Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för att jag har valt att lyfta in endast nettonollmålet till 2045 och ESR-målet till 2030 i överenskommelser mellan Tidöpartierna.

Sverige bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Regeringen är fast besluten att Sverige ska uppfylla sin del av EU:s klimatmål och nå hela vägen ned till nettonollutsläpp senast år 2045.

EU:s klimatpolitik har genom den europeiska gröna given tagit fram den breda ramen för Sveriges klimatomställning. EU:s lagstiftningspaket, Fit for 55, styr mot snabbt minskade utsläpp till 2030. Att EU nu agerar så kraftfullt mot klimatkrisen innebär att Sveriges klimatpolitik i större utsträckning regleras på EU-nivå.

Miljömålsberedningen kommer därför att få i uppdrag att se över utformningen av våra nationella etappmål för 2030 så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Beredningen kommer också att se över etappmålet för inrikes transporter. Etappmålen är viktiga kontrollstationer för att nå hela vägen ned till nettonollutsläpp senast år 2045 och nettominus därefter.

Regeringen anser att fokus i det kommande ramverket inom EU bör riktas mot kostnadseffektiva styrmedel som exempelvis handel med utsläppsrätter och att nationella åtgärder i första hand ska fokusera på att skapa rätt förutsättningar för omställningen.

Förra veckan lämnade regeringen budgetpropositionen för år 2025 till riksdagen. Sammantaget innebär de samlade förslagen i budgeten att ESR-åtagandet för 2030 beräknas nås. Det finns dock osäkerheter kopplat till drivmedelsanvändning och utvecklingen i LULUCF-sektorn.

Regeringen avser också att tillsätta en bred utredning i syfte att utforma styrmedel som kan bidra till att Sveriges EU-åtaganden nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt samtidigt som orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv undviks.

I grunden handlar det om att el och effekt ska finnas på plats i tillräcklig omfattning, om att tillståndsprocesser effektiviseras, om infrastruktur för såväl CCS och bio-CCS som elbilar samt om att kompetens för omställningen finns. Regeringen har tagit stora kliv för att bygga ut vår fossilfria elproduktion för att få till en elektrifiering av samhället, exempelvis med ny kärnkraft och förslag till ökade incitament för kommuner att medverka till mer landbaserad vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens utgångspunkt för klimatpolitiken är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder med störst effekt för konkreta utsläppsminskningar. Klimatpolitiken ska värna om företagens konkurrenskraft och hushållens ekonomi, och den ska vara rättvis och grunda sig i en bred acceptans hos den svenska befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ledamoten Söderberg har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för att jag har valt att lyfta in nettonollmålet till 2045 och ESR-åtagandet till 2030 i min överenskommelse med de andra Tidöpartierna i det vi kallar Tidö klimat.

Svaret på frågan är att skälen som ligger till grund för att detta har gjorts - att vi lyfter upp Sveriges klimatmål nettonoll senast 2045 och ESR-åtagandet till 2030 - är att EU nu agerar så pass kraftfullt mot klimatkrisen att Sveriges klimatpolitik i större utsträckning regleras på EU-nivå.

Detta medför att regeringen anser att fokus i det kommande ramverket inom EU bör riktas mot kostnadseffektiva styrmedel, exempelvis handel med utsläppsrätter, och att nationella åtgärder i Sverige - Sveriges nationella klimatpolitik - behöver fokusera på att skapa förutsättningar för klimatomställning.

Det finns ingen som med lag kommer att kunna piskas till att producera rent stål om det inte finns el till det rena stålet. Det finns ingen klimatvänlig verksamhet som kommer att kunna bedriva en ren verksamhet utan ett tillstånd för att få bedriva sin verksamhet eller utan en effektiv tillståndsprocess. Det finns ingen i hela vårt avlånga land som kan köra elbil om inte laddinfrastrukturen finns och går att lita på, och det finns ingen kommun och inget företag i hela vårt samhälle som kan rekrytera folk utan att kompetensen finns på plats i och med att regeringen har utvecklat en sådan sak som batteriutbildningar på våra universitet.

Det här är det som regeringen menar att vi behöver diskutera när det gäller Sveriges nationella klimatpolitik. Vi kan stå här och ha sifferbingo om olika mål i hur många månader som helst. Jag kommer säkerligen att ha flera debatter med Miljöpartiets ledamöter, som är så oerhört intresserade av exakt de här målen.

Vi har 16 nationella miljökvalitetsmål i Sverige. Vi har utöver det olika klimatmål som rör vårt nationella klimatarbete. Vi har ESR-åtaganden till 2030, inrikes transportmål, etappmål till 2040, 2045-mål och därefter nettominus. Sedan har vi ytterligare mål i EU. Vi har LULUCF, ESR- och ETS-arbetet. Det är ett väldigt extensivt målarbete som har gjorts. Det är jättebra - väl arbetat, inte minst av Miljöpartiet!

Men vi behöver också diskutera hur vi når de målen, och det är där det de facto också blir politik. Vi kan prata om målen, och då kan jag vara ännu tydligare och fokusera ännu mer på att regeringen väljer att lyfta upp dessa två mål i vår överenskommelse med de andra Tidöpartierna eftersom vi ser att det är fokus på förutsättningar som behöver ligga till grund för det nationella klimatarbetet. På EU-nivå tas just nu väldigt kraftiga steg med olika styrmedel som är väldigt kostnadseffektiva, inte minst utsläppshandel.

Ska vi diskutera historiebeskrivningen, herr talman, kan jag påpeka att när vi fattade beslut om nationella mål i Sverige stod inte minst jag som företrädare för Liberalerna - jag hade då inte blivit riksdagsledamot - och engagerade mig aktivt för utsläppshandel på EU-nivå. Vi måste ha kostnadseffektiva styrmedel som regleras gemensamt i EU, eftersom vi har en inre marknad. Om företagen ska ha stabila villkor att arbeta efter är det bra om vi gör det här på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan stå och ha en diskussion om alla de olika mål som Sverige ska arbeta efter, om vilka som ska ligga i fokus, om hur vi ska hantera eventuella underskott i LULUCF gentemot överskott i ESR och om hur ETS-flexen gentemot ESR ska hanteras, men jag tror inte att svenska folket bryr sig om det. Svenska folket bryr sig dock extremt mycket om hur vi ska ge hela vårt avlånga land förutsättningar att lyckas med klimatomställningen, och då är svaret på frågorna kompetens, infrastruktur, tillståndsprocesser och el.

Herr talman! Jag påpekar då återigen att vi står här i en interpellationsdebatt som handlar om vilka skäl som ligger till grund för att regeringen har valt att lyfta in ESR-målet till 2030 och Sveriges klimatmål om nettonoll till 2045 i vår Tidööverenskommelse. Vi står inte här i en interpellationsdebatt om LULUCF-sektorn.

Men jag diskuterar jättegärna LULUCF-sektorn, och vi kan väl då börja med att diskutera hur underskottet såg ut under tidigare regeringar. Är det här ett miljömål som Sverige var på väg att nå med råge innan den hemska högerregeringen kom och förstörde allt? Eller är det kanske så att Sverige har en väldigt stor skogsindustri och tillsammans med Finland ett unikt LULUCF-åtagande som gör att det är en partiöverskridande parlamentarisk utmaning hur vi ska klara av svensk skogspolitik? Det vore fantastiskt om Miljöpartiet kunde ägna sig åt den typen av beskrivning av den här ganska stora frågan i stället för att utmåla den på det sätt som man väljer att göra i dag.

Men absolut - låt oss underhålla oss med lite målbingo, eftersom det som verkar vara i fokus för denna debatt inte är hur vi ska nå klimatmål utan vilka mål som finns och hur dessa mål fungerar, herr talman. Ledamoten säger att regeringen fokuserar på två av målen men att vi enligt lag inte ska göra det utan måste fokusera på alla mål.

Jag kan bekräfta att regeringen följer ramverket och alla de grunder som har lagts. Vi har en himla massa nationella mål som regeringen arbetar för att nå. Vi skriver i vår budget hur vi ligger i förhållande till alla dessa olika nationella mål.

Skälet till att regeringen väljer att särskilt lyfta in Sveriges nettonollmål till 2045 och ESR-målet till 2030 är helt enkelt att vi ser att EU agerar väldigt kraftfullt mot klimatkrisen med olika mål och effektiva styrmedel, såsom utsläppshandel och en gemensamt reglerad politik för att minska utsläppen från flyget. Det påverkar vad vi bedriver för nationell politik, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här regeringen väljer att lägga krutet där det ska läggas. Vi ser till att elen finns för klimatomställningen, både från vindkraften och från kärnkraften. Vi ser till att tillståndsprocesserna inte tar åratal och därmed saktar ned och sätter käppar i hjulet för den omställning som näringslivet är så hungrigt på att förverkliga. Vi ser till att all den kompetens som krävs för klimatomställningen finns i hela vårt avlånga land, i varje kommun som behöver anställa någon som ska arbeta med klimatanpassningsåtgärder eller omställning. Vi ser också till att infrastrukturen fungerar. Det gör vi genom historiska satsningar, inte minst på järnvägs- och väginfrastruktur men också på exempelvis laddinfrastruktur och infrastruktur för CCS.

Det är så man lägger grunden för den nationella klimatpolitiken. Det låter säkert mer ambitiöst med Miljöpartiets fokus på vilka mål som ska finnas. Hade det varit en tävling om vem som satt upp flest mål hade Miljöpartiet vunnit med råge. Men om man diskuterar vad som ska ligga till grund för att omställningen ska fungera handlar det om sådant som baskraft och effekt. Vad kan vi ge industrin när den vill få bort det fossila och få in det eldrivna och elektrifiera på riktigt?

Jag får självklart stå här och tala om mål. Vi kan tala om hur ESR-sektorns måluppfyllnad ser ut, eller hur våra 16 miljökvalitetsmål ser ut. Men det är än viktigare att diskutera den politik som ska ligga till grund för måluppfyllelsen. Det anser i varje fall regeringen.

Vi är väldigt positiva till att vi nu tillsammans i EU tar ett ordentligt grepp med inte minst utsläppshandel för att minska Europas utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag noterar att ledamoten väljer att inte nämna hur det såg ut med potentialen att nå LULUCF-åtaganden under tidigare regeringar. Det gäller om det är den här regeringen som har påverkat de stora underskott som finns i LULUCF-åtagandena, eller om det faktiskt rör sig om att minskad skoglig tillväxt, klimatförändringar, invasiva arter och ett unikt högt åtagande som ligger på Sverige gör att det är en svår fråga.

Detta är en fråga som just nu alla partier hanterar i en parlamentarisk utredning och som man tittar på hur man ska klara av. Det hade varit en mer önskvärd debatt att tala om det, om det nu var så att interpellationen handlat om LULUCF, vilket den inte gör. Den fråga jag har fått är: Varför väljer regeringen att lyfta fram ESR-sektorn och Sveriges klimatmål för nettonoll år 2045?

Herr talman! Ledamoten valde även att säga att regeringen inte har gjort någonting för att minska utsläppen från jordbruket. Den bilden vill jag tydligt motsätta mig genom att visa på ett nytt initiativ som regeringen har tagit och annonserat i vår budget för 2025 och som kallas för Kväveklivet.

Här tänker jag att Miljöpartiet kanske kan känna lite glädje över att jag bygger vidare på namn som tidigare regeringar kommit på, såsom Industriklivet och Klimatklivet. Vi har nu annonserat Kväveklivet där 100 miljoner de kommande åren kommer att finnas att tillgå årligen för stöd. Det kan till exempel gälla olika moderniseringar av verktyg man använder som kan minska gödselanvändningen, effektivisera den och på så sätt minska utsläppen för jordbruket. Man kan genomföra olika insatser som minskar ammoniakutsläppen.

Det pågår ett mycket aktivt arbete med att även jordbruket ska dra sitt strå till stacken. Men det är klart att det i grund och botten handlar om transportfrågan. Sveriges största potential ligger i transportfrågan. Regeringen arbetar väldigt aktivt för att minska utsläppen från transportsektorn med en ny reduktionsplikt med el inkluderat men också med den elektrifiering som pågår på bred front inte minst genom vår nya elbilspremie, som också annonserades i regeringsförklaringen.

Det pågår ett väldigt aktivt arbete. Jag ser fram mot att diskutera det vidare med Miljöpartiet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.