Hans Eklind

Fru talman! Jag vet inte om jag har problem med svenska språket. Jag brukar inte ha det. Jag har i alla fall aldrig hört det. Jag sa ju i mitt tidigare inlägg till Martin Ådahl att regeringen vill göra någonting åt både väg och järnväg. Men när det gäller järnvägen har vi maxat beloppet för vad man kan omvandla i praktiskt arbete. Det spelar ingen roll hur många gånger Martin Ådahl säger att vi inte satsar mer än si och så. Vi måste ju se till att det blir någonting gjort av de pengar som vi anslår. Vi har maxat beloppet för 2025.

Jag hoppas och tror, givet att jag känner infrastrukturministern väldigt väl, att han kommer att se till att det här järnvägsunderhållet som behövs – men det behövs också en tillbyggnad av järnvägen – kommer att ske. Det är nämligen på riktigt viktig infrastruktur vi pratar om.

Men, som sagt, vi lämnar inte någon sten orörd i detta arbete. Det har vi visat nu i och med att vi maxar det belopp som man kan tillgodogöra sig för att göra dessa underhålls- och reparationsarbeten, som är så viktiga att göra.

Martin Ådahl och jag är egentligen överens. Men jag satsar inte pengar där man inte kan göra något för dem. Det är svaret – en gång till.

(Applåder)

Fru talman! Det var en tågresa till Kiev som jag sent ska glömma. Men precis som Martin Ådahl konstaterade också jag samma sak efteråt. Ett land som ligger i krig förmår ändå att se till att tåget både avgår i tid och kommer fram i tid. Sedan var såväl Martin Ådahl och jag liksom några andra från finansutskottet med om hjärtskärande scener vid tågstationen när vi skulle åka hem igen. Nog om detta.

Låt oss tala om infrastruktursatsningen. Om jag inte missminner mig debatterade ledamoten och jag samma sak även i höstas. Det som regeringen går fram med är redan ett maxtak. Man kan inte satsa mer pengar på järnvägen och tro att man får ut någonting av det. Det är redan på maxnivå. Av det skälet finns det inte mer anslaget till järnvägen 2025. Men jag lovar att regeringen kommer att återkomma, för järnvägen är också en del av den samhällsviktiga infrastrukturen.

Nu börjar vi med vägen. Vi förstärker i år. Sedan återkommer vi till järnvägen. Här finns en rad olika förbättringspunkter som måste genomföras.

Fru talman! I höstas presenterade regeringen den största satsningen på infrastruktur i modern tid: drygt 200 miljarder kronor till och med år 2037. Den nya ramen blev 1 171 miljarder kronor och ger oss förutsättningar att bygga bort 100 procent av underhållsskulden på vägsidan. I vårändringsbudgeten tillförs nu 500 miljoner kronor ytterligare för att vi snabbare ska komma till rätta med det eftersatta underhållet samt förbättra tillståndet, robustheten och framkomligheten på de statliga vägarna.

Det här är riktigt bra, för underhållsskulden har nämligen vuxit alltmer. Var fjärde väg i landet bedöms vara i dåligt skick. God infrastruktur gynnar alla – familjer, företag och den svenska tillväxten.

Fru talman! Regeringen dubblerar även anslaget till Norrlandsfonden. Den får ett kapitaltillskott om 300 miljoner kronor under 2025. Stora investeringar och företagsetableringar på orter som under en längre tid haft en låg eller stagnerande befolkningstillväxt innebär stora utmaningar för samhällsbygget, inte minst när det gäller att få fram nya bostäder för att möta behoven av ökad inflyttning till de berörda kommunerna.

Åtgärden bidrar till att förbättra konjunkturen inom byggsektorn genom att öka tillgången till kapital så att fler bostadsprojekt kan påbörjas. Det innebär att efterfrågan på arbetskraft inom bygg, byggmaterial- och installationssektorerna ökar och att näringslivets förutsättningar stärks.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lili André och Camilla Brodin (båda KD).

Herr talman! Vi lever i en osäker tid, och vi har flera svåra år bakom oss. Det är i den miljön som regeringen lägger fram vårbudgeten. Det är en budget som fokuserar på att stötta ekonomin efter att inflationen nu dämpats. Det handlar om att få igång tillväxten och ge hushållen sin köpkraft tillbaka. Vi fortsätter också arbetet med att rusta upp svensk säkerhet och trygghet samtidigt som vi gör riktade och viktiga satsningar i välfärden.

Herr talman! För fyra månader sedan började regeringens nya budget att gälla. I den går 60 miljarder till att bland annat få igång den ekonomiska tillväxten, efter att regeringen hade lagt fram två återhållsamma budgetar där finanspolitiken krokade arm med penningpolitiken och arbetsmarknadens parter för att vinna kampen mot inflationen.

En vårändringsbudget är inte en budgetproposition, men vi adderar 11,5 miljarder till de satsningar på 60 miljarder som har gjorts. Med investeringar i vägunderhåll förstärker vi de största satsningarna som gjorts på infrastrukturen i modern tid. Vi satsar även på fler bostäder, vi förstärker rotavdraget och vi stärker arbetsmarknads- och utbildningsinsatserna för att få fler i jobb.

Herr talman! Jag har tidigare lyft fram regeringens arbete mot psykisk ohälsa. Som kristdemokrat är jag stolt över det arbetet och att det förstärks ytterligare i denna budget. De senaste 20 åren har antalet svenskar som beskriver sitt liv som meningslöst fyrdubblats, från 6 procent till 24 procent. Och vi vet att hälften av dem som är sjukskrivna i Sverige är sjukskrivna för psykiska sjukdomar och besvär. Nu har en kristdemokratisk minister ansvaret och gör ett betydande arbete för att förbättra denna livsviktiga vård.

I motioner här i riksdagen har jag personligen föreslagit att det ska tillsättas en kriskommission för psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är en av vår tids stora folkhälsofrågor. Det saknas nämligen viktig kunskap om varför vissa drabbas hårdare än andra. Det är hög tid att vi söker kunskap om varför tjejer och killar utvecklar ångest och depression eller faktiskt mår så dåligt att de försöker ta sitt eget liv. Föregående år besökte jag barn- och ungdomspsykiatrin, bup, runt om i landet. Jag mötte fantastisk personal som gjorde verklig skillnad för barn som saknade livslust.

Till den historiska satsning på 1 miljard som gjorts tidigare presenteras nu i vårändringsbudgeten en addering på ytterligare 50 miljoner. Det möjliggör för högspecialiserad vård för dem som har ätstörningsproblematik. Syftet är att minska trycket och korta köerna. 250 miljoner avsätts för att öka antalet platser inom vuxenpsykiatrin, och 200 miljoner kronor avsätts för att öka antalet platser i det som kallas självvald inläggning.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag kommentera hushållens ekonomi. Den här regeringen har gjort mycket stora skattesänkningar för vanliga arbetande hushåll. Vi har fått ned de höga bränslepriserna. Och vi har fört en återhållsam finanspolitik i syfte att dämpa inflationen. Allt detta är jätteviktigt.

Kristdemokraterna har slagits för att förlänga tilläggsbidraget till bostadsbidraget ett antal gånger. Vi menar att det var en välriktad och motiverad förstärkning för inte minst ensamstående mammor, som vi vet fångas upp av det riktade stödet. Stödet var dock av extraordinär karaktär under en pandemi. Det förlängdes sedan under inflationskrisen. Men det skulle alltså gälla endast under en begränsad tidsperiod.

Situationen är samtidigt fortsatt tuff för många hushåll. Nu förlängs inte tilläggsbidraget, men jag kan garantera att det för Kristdemokraterna kommer att vara oerhört viktigt att vi säkerställer ekonomin för barnfamiljer i den kommande höstbudgeten.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i denna vårändringsbudget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lili André, Yusuf Aydin, Mathias Bengtsson, Camilla Brodin, Gudrun Brunegård, Dan Hovskär, Magnus Jacobsson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).

Fru talman! Varje år genomförs cirka 17 000 upphandlingar till ett värde av cirka 900 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 18 procent av bnp. Det är således allt annat än ett obetydligt ämne som vi diskuterar här i dag. Det är snarare så att offentlig upphandling borde få betydligt större plats i våra samtal.

Det är viktigt att vi utformar reglerna på ett korrekt sätt, så att upphandlingarna genomförs på det sätt som är avsett. De har stor påverkan på det privata näringslivet, i och med att en stor del av företagens intäkter kommer just från affärer med kommuner, regioner och stat. Görs detta rätt ser vi samtidigt till att vi får så mycket som möjligt för de skattepengar som används. Å andra sidan är det, givet det stora beloppet på cirka 900 miljarder kronor, ingen överraskning att det här även lockar till sig oseriösa aktörer.

Fru talman! Det finns i den här kammaren en gemensam – och även tydlig, skulle jag vilja säga – uppfattning om att oseriösa aktörer inte ska få en enda krona av skattebetalarnas pengar. Det är därför viktigt att hitta en lösning som gör att oseriösa aktörer inte får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Genom att göra ordentliga kontroller av leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar kan oseriösa aktörer identifieras men också uteslutas i ett tidigt skede.

Fru talman! Det finns i dag relevant information och uppgifter om leverantörer hos en rad olika myndigheter, men det finns inget bra system för inhämtning av uppgifterna. Regeringen har därför låtit meddela att man nu går vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett it-system så att en samordnad registerkontroll av leverantörer vid offentliga upphandlingar kan genomföras. Det kommer att bidra till en betydligt mer effektiv och strukturerad kontroll. Regeringen avsätter också medel så att det arbetet nu kan påbörjas.

Fru talman! Även LOV, lagen om valfrihetssystem, ses över i syfte att komma åt oseriösa företag. LOV är en förfarandelagstiftning som beskriver hur kommuner och regioner ska gå till väga när de väljer en aktör som ska utföra tjänster åt dem. Det här är i grunden någonting mycket positivt för medborgarna. Men det kräver samtidigt ett genomtänkt arbete från planering och utformande av förfrågningsunderlag till en grundlig uppföljning av kommuner och regioner.

Regeringen vill, även här utifrån Leverantörskontrollutredningens förslag, ändra uteslutningsgrunderna i lagen om valfrihetssystem, LOV, och inrätta ett rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter i samband med uppföljning av kontrakt enligt upphandlingslagarna. Utredningens förslag innebär bland annat att en sökande kan uteslutas på grunder som kommunen eller regionen i det aktuella fallet har skrivit in i underlaget.

Regeringen har också tydliggjort att Konkurrensverkets upphandlingstillsyn ska förstärkas och att myndigheten ges i uppdrag att bland annat utreda möjligheten att underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att förkasta så kallade onormalt låga anbud.

Fru talman! Avslutningsvis: I syfte att öka idéburet deltagande i välfärden tog den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen initiativ till en utredning som lämnade ett förslag som trädde i kraft den 1 januari 2023. Det var bra.

Jämfört med i andra länder i Europa är de idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn låg här i Sverige. Även om andelen välfärdstjänster som utförs av externa aktörer har ökat är det de kommersiella aktörerna som har ökat och inte de idéburna.

Regeringen jobbar därför vidare för att få andelen idéburna att växa. Socialminister Jakob Forssmed och civilminister Erik Slottner, båda kristdemokrater, har därför haft rundabordssamtal med företrädare för civilsamhället och idéburen sektor.

Som kristdemokrat tycker jag att det är viktigt. Pandemin visade om inte annat oss alla med eftertryck behovet av ett aktivt civilsamhälle. Det finns en kraft, en värme och ett mervärde hos de idéburna organisationerna som Sverige har all anledning att ta till vara på ett bättre sätt.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Debatt ska ju inte styras av vare sig fördomar eller okunskap. Men tyvärr finns detta i attackerna på kristna friskolor, ofta framförda av förståsigpåare som visar sig vara religiösa analfabeter.

Kristna friskolor har en mycket blandad elevsammansättning. Majoriteten av eleverna är inte kyrkligt aktiva. Andelen elever med utländsk bakgrund är klart högre än riksgenomsnittet. Skolinspektionens nationella skolenkät visar att man på kristna skolor presterar bättre än riksgenomsnittet när det gäller frågor som rör allsidighet och elevers trygghet men också tolerans.

Men Skolinspektionen ska tydligen ägna sig åt de här cirka 60 skolorna med konfessionell inriktning, där knappt 1 procent av eleverna finns, samtidigt som 2 procent av eleverna är hemmasittande. I Stockholm visar det sig att över 1 000 elever inte ens är med på hälften av undervisningen.

Min fråga till skolministern är: Är det här en rimlig prioritering?

Fru talman! Arbetslöshet ligger bakom nästan hälften av alla dem som i dag har försörjningsstöd. Och trots att utrikes födda utgör 20 procent av landets befolkning är 58 procent av dem som får ekonomiskt bistånd just utrikes födda. Det beror till stor del på att de inte har hunnit kvalificera sig för andra trygghetssystem, exempelvis a-kassan.

Vi kristdemokrater vill att försörjningsstödet ska vara ett skyddsnät, inte en kommunal a-kassa som tar resurser som behövs inom skola och barn- och äldreomsorg. Vi menar att de som är arbetsföra men arbetslösa och som uppfyller kriterierna för att vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska flyttas från försörjningsstödet till det som vi kallar för statlig dagpenning, där det ställs tydliga krav på den som är arbetsför att delta i utbildning, att kompetensutvecklas och att matchas mot jobb i hela landet. Dagpenningen ska vara kopplad till individen, vara en fast summa per dag och inte vara behovsprövad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad tänker arbetsmarknadsministern om en sådan modell?

Herr talman! Vi har nog alla hört talas om Draghirapporten, där förre ECB-chefen Mario Draghi menar att Europa står inför en existentiell utmaning. Han vill se en ny Marshallplan. En kort och tillspetsad sammanfattning är att han har rätt i analysen men är delvis planekonomisk i slutsatsen.

Även om den här rapporten avgjort innehåller en rad guldkorn blir frågan: Vem ska stå för notan? Draghi vill se en plan för europeiska investeringar på närmare 10 000 miljarder kronor per år.

Sverige är redan per capita en av EU:s absolut största nettobidragsgivare. Draghi vill dessutom se en industripolitik som detaljstyr hur investeringar ska allokeras. Detta är en planekonomisk hållning som går stick i stäv med att göra EU lagom igen – då krävs mindre klåfingrighet, inte mer.

Jag skulle vilja få veta lite mer. Hur tänker finansministern kring denna rapport?

Herr talman! Julhandelns betydelse för handeln är stor och ibland avgörande. Jag vill därför lyfta fram det stora problemet med e-handeln från gigantiska kinesiska onlineplattformar. Där har handeln ökat rejält, och det görs med marknadsföringsmetoder som strider mot både svensk och europeisk lagstiftning.

Färska siffror från Tullverket visar att det under december månad anlände 6 miljoner paket till Sverige. Den EU-lagstiftning som finns har skapat en gräddfil för aktörer som Temu och Shein. Det beror på att de agerar som förmedlare av privatimport och inte som handelsföretag. Den lagstiftning som gäller för en inre marknad för dem som ska sälja gäller inte för dessa aktörer.

Den snedvridna konkurrensen har enligt branschorganisationen Svensk Handel lett till att svenska handelsföretag slås ut. Vi ser också att konkurserna inom handeln ökar. Konkurrens är bra, men den ska ske på lika villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är: Vad avser statsministern och regeringen att göra för att stoppa den osunda konkurrenssituationen?

Herr talman! Vi lever onekligen i oroliga tider. Jag tänker inte minst på det vidriga anfallskrig som Ryssland bedriver mot och i Ukraina.

Det var också i oroliga och svåra tider som grunderna till dagens EU lades av de tre kristdemokraterna Adenauer, Schuman och De Gasperi. Det var i ett Europa som fortfarande låg i ruiner efter andra världskriget och präglades av både rädsla och hopplöshet. Då stakades en ny kurs ut för Europa. Men det var inte en kurs som handlade om huruvida svenskt snus skulle tillåtas, att införa gemensamma krav på dygnsvila eller böjningskoefficienten på gurkor. De kristdemokratiska statsmännen ville binda de europeiska länderna närmare varandra, detta för att vi skulle kunna hantera tider av oro och kris. Här har de fått rätt, än så länge, och Vladimir Putin har fått fel.

Sverige behöver EU, och EU behöver Sverige. Även om jag ser att EU är mycket mer än pengar och avgifter vill jag understryka att Kristdemokraterna är och förblir en garant för att EU inte ska ges obefogad makt. Det måste finnas en röd linje politiskt: Det som kan beslutas hemma vid köksborden i Sverige ska inte klåfingriga byråkrater i Bryssel ha tassarna i. Sverige är inte heller och ska inte vara en mjölkkossa för en allt dyrare överbyggnad som drivs på av politiker med federalistiska drömmar om ett Europas förenta stater eller för att hålla länder med dålig ekonomisk styrning under armarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Kristdemokraterna är Europavänner. Det innebär att vi också ska ta till vara hennes anda och hennes arv. Visst ska vi ha en inre marknad - men också mångfald, respekt för medlemsstaternas särdrag och frihet i solidaritet. Det var denna grundsyn som låg bakom vår slogan i samband med Europaparlamentsvalet i juni i år: "Gränser och frihet." Vi tror nämligen inte att ett EU som försöker göra allt kommer att lyckas. Därför var och är det viktigt att sätta gränser för vad EU ska fokusera på.

Herr talman! Den svenska avgiften utgår från den långtidsbudget som gäller till och med 2027. För nästa år är avgiften nästan 48 miljarder kronor.

Det faktum att Sverige betalar mer i medlemsavgift till EU än vad vi får tillbaka i rena bidrag är inte lika med att medlemskapet är en dålig affär ekonomiskt. Via medlemskapet har vi nu möjlighet att vara med på den inre marknaden men också att vara en del av de internationella handelsavtal som EU träffar. Det ger oss, både privatpersoner och företag, möjlighet att handla fritt inom EU.

Det har gjorts en rad uppskattningar kring mervärdet av detta. De är inte speciellt träffsäkra och varierar väldigt mycket, men man menar att detta mervärde av medlemskapet kan värderas till uppemot 300 miljarder kronor.

Herr talman! Den som lyssnar på detta anförande hör dock att det finns en oro och en kritik mellan raderna. Även om vi i 30 år haft som mål att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU kan man inte blunda för den utveckling som varit och de problem som finns.

Även om EU:s regler tillåter en statsskuld på 60 procent av bnp kan vi konstatera att Frankrikes statsskuld för innevarande år blir drygt 110 procent av bnp och väntas bli ännu lite högre nästa år, 112-113 procent. Häromveckan föll den franska regeringen i en misstroendeomröstning, för första gången sedan 1962, som konsekvens av att den försökt tvinga igenom en budget med besparingar för att kunna möta EU:s stabilitetspaktsregler. I Tyskland föll den socialdemokratiske förbundskanslern Scholz i en förtroendeomröstning så sent som i måndags, och nyval sägs vänta i februari. Anledningen var att regeringen var oense om hur man skulle få till näringslivspolitiken för att få fart på tillväxten i Tyskland, som under i princip hela året varit negativ.

Herr talman! Listan kan naturligtvis göras mycket längre än dessa exempel med Frankrike och Tyskland, men jag tror att alla förstår varför jag väljer just dessa två. Det finns nämligen all anledning för oss svenskar att känna oro men också att vara kritiska. Jag tänker inte minst på vad ordföranden för Europeiska revisionsrätten skriver i förordet till rättens rapport för 2023:

"Vårt arbete på sammanhållningsområdet" - min kommentar: lite drygt 550 miljarder kronor - "har visat på allvarliga brister i fråga om bristande efterlevnad av dessa regler med en kraftig ökning av felprocenten de senaste tre åren."

Det här är alltså inte första gången denna typ av allvarlig kritik riktas.

Herr talman! Jag vill med detta understryka vikten av att vi har en regering och ett samarbetsparti som verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Jag tror att vikten av att vi har en så tydlig svensk röst, som drar tydliga politiska linjer för vad som är okej och inte, kommer att bli än större i framtiden.

Avgiften till Euro-peiska unionen

Med detta, herr talman, vill jag önska dig, talmanspresidiet, kansliet och mina kollegor i riksdagens finansutskott en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Svunna är nu påståendena om att vi sviker våra vallöften. De går ju inte att använda längre nu när vi har levererat precis det vi lovade i valrörelsen, nämligen lägre bränslepriser.

Jag hoppas att vi kan hålla fast vid att vi ska ha låga bränslepriser av det skälet att Sverige är ett stort land där många är beroende av bil. Det är på det viset man kan få livspusslet att gå ihop när man bor ute på landsbygden. Alla har inte möjlighet att bo i centrala Stockholm med tunnelbana och alla möjliga kollektiva färdmedel.

Om man ska prata om hur man vill satsa på landsbygden går det inte att runda drivmedelspriserna. De är oerhört viktiga. Sedan kan vi addera det som gäller lantbruket och så vidare.

Vi har enligt plan avslutat det statsbidrag som skulle gälla under sju år. Vi har alltså inte plockat bort det, utan det avslutas nu enligt plan. Sedan kan man naturligtvis förnya det, om nu Eva Lindh vill det. Men den här regeringen ansåg inte att vi skulle förnya det, utan det avslutas enligt plan.

Sverige kan bättre, sa Magdalena Andersson. Det tyckte väljarna också och röstade fram en ny regering.

Den här regeringen har nu tagit Sverige genom en inflation som har varit superjobbig, naturligtvis inte bara för Sverige utan också för många andra länder. Vi har sett till att det skjutits till de medel som behövs för att välfärden ska klara det.

Kommuner och regioner kan dock inte få full kompensation. Det tror jag inte att Eva Lindh tycker heller. Det finns anledning för dem att fundera över hur de ska prioritera resurser. Vi har hört tidigare om en del olika investeringar som gjorts. När man köpte vindkraftverk i Gävleborg kostade det skattebetalarna 100 miljoner kronor, vilket inte var så smidigt. Det går alltså att göra en hel del saker ute i kommunerna och regionerna.

Vi skjuter alltså till resurser, inte minst i sjukvården. Nästa år är det 18 miljarder kronor som går till sjukvården, och dessutom går 1 miljard till att säkerställa en bra barn- och ungdomspsykiatri. Här görs mycket, och mer behöver göras.

Herr talman! Eva Lindh pratar om det tidsbegränsade stöd som har getts till 39 kommuner. Det tas inte bort. Det avslutas enligt den plan Eva Lindh själv varit med och fattat beslut om. Vi kanske ska vara lite mer noga med hur vi formulerar oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

När det gäller landsbygden vill jag hävda att vi har gjort en rad olika saker. Vi har lyckats se till att det vi lovade i valrörelsen nu blir verklighet. Jag har släktingar som bor långt ut på landsbygden där det inte går någon länsbuss över huvud taget utan barnen får gå åtskilliga kilometer ned till landsvägen om inte mamma kan skjutsa. Vi har fått ned drivmedelspriserna på precis det sätt vi lovade i valrörelsen. Det gör naturligtvis enorm skillnad för dem som bor på landsbygden. Det gör också skillnad för hela kommunsektorn.

Jag har tänkt att vi ska låta RUT utreda vad de sänkta drivmedelspriserna inneburit för framför allt kommuner men även regioner i form av sänkta kostnader. Nu får ingen annan sno den idén! Jag har verkligen försökt att ta reda på det, men jag tror att vi ska ta fram den siffran, för det här är naturligtvis viktigt. Det har också varit viktigt för att få ned inflationen. Det har varit helt avgörande för såväl små som medelstora och stora kommuner.

Vi har avslutat det som skulle avslutas. Det är riktigt. Jag tror att Eva Lindh var med i utjämningskommittén. Remisstiden har precis gått ut. Vi får se var vi landar. Det är viktigt att vi skruvar på parametrarna på ett korrekt sätt så att de små kommuner som har det tufft kan få det stöd de behöver via det kommunala skatteutjämningssystemet. Man har fått in över 300 remissvar, och arbete pågår nu inom regeringen.

Herr talman! För 60 år sedan bildade kristdemokraterna parti. Vår förste partiledare, prästen Birger Ekstedt, slog då fast en sanning som gäller även i dag: I kommunerna bygger vi Sverige.

Ekstedts ord har jag med mig dagligdags när jag nu leder Kristdemokraternas samhällsbyggarprojekt, där vi formulerar en rad förslag inom olika sektorer såsom bostäder, infrastruktur, kompetensförsörjning, välfärd och energi. Kristdemokraterna kommer att fatta beslut om de förslagen nästa år. Med den här budgeten menar jag att vi kristdemokrater tar ansvar för att stötta landets kommuner och regioner.

Herr talman! Vi pratar ibland om kommuner och regioner som om alla vore lika. Det är precis lika felaktigt som att klumpa ihop människor utifrån kön, ålder, hudfärg eller nationalitet. Det är inte särskilt klokt vare sig det gäller människor eller kommuner.

Om vi tittar närmare ser vi att en del kommuner dras med reella problem när det gäller höga boendekostnader och brist på bostäder och arbetskraft. Samtidigt ser vi, inte minst i glesbygd, att många svenskar som bor där dras med motsatta problem. Det talar för att vi även fortsättningsvis gör klokt i att lyssna på det Ekstedt sa om att det är i kommunerna vi bygger Sverige. Om detta byggande ska bli av måste vi ge utrymme för kreativa lösningar - inte mer detaljregleringar. Vi måste få ned ledtider. Vi måste få bort flaskhalsar och genomföra regelförenklingar. Företag, organisationer och offentlig sektor ska kunna och våga ta initiativ som sätter fart på byggandet av Sverige.

Herr talman! Vi har upplevt en minst sagt pressad tid de senaste fem åren med pandemi, höga energikostnader, krig i närområdet, höjd terrorhotnivå och höga priser. Det har pressat Sverige och många andra länder. Framför allt har de höga kostnaderna pressat hushållen - men naturligtvis även välfärden. Därför är jag glad över att kommuner och regioner nästa år kommer att ha 50 miljarder kronor lägre pensionskostnader tack vare att vi tillsammans - inom finanspolitiken och penningpolitiken och med arbetsmarknadens parter - har sett till att på ett framgångsrikt sätt bekämpa inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

De budgetar som har lagts fram av denna regering kan med rätta kallas återhållsamma, och det har de varit för att finanspolitiken ska kroka arm med penningpolitiken för att få ned inflationen. Trots det har vi prioriterat välfärden. Så gjordes exempelvis i den budget som gäller för i år, där 40 procent av reformutrymmet gått till just kommuner och regioner. Dessutom sköt vi till extra pengar i samband med vårändringsbudgeten. Sedan den här regeringen tillträdde har vi satsat 43 miljarder kronor på kommuner och regioner. År 2025 kommer statsbidragen att vara 288 miljarder kronor, varav 167 miljarder är generella. Jag vet att kommunpolitiker inte gillar riktade statsbidrag, och därför kan det vara på sin plats att påpeka att andelen riktade statsbidrag till kommunerna nu är de lägsta sedan 2018.

Herr talman! Dessa tillskott har varit mycket betydelsefulla. De har varit kloka prioriteringar av regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Låt mig dock få avsluta med att konstatera att det som på riktigt hotar välfärden är om vi inte får en hållbar tillväxt. Jag har sagt det förr och säger det igen: Den där kakan som vi politiker gärna debatterar och diskuterar hur den ska fördelas - den måste bakas först! Det blir lättare att hitta resurser till allt det vi vill göra om kakan växer i storlek.

Jag är mycket nöjd med att vi kristdemokrater drev på för att budgeten som ska gälla för 2025 skulle vara en tillväxtbudget. Vi stärker köpkraften, får fler i arbete, gör det mer lönsamt att driva företag och investerar i forskning och infrastruktur. Får vi inte fart på tillväxten kommer det i slutändan att drabba välfärden. Det känns därför förhoppningsfullt att IMF spår att Sverige kommer att ha högst tillväxt av de länder som vi normalt jämför oss med.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Eva Lindh, för motfrågan!

Jag pratar gärna om psykisk ohälsa. Det borde vara en prioriterad fråga för alla. Det är ett av de absolut viktigaste politiska problem som vi har att ta itu med. Denna regering genomför nu en historisk satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är jag oerhört stolt över, för jag vet att vi kristdemokrater i mångt och mycket ligger bakom den prioriteringen.

Men låt mig slå fast för dem som lyssnar på den här debatten och på Eva Lindh att vi ger tillskott. Det ligger alltså nu generellt 16 miljarder i permanent höjda statsbidrag. Nästa år, 2025, tillförs hälso- och sjukvården 18 miljarder kronor.

Det handlar om sektorsbidraget på 2 miljarder. Det handlar om att korta vårdköer. Det handlar om att satsa 1 miljard för en bättre cancervård och så vidare. Jag tycker också att det ligger en liten juvel mitt i detta, nämligen att vi nu satsar 250 miljoner kronor på att få till den nationella vårdförmedlingen så snabbt som möjligt. Människor kan bo i en region där man inte kan få en operation utförd i tid, och det kan finnas platser i en annan region. Den nationella vårdförmedlingen ska se till att det inte ska vara helt avhängigt av var man bor i Sverige när det gäller att kunna få operation eller vård i tid. Detta tror jag är oerhört viktigt.

En effektivitetsdelegation tillsätts också för att hjälpa de regioner som behöver hjälp att få en bättre struktur på sin verksamhet. Det ligger en rad både korta och långsiktiga åtgärder i budgeten.

Vi satsar 6 miljarder ytterligare än i vårändringsbudgeten. Nu tillför vi 2 ytterligare miljarder i sektorsbidrag för 2025. Vi kommer att fortsätta att ligga på så att vi får en bättre fungerande hälso- och sjukvård.

Den ambitionen har vi, och den tillför vi också medel för att kunna förverkliga.

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men till slut kände jag att jag nog måste göra det.

Ledamoten Eva Lindh har i en replikväxling tidigare sagt att vi minskar på statsbidragen, och nu säger hon att vi inte tillför en enda krona mer. Då tänker jag så här: Slant ledamoten på orden?

Fakta är ju att vi har höjt statsbidragen. Det är 16 miljarder i generella statsbidrag. De ligger permanent som en höjning. Dessutom tillför vi medel nästa år till hälso- och sjukvården. Så nog görs det en satsning. Sedan kanske den inte är lika stor som ledamoten vill. Vi vet sedan tidigare debatt, för ett år sedan, att det aldrig är tillräckligt. Men nog måste väl ledamoten korrigera sig själv när hon säger att vi inte har tillfört en enda krona ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska vara ett land som präglas av tillväxt, innovation, spetskompetens och välfärd. Vi har potential att vara världsledande på flera områden, och därigenom kan vi stärka jobb, vård och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Med budgetpropositionen för 2025 är det tydligt att vi växlar spår. Vi har lämnat det värsta bakom oss. Inflationen har ju legat som en våt filt över finanspolitiken.

Nu är det hög tid att investera i Sveriges framtid och genomföra reformer som sätter fart på den svenska tillväxten. Vägen framåt är att ha en skola med fokus på kunskap, ett innovativt näringsliv som får verka i ett bra näringslivsklimat och en excellent forskning.

Fru talman! Även om budgeten för 2025 har ett tillväxtperspektiv saknas inte viktiga satsningar för dem som inte mår bra. Under 2023 och 2024 har jag besökt samtliga partidistrikt i Sverige för att resonera om hur vår vision om samhällsgemenskap - ett uttryck som allt fler verkar vilja använda sig av - kan nås, hur denna samhällsgemenskap skulle kunna se ut och vilka investeringar som måste göras. Inför varje sådant besök har jag hört av mig till det lokala KD-distriktet och sagt att jag vill besöka bup, barn- och ungdomspsykiatrin.

Den psykiska ohälsan bland våra unga är en av vår tids största kriser. Nästan var femte tjej eller kille drabbas i dag av psykisk ohälsa, och självmord är nu den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar.

Det här är egentligen inte siffror som överraskar. Det är ju en trend som pågått under en längre tid. Och i min tidigare tjänst som församlingsherde och präst har jag mött, samtalat med och framför allt stöttat många unga människor som tappat hoppet om livet och som brottas med det vi kallar nattsvart ångest.

Vid mina möten med bup ute i landet har jag mött en fantastisk personal med ett engagemang långt utöver det vanliga, en personal som möter barn och unga som saknar livslust och inte ser någon mening med att leva. I min bok måste barns och ungas psykiska hälsa föras högt upp på den politiska dagordningen. Det är en framtidsfråga för vårt välfärdsland.

Fru talman! Även om det ytterst är sjukvårdshuvudmännen med direktvalda politiker på kommunal och regional nivå med beskattningsrätt som ansvarar för att barn och unga som behöver specialiserad vård för psykiatrisk problematik också får det kan vi här i riksdagen tillsammans med regeringen göra skillnad på riktigt. Och det är det jag menar att denna regering med kristdemokrater på Socialdepartementet gör.

Vi har i denna budget kraftfulla satsningar inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Vi slöt i december en överenskommelse med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, där 1,6 miljarder avsattes för att bland annat stödja huvudmännen i arbetet mot psykisk ohälsa och korta köerna till vården. Riksdagen har också godkänt regeringens förslag till budget för detta år, som innehöll ett rekordstort belopp för att förstärka satsningen på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin på drygt en halv miljard, och förslaget i den här budgeten är att vi under de tre kommande åren viker 1 miljard per år för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Men som vanligt är allt inte pengar. Regeringen har också tagit initiativ till nationella utvecklingsteam inom barn- och ungdomspsykiatrin som ska utgå från det man kallar best practice och bistå huvudmännen i att utveckla arbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Det som mina besök på bup ute i landet har visat är att det saknas forskning och evidens om vad som är anledningen till denna alarmerande utveckling. Under de senaste 30 åren har andelen unga med psykiska besvär ökat, och i Norden är ökningen störst här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi vet att hemmet, skolan och för lite sömn är viktiga faktorer. Jag får svaret från personalen på bup att även sociala medier har bidragit. Men visst kan vi göra mer för att få fram verkliga fakta och kunskaper.

Fru talman! När jag ändå är inne på barn och unga är det svårt att runda fritidskortet, för det är något som vi kristdemokrater är stolta över. Det är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur och frilufts- och föreningsliv i gemenskap med andra. Målsättningen är att barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter inte ska avgöras av tjockleken på familjens plånbok.

Detta är en folkhälsoreform som inte gjorts på många år. Det handlar om att bidra till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra, öka barns och ungas rörelse, stärka konditionen och främja kreativitet och kulturellt skapande. Från och med oktober nästa år kommer det att vara möjligt att ansöka om detta fritidskort.

Fru talman! Att finansiera allt det där som barnen vill göra och uppleva är inte alltid lätt för familjen. Det som också i allra högsta grad är svårt är att få ihop sitt unika livspussel och att räcka till. Det vet vi alla som välsignats med att kunna få barn.

Förra gången vi kristdemokrater satt i regeringsställning drev vi igenom dubbeldagarna, alltså att båda föräldrarna kan vara föräldralediga samtidigt och tillsammans få mer tid med sin lilla bebis. Därför är det en viktig seger och ett steg framåt att vår regering har dubblerat antalet dubbeldagar från 30 till 60 dagar och förlängt möjligheten att ta ut dessa fram till att barnet är 15 månader. Dessutom ges det nu möjlighet för föräldrarna att överlåta 45 dagar med föräldrapenning vardera till exempelvis en nära anhörig.

För mig är det här en viktig frihetsreform för alla som försöker få ihop arbetsliv med familjeliv. Besluten om hur man bäst gör detta fattas bäst hemma vid köksbordet, och i och med att varje familjs livspussel är unikt menar vi att det är rimligt att vi också ser till att skapa största möjliga flexibilitet.

Fru talman! Det unika livspusslet för mig osökt in på bilen. Bilen är många gånger en förutsättning för att livspusslet ska kunna läggas på ett framgångsrikt sätt.

Häromveckan besökte jag den södra delen av Örebro län - jag var nere i Askersund och träffade mina partikamrater. De pratade med hetta och engagemang om att man måste få till en konstgräsplan i Askersund. Bakgrunden till att det är så viktigt är att barnen i IFK Askersund, som klubben heter, i dag får åka till Hallsberg för att kunna träna. Det kräver föräldrar som har bil och kan skjutsa. Det kostar pengar, naturligtvis, men det tar också en väldig massa tid.

Vi kristdemokrater lovade inför valet att sänka bensinpriset med 5 kronor och dieselpriset med 9 kronor. Priset på bensin och diesel sätts förvisso av marknaden, och det är flera faktorer som politiken inte kan påverka, exempelvis världsmarknadspriset på olja. Men skatt och reduktionsplikt är verktyg som vi kan påverka och som också påverkar priset vid pump.

Höjningen av reduktionspliktsnivåerna innebär att priset höjs om inte skatten sänks. Därför finns skattesänkningar med i budgetpropositionen för att priset vid pump inte ska öka. Det här är någonting som inte minst alla de föräldrar i Askersund som för närvarande skjutsar sina barn till Hallsberg tackar väldigt mycket för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Det är alltid lite knepigt att komma in så här sent i debatten, men jag har valt att sätta fokus på de mjuka frågorna som kanske inte alltid får stort utrymme när en budget beskrivs och debatteras.

De mjuka frågorna som jag har lyft fram vilar ytterst på att vi får till tillväxten. Den där kakan som vi politiker så gärna vill fördela och har åsikter om måste ju först bakas, och vi vill att den ska bli allt större. Kristdemokraternas linje i regeringsställning är därför att prioritera välfärden - de mjuka frågorna om man så vill. Men vi menar att det görs bäst genom att bana väg för ökad självförsörjning och att låta enskildas flit och arbete löna sig. Det är och förblir skatteintäkter, inte skattesatser, som finansierar välfärden. Och skatteintäkter uppstår inte ur tomma intet, utan de uppstår när folk arbetar och betalar skatt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! För tre månader sedan samlades ett nittiotal länder till fredstoppmöte i Schweiz. Sverige representerades av vice statsminister Ebba Busch, och toppmötet visade att det finns ett brett internationellt stöd för Ukrainas sak och naturligtvis för ambitionen att nå fred och att gränser inte ska flyttas med våld.

För oss kristdemokrater är den enighet som finns här i Sveriges riksdag för Ukrainas sak viktig. Vi som nation ska fortsatt arbeta för att det internationella stödet inte ska svikta utan bibehållas. Ukraina har i drygt två och ett halvt år kämpat dag som natt för sin frihet och självständighet och i förlängningen för Europas säkerhet.

Herr talman! I denna extraändringsbudget föreslås att ytterligare materiel och ekonomiskt stöd ska ges till Ukraina. Det ligger i vårt eget utrikes- och säkerhetspolitiska intresse.

Ukraina har tydligt uttryckt att de är i behov av materiel och utrustning för att stärka sin operativa förmåga. Det handlar om att skänka försvarsmateriel till Ukraina som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och att ersätta denna. Det handlar också om att skapa förutsättningar för ett eventuellt framtida stöd till Ukraina inom luftförsvarsområdet genom utökat bemyndigande att beställa materiel till stridsflygplanet Jas Gripen.

Förslaget är också att anskaffa försvarsmateriel och försvarsutrustning samt skyddsmateriel inom det civila området för att skänka. Det finns även förslag om ökat anslag för att ge bidrag till fonder och bilaterala och multilaterala donationsprojekt som har upprättats i syfte att stödja Ukraina.

Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att införa en ram för det militära stödet till Ukraina för 2024-2026. Ramen uppgår till minst 75 miljarder kronor, och det vi diskuterar i dag är en del av denna ram.

Herr talman! På fredstoppmötet i Schweiz sa vår vice statsminister: "En enad värld måste vara starkare än en enskild angripare. Det som står på spel är folkrätten och om det är internationell rätt eller våld som ska sätta ett lands gränser."

Jag har tidigare sagt - och jag säger det om och om igen - att det är en styrka att vi har en enighet kring stödet till Ukraina. Sverige får inte och ska inte vika en enda millimeter från vår hållning att stödja de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och sitt lands existens. Jag är tacksam över att vi har både en regering och en riksdag som snabbt och framför allt uthålligt ser till att Sverige ger kvalitativa bidrag till Ukrainas kamp för att vinna detta krig.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för dessa två frågor nu på slutet!

Jag börjar med den första: Vi ska ha en teknikneutral utformning - varför ska vi betala för vissa anslutningsavgifter men inte för andra? Vid Kriegers flak är det till exempel snart 20-årsjubileum, vill jag bara påminna om, detta eftersom det sägs att vindkraften går så snabbt att få fram.

När det gäller biståndet är det en sänkt biståndsram på 3 miljarder kronor, från 56 till 53 miljarder. Vi kommer alltså att vara ett av fem länder i världen som når över det som man kallar för 0,7-målet, som FN har satt upp. Jag tycker att den här biståndsramen ändå levererar. Vi har levererat i regeringsställning. Det kan jag garantera.

Sedan kan jag ju inte prata om bistånd utan att också nämna att det viktigaste inte är sifferexercisen utan att vi ser till att verkligen dra nytta av de pengar som svenska skattebetalare ger till omvärlden. Den här regeringen har gjort det mer transparent och satsar mer på civilsamhällesorganisationer, vilket är någonting som vi kristdemokrater tror gör att vi får mer bistånd för de pengar som vi de facto ger.

Herr talman! Den frågan ställs alltså av en representant för ett parti som har varit besatt av att lägga ned kärnkraften och till och med förbjudit forskning om ny kärnkraft, vilket jag tycker är en bisarr idé bara det. Det har naturligtvis skapat osäkerhet på det här området.

Vi har varit väldigt tydliga, inte minst via vår partiledare som är ansvarig minister, med att alla energislag i den här buketten behövs för att vi ska klara det. Vi klarar det inte med bara det ena eller det andra. Dessutom har vi tagit en energipolitisk inriktningsproposition här i riksdagen. För mig var det på något sätt också ett kvitto på att vi nog får sluta att slå olika energislag i huvudet på varandra, för i den propositionen framgår det väldigt tydligt att alla energislag behövs.

Sedan är det ingen hemlighet att vi tycker att vi ska ha planerbar energi, det vill säga vi ska kunna leverera effekt även när det är kallt och mörkt och vinden inte blåser. Det är den ena delen. Det andra är att kärnkraften ju är på gång nu. Vi tänker leverera och hoppas på fullt allvar att det är påbörjat innan den här mandatperioden är över.