Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

24 feb 2026ärendedebatt

Planering och byggande

Protokoll 2025/26:77 Tisdagen den 24 februari
3 anföranden0 replikerÄrendet
Anförande 64

Herr talman! I dag avhandlar vi här i kammaren planering och byggande. Mycket har gjorts på detta område, och mycket görs. Vi har en intensiv vår framför oss här i kammaren när det gäller att debattera frågor som berör bostadspolitiken.

Vi har bland annat infört ett stöd för att ta fram fler detaljplaner för småhusbebyggelse och kartläggning av byggbar mark. Vi har också lagt fram den stora propositionen om ett nytt regelverk för bygglov, vilket ger många husägare större frihet över sin fastighet och en möjlighet att använda den på ett enklare, mer effektivt sätt. Kostnaderna för att utveckla fastigheter minskar också. En fråga som ligger på bordet för kommande behandling rör modernare byggregler för att gynna ökad konkurrens och ökat byggande.

Detta är bara några exempel på alla de reformer som regeringen tillsammans med Tidöpartierna har genomfört på det här området. Vi…

Visa hela anförandet

Herr talman! I dag avhandlar vi här i kammaren planering och byggande. Mycket har gjorts på detta område, och mycket görs. Vi har en intensiv vår framför oss här i kammaren när det gäller att debattera frågor som berör bostadspolitiken.

Vi har bland annat infört ett stöd för att ta fram fler detaljplaner för småhusbebyggelse och kartläggning av byggbar mark. Vi har också lagt fram den stora propositionen om ett nytt regelverk för bygglov, vilket ger många husägare större frihet över sin fastighet och en möjlighet att använda den på ett enklare, mer effektivt sätt. Kostnaderna för att utveckla fastigheter minskar också. En fråga som ligger på bordet för kommande behandling rör modernare byggregler för att gynna ökad konkurrens och ökat byggande.

Detta är bara några exempel på alla de reformer som regeringen tillsammans med Tidöpartierna har genomfört på det här området. Vi behöver dock fortsätta att jobba med området planering och byggande framöver och ta fram en rad ändringar för att skapa förutsättningar för att planera för nya bostäder. Jag ser möjligheter att titta närmare på den nordiska marknaden, på handläggningsfrågorna, på överklagandeprocessen och på en regional planering i hela landet.

När det gäller till exempel regelverk och standarder behöver vi skapa förutsättningar för den nordiska marknaden så att vi möjliggör för fler företag att sälja sina produkter och tjänster på en större marknad. Därigenom skapar vi också förutsättningar för ökad konkurrens och ger fler medborgare möjlighet att efterfråga det som byggs.

Handläggningsfrågorna behöver alltid ses över. Det handlar om att skapa en effektivare planprocess. Här ser vi såklart en möjlighet att påverka hur snabbt byggandet kan genomföras, och på den punkten går det inte att komma ifrån diskussionen om överklagandeprocesser, som vi vet är en del av puckeln i arbetet med att få till en snabbare bostadsplanering. Jag ser en möjlighet att gemensamt ta fram en utredning för att kunna jobba med de här frågorna, för detta är ett område som i ganska stor utsträckning skulle kunna påverka planeringen av det bostadsbyggande som vi ser behövs.

Regional planering är i dag standard i Stockholms, Skånes och Hallands län, där man alltså planerar bostadsbyggande på ett regionalt plan. Det innebär att man kan väga in arbetet med infrastruktur och en rad andra viktiga frågor i ett länsperspektiv. Det är något vi skulle vilja se utvecklas över hela landet och inte bara i dessa tre län. Det skulle kunna göra Sverige starkare om planeringen av infrastruktur och samordning när det gäller bostadsbyggande skedde i ett större perspektiv än bara på kommunnivå.

Våra kulturmiljöer och den estetik vi använder oss av när vi bygger bostäder är ett område som behöver prioriteras. Det behöver absolut arbetas med detta på ett omfattande sätt. Vi behöver stärka kulturkompetensen i kommunerna, införa kulturell planering och se över medborgarinflytandet över de bostäder och samhällen som byggs. Vi behöver också en kartläggning för att trygga våra historiska byggnader och miljöer i kommunerna.

När vi stärker kulturkompetensen i kommunerna kan vi också se till att bygga det som efterfrågas, det vill säga bygga bostadsmiljöer som är vackra och som harmonierar med den kultur och historia som finns i området. Den kulturella planeringen skulle kunna göra att det blir mindre konflikter vid nyproduktion och större harmoni i vårt svenska samhälle. Här går det inte att komma ifrån, herr talman, att medborgardialogen är ett viktigt verktyg för att såväl minska överklagandeprocessen som skapa ett harmoniskt samhälle där medborgarna ges inflytande över både konst och nyproduktion.

Vi behöver fortsätta utreda ett arkitekturprogram som skulle kunna vara ett mellansteg mellan översiktsplanen och detaljplanen. Jag tror att införandet av ett sådant mellansteg skulle möjliggöra en smidigare planering som harmonierar med medborgarnas önskemål.

Kartläggningen av de historiska byggnader och miljöer som bör bevaras i kommunerna behöver stärkas, och vi behöver skapa förutsättningar för att genomföra den. Dessa miljöer får inte gå förlorade vid olika exploatörers arbete i kommunerna. Utöver detta anser jag att vi behöver ha en sanktionsavgift för de exploatörer som går över gränsen i dessa kulturmiljöer.

Herr talman! Tryggheten är avgörande för våra framtida samhällen och bostadsmiljöer. Det går inte att komma ifrån att vi alltid behöver ha brottsförebyggande och trygghetsskapande i åtanke när vi planerar framtida processer i arbetet med nya bostäder och bostadsmiljöer.

Här behöver vi i större utsträckning arbeta tillsammans med de aktörer som har kunskap om detta. Till exempel behöver vi involvera polisen i arbetet. Vi behöver stödja kommunerna i deras områdesplanering och genomföra en nationell handlingsplan som kommunerna kan ha som grund för att skapa trygga bostadsmiljöer, både där det redan har byggts bostäder och i framtida miljöer.

Herr talman! Med detta ställer jag mig bakom förslaget i det betänkande som ligger på bordet i dag.

Herr talman! I betänkandet vi debatterar i dag behandlas inte bara frågan om planering och byggande utan även frågan vilken sorts land vi vill leva i och vilken sorts framtid vi vill lämna ifrån oss.

Låt mig vara tydlig redan från början: Vi bygger inte bara hus, herr talman – vi bygger samhällen. Det är det vi gör i civilutskottet. När vi fattar beslut om planering och byggande avgör vi inte bara var väggar och tak ska stå, utan vi avgör hur människor ska leva – hur de ska bo, hur de ska växa upp och hur de ska åldras. Det är därför detta område kräver ansvar, moral och långsiktighet.

Regeringen har dock valt en annan väg – en väg där marknaden styr och människan får stå tillbaka. Det är en väg där medborgarnas inflytande krymper och byggbolagens makt växer. Det är på det sättet man glömmer det viktigaste, herr talman: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Visa hela anförandet

Herr talman! I betänkandet vi debatterar i dag behandlas inte bara frågan om planering och byggande utan även frågan vilken sorts land vi vill leva i och vilken sorts framtid vi vill lämna ifrån oss.

Låt mig vara tydlig redan från början: Vi bygger inte bara hus, herr talman – vi bygger samhällen. Det är det vi gör i civilutskottet. När vi fattar beslut om planering och byggande avgör vi inte bara var väggar och tak ska stå, utan vi avgör hur människor ska leva – hur de ska bo, hur de ska växa upp och hur de ska åldras. Det är därför detta område kräver ansvar, moral och långsiktighet.

Regeringen har dock valt en annan väg – en väg där marknaden styr och människan får stå tillbaka. Det är en väg där medborgarnas inflytande krymper och byggbolagens makt växer. Det är på det sättet man glömmer det viktigaste, herr talman: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Herr talman! Demokratin i planeringen urholkas. Planering borde stärka människor, inte marginalisera dem. Det borde handla om att skapa inflytande, inte ta ifrån människor det. Men i detta betänkande avvisas allt som skulle göra processen mer rättssäker för vanliga människor. Makten flyttar längre bort, demokratin krymper och marknaden applåderar.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet säger: Så här bygger man inte ett land. Så här skapar man inte framtidstro. Som jag sa bygger vi inte bara hus; vi bygger samhällen.

Låt oss tala om klimatet, herr talman! Det är den tysta, skrikande punkten. Klimatkrisen knackar inte längre på dörren utan sitter redan i vardagsrummet. Ändå avfärdas alla motioner som kopplar byggandet till klimatmålen, och alla krav på energieffektivitet, klimatsmart planering och fossilfri uppvärmning stryks. Det är som att titta våra barn i ögonen och säga ”Vi hann inte” eller ”Vi orkade inte” när sanningen är att regeringen valde att inte agera.

Vi i Vänsterpartiet vet vad som står på spel. När man bygger hållbart bygger man inte bara miljöer, utan man bygger samhällen som håller i generationer.

Vi ser en vardag i kris, herr talman, och regeringens blinda fläck. Rosenbad märker inte det här, men ute i verkligheten är bostadskrisen brutal. Hushåll tvingas låna pengar för att betala hyran. Barn vräks mitt i skolterminen, utsattheten växer och ojämlikheten djupnar.

Siffrorna ljuger inte. Förra året blev 824 barn hemlösa. I Sverige, ett av världens rikaste länder, stod 824 barn utan trygghet eller ett hem. Det är ett moraliskt haveri och ett politiskt svek som vi ser. Detta är ett bevis på vad som händer när man glömmer den grundläggande sanning som mitt anförande bygger på, herr talman: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Herr talman! För Vänsterpartiet är en bostad en rättighet, inte en lyxvara eller ett investeringsobjekt. Regeringen gör narr av tanken att en bostad är en mänsklig rättighet, men låt oss tala klarspråk: Utan en trygg bostad faller allt. Utan bostad blir det ingen frihet, integration eller jämlikhet. Utan bostad finns ingen framtidsplan. Utan bostad kan människor inte flytta dit där jobben eller utbildningen finns.

Högern gör allt för att förminska frågan, för om bostaden inte är en rättighet blir ojämlikhet ett val – inte ett misslyckande. För oss är bostaden dock själva grunden i samhällsbygget. Som jag sa nyss, herr talman: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Sverige förändras i grunden och i en farlig riktning. Vi ser ett Sverige som förändras i snabb takt – ett samhälle där människor utvisas trots tio år i landet, där barn rycks från sin familj, sitt klassrum och sina vänner och där fel hudfärg eller religion gör människor mindre skyddsvärda. Det är inte ett tryggt samhälle. Det är ett kallt samhälle, och kalla samhällen byggs av kall politik.

Vi ser hur regeringen har byggt ett marknadsparadis för de rika medan vanliga människor lever i en mardröm. Låt oss titta på rotavdraget eller på bidrag för dem som redan har pengar – för de rikaste. Bara förra året var det 70 miljoner kronor som inte gick till svenska byggarbetare som förlorat sitt jobb, till krisande byggföretag som gått i konkurs eller till att bygga bostäder i Sverige. Dessa pengar gick i stället till utländska företag som renoverar svenskars semesterhus i Spanien.

Vi har sett skattesänkningar för de rika och bidrag till småhus där pengar redan finns men en total ovilja att bygga hyresrätter som vanliga människor har råd med. Det är inte så man bygger trygghet. Det är så man bygger segregation. Men vi vet sanningen, herr talman: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Herr talman! Vänsterpartiet har tydliga, progressiva och genomtänkta alternativ. Vi vill ha demokratisk planering som stärker människor, inte marknaden. Vi vill ha regional bostadsplanering där alla kommuner tar ansvar – också de rika. Vi vill ha klimatkrav i varje detaljplan, för framtiden börjar med byggandet. Vi vill ha mobilitet före parkering och städer som sätter människor före bilar. Vi vill ha statliga investeringar i bostäder som vanliga människor har råd med. Vi vill ha riktiga hem – inte marknadskoncept.

Detta är inte omöjligt, herr talman, utan det är nödvändigt. Det är inte radikalt, utan det är rimligt. Det är inte utopiskt, utan det är vägen framåt med Vänsterpartiets politik. Vi i Vänsterpartiet bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Herr talman! Jag och Vänsterpartiet säger: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen. Den meningen är hela kärnan i min kritik mot Tidöregeringens politik. Just nu bygger regeringen ett Sverige där barn vräks; 824 barn vräktes förra året, som jag nämnde. Vanliga människor tvingas låna för att betala hyran. Klimatkrisen ignoreras i varje beslut. Segregationen ökar. Människor utvisas efter tio år i landet. Fel hudfärg eller religion kostar människor deras trygghet.

Detta är inte ett misstag, herr talman, utan det är resultatet av politiska val och politiska beslut. Låt oss vara tydliga: Högern bygger inte samhällen. De bygger marknader. De bygger otrygghet. De bygger klyftor. De bygger hat och rasism.

Sverige förtjänar bättre. Sverige förtjänar att vara ett land där bostaden är en rättighet, där klimatet prioriteras, där barn aldrig blir hemlösa, där alla kommuner – inte bara de fattiga – tar ansvar och där vi bygger trygghet, jämlikhet och framtidstro.

Vi i Vänsterpartiet vet detta: När vi bygger hyresrätter som människor har råd med bygger vi samhällen. När vi planerar för klimatet bygger vi samhällen. När vi sätter människor före marknaden bygger vi samhällen.

Det är dags att återta samhällsbygget, herr talman. Det är dags för politisk anständighet och ansvarstagande. Det är dags att bygga det Sverige som vi vet är möjligt. Vi bygger ju inte bara hus, herr talman, utan vi bygger samhällen.

Sverige kan bättre än så här. Sverige är bättre än så här, men då krävs politik som ser människor och inte marknader. Då krävs politik som bygger trygghet, inte otrygghet. Då krävs politik som bygger framtid, inte ovisshet. Framför allt, herr talman, krävs förståelse för detta: Vi bygger inte bara hus, utan vi bygger samhällen.

Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 3.

Anförande 66

Herr talman! I dag är det fyra år sedan Ryssland oprovocerat inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Vi har alla tagit del av fruktansvärda ögonvittnesskildringar av bombningar av bostadsområden, av massakrer och av attacker mot el- och värmeinfrastruktur. Detta är inte ett krig där två länder träter, utan det är diktaturen Ryssland som har anfallit demokratin Ukraina. Det är ett krig mot vårt sätt att leva, i frihet och demokrati. Det är ett krig mellan gott och ont.

Vi i Sverige står enade bakom Ukraina – inte bara för Ukrainas skull utan också för vår egen. Vi gör det för att vi ska kunna fortsätta att leva i frihet och demokrati och för att ukrainarna ska kunna göra detsamma. Vi står bakom Ukraina för att även så prosaiska ting som planering och byggande ska kunna fortsätta att debatteras i den här kammaren, herr talman.

Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus,…

Visa hela anförandet

Herr talman! I dag är det fyra år sedan Ryssland oprovocerat inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Vi har alla tagit del av fruktansvärda ögonvittnesskildringar av bombningar av bostadsområden, av massakrer och av attacker mot el- och värmeinfrastruktur. Detta är inte ett krig där två länder träter, utan det är diktaturen Ryssland som har anfallit demokratin Ukraina. Det är ett krig mot vårt sätt att leva, i frihet och demokrati. Det är ett krig mellan gott och ont.

Vi i Sverige står enade bakom Ukraina – inte bara för Ukrainas skull utan också för vår egen. Vi gör det för att vi ska kunna fortsätta att leva i frihet och demokrati och för att ukrainarna ska kunna göra detsamma. Vi står bakom Ukraina för att även så prosaiska ting som planering och byggande ska kunna fortsätta att debatteras i den här kammaren, herr talman.

Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men bara fem av tio svenskar gör det. Grovt räknat innebär det att två av tio – var femte svensk – skulle vilja bo i ett eget hus men inte kan göra det i dag. Det handlar om hårt arbetande människor som inte kan uppfylla sina boendedrömmar. Detta är en direkt konsekvens av att det inte har byggts tillräckligt många villor och radhus, men det är också en konsekvens av att regelverk, ledtider och brist på byggbar mark har gjort byggandet dyrt, komplicerat och långsamt.

Förra mandatperioden stod inte bostadspolitiken särskilt högt upp på dagordningen för den socialdemokratiska regeringen. De vanligaste pressklippen om bostadsministern handlade om att vederbörande hade avgått och ersatts av någon ny. Byggandet var fokuserat på kvantitet, inte på kvalitet eller på hur människor ville bo. Resultatet blev miljardstöd till byggherrar och en massa mindre lägenheter som nu är svåra att hyra ut, samtidigt som det råder brist på andra typer av bostäder.

Herr talman! När Moderaterna och samarbetspartierna fick väljarnas mandat i valet 2022 lades bostadspolitiken därför om. Vi är fyra partier som är överens både om hur problemen ser ut på svensk bostadsmarknad och om hur vi kan hitta lösningar på dessa problem. Det är skillnad på det och Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, som inte är överens om någonting annat än att de vill sitta vid makten.

Herr talman! Vilka är problemen som gör att det inte byggs mer? I huvudsak är det tre saker.

För det första: Regelbördan för att bygga nytt eller bygga om är i dag tung och kostnadsdrivande. Installatörsföretagen visade i en rapport nyligen att ungefär en tredjedel av byggkostnaden för ett enfamiljshus gick åt i avgifter, taxor och markpris redan innan grunden var gjuten.

För det andra: Ledtiderna för att bygga nytt är i dag för långa. Uppskattningar visar att det i snitt tar åtta till tio år från idé till att någon kan flytta in. Långa ledtider innebär två saker. Det innebär att kostnaderna stiger. Det är kostnader som den boende i slutändan måste betala, oavsett om det är genom högre hyra eller högre pris. Men det innebär också att väldigt många bostäder inte ens blir byggda.

För det tredje: Vi har i Sverige i dag brist på byggbar mark. Det är i sig paradoxalt. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Men vi har satt upp så många regelverk som gör att det blir brist på mark där man kan bygga bostäder.

Konsekvensen av dessa tre problem och av att tidigare regeringar inte gjort något för att åtgärda dem är att väldigt många hårt arbetande svenskar inte kan uppfylla sina bostadsdrömmar.

Herr talman! Tidöpartierna har därför metodiskt och konsekvent arbetat för att lösa problemen. I höstas beslutade riksdagen om ett helt nytt kapitel i plan- och bygglagen vad gäller bygglov. Det är nu enklare att bygga om och bygga till sitt hus utan att behöva söka bygglov. Regeringen har i vår aviserat propositioner kring regelförenklingar för att ändra såväl byggnader som i detaljplaner. Det ska bli lättare att konvertera exempelvis kontor till bostäder. Vi har dessutom genomfört förändringar för studentlägenheter som kommer att innebära att fler och billigare studentlägenheter kan byggas.

Herr talman! Regeringen har också lagt ett stort fokus på att minska väntetiderna hos myndigheter, bland annat Lantmäteriet. Regeringen har aviserat en proposition om effektivare och bättre kontroll under byggprocessen, något som också kommer att leda till snabbare processer.

Vi har tillsatt en utredning för att se över överklaganden, eftersom vi vet att det är en viktig orsak till att ledtiderna blir långa. Utredningen är nu presenterad och är ute på remiss.

Vi har även genomfört förändringar av strandskyddet och tillsatt en bredare översyn av hela strandskyddet. Sverige har en lång kustlinje, skärgårdar, öar och älvar, vilket gör att vi egentligen kan bygga nära vatten, men vi har i dag ett regelverk som gör det väldigt svårt. Det finns många stränder i Sverige som ska bevaras, men det finns också väldigt mycket strand som vi faktiskt kan bygga på.

Regeringen har vidare gett Boverket i uppdrag att utreda bullerregler vid bostäder, då detta blivit en begränsning särskilt i tätbebyggda områden.

Steg för steg minskar vi regelbördan, kortar ledtiderna och ökar den byggbara marken.

Herr talman! Detta är bara de första stegen i ett större reformarbete för att fler boendedrömmar ska bli verklighet. Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men bara fem av tio gör det. Regeringen har därför tillsatt en egnahemskommissionär som har i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny egnahemsrörelse och att åter anlägga trädgårdsstäder i Sverige.

Genom att minska regelbördan, korta ledtiderna och öka den byggbara marken möjliggör vi för fler och mer prisvärda bostäder. Men vi underlättar också genom att standardisera byggprocesser, exempelvis genom typgodkända hus, så kallade Sverigehus. Vi gör det genom att se över de offentliga kostnaderna i samband med husbyggen. Och vi gör det genom att uppmuntra kommuner att anlägga nya trädgårdsstäder. Då kan vanliga, hårt arbetande svenskar också få råd med ett eget hus. Fler svenskar kan uppfylla sina boendedrömmar. Fler barn kan få en trädgård där de kan hoppa i studsmatta.

Herr talman! Under den här mandatperioden har rubrikerna varit många och handlat om reformer och regeländringar för att göra det lättare att bygga. Den enda rubrik som inte har kommit är att bostadsministern har avgått och ersatts av någon ny.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(forts.)