedan 1990-talet, samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser har minskat med över en tredjedel. För varje krona av vår bnp genereras alltså bara en sjättedel så mycket växthusgaser som för tre decennier sedan. Vi har anledning att med stolthet peka på hur Sverige har kunnat förena minskade utsläpp med ett gott ekonomiskt välstånd.

Herr talman! Det är tydligt: Lösningen har aldrig varit att minska tillväxt eller mänsklig aktivitet. Lösningen har aldrig varit att stänga ned. Det har varit att ställa om, att skapa förutsättningar för näringsliv och individ att på ett kostnadseffektivt sätt ändra metoder som skadar vår levnadsmiljö.

EU Emission Trading System, eller ETS, är ett system för utsläppsrätter inom just EU-området. Systemet går ut på att begränsa rättigheten att släppa ut till ett antal utsläppsrätter som aktörerna inom systemet sedan kan handla eller byta med varandra.

I praktiken innebär det att det finns en konkret plan för att minska utsläpp som baseras på marknadens kraft att styra. Priset går successivt upp, och incitamenten att ställa om blir för varje år större och större. Det är klimatpolitik när den är som bäst. Politiken sätter ramarna, och företagen beslutar om åtgärderna.

Herr talman! EU ETS anses vara det mest kostnadseffektiva systemet i världen för att minska utsläpp och trycka omställningen i rätt riktning. Utsläpp av växthusgaser har tidigare varit gratis trots de stora konsekvenserna. Klimatförändringarna är påtagliga, och det är viktigt att vi nu ställer om. Moderaterna har länge varit för en prissättning av utsläpp, och sedan en tid tillbaka har vi det på plats inom EU-området. Det här betänkandet handlar om ett nytt ETS-system som även inkluderar utsläpp från bland annat byggnader och vägtransporter.

EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Det är inom Europeiska unionen som Sveriges bindande klimatmål och regelverk för den gröna omställningen fastställs. Det är inom EU som vi enas om styrmedel som effektivt fördelar klimatansvar mellan medlemsstater. Det är inom EU som Sverige gör sina klimatåtaganden gentemot Parisavtalet. Den mest effektiva svenska klimatpolitiken är den gemensamma och övergripande som vi tillsammans utformar med övriga medlemsstater inom EU.

Men kraften i EU handlar inte bara om vilka utsläppsminskningar som vi åstadkommer här utan också om den normativa makt som EU besitter och om hur vi lyckas sätta standarder i världen. När 450 miljoner européer ställer om gör det global skillnad.

Herr talman! Moderaternas syn på klimat-, energi- och miljöfrågorna präglas av teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför och nå klimatmålen.

Tekniken finns. Det är möjligt. När andra länder bygger nya kolkraftverk och ökar sina utsläpp måste vi visa på alternativet. Den gröna omställningen måste vara en konkurrensfördel, som gynnar tillväxten i landet och skapar jobb och välstånd. Att ställa om till fossilfritt ska vara eftersträvansvärt.

Herr talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Låt oss göra det igen!

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Storckenfeldt talade i slutet av sitt anförande vackert om vikten av att tro på tekniska möjligheter och innovation. Där kan jag från Socialdemokraternas sida säga att vi verkligen delar ambitionen att stå upp för en transition inom industri och övriga sektorer för att man ska lyckas med detta.

Men det som efterfrågas från miljörörelsen, svenska folket och myndigheter just nu, och också från EU-nivå och EU:s klimatpolitiska råd, är en tydlighet om hur regeringen avser att leda klimatomställningen. Det handlar inte om fromma förhoppningar eller en tilltro. Det handlar om lagstiftning, budget och pengar. Det är den delen där det är regeringens uppgift att agera.

Nu tillhör inte ledamoten Storckenfeldt regeringen, men ändå det viktigaste och största partiet i regeringen. Det är viktigt att höra: Hur avser Moderaterna att agera för att vi äntligen ska få till styrmedelsutredningen, som klimatministern och övriga regeringen ständigt hänvisar till?

Vi upplever en frustration i att all kritik under mandatperioden har bemötts med: Det kommer snart! Snart kommer det en budget som levererar, snart kommer det en klimathandlingsplan som levererar, eller snart kommer det en styrmedelsutredning som levererar.

Vi kan inte hela tiden skjuta politiken framför oss. Jag undrar om ledamoten Storckenfeldt håller med om detta.

Herr talman! Jytte Guteland lyfter fram många bra poänger. Mitt svar tillbaka till Jytte Guteland blir väl: Det kommer snart!

Jag tillhör, precis som ledamoten sa, inte regeringen. Jag kan inte säga vad som pågår i korridorerna i Rosenbad eller på departementet. Jag vet bara att bollen är i rullning. Det kommer att finnas en styrmedelsutredning på plats snart.

Det är viktigt att vi också tittar på budgeten och klimathandlingsplanen. Där har vi en plan för att nå de långsiktiga målen med en klimathandlingsplan som ser till att vi tar oss hela vägen till nettonoll år 2045. Nu har vi dessutom en budget som ser till att vi når våra kortsiktiga mål till år 2030.

Vi har systemen på plats. Allting är inte perfekt. Det är väldigt sällan som allting är perfekt inom politiken. Vi är människor som sitter här och tycker och tänker saker och som ska representera våra olika partier och våra väljare.

Grunden är ändå att vi har en budget som når målen till 2030. Vi har en klimathandlingsplan som når målen till 2045. Vi har otroligt många satsningar. Det är många som Socialdemokraterna var med och startade under sin tid vid makten. Klimatklivet, Industriklivet och de sakerna är bra. Dem fortsätter vi att satsa på.

Det vi gör är att vi riktar om till att väga upp där Socialdemokraterna verkligen inte har presterat under sin tid vid makten. Det handlar om att se till så att elektrifieringen blir möjlig och att vi har tillräckligt mycket baskraft i systemet.

De sakerna försöker vi nu bygga upp under vår tid vid makten. Jag hoppas att Jytte Guteland har möjlighet att sätta sig in i det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Herr talman! Jag vill till ledamoten Storckenfeldt säga att all vilja finns från Socialdemokraterna att vara behjälpliga med energipolitiken och också klimatpolitiken.

Moderaterna har valt att sätta sig i knät på bland annat Sverigedemokraterna. Jag tror att opinionssiffrorna för Moderaterna talar om att svenska folket inte ser tydligheten i bland annat klimatpolitiken med det politiska upplägg och det regeringsupplägg som Moderaterna har valt.

I stället för att samarbeta med partier som Socialdemokraterna i klimatfrågorna väljer man en mer skeptisk hållning. Det är också det som vi ser nu. Det är inte så att underbetygen gäller den förra regeringen, utan det är lite grann som: Den som sa det, var det. Det är faktiskt den här regeringen som har bekymmer med att leverera. Vi ser att nyindustrialiseringen stannar av. Vi upplever att många företag ser en politisk otydlighet just nu. Klimatpolitiska rådet hänvisar till att klimathandlingsplanen inte levererar.

Regeringen hänvisar hela tiden till mantrat "snart kommer", och det verkar vara en strategi för att skjuta upp klimatpolitiken så att den hamnar i vårt knä när vi tar över regeringsmakten. Det tycker vi är oansvarigt.

Vi ser också att det finns kritik på EU-nivå när det gäller att Sverige inte längre tar den ledande rollen. Alla medlemsländer får kritik. Det fanns en stor skepsis inför det svenska ordförandeskapet. Min fråga är därför: När kommer styrmedelsutredningen så att vi får svar när det gäller någon av dessa uppskjutna politiska pamfletter?

Herr talman! Jag blir lite bekymrad när Jytte Guteland försöker få det att verka som att den här regeringen inte gör någonting när det kommer till just klimatpolitiken.

Först och främst gäller det Sveriges ordförandeskap i EU. Det var ju vi, den borgerliga regeringen, som såg till att Fit for 55 blev verklighet. Där har vi varit drivande i att se till att det faktiskt kom på plats. Vi har också varit drivande i att se till att fler områden inkluderas i de olika ETS-systemen. Där är det moderater som har stått längst fram för att se till att sjöfarten inkluderas, och i just detta har min kollega Jörgen Warborn från Halland varit otroligt drivande.

Det är extremt verklighetsfrånvänt att säga att moderater inte skulle bry sig om klimatpolitiken vare sig på EU-nivå eller nationellt. Här har vi en budget som vi nyligen har lagt fram där vi höjer reduktionsplikten och ser till att nå klimatmålen.

När det kommer till olika överenskommelser kan jag inte vara tydlig nog när jag säger att ingen vet vad Socialdemokraterna tycker i energipolitiken. Jag hade mycket gärna samarbetat med Socialdemokraterna när det kommer till energipolitiken. Problemet är bara att det inte går, för ingen vet vad Socialdemokraterna tycker i kärnkraftsfrågan. Där är vi överens; det är en stor del av det vi bygger vår energipolitik på. Vi är överens om just kärnkraftsfrågan. Jag, som kommer från ett kärnkraftslän, är mycket medveten om hur det såg ut innan vi gick över från en alliansregering till en S-ledd regering. Där fanns planer på nya reaktorer på Ringhalsområdet, men så fort vi bytte till en S-ledd regering rev man upp dessa planer.

Det hela är alltför oklart för att man ska kunna sätta sig ned vid ett bord med Socialdemokraterna och komma överens om någonting. Energipolitiken är alldeles för viktig för klimatpolitiken för att man ska göra något sådant.

(Applåder)

Herr talman! Det var några saker i Helena Storckenfeldts anförande som jag vill stanna upp vid.

Det första är den historiska tillbakablicken. Sverige har ökat, fördubblat, sitt bnp samtidigt som utsläppen har minskat. Den här historiska tillbakablicken handlar i stor utsträckning om en period då Miljöpartiet satt i regeringen med Socialdemokraterna. Det har aldrig handlat om att stänga ned; det handlar om att ställa om. Det är precis vad Miljöpartiet har arbetat för att åstadkomma.

Det handlar om en samhällsomställning där vi får en stark ekonomisk utveckling, stärker svensk konkurrenskraft och samtidigt kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser så att vi kan skydda befolkningen från de allvarligaste riskerna med klimatförändringarna.

Men det är inte den här historiska positiva utvecklingen, som vi har haft i Sverige, som den moderatledda regeringen har tagit vidare och fortsatt med. I stället har den nuvarande regeringen genomdrivit reform efter reform som kraftfullt har ökat utsläppen av växthusgaser. Man har effektivt jobbat med att göra det fossila billigare medan det förnybara har blivit dyrare.

De ekonomiska stimulanserna behöver givetvis bidra till att tvärtom se till att det blir lätt att göra rätt och svårare att göra sådant som släpper ut och skadar samhället.

Min fråga till Helena Storckenfeldt är därför: Är Helena Storckenfeldt beredd att i stället jobba med att dra lärdom av den historiska utveckling som Miljöpartiet har bidragit till och börja utveckla en egen klimatpolitik som kan få ned utsläppen av växthusgaser?

Herr talman! Jag nämnde i det tidigare replikskiftet att bland annat Klimatklivet och Industriklivet är saker som den tidigare S-ledda regeringen förde fram och som vi har fortsatt med. Där har vi bra saker, och därför fortsätter vi med dem.

Däremot leder vi en regering som har en annan syn på hur vi ska behandla hushållen och företagen. Vi anser att klimatomställningen inte går att åstadkomma om vi inte också visar på sambandet mellan just minskade utsläpp och ökad tillväxt.

Det här är någonting som vi lyckades med under alliansregeringen. Vi har Miljöpartiet att tacka för mycket av klimatpolitiken som har sänkt utsläppen de senaste tio åren, men just sambandet mellan tillväxt och minskade utsläpp var det alliansregeringen som var först med att visa. Det är det som vi måste komma tillbaka till.

När vi blickar ut i världen och ser vilka som är de absolut största utsläpparna ser vi att det inte är Sverige, utan det är länder som är mycket mer beroende av att öka sin tillväxt. Det finns otroligt många exempel på länder som inte kommer att vara villiga att offra sin tillväxt till förmån för att ställa om. Där har vi ett faktum som vi från Sverige måste utgå ifrån.

Jag blir frustrerad när jag pratar med Miljöpartiet om klimatpolitiken, för här har vi ett parti som dessutom förespråkar klimatdiktatur. Miljöpartiet har företrädare som har förespråkat detta; det stämmer. Det oroar mig ordentligt, för inte heller demokrati är någonting som den här regeringen är villig att bli av med.

Herr talman! Jag vill å det starkaste göra en markering här. Helena Storckenfeldt påstår att Miljöpartiet skulle förespråka diktatur. Det är under all kritik. Jag hoppas verkligen att vi kan hålla debatten på en högre nivå än att klistra på varandra fullständigt falska påståenden. Miljöpartiet är en stark förespråkare för demokrati i Sverige och i världen och har så alltid varit - punkt.

För att återgå till debattens kärna: Helena Storckenfeldt lyfte i sitt anförande fram att politiken sätter ramarna och att företagen tar fram lösningarna. Jag skulle säga att det är en del av förklaringen. Miljöpartiet har tillsammans med många andra partier drivit fram väldigt bra politik i EU och nationellt för att sätta ramar. Vi ser också att svenska företag jobbar aktivt för att komma på och ta fram lösningar och att detta har varit framgångsrikt.

Vi har också från Miljöpartiets sida jobbat aktivt med att skapa samhällsförutsättningar för omställningen. Genom till exempel Industriklivet och Klimatklivet, som Helena Storckenfeldt nämner, har vi bidragit till att skapa förutsättningar i samhället för att näringslivet ska kunna använda innovationer, göra investeringar och få omställningen att rulla igång - utöver att politiken har satt ramarna.

Det gäller industriområdet, där ETS 1 har funnits under lång tid. Men ETS 2, som vi diskuterar i dag, rör transportsektorn. Där har Miljöpartiet jobbat med att sätta ramar och se till att näringslivet kan ta fram lösningar. Det har gällt biodrivmedel, elektrifiering och så vidare. Men vi har också jobbat med att skapa förutsättningar - att se till att det finns kollektivtrafik, se till att det finns en bättre järnväg och se till att planera stadsmiljöer så att man kan resa hållbart.

Moderaterna har genomfört reform efter reform som försämrar dessa förutsättningar för omställning. Det är jag kritisk till.

Herr talman! Jag måste såklart komma tillbaka till frågan om diktatur. Det räcker med att googla för att se att Miljöpartiet har haft företrädare som har förespråkat att klimatet ska vara överställt allt annat. Klimatet är otroligt viktigt. Det är otroligt viktigt att vi ser till att få till den ordentliga gröna omställningen och att den genomsyrar alla delar av samhället. Men att ställa det över alla andra områden ser inte jag som ett alternativ.

En statsbudget har begränsat med pengar. Ett politikområde måste också ses i perspektivet av de andra. Här i Sveriges riksdag har vi ett ansvar att se till våra väljare - Sveriges befolkning - och se till att vi fattar kloka beslut som också går hand i hand med andra beslut. Miljöpartiet har dock företrädare som har förespråkat saker som klimatdiktatur, och det är problematiskt.

Herr talman! Jag vill att vi ska se klimatfrågan i ett större perspektiv - dels globalt, dels hur den påverkar andra områden. Elin nämnde infrastruktursatsningar. Titta bara på den här budgeten, budgetpropositionen för 2025, och vilka infrastruktursatsningar vi gör där! Detta är enormt. Det är också någonting som vi äntligen tar tag i. Vi har haft enorma infrastrukturunderskott och underhållsunderskott. Nu lägger vi tillräckligt mycket pengar men samtidigt bara så mycket som myndigheterna faktiskt klarar av att hantera. Det är någonting som inte har gjorts på väldigt lång tid.

Vi satsar på infrastrukturen. Vi ser också till att vi når klimatmålen genom flera andra satsningar.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.