David Josefsson

Fru talman! Bostadsbrist, låg rörlighet och ett byggande som inte motsvarar det människor efterfrågar är återkommande problem när man diskuterar den svenska bostadsmarknaden. En strukturell hemlöshet som har bitit sig fast i grupper som har svårt att etablera sig är en annan återkommande beskrivning.

I valet 2022 fick vi väljarnas förtroende att få ordning på Sverige. Steg för steg arbetar därför den moderatledda regeringen för att åter få också bostadsmarknaden att fungera. Vi driver reformer för att minska regelkrångel, och vi kortar ledtider och ökar den byggbara marken. Vi höjer tryggheten i våra bostadsområden genom att göra det enklare att vräka kriminella och stärka arbetet med platssamverkan. Vi har också gett polisen nya verktyg som vistelseförbud och säkerhetszoner.

Vi stärker hyresrättens ställning och gör regelverket mer funktionellt genom att återställa presumtionshyressystemet och införa en ny privatuthyrningslag. Och kanske viktigast av allt: När såväl den strukturella som sociala hemlösheten ökar genomför vi kraftfulla reformer för att stärka och stödja de hushåll som står längst från bostadsmarknaden.

Fru talman! Fokus för den här regeringen har varit att skydda och stärka hushållens ekonomi i en orolig omvärld. Vi har sänkt skatten mest för dem som tjänar minst. Sänkningarna av matmomsen och drivmedelsskatter spelar störst roll för dem med minst marginaler.

Men regeringen har också gett kommunerna nya verktyg att arbeta med social bostadspolitik och arbeta mot vräkningar. Vi har stärkt kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och med en helt ny socialtjänstlag dessutom gett kommunerna nya verktyg att arbeta förebyggande.

I dag kommer vi i den här kammaren också att fatta beslut om att införa obligatoriska kommunala hyresgarantier för hushåll som annars har haft svårt att ordna en hyresrätt. En kommunal hyresgaranti är, förenklat, ett borgensåtagande en kommun gör för att ett hushåll ska kunna teckna ett hyreskontrakt på en bostad.

Fru talman! Möjligheten till kommunala hyresgarantier finns redan, men som konstateras i betänkandet är det något som inte har utnyttjats i någon större utsträckning av Sveriges kommuner. Ett skäl kan vara att det har varit frivilligt. Därför, menar vi, bör kommunerna under vissa förutsättningar vara skyldiga att tillhandahålla garantier.

Fru talman! Det finns en växande grupp människor i vårt land som har egen försörjning men som ändå har det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, exempelvis för att man inte får sin försörjning från en fast anställning utan genom timanställningar eller andra tidsbegränsade jobb.

Dessa människor hamnar i dag i ett moment 22. Eftersom de har en inkomst är de inte i behov av försörjningsstöd eller andra insatser från socialtjänsten. Samtidigt är hyresvärdar osäkra på om dessa människor har möjlighet att stadigvarande betala sin hyra och är därför tveksamma till att hyra ut. I stället hänvisas de till osäkra andrahandskontrakt eller till att vara inneboende.

Fru talman! Det finns aktörer i civilsamhället och i den idéburna sektorn, exempelvis Stockholms Stadsmissions bobyrå, som på eget initiativ går emellan och gentemot hyresvärden tar över ansvaret för att hyran kommer in. På så sätt överlappas det moment 22 som uppstår mellan hyresgäst och hyresvärd.

Civilsamhället gör fantastiska insatser. Men det är också rimligt att det offentliga tar sitt ansvar, och en kommunal hyresgaranti är ett annat sätt att undanröja detta moment 22.

Fru talman! Det är viktigt att poängtera att en kommunal hyresgaranti inte ska inskränka kommunernas skyldigheter enligt socialtjänstlagen. Detta är alltså ett verktyg för kommunerna att arbeta med en social bostadsförsörjning, inte en ersättning för insatser som socialtjänsten redan gör.

Med hemlöshet och osäkra boendeförhållanden uppstår givetvis även andra sociala problem. Att tidigt ge människor möjlighet till en egen bostad kommer i många fall också att förebygga andra problem.

Kommunala hyresgarantier är en viktig byggsten för en bättre fungerande bostadsmarknad, särskilt när det gäller att hjälpa hårt arbetande människor att också ordna ett eget boende. Steg för steg får den moderatledda regeringen ordning på Sverige.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr ålderspresident! Under alltför många år tilläts den kriminella ekonomin äta sig in i samhällskroppen. Ekobrottsmyndighetens lägesbild av ekonomisk brottslighet för 2025 är skrämmande läsning om hur det går till.

Myndigheten ger där en heltäckande bild av det kriminella ekosystemet – ett ekosystem där organiserad brottslighet i mer eller mindre sofistikerad form tjänar, tvättar och får avsättning för brottsvinster. Lägesbilden är rekommenderad läsning för alla som bättre vill förstå hur krafterna bakom nyhetshändelserna ser ut och fungerar.

Herr ålderspresident! När man läser om skjutningar och sprängningar mellan kriminella gäng är det oftast bara toppen av ett isberg. Under finns ett helt ekosystem av upplägg och aktörer med huvudsyfte att begå brott för att tjäna pengar, bygga makt och i slutänden etablera parallella samhällsstrukturer. Det handlar om alltifrån narkotikaförsäljning till bedrägerier och skattebrott men också om arbetslivskriminalitet, där ett bärande inslag är exploatering och människohandel.

Herr ålderspresident! Den moderatledda regeringen fick väljarnas mandat att få ordning på Sverige, krossa den organiserade brottsligheten och öka vanliga människors trygghet. Det är det vi nu levererar på i form av såväl breda reformer som specifika åtgärder.

Dagens proposition innehåller inte de bredaste reformerna. I stället handlar det om kirurgiska ingrepp för att täppa till och göra det svårare för den kriminella ekonomin och för att öka tryggheten för vanliga, hårt arbetande svenskar.

Herr ålderspresident! Ekobrottsmyndigheten lyfter i sin lägesbild fram att fastigheter och bostadsrätter kan fungera som ett brottsverktyg, ett sätt att tvätta pengar och ett sätt att få legal avsättning för brottsvinster. När de fungerar som brottsverktyg kan där förvaras vapen, narkotika och stöldgods, och där kan framställas narkotika eller exempelvis bedrivas prostitution och människohandel.

När det gäller penningtvätt är fastigheter användbara därför att de bär på stora värden. Och när det gäller avsättning för brottsvinster är fastigheter och bostadsrätter, när pengarna är tvättade, egendom som kan användas för att skapa och upprätthålla inflytande och makt i ett område.

Herr ålderspresident! Så som lagstiftningen sett ut fram till nu har man inte behövt ange någon identitetsbeteckning, det vill säga personnummer, organisationsnummer eller samordningsnummer, när man har ansökt om lagfart på en fastighet hos Lantmäteriet. I Lantmäteriets register finns det därför i praktiken fastigheter utan angiven ägare eller med inkompletta ägaruppgifter.

Nu ändrar vi den lagstiftningen. Syftet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Ett skärpt identitetskrav kommer också att bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

Parallellt med detta ärende, men i en separat proposition som riksdagen också ska fatta beslut om i dag, inför vi också ett centralt bostadsrättsregister. Ett sådant register har många funktioner och fördelar. En som inte ska undervärderas är just den brottsbekämpande.

Herr ålderspresident! Med dagens proposition skärper vi även reglerna vid ombildningar. Att ombilda hyresrätter till bostadsrätter kan i det lilla vara en stor frihets- och egenmaktsreform. Att ombilda har i många fall varit ett verktyg där makt och inflytande flyttas från en i många fall frånvarande fastighetsägare till de boende i huset. De får då både rådighet och ägarskap över den egna bostaden, men inte bara över den egna bostaden. Genom bostadsrättsföreningen får de boende också ägarskap över huset och i förlängningen rådighet och inflytande även i stadsdelen. Det man äger bryr man sig om, herr ålderspresident.

Genom att ombilda till bostadsrätter skapas en mångfald av upplåtelseformer i ett område som tidigare dominerats av hyresrätter. Det ökar både engagemanget och sammanhållningen i området.

Att äga sin bostad skapar också ekonomisk trygghet för individen, oavsett om det är inför pension eller för att kunna starta ett företag.

Herr ålderspresident! Därför blir jag som moderat förbannad när ombildningar kapas av oseriösa aktörer. Det är aktörer som vill tjäna snabba pengar och som ofta haft koppling till organiserad brottslighet. Genom bulvanupplägg tar man över fastigheter och ombildar hyresrätter till bostadsrätter, men på villkor som inte är de boende till gagn.

Herr ålderspresident! Nu införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få vara med och fatta beslut om ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. På det sättet stärker vi de boendes rättigheter och försvårar för bulvanombildningar. Detta är ytterligare ett steg för att skärpa arbetet mot den kriminella ekonomin.

Herr ålderspresident! Den moderatledda regeringen har den här mandatperioden konsekvent arbetat för att stärka tryggheten i bostadsområden och krossa den organiserade brottsligheten. Vi har stärkt resurserna till rättsväsendet, och vi har skärpt straffen. Vi har gjort det lättare att vräka kriminella från hyresrätter. Vi har möjliggjort för vistelseförbud och säkerhetszoner och satsat på kameraövervakning. Och vi har skärpt kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

Inom kort kommer även en debatt om en sammanhängande lagstiftning om platssamverkan, där olika aktörer gemensamt samverkar för att öka tryggheten.

Regeringen bereder nu också ett förslag om att göra det enklare att neka medlemskap och att vräka kriminella också från bostadsrättsföreningar.

Genom förverkandelagstiftningen har rättsväsendet getts verktyg att ta bostäder och fastigheter som används som brottsverktyg eller som finansierats genom brottsvinster.

Steg för steg arbetar vi för ett tryggare Sverige. Steg för steg får vi ordning på Sverige.

Herr ålderspresident! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för både svaret och uppföljande frågor!

Låt mig säga något kort om propositionen, eftersom vi ju kommer att ha en debatt om den senare i vår. En mer flexibel hyresmarknad handlar om tre delar.

Den första är att möjliggöra för privatuthyrning. Väldigt många svenskar bor stort, och ett sätt att öka täthet och skapa nya bostäder är att ta fram en särskild lagstiftning, kallad privatuthyrningslag. Det tycker jag är en viktig reform.

Den andra gäller blockhyra. Det är ett sätt att skapa möjligheter för till exempel företag att hyra bostäder till sina anställda. Det är inte en stor sak på bostadsmarknaden, men det är viktigt för att bland annat möjliggöra för företag att snabbt hitta bostäder på expansiva orter.

Den tredje handlar om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva sälja den om man ska vara borta några år. Man ska lättare kunna hyra ut den i ytterligare några år.

Det här innebär inte att vi inför marknadshyra, men det är viktiga reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad.

Om ledamoten Palmstierna hade satt sig in i regeringens arbete med trädgårdsstäder och egnahem hade hon vetat svaret. Vi är supertydliga med att trädgårdsstäder avser blandad bebyggelse, olika boendeformer och täthet. Det var grundtanken med egnahemsrörelsen redan när den bildades i början av det förra seklet. Det är också grundtanken nu.

Jag välkomnar verkligen om Amanda Palmstierna satte sig in mer i regeringens arbete och kanske träffade egnahemskommissionären. Då skulle hon förstå att det här är ett sätt att skapa bättre boendemiljöer för fler människor så att fler kan bo som de vill, oavsett om det är i ett eget hus eller i en lägenhet.

Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för dina frågor!

Jag var ganska tydlig i mitt anförande. Boendet kommer att bli en klassfråga om man inför en socialdemokratisk boendeskatt och en vänsterpartistisk fastighetsskatt och om man inför begränsningar och fokusering av rotavdraget. I så fall blir det de som har pengar som kommer att ha råd. De som har små marginaler kommer att få det tuffare, fru talman. Det tycker jag att man ska vara öppen med.

Det pågår diskussioner om de reformerade bolåneregler som nu börjar gälla. Det här var dock inte ett ärende i civilutskottet utan i finansutskottet. Jag konstaterar att alla partier i riksdagen var för att göra dessa reformer, även om det fanns en följdmotion från Socialdemokraterna, som övriga hängde med på, om att göra en utvärdering.

Kommer priserna att gå upp för att man höjer bolånetaket eller inte? Den samlade bedömningen är att man kan se en kortvarig effekt, men på lång sikt ser man egentligen ingen effekt. Det man ser är att det inte är något problem med en egen insats på 15 procent för dem som har pengar. För de familjer som inte har lika stora marginaler är det enklare att ta sig in på marknaden om bolånetaket ändras till 10 procent. Det finns en tydlig klassdimension i det.

Jag vet inte exakt vilken proposition eller vilken del av en proposition som avses, men i propositionen En mer flexibel hyresmarknad är det uppenbart för den som läser att det inte är marknadshyror som vi föreslår. Vi kommer att återkomma i kammaren till att diskutera den. Den innehåller nödvändiga reformer för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Jag hoppas att vi får ett brett stöd också från de rödgröna och att de kan se problemen.

Fru talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna! Det är en lögn att påstå att Moderaterna vill ha marknadshyra – alltså att hyrorna skulle vara helt oreglerade och att en hyresvärd kan slänga ut en hyresgäst från en dag till en annan eller oreglerat höja hyran hur man vill.

Jag tror inte att ledamoten Järrebring påstår att man i det socialdemokratiska Danmark har marknadshyror eller att man i Tyskland eller Norge har oreglerade hyror. Det var det jag försökte svara på ledamotens andra fråga också. Det är som sagt ingen som föreslår oreglerade hyror eller att hyreshöjningar inte ska vara reglerade.

Vi föreslår att hyror ska vara reglerade på samma strikta sätt som till exempel i våra grannländer. Det innebär att hyreshöjningar regleras genom någon form av index som ser till att hyrorna inte höjs mer än motsvarande kostnadsökningar som fastighetsägaren har.

Som Vänsterpartiets ledamot sa: Det här är inte en lek. Det är människors bostäder vi pratar om. De förtjänar en seriösare och bättre debatt än att man säger att vi har antingen det svenska systemet, trots att det inte fungerar och trots att människor råkar illa ut, eller marknadshyror som är fullständigt oreglerade.

Jag tycker att vi ska ha en konstruktiv och bra diskussion och faktiskt fundera kring hur vi kan reglera hyror så bra som möjligt. Då är det inte stora systemskiften. Då räcker det att titta på något av våra grannländer och konstatera att de reglerar på ett väldigt mycket bättre sätt än vad vi gör i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågan – även om det som sagt blev en repris på det Vänsterpartiet anförde tidigare!

En lögn blir inte sannare bara för att man återupprepar den. Moderaterna vill alltså inte ha marknadshyror, men jag tror att vi alla här innerst inne kan erkänna att den svenska hyresregleringen fungerar väldigt dåligt.

Fru talman! De som drabbas hårdast av att den svenska hyresregleringen inte fungerar är människor som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är människor som får tacka nej till utbildningar, till jobb och till att bilda familj på grund av att man inte hittar en hyreslägenhet. Den som har resurser kan ju köpa en lägenhet eller känner någon som äger ett hyreshus och kan ta sig in på marknaden på det sättet. Men vanliga svenskar råkar väldigt illa ut.

Jag tycker att man ska ha en seriös och konstruktiv diskussion. Kan man göra någonting åt det här? Kan man göra en omreglering eller inte? Jag kan konstatera att Joakim Järrebring själv när han blev bostadspolitisk talesperson sa att han ser problemen och är beredd att diskutera dem. Sedan kom Hyresgästföreningen från Norrlandsgatan och sa att Socialdemokraterna inte fick säga så, för i så fall skulle de kritisera dem. Och då backade de undan.

Jag tycker att vi ska ha en konstruktiv diskussion. Hur reglerar vi hyror på bästa sätt i Sverige? I våra grannländer Danmark, Finland, Tyskland och Norge finns inte de långa bostadsköer och den bostadsbrist vi har. De har inte heller särskilt höga hyror. Det är inte särskilt annorlunda jämfört med i Sverige. Men vi har ett dysfunktionellt system.

Min motfråga till Joakim Järrebring är varför ni inte är beredda att göra förändringar.

Fru talman! Tack till Samuel Gonzalez Westling för inlägget!

Det är ändå fascinerande att ledamoten Gonzalez Westling inte berättar vad Vänsterpartiet faktiskt vill göra med hyresregleringen.

Man kan börja med att konstatera att den som har varit på hyresmarknaden eller står i bostadskö vet att den svenska hyresregleringen inte fungerar. Ledamoten sa att det här inte är en lek, och det stämmer. Det här är människor som blir fast i hyreskö eller bostadskö i tiotals år och som får tacka nej till arbete, till utbildningar och till att bilda familj för att det svenska systemet inte fungerar. Då kan man antingen säga att man vill ändra på det eller så kan man säga att man inte vill det. Alternativen är inte antingen den svenska regleringen eller marknadsekonomi, utan diskussionen måste ju vara kring hur vi reglerar det här på bästa sätt.

Moderaterna vill inte ha marknadshyror, även om Vänsterpartiet envisas med den lögnen. Men man kan som sagt också konstatera att ledamoten inte berättar vad Vänsterpartiet själva vill – kanske för att de byter fot från en dag till en annan.

För några veckor sedan gick Vänsterpartiets partiledare tillsammans med dåvarande bostadspolitiska talesperson ut och sa att man ville vräka hela den svenska hyresregleringen överbord. Det var ett krav för att inte bara stödja utan faktiskt sitta i en regering för att sedan genomföra det. Man sa också att den svenska modellen inte fungerar.

I dag läser jag i tidningen att den dåvarande bostadspolitiska talespersonen med buller och bång blivit utkastad ur sitt parti och säger att han blivit utsatt för rasism och inte längre vill vara med i Vänsterpartiet. Kan det vara så att Vänsterpartiet har bytt fot ännu en gång den här mandatperioden? Den frågan hänger i luften.

Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling, för din fråga!

Jag kan bara citera statsministern och säga att en lögn alltså inte blir sann bara för att man upprepar den. Samuel Gonzalez Westling är ny i bostadsdebatten, men vi har haft den här diskussionen med Malcolm Momodou Jallow tidigare.

Moderaterna vill alltså inte införa marknadshyror. Det är en lögn. Jag förstår att Vänsterpartiet säger det i debatten, fru talman, för man tror att man ska vinna väljare på det. Men jag tycker faktiskt att bostadspolitiken är viktigare än att man ska försöka ljuga och tillskriva partier saker vi inte tycker.

Vi kan börja med att konstatera att den svenska modellen med förhandlingsordning och brukshyra inte fungerar – det erkänner till och med Vänsterpartiet. Då kan man fundera över detta: Alla länder i västvärlden har någon form av hyresreglering. Den svenska hyresregleringen sticker dock ut genom att vara extremt dysfunktionell, och de som straffas och lider hårdast av det här är människor som inte är inne på bostadsmarknaden. De väletablerade klarar sig. De kan ju köpa en bostad, eller så känner de någon som äger ett hyreshus och kan därmed skaffa sig en lägenhet. Men vanliga människor kan inte det.

Därför säger vi moderater att vi ska ha en stark och strikt hyresreglering, men vi kanske måste ha en diskussion om hur den svenska hyresregleringen ser ut och om den kan se ut på andra sätt. Då kan man titta runt om i Norden, där det finns en annan typ av hyresreglering som innebär att hyresvärd och hyresgäst vid inflyttning kommer överens om hyresnivån. Sedan har man en strikt reglering kring besittningsskydd, hur hyran utvecklas och grunden till det. Så fungerar det i Danmark, Norge, Tyskland och Finland, och så tycker vi att det ska fungera även i Sverige.

Fru talman! Hårt arbetande familjer ska ha råd att bo i ett eget hus. Så enkelt kan man formulera det moderata vallöftet inför höstens val.

Drömmen om ett hus, där barnen hoppar på studsmattan medan föräldrarna lagar middag är levande för många svenskar. Denna dröm borde bli verklighet för fler. Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men bara fem av tio gör det. Det betyder att ungefär var femte svensk inte bor så som den allra helst hade velat.

Skälet är oftast rent ekonomiskt; priserna på hus har ökat kraftigt de senaste decennierna. Det beror bland annat på att villor och radhus inte har byggts i motsvarande takt som befolkningsökningen.

Fru talman! Det handlar inte bara om människor med svag ekonomi. Också yrkesgrupper med förhållandevis bra lön har i dag svårt att få ihop boendeekonomin. Tankesmedjan Arena Idé lanserade nyligen ett sjuksköterskeindex, där det räknades på vilka bostäder man har råd att köpa för en sjuksköterskelön. För 25 år sedan hade en ensamboende sjuksköterska möjlighet att ta lån för att köpa över 85 procent av de sålda bostäderna i Sverige. 2024 hade den siffran sjunkit till 57 procent.

Mäklarsamfundet har tagit fram ett matchningsindex för småhus där man jämför hushållens betalningsförmåga med priset på en genomsnittsvilla. Resultatet är nedslående. I Stockholms län kan bara 6 procent av arbetarhushållen efterfråga ett genomsnittligt småhus.

Sedan valet 2022 har en vanlig barnfamilj fått 5 000 kronor mer i plånboken per månad. Det beror på att den moderatledda regeringen har prioriterat att låta hårt arbetande svenskar behålla mer av sin lön. Mer pengar i plånboken är kanske också det mest effektiva politiska verktyget för att möjliggöra fler boendedrömmar.

Fru talman! Det är inte det enda vi på regeringssidan har gjort. Vi har också reformerat bolånereglerna – regler som faktiskt börjar gälla i dag. Taket för bolån höjs från 85 procent till 90 procent, och det så kallade förstärkta amorteringskravet, som innebar att man som mest amorterade 3 procent per år, tas bort. Det gynnar framför allt unga barnfamiljer som inte har inlett sin boendekarriär och där ekonomin är god men utgifterna just nu höga.

För att fler ska kunna äga sitt boende har vi också infört en skattefrihet på investeringssparkonton på de första 300 000 kronorna. Detta är ett sparande som vi vet ofta går till att just köpa en bostad.

Snart kommer riksdagen också att behandla frågan om att införa en lag om hyrköp. Hyrköp innebär att man hyr sin bostad medan man sparar ihop till en kontantinsats och prövar om man verkligen vill bo i bostaden. När man känner sig redo har man möjlighet att köpa den.

Steg för steg gör vi det möjligt för fler hårt arbetande svenskar att äga bostaden de drömmer om.

Fru talman! Mot detta vallöfte ska ställas den massiva rödgröna skattechock som väntar efter valet om olyckan är framme och Magdalena Andersson får bilda regering. Det är en skattechock som framför allt kommer att slå mot möjligheterna för fler människor att bo i ett eget hus.

Socialdemokraterna föreslog i årets budget att det ska införas en bolåneskatt på totalt 12,6 miljarder kronor.

Det är 12,6 miljarder kronor som hushållen kommer att behöva betala genom höjda bolåneräntor eftersom bankerna åläggs att betala skatt på sina räntemarginaler, marginaler som därmed otvetydigt kommer att öka.

Bolåneskatten är att jämföra med den fastighetsskatt som socialdemokrater tidigare har velat införa men är i grunden ännu mer orättvis än en fastighetsskatt. Det är nämligen så, fru talman, att den som är högst belånad också blir den som betalar mest i skatt.

För en familj som har ett lån på 3 miljoner kronor, vilket inte är ett orimligt belopp i stora delar av Sverige, blir bolåneskatten över 600 kronor per månad. Har man ett bolån på 5 miljoner kronor – tyvärr inte ovanligt för en barnfamilj som just köpt hus i Stockholm eller i min hemkommun Göteborg – blir bolåneskatten över 1 000 kronor i månaden.

Fru talman! Det ironiska i sammanhanget är att en advokat eller företags-vd som köpte hus för flera decennier sedan och därmed knappt har några lån knappt heller behöver betala någon socialdemokratisk bolåneskatt. Det är på alla sätt en högst orättvis skatt.

Ovanpå Socialdemokraternas bolåneskatt kräver Vänsterpartiet en återinförd fastighetsskatt. Vänsterpartiet har i årets budgetförslag inte varit lika tydligt som tidigare år med hur denna skatt ska utformas, men i tidigare förslag har skatten slagit hårt redan på genomsnittliga villapriser i våra storstadsområden. Det är nog bara Vänsterpartiet som anser att en polis och en sjuksköterska som har köpt ett hus i exempelvis Partille är överklass.

Även rotavdraget är i farozonen med en rödgrön regering, fru talman. Flera partier säger i olika sammanhang att man vill inskränka och begränsa rotavdraget. I stället för att det ska vara upp till villaägaren eller bostadsrättsinnehavaren att bestämma vad som är nödvändiga renoveringar vill man att rotavdraget fortsättningsvis endast ska gå till så kallade ”gröna” renoveringar. Det innebär exempelvis att en nödvändig badrumsrenovering eller att bygga ut ett rum för minstingen inte längre skulle omfattas av rotavdrag. För den som har höga inkomster är det kanske inte problem, men för en barnfamilj med små marginaler kan det stjälpa alla möjligheter att bo kvar.

Fru talman! En massiv skattechock på bostäder är att vänta om de rödgröna partierna med Socialdemokraterna i spetsen skulle bilda regering efter valet. Med Moderaterna i regeringen blir svenskarna rikare, och fler boendedrömmar blir sanna. Med en rödgrön regering riskerar villadrömmen att bli en klassfråga. I stället för att fler ska ha råd att bo i ett hus där barnen hoppar på studsmattan medan föräldrarna lagar middag är risken stor att färre kommer att kunna uppfylla den drömmen.

Fru talman! Att fler ska kunna bo i ett eget hus är det ena benet av Moderaternas politik. Det andra benet handlar om att underlätta för byggande så att vi får fler hus som människor kan bo i. Den moderatledda regeringen har under den här mandatperioden genomfört en offensiv politik för att minska regelkrångel, korta ledtider och öka den byggbara marken. Med över 40 regelförenklingar har vi genomfört den största reformen på decennier av bygglovsregler. Vi gör det snart lättare att ändra användningsområden av byggnader, och vi har skapat möjligheter att enklare bygga fler och billigare studentlägenheter.

Inom ramen för Miljötillståndsutredningen har regeringen låtit utreda hur man kan korta ledtider för överklaganden. Den utredningen är nu ute på remiss. Vi har tagit de första stegen för att reformera strandskyddet, och en ny strandskyddsutredning kommer att presentera sina förslag kring ett större grepp till sommaren.

Därutöver har regeringen tillsatt en egnahemskommissionär. Dennes uppgift är att systematiskt kartlägga hinder och möjligheter för att bygga fler småhus, anlägga nya trädgårdsstäder och få i gång en ny egnahemsrörelse i Sverige. Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att utreda och ta fram förslag på typgodkända hus, så kallade Sverigehus, för att ytterligare minska regelkrångel, korta ledtider och sänka kostnaderna för den som vill bygga ett eget hus. Det är förslag som kommer till sommaren.

Fru talman! Valet i höst kommer i mångt och mycket att handla om vardagsekonomi. Det kommer att handla om ifall hårt arbetande människor ska få ha mer kvar i plånboken. Det kommer att handla om ifall ansträngning ska löna sig. Det kommer också att handla om ifall fler barn ska kunna hoppa studsmatta efter skolan.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Tack, Amanda Palmstierna, för ditt inlägg!

Jag är förvisso en stor vän av den största fossilfria energikälla vi har i Sverige, nämligen kärnkraften, men jag har lite svårt att se var uranbrytning kommer in i hyresrättsbetänkandet.

Jag kan börja med att konstatera att regeringen har prioriterat arbetet mot barnvräkningar. Vi har infört en helt ny socialtjänstlag, vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta fokuserat mot barnvräkningar och vi har skärpt det kommunala bostadsförsörjningsansvaret. Vi har sett till att vanliga, hårt arbetande människor får mer pengar i plånboken.

Vi har dragit oss för att göra det obligatoriskt med kommunala hyresgarantier. Men som jag kunde konstatera finns det flera kommuner, däribland min rödgrönt styrda hemstad Göteborg, som inte tar detta arbete på allvar, och då måste vi tyvärr gå vidare med förslaget.

Låt mig sedan bara kort kommentera det här med trygghetshyror. En lögn blir inte sann bara för att man upprepar den flera gånger. Att vi moderater vill se en annan typ av hyresreglering än den som finns i Sverige i dag beror bland annat på att vi ser att bostadsmarknaden inte fungerar, herr talman. Människor fastnar i utanförskap och i andrahandshyreskontrakt på ett sätt som man inte gör i våra grannländer, till exempel Norge, Danmark, Finland och Tyskland.

Detta ser man också på den rödgröna sidan, herr talman. Det finns till och med ett parti på den rödgröna sidan som har ställt som krav i regeringsförhandlingarna: Vräk upp den svenska hyresförhandlingsmodellen, annars kommer inte vi att stödja en regering!

Jag tycker att vi ska ha en sansad debatt om hur vi kan hitta ett bättre sätt att reglera svenska hyror så att vi inte får den bostadsbrist, de hemlöshetsproblem och de barnvräkningar vi i dag ser.

Herr talman! Tack, Amanda Palmstierna, för frågorna! Jag ska försöka svara efter bästa förmåga.

Som jag antydde i tidigare replikskiften kan kommuner redan i dag ge kommunala hyresgarantier. Som moderater – och jag tror att våra kollegor i regeringssamarbetet håller med – tror vi i grunden på den svenska förvaltningsmodellen. Vi håller det kommunala självstyret högt. Kommuner har olika lösningar och olika sätt att arbeta med olika frågor. Staten ska ge ett ramverk men i möjligaste mån inte sätta obligatorium på kommunerna.

Samtidigt kan vi, herr talman, konstatera att det finns ett antal kommuner som inte tar sitt uppdrag på allvar. Min hemstad Göteborg är en av dessa kommuner. I stället för att ta tag i frågan käftar man där om statistiken.

Vi har landat i att det faktiskt är dags nu. När Sveriges storstadskommuner och andra kommuner inte tar de här frågorna på allvar är det tyvärr dags att införa ett obligatorium. Då är dessvärre processen sådan att det inte bara är att skriva fram propositionen, utan vi måste också ta med förslaget i budgeten. Det är därför vi först tar med det i budgeten och nu aviserar i propositionsförteckningen att det också kommer en proposition om detta.

När det gäller den andra frågan, som handlar om vilka krav hyresvärdar ska ställa, är det i grunden så att olika hyresvärdar, både kommunala och privata, måste få ha en frihet i hur de väljer. De får givetvis inte diskriminera, men de har en frihet när det gäller vilka krav de ställer och hur de väljer sina hyresgäster. Vi är därför inte beredda att i dagsläget gå vidare med förslaget.

Herr talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för ditt inlägg!

Man kan börja med att konstatera att din politik inte hänger ihop. Å ena sidan säger du nu att bostadsbidraget ska vara indexerat med hyran, å andra sidan står du i talarstolen och säger att ni ska riva upp hela den svenska modellen för hyror, göra den politiskt styrd och frysa hyrorna. Hur ska du ha det?

Jag tycker att det är viktigt att konstatera att det är en sak, herr talman, att stå här i talarstolen och säga att man vill stoppa barnvräkningar. Det är en sak att spela in filmer där man säger att man vill stoppa barnvräkningar och lägga ut dem på Tiktok eller att skriva debattartiklar i Aftonbladet där man säger att man vill stoppa barnvräkningar. Det är en annan sak att faktiskt agera.

Den här regeringen har skärpt det kommunala bostadsförsörjningsansvaret. Vi har tagit fram en helt ny socialtjänstlag som ska arbeta förebyggande mot vräkningar. Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta fokuserat mot barnvräkningar. Vi har sänkt skatten för vanliga människor.

När det gäller Vänsterpartiet är det tomma tunnor som skramlar mest. Malcolm Momodou Jallow svarar inte på frågan, herr talman. Tänker han efter det att vi har avslutat debatten ringa till sin vänsterpartistiska kollega i Göteborg, som inte tar tag i problemet utan käftar om statistiken, och säga att det här inte fungerar?

Det är för många barn i Sverige, men också i Göteborg, som blir vräkta. Den här regeringen tar sitt ansvar. Nu är det dags för Vänsterpartiet i Sveriges riksdag och i Göteborg att ta sitt ansvar. Barn kan inte bo i en kommunal uppföljning av statistik.

Herr talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för ditt inlägg!

Jag tycker att jag är väldigt tydlig. Den moderatledda regeringen har tagit ett extremt stort ansvar för att förhindra vräkningar. Det var det som hela början på mitt anförande handlade om.

Herr talman! Den moderatledda regeringen har skärpt det kommunala bostadsförsörjningsansvaret. Vi kommer nu att införa obligatoriska kommunala hyresgarantier, eftersom kommuner inte använder den möjligheten om de inte får det som obligatoriskt.

Regeringen har infört en helt ny socialtjänstlag som helt fokuserar på det förebyggande arbetet. Vi har gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att arbeta fokuserat mot barnvräkningar.

Vi har också sett till att vanliga barnfamiljer får mer pengar i plånboken, därför att vi tar ansvaret. Alla barn i hela Sverige är regeringens ansvar.

Men det är inte bara regeringens ansvar. Kommunerna har också ett ansvar. En del kommuner tar det ansvaret, herr talman. En del kommuner tar inte det ansvaret.

I min hemstad Göteborg tar inte kommunen det ansvaret. Jag har här i min hand artikeln från Göteborgs-Posten. Rubriken är: ”Efter larmet: kommunstyret föreslår ökad uppföljning av barnvräkningar”.

Herr talman! En vräkt barnfamilj kan inte bo i en kommunal uppföljning. Det är dags att Malcolm Momodou Jallow ringer till sin vänsterpartistiske kollega i Göteborg och säger: Det här fungerar inte. Det här är inte värdigt.

Regeringen och riksdagen har tagit sitt ansvar. Nu är det dags att det rödgröna styret i Göteborg tar sitt ansvar.

Herr talman! Tack, Markus Kallifatides, för ditt engagemang i frågan. Jag hade önskat att engagemanget gick längre än att bara stå här i talarstolen och tala om det.

Det är jättebra att du har en dialog med din motsvarighet i Stadshuset i Stockholm. Nästa gång du talar med vederbörande tycker jag att du ska säga: Att vi nu går vidare med obligatoriska kommunala hyresgarantier innebär inte att man inte redan kan ge kommunala hyresgarantier.

Det är faktiskt helt barockt att vi i den här kammaren ska behöva säga att det blir obligatoriskt för att din kollega i Stadshuset ska ta emot det. Arbeta med de här frågorna i stället.

Det är samma sak när du säger att pengarna inte räcker. Göteborg är sämst i Sverige på att förhindra vräkningar av barn. Det är 82 barn i Socialdemokraternas Göteborg som har blivit vräkta, och 55 av dem från den folkbokförda adressen. Göteborgs stad gjorde miljardöverskott. Det är uppenbarligen inte pengar som är problemet, men däremot politisk vilja.

Det är en sak att stå här i talarstolen och säga att regeringen borde göra mer. Det är en annan sak att gå hem och faktiskt göra det. Regeringen har skärpt det kommunala bostadsförsörjningsansvaret. Vi inför nu obligatoriska kommunala hyresgarantier.

Vi har infört en helt ny socialtjänstlag som helt fokuserar på det förebyggande arbetet. Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta fokuserat med barnvräkningar.

Det gäller framför allt det som ledamoten Kallifatides kallar skattesänkningar för höginkomsttagare. En vanlig barnfamilj med föräldrar som arbetar i offentlig sektor har fått 5 000 kronor mer i plånboken för att vi har sänkt skatten.

Det är inte höginkomsttagare. Det är vanliga människor som sliter med att betala hyran. Jag vågar inte tänka på hur deras privatekonomi skulle se ut den dagen, om olyckan var framme, som Socialdemokraterna skulle ta över regeringsmakten.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten om att vi inte använder ”du” som tilltal i kammaren. Nästa chans att öva på detta kommer i nästa replikskifte.)

Herr talman! Jag tackar Markus Kallifatides för inlägget. Han pratade väldigt mycket om vad som inte behandlas i betänkandet, och det kan man ju göra. Något som jag tycker att man ska prata om och som finns med i betänkandet är barnvräkningar.

Jag tycker att det här är talande. Ryggmärgsreflexen för Vänsterpartiet i Göteborg visade sig i GP som sagt vara att ifrågasätta statistiken och säga att Kronofogden nog har fel och att man ska ge ett kommunalt uppdrag om att ta fram annan statistik. Vad händer sedan i replikskiftet här i Sveriges riksdag? Går Markus Kallifatides upp och säger: ”Regeringen har gjort mycket bra, men vi skulle vilja att ni gör mer”? Nej, Markus Kallifatides ryggmärgsreflex är att ifrågasätta statistiken.

Kronofogden konstaterar att 82 barn i Göteborg har en vårdnadshavare som har blivit vräkt och att 55 av de barnen var folkbokförda på den adressen. Markus Kallifatides svar är: Nja, men Göteborg är ju inte värst räknat per capita. Vad hjälper det barnen, Markus Kallifatides?

Vilken är Socialdemokraternas och de rödgrönas lösning för att komma till rätta med barnvräkningar, som faktiskt behandlas i det hyresrättsbetänkande vi nu debatterar? Vilken är Socialdemokraternas lösning, herr talman? Kommer Markus Kallifatides att ringa upp sin socialdemokratiska motsvarighet och säga: ”Det här går inte – ni måste skärpa er”?

Regeringen har gett kommunerna alla verktygen. Vi tar vårt ansvar. Nu är det dags för den socialdemokratiska ledningen i Stockholm, Göteborg och Malmö att inte ifrågasätta statistiken utan faktiskt se till att inte fler barn vräks. Det kallas värdighet, herr talman.

Bäste herr talman! För några veckor sedan hade jag förmånen att, tillsammans med min socialdemokratiske kollega Joakim Järrebring, vara med vid presentationen av 2026 års hemlöshetsrapport. Hemlöshetsrapporten presenteras årligen av Sveriges Stadsmissioner. I år fokuserade man på regeringens nuvarande hemlöshetsstrategi, men man blickade också framåt kring vad som behöver göras.

Läsningen är både söt och salt. Mycket bra görs, exempelvis arbetet med Bostad först, som med regeringens stöd nu etableras i allt fler kommuner. Bostad först är en metod för att ge socialt utsatta människor en bostad och därmed också ge dem verktyg för att hantera sina sociala problem. Det handlar om det som ibland kallas social hemlöshet.

Den salta läsningen, herr talman, handlar om att den strukturella hemlösheten biter sig fast eftersom bostadsmarknaden i Sverige inte fungerar och inte har fungerat på decennier.

Den kanske sorgligaste läsningen handlar om att antalet barnvräkningar ökar, och som göteborgare är det beklämmande att min egen hemstad är sämst i klassen. När Kronofogden för ett tag sedan presenterade sina siffror över hur många barn som påverkades av vräkningar förra året hade Göteborg den högsta siffran i landet: 82 barn hade en vårdnadshavare som hade vräkts, och 55 av barnen var folkbokförda på adressen där vräkningen skedde. Det är andra året i rad som Göteborgs siffror nästan dubbleras i Kronofogdens statistik.

Herr talman! Att minska vräkningarna har varit en kärnfråga för Moderaterna och regeringen den här mandatperioden. Under socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har regeringen arbetat fram – och vi i riksdagen har beslutat om – en helt ny socialtjänstlag. Det är en socialtjänstlag som fokuserar på det förebyggande arbetet, bland annat för att förhindra vräkningar. I stället för att arbeta reaktivt när någon har blivit vräkt ska fokus nu vara på att proaktivt förhindra att människor, inklusive barn, blir vräkta.

För två år sedan gav regeringen också ett specifikt uppdrag till Socialstyrelsen att arbeta förebyggande mot barnvräkningar och ge stöd till kommunerna i detta arbete. Därutöver har regeringen gått vidare i arbetet med införandet av obligatoriska kommunala hyresgarantier för barnfamiljer, vilket faktiskt är en av de punkter som Sveriges Stadsmissioner i sin hemlöshetsrapport lyfter fram som viktigast att göra framåt.

Men kanske absolut viktigast är att Moderaterna och regeringen den här mandatperioden konsekvent har fokuserat på att vanliga hårt arbetande människor ska få behålla mer pengar i plånboken. I tider av inflation och ökande hyror är det ännu viktigare att hålla nere skatten för dem med minst marginaler.

Herr talman! Att regeringen arbetar kraftfullt och offensivt mot vräkningar spelar dock mindre roll om kommunerna inte tar sitt ansvar. Förutom att ta fram en helt ny socialtjänstlag och föreslå obligatoriska kommunala hyresgarantier för barnfamiljer har vi nu skärpt lagstiftningen om kommuners skyldighet att arbeta med bostadsförsörjningen. Vi har också gett kommuner utökade möjligheter att arbeta aktivt med att fördela bostäder till de mest behövande i bostadskön.

Herr talman! Därför är det beklämmande att i Göteborgs-Posten från den 23 februari ta del av hur ansvarigt kommunalråd från det rödgröna styret ifrågasätter Kronofogdens statistik i stället för att ta arbetet mot barnvräkningar på allvar. Göteborg är tillsammans med Malmö och Stockholm sämst i landet på att arbeta förebyggande mot vräkningar av barn. Min uppmaning till socialdemokrater och vänsterpartister här i riksdagen är tydlig, herr talman: Ta era kollegor i Sveriges största städer i örat! Se dem i ögonen och förklara att det här inte håller! Regeringen är offensiv mot barnvräkningar – nu måste kommunerna också vara det.

Herr talman! Den moderatledda regeringen har under den här mandatperioden gjort eller påbörjat flera reformer för att skydda och stärka hyresrätten i Sverige. För två år sedan skärpte vi reglerna för att kunna vräka kriminella från hyresrätter, detta för att ingen människa ska behöva acceptera att grannen säljer narkotika på lekplatsen, förvarar sprängmedel i källarförrådet eller sätter skräck i trapphuset.

Nu går vi vidare och genomför liknande reformer för bostadsrätter. Det ska bli enklare för bostadsrättsföreningar att avhysa medlemmar som begår brott. Det ska också bli enklare att neka medlemskap för grovt kriminella som vill köpa lägenhet för att exempelvis använda som brottsverktyg. Steg för steg gör vi Sverige tryggare.

Herr talman! För en väl fungerande bostadsmarknad behövs flexibla lösningar för den som behöver en bostad en kortare tid. Regeringen har aviserat en proposition som ökar möjligheterna för ett mer flexibelt användande av det befintliga bostadsbeståndet. Det handlar om tre saker.

För det första föreslås en helt ny privatuthyrningslag. Det innebär lättillgängligare och tydligare regler för privatpersoner som hyr ut bostäder. Det ökar tryggheten både för den som hyr ut och för den som hyr. Tillsammans med de nya bygglovsreglerna, som infördes i slutet av förra året, har vi därmed skapat ökade möjligheter för den som exempelvis bor lite stort att hyra ut en del av sin bostad till någon annan.

För det andra tydliggör vi reglerna för hur man får hyra ut en bostadsrätt i andra hand och möjliggör uthyrning under en längre tidsperiod. Det är dock fortfarande föreningens styrelse eller hyresnämnden som ger tillstånd till att hyra ut en bostadsrätt i andra hand. Det kommer också att tydliggöras i propositionen att bara omständigheten att en lägenhet tidigare varit uthyrd inte kan vara ett skäl att neka uthyrning igen. Dessa reformer stärker både bostadsrättsinnehavarens och andrahandshyresgästens trygghet vid exempelvis längre studier på annan ort eller arbete utomlands, samtidigt som styrelsens möjligheter att pröva en andrahandsuthyrning som sagt kvarstår.

För det tredje skärper och tydliggör vi regelverket för blockhyra och så kallade delningsbostäder. Rättsläget har varit otydligt för såväl företagsbostäder som så kallade delningsbostäder eller coliving. Vad gäller blockuthyrning har det i vissa fall missbrukats. Samtidigt har utslag i domstolar slagit undan benen för seriösa aktörer. Att företag kan hyra bostäder till sin personal är viktigt, särskilt på orter med expansiv arbetsmarknad. Delningsbostäder, herr talman, är en växande bostadsform där man bor i ett eget rum men delar exempelvis kök och sociala ytor. Målgruppen kan vara allt från unga vuxna som vill prova livet i en ny stad till äldre som söker nya sociala sammanhang på ålderns höst.

Herr talman! För att minska trösklarna för att gå från ägt till hyrt boende har regeringen nu aviserat att man kommer att kodifiera i lag hur hyrköp ska regleras. Hyrköp finns redan i dag i Sverige som civilrättsliga avtal. Att de nu regleras i lag kommer att innebära ökad trygghet för köpare, säljare och övriga inblandade parter, exempelvis banker och försäkringsbolag. Hyrköp innebär att en hyresgäst hyr sin bostad med option att köpa den av hyresvärden. Många människor vill hyra sin bostad. Men många människor vill också äga sin bostad. En hyrköpslag är, tillsammans med de ändrade bolånereglerna och noll i skatt på de första 300 000 kronorna på ett investeringssparkonto, en viktig reform för att fler hårt arbetande människor ska kunna äga sitt eget boende.

Herr talman! På Sveriges Stadsmissioners seminarium för några veckor sedan fick jag frågan vad en bostad är för mig. För mig är bostaden trygghet – men den är också drömmar. Det handlar om tryggheten för den tidigare hemlöse som får en bostad genom Bostad först. Det handlar om barnfamiljen som genom en kommunal hyresgaranti får tryggheten i att inte bli vräkt. Det handlar också om drömmen om att en dag kunna äga sin bostad genom ett hyrköp.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! I dag är det fyra år sedan Ryssland oprovocerat inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Vi har alla tagit del av fruktansvärda ögonvittnesskildringar av bombningar av bostadsområden, av massakrer och av attacker mot el- och värmeinfrastruktur. Detta är inte ett krig där två länder träter, utan det är diktaturen Ryssland som har anfallit demokratin Ukraina. Det är ett krig mot vårt sätt att leva, i frihet och demokrati. Det är ett krig mellan gott och ont.

Vi i Sverige står enade bakom Ukraina – inte bara för Ukrainas skull utan också för vår egen. Vi gör det för att vi ska kunna fortsätta att leva i frihet och demokrati och för att ukrainarna ska kunna göra detsamma. Vi står bakom Ukraina för att även så prosaiska ting som planering och byggande ska kunna fortsätta att debatteras i den här kammaren, herr talman.

Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men bara fem av tio svenskar gör det. Grovt räknat innebär det att två av tio – var femte svensk – skulle vilja bo i ett eget hus men inte kan göra det i dag. Det handlar om hårt arbetande människor som inte kan uppfylla sina boendedrömmar. Detta är en direkt konsekvens av att det inte har byggts tillräckligt många villor och radhus, men det är också en konsekvens av att regelverk, ledtider och brist på byggbar mark har gjort byggandet dyrt, komplicerat och långsamt.

Förra mandatperioden stod inte bostadspolitiken särskilt högt upp på dagordningen för den socialdemokratiska regeringen. De vanligaste pressklippen om bostadsministern handlade om att vederbörande hade avgått och ersatts av någon ny. Byggandet var fokuserat på kvantitet, inte på kvalitet eller på hur människor ville bo. Resultatet blev miljardstöd till byggherrar och en massa mindre lägenheter som nu är svåra att hyra ut, samtidigt som det råder brist på andra typer av bostäder.

Herr talman! När Moderaterna och samarbetspartierna fick väljarnas mandat i valet 2022 lades bostadspolitiken därför om. Vi är fyra partier som är överens både om hur problemen ser ut på svensk bostadsmarknad och om hur vi kan hitta lösningar på dessa problem. Det är skillnad på det och Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, som inte är överens om någonting annat än att de vill sitta vid makten.

Herr talman! Vilka är problemen som gör att det inte byggs mer? I huvudsak är det tre saker.

För det första: Regelbördan för att bygga nytt eller bygga om är i dag tung och kostnadsdrivande. Installatörsföretagen visade i en rapport nyligen att ungefär en tredjedel av byggkostnaden för ett enfamiljshus gick åt i avgifter, taxor och markpris redan innan grunden var gjuten.

För det andra: Ledtiderna för att bygga nytt är i dag för långa. Uppskattningar visar att det i snitt tar åtta till tio år från idé till att någon kan flytta in. Långa ledtider innebär två saker. Det innebär att kostnaderna stiger. Det är kostnader som den boende i slutändan måste betala, oavsett om det är genom högre hyra eller högre pris. Men det innebär också att väldigt många bostäder inte ens blir byggda.

För det tredje: Vi har i Sverige i dag brist på byggbar mark. Det är i sig paradoxalt. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Men vi har satt upp så många regelverk som gör att det blir brist på mark där man kan bygga bostäder.

Konsekvensen av dessa tre problem och av att tidigare regeringar inte gjort något för att åtgärda dem är att väldigt många hårt arbetande svenskar inte kan uppfylla sina bostadsdrömmar.

Herr talman! Tidöpartierna har därför metodiskt och konsekvent arbetat för att lösa problemen. I höstas beslutade riksdagen om ett helt nytt kapitel i plan- och bygglagen vad gäller bygglov. Det är nu enklare att bygga om och bygga till sitt hus utan att behöva söka bygglov. Regeringen har i vår aviserat propositioner kring regelförenklingar för att ändra såväl byggnader som i detaljplaner. Det ska bli lättare att konvertera exempelvis kontor till bostäder. Vi har dessutom genomfört förändringar för studentlägenheter som kommer att innebära att fler och billigare studentlägenheter kan byggas.

Herr talman! Regeringen har också lagt ett stort fokus på att minska väntetiderna hos myndigheter, bland annat Lantmäteriet. Regeringen har aviserat en proposition om effektivare och bättre kontroll under byggprocessen, något som också kommer att leda till snabbare processer.

Vi har tillsatt en utredning för att se över överklaganden, eftersom vi vet att det är en viktig orsak till att ledtiderna blir långa. Utredningen är nu presenterad och är ute på remiss.

Vi har även genomfört förändringar av strandskyddet och tillsatt en bredare översyn av hela strandskyddet. Sverige har en lång kustlinje, skärgårdar, öar och älvar, vilket gör att vi egentligen kan bygga nära vatten, men vi har i dag ett regelverk som gör det väldigt svårt. Det finns många stränder i Sverige som ska bevaras, men det finns också väldigt mycket strand som vi faktiskt kan bygga på.

Regeringen har vidare gett Boverket i uppdrag att utreda bullerregler vid bostäder, då detta blivit en begränsning särskilt i tätbebyggda områden.

Steg för steg minskar vi regelbördan, kortar ledtiderna och ökar den byggbara marken.

Herr talman! Detta är bara de första stegen i ett större reformarbete för att fler boendedrömmar ska bli verklighet. Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men bara fem av tio gör det. Regeringen har därför tillsatt en egnahemskommissionär som har i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny egnahemsrörelse och att åter anlägga trädgårdsstäder i Sverige.

Genom att minska regelbördan, korta ledtiderna och öka den byggbara marken möjliggör vi för fler och mer prisvärda bostäder. Men vi underlättar också genom att standardisera byggprocesser, exempelvis genom typgodkända hus, så kallade Sverigehus. Vi gör det genom att se över de offentliga kostnaderna i samband med husbyggen. Och vi gör det genom att uppmuntra kommuner att anlägga nya trädgårdsstäder. Då kan vanliga, hårt arbetande svenskar också få råd med ett eget hus. Fler svenskar kan uppfylla sina boendedrömmar. Fler barn kan få en trädgård där de kan hoppa i studsmatta.

Herr talman! Under den här mandatperioden har rubrikerna varit många och handlat om reformer och regeländringar för att göra det lättare att bygga. Den enda rubrik som inte har kommit är att bostadsministern har avgått och ersatts av någon ny.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(forts.)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

I en artikel i Dagens Nyheter i höstas sa arkitekten Kjell Forshed att en viktig sak när man ritar ett nytt bostadsområde är att barnen kan leka kurragömma. En husbyggare jag träffade i Halland sa att det vanligaste som kunder till radhus efterfrågar är en trädgård som är tillräckligt stor för att man ska få plats med en studsmatta.

Hur kan vi från riksdag och regering se till att det byggs fler trädgårdsstäder så att fler barn kan få leka kurragömma och hoppa studsmatta?

Fru talman! Förra året gick Socialdemokraterna ut med att de vill tvångsblanda befolkningen genom att bygga hyresrätter i villaområden.

I min hemstad Göteborg har det rödgröna styret konkretiserat dessa planer genom att föreslå höghus såväl på Sankt Sigfrids plan i Örgryte som vid Gamla Särövägen i Askim. På Sankt Sigfrids plan vill man bygga uppemot sex våningar höga hus i en park från 1920-talet, och vid Gamla Särövägen i Askim vill man bygga över hundra lägenheter i två hundra meter långa längor i ett naturområde.

Samtidigt vet vi att sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus men att bara fyra av tio gör det i dag. De som har svårast att ha råd med att köpa eller bygga ett hus är självklart de som har sämst ekonomi.

Tror bostadsministern att vi bidrar till ökad integration genom att bygga höghus i trädgårdsstäder, eller är det bättre att fokusera på att fler ska kunna uppfylla sin dröm om ett eget hus?

Fru talman! När den moderatledda regeringen tillträdde 2022 kom man inte till ett dukat bord. Sverige stod dåligt rustat i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Otryggheten bredde ut sig, och inflationen närmade sig tvåsiffrigt. Magdapriser hade blivit ett begrepp kring köksborden. Det var inte konstigt att Tidöpartierna fick ett tydligt mandat av väljarna att få ordning på Sverige.

Fru talman! Lantmäteriet spelar en avgörande roll för en fungerande samhällsplanering. Lantmäteriet var dock en av de myndigheter som det föregående decenniet hade dragits med stora problem och bristande politisk styrning. Handläggningstiderna hade skenat samtidigt som avgifterna ökat. Detta uppmärksammades bland annat av Riksrevisionen i en rapport 2022. För två år sedan avslöjades också en stor säkerhetsläcka på Lantmäteriet. Handlingar hade lämnats ut utan säkerhetsprövning. Detta uppmärksammades första gången 2018, men dåvarande regering förmådde inte agera.

Inom det här betänkandets område, fastighetsrätten, kan man lugnt konstatera att uppgiften denna mandatperiod har varit att få ordning på Lantmäteriet, fru talman. Den moderatledda regeringen driver därför nu ett omfattande arbete för att reformera både fastighetsbildningsprocessen och Lantmäteriet i Sverige, allt i syfte att göra den säkrare, tryggare och effektivare. Vi börjar också se resultat. De senaste åren har handläggningstiderna minskat för Lantmäteriet i de flesta ärendekategorier. Mycket återstår dock att göra. Det är också därför vi från Tidöpartierna har skjutit till 62 miljoner kronor ytterligare till Lantmäteriet bara i år. Totalt är det 963 miljoner kronor.

Fru talman! För att fortsätta effektivisera och stärka Lantmäteriets arbete har regeringen aviserat att det inom kort kommer tre propositioner som ger myndigheten nya verktyg och uppgifter.

Den första propositionen handlar om skärpta krav på identitet vid lagfart och skärpningar av bostadsrättslagen. Kraven på att lämna identitetsuppgifter i lagfartsansökningar föreslås skärpas. Den som förvärvar en fastighet ska i framtiden alltid uppge personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Syftet är att få bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Ökade krav på identitetsuppgifter kommer bland annat att bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott. Det föreslås även åtgärder som ska hindra att lagen kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. För att säkerställa att det endast är de som faktiskt bor i fastigheten som röstar vid en ombildning ska bara den som varit folkbokförd där under minst sex månader före föreningsstämman få delta.

Fru talman! Den andra propositionen handlar om stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom. För att stärka Sveriges säkerhet föreslår regeringen att överlåtelser av fast egendom ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Det innebär att den som bedriver en säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fast egendom av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsbedömning och lämplighetsprövning samt samråda med tillsynsmyndigheten. Det innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt till fast egendom som sker genom fastighetsbildning föreslås omfattas av reglerna. På så sätt minskar vi risken att fast egendom förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet.

Fru talman! Den tredje propositionen handlar om att inrätta ett centralt bostadsrättsregister där alla bostadsrätter ska registreras. Registret ska föras av Lantmäteriet. I det nya bostadsrättsregistret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar. Ett centralt bostadsrättsregister kommer att göra hanteringen av pantsättning mer modern och rättssäker och förenkla för såväl bostadsrättsföreningar som bostadsrättshavare samt exempelvis mäklare och banker. Men det kommer också att underlätta Kronofogdens tillgångsutredningar och bidra till ökade möjligheter att förebygga och utreda brott, exempelvis penningtvättsbrott.

Fru talman! Steg för steg får vi nu ordning på fastighetsrättens område. Vi ger Lantmäteriet verktyg att bli en effektivare myndighet. Vi skärper lagstiftningen för att öka såväl tryggheten som säkerheten. Vi gör det också enklare för vanliga människor genom att minska byråkrati och krångel. Steg för steg får vi ordning på Sverige – det vi fick väljarnas mandat för.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.