Riksflödet
Logga in
Svarade Janine Alm Ericson i en replik ·

Hans Eklind (KD) om Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Hans Eklind (KD) svarade Janine Alm Ericson i en replik om Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd i debatten ”Protokoll 2025/26:108 Onsdagen den 22 april” den 22 april 2026.

Janine Alm EricsonMP· i en replikJag tackar Hans Eklind för frågorna. Det var lite många frågor, och vi diskuterar ett brett område i dag. Låt mig gå in på avvecklingen av kärnkraften. Vi kan konstatera att den vindkraft som godkänts låg färdig från vår…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Få saker har förändrat Sverige och världen som bilen. Den ger oss frihet. Den ger oss ökad livskvalitet. Har man studerat lite nationalekonomi känner man också igen de ekonomiska fördelar som kommer för näringsliv och regional utveckling.

Alla vi som ägt eller äger en bil vet dock att bilägandet i sig inte är billigt, tvärtom. Jag hade så sent som i förra veckan ett samtal om detta med min yngste son, då han och hans flickvän skulle köpa sin första bil. Först har man själva kostnaden för inköpet av bilen. Den är en sak för sig. Men sedan har man den stora kostnaden, nämligen den värdeminskning som kommer. Sedan ska man som bilägare löpande fixa detta med service, reparationer, däck, skatt, avgifter, försäkring och, sist men inte minst, inköp av bränsle.

Jag är, herr talman, mycket nöjd med att vi har en regering som nu lägger ett förslag om sänkta bränsleskatter på riksdagens bord. Det är inte minst viktigt givet den snabba ökning av oljepriset som sker, bland annat som en följd av konflikten i Mellanöstern. Att vi behöver sänkta bränsleskatter var en linje som vi kristdemokrater hade både före och under förhandlingarna – för utan bilen stannar Sverige.

Herr talman! Sverige är ett vackert land. Det är lätt att bli hemmablind, men här finns en fantastisk natur med fjäll, sjöar, ängar, klippor och hav. Men Sverige är också ett stort, avlångt land med en förhållandevis liten befolkning. Det gör att arbete behöver bedrivas på ett klokt sätt för att alla som bor och bygger i Sverige ska ha någorlunda likvärdiga förutsättningar.

I Sverige finns det omkring 60 000 mil väg. Ungefär 10 000 av dessa mil är statliga vägar, 4 100 av dem är kommunala och hela 43 000 mil är enskilda vägar. Sedan tillkommer lite väg för skog och industri.

Herr talman! Det finns ett minst sagt starkt och väldokumenterat forskningsstöd för att bilägande och bilberoende blir viktigare i stora, geografiskt utspridda länder som Sverige. Om man adderar att kollektivtrafiken kanske inte är lika bra i alla delar utan kan vara gles och av låg kvalitet ökar denna viktighet än mer.

OECD gjorde 2024–25 en sammanställning om resvanor. Man konstaterade att 25–35 procent av all bilkörning som äger rum är arbetsresor. Sedan står inköpsresor för 20–30 procent. De andra resor som var tydligt mätbara var besök, fritid och barnrelaterade resor.

En rapport som numera har några år på nacken men som är svensk – den gjordes av Chalmers och kom ut 2019 – säger också att bilen i huvudsak används för pendling och barnrelaterade resor.

Detta kanske är en liten utvikning, men jag vill att den som lyssnar förstår vad bilen är och hur den används. Det handlar alltså inte om något okynnesåkande, utan det handlar om att få livspusslet att gå ihop.

Vi kristdemokrater brukar säga att vi är Sveriges bilvänligaste parti, detta då vi erkänner att bilen är det absolut viktigaste enskilda transportslaget för att möjliggöra fortsatt ekonomisk utveckling men också för att underlätta för varje familjs unika vardagspussel att fungera.

Det var bland annat därför vi redan under förra mandatperioden sa att vi måste se över reduktionsplikten. Om de rödgröna hade fått fortsätta hade vi fått se bränslepriser på över 30, kanske upp till 40, kronor per liter diesel. Det hade fått katastrofala effekter för alla som är beroende av bilen eller busstransporter. Det gäller även varutransporter, så samhällsekonomin skulle alltså också lida skada av detta.

Med den här extra ändringsbudgeten sänker vi nu tillfälligt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Även om vi är rustade på olika sätt har drivmedelspriserna ökat, och regeringen agerar. Regeringen har dessutom hos EU-kommissionen begärt att få göra ett tillfälligt undantag från dessa miniminivåer för att kunna sänka skatten ytterligare, med 3 kronor för både bensin och diesel. Här väntar vi på svar från kommissionen.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten återfinns också ett viktigt förslag om hur vi ska kompensera för de höga elpriserna under januari och februari detta år. Regeringen föreslår att det betalas ut ett nytt tillfälligt el och gasstöd för att mildra effekten av att det då var kallt och inte blåste. Det är bra att regeringen har valt en enkel konstruktion. Alla hushåll får del av stödet, och det börjar betalas ut under andra hälften av juni. Stödet baseras på hushållets månadsförbrukning under januari och februari, och inte ett enda hushåll behöver ansöka om stödet för att få det.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Hans Eklind för anförandet.

Jag sa i mitt anförande att regeringen helt verkar sakna krisinsikt och inte verkar förstå vad det är vi står inför. Nu ser jag att ledamotens partiledare, energiminister Ebba Busch, medan den här debatten har pågått har sagt att vi nu är i den värsta energikrisen någonsin. Det var ju bra, tänker man. Då kanske vi kan få se att det kommer några förslag. Som jag sa i mitt anförande finns det alltså de som säger att vi kommer att hamna i ett kroniskt underskott. Det är tal om ransonering, och i EU uppmanar man folk som kan arbeta hemma att göra det.

Döm då om min förvåning när jag i den artikel där energiministern har uttalat sig inte ser ett spår av att man vill göra någonting. Regeringen vill i stället att vi alla ska läsa av läget. Vad är det egentligen för ansvarslös låtgåinställning när vi befinner oss i den största energikrisen någonsin?

Herr talman! Påståendet från ledamoten vilar på att den här regeringen inte har gjort och gör saker och ting. Det är ju långt ifrån verkligheten.

Ledamotens parti har suttit i den här kammaren och applåderat en förtidsavveckling av kärnkraften. Vi har förlorat ungefär 6 000 megawatt på grund av er politik. Den här regeringen har under mandatperioden sett till att tillföra 7 000 megawatt nyinstallerad produktionskapacitet. Den har samtidigt förbättrat effektbalansen med 2 000 megawatt.

Vi sitter inte och väntar på kärnkraften, som det ibland kan låta, tvärtom. Den här regeringen har dessutom godkänt mer vindpark till sjöss än vad den förra regeringen gjorde under åtta år.

Vi har en energikris – svar ja. Delar inte ledamoten den analysen vore det intressant att få höra det. Men den här regeringen har agerat och agerar.

I dag vill vi sänka bränsleskatterna. Om jag förstår Miljöpartiets resonemang rätt säger ni nej. Vi har skickat in ett brev till kommissionen om att få sänka bränsleskatterna ytterligare. Om jag förstår Miljöpartiet rätt säger ni nej.

Ovanpå detta är Miljöpartiet ivrig anhängare av transportmålet. Målet var uppe i det förra replikskiftet – och vi fick ärligt talat egentligen inga svar. Men då frågar jag Miljöpartiet.

Transportmålet för 2030 vill Miljöpartiet ha kvar. Hur ska vi nå målet när vi pratar bränslepriser? Ni säger nej till att sänka skatten, men ovanpå det vill ni ha kvar ett transportmål. Hur når vi transportmålet utan att höja priset på bensin och diesel? Det vore intressant om ledamoten valde att kommentera detta, till skillnad från tidigare debattörer.

Herr talman! Jag tackar Hans Eklind för frågorna. Det var lite många frågor, och vi diskuterar ett brett område i dag. Låt mig gå in på avvecklingen av kärnkraften.

Vi kan konstatera att den vindkraft som godkänts låg färdig från vår tid i regeringen. Resten är ett sorgebarn. Man har lagt en våt filt över vindkraftsetableringen under den här tiden, och man har tagit bort stöd för solkraftsinvesteringar. Det kan vi ändå vara överens om.

När det handlar om huruvida vi vill sänka skatterna på bensin och diesel eller inte kan ledamoten vara trygg i att han har tolkat Miljöpartiet helt rätt. Vi vill inte se en sänkning, dels därför att vi måste hålla uppe omställningen, dels därför att när andra pratar om ransonering pratar den här regeringen om att folk borde kunna köra precis som vanligt. Det blir otroligt konstigt. Det är en regering som absolut inte ser den fara alla står inför och som kan drabba hela den svenska samhällsekonomin.

Vi vill stötta dem som är i behov av bil. Det finns ingenting i Miljöpartiets politik eller retorik som innebär att människor som bor på landsbygden utan tillgång till kollektivtrafik ska cykla eller använda sig av undermålig kollektivtrafik. Vi vet att folk behöver bilen. Om Hans Eklind hade lyssnat på mitt anförande hade han också hört vilka förslag vi har för att åstadkomma detta.

Precis nu vill man alltså fortsätta att elda på klimatkrisen och användningen av de otroligt knappa resurserna från fossila bränslen. Dessutom fortsätter beroendet, vilket innebär att Putin vinner, att Iran vinner och att världsekonomin snart befinner sig i fritt fall.

Var är krisinsikten?

Herr talman! Utan bilen stannar Sverige.

Det är suveränt viktigt att vi alla är eniga om en sak, nämligen att alla svenskar inte lever i Stockholms innerstad med tillgång till buss, tunnelbana, pendeltåg och det ena med det tredje. Jag är från Örebro och vet vad bilen kostar för dem som inte bor inne i Örebro stad. Där funkar det.

Min lillasyster bor i Fjugesta. Hon har flera mil in till staden, är ensamstående och ska skjutsa sina barn. Det kostar oerhörda summor pengar.

Den här regeringen har tryckt ned priset på bensin och diesel. Om ni från den rödgröna röran hade fått fortsätta hade bränslepriserna varit 30−40 kronor. Då stannar stora delar av Sverige. Det har man alltså inte råd med.

Vad gäller klimatpolitiken vill jag säga följande till Miljöpartiets representant. Det behövs mer av sunt förnuft och mindre av symbolpolitik. Det var därför jag ställde frågan om transportmålet. Är det så att vi även i fortsättningen ska ha ett transportmål till 2030? Hur ska vi nå det? Följdfrågan blir: På vilket sätt förändrar målet klimatutvecklingen i världen? Sverige står ju för 1 promille av alla utsläpp.

Jag tog fram några siffror eftersom jag tänkte att någon kanske begär replik. Sverige har alltså lägst utsläpp per person inom EU och har en så gott som fossilfri elproduktion. Utsläppen har minskat med 67 procent sedan 1970-talet. Vi har eliminerat över 90 procent av utsläppen från bostadsuppvärmningen, och vi har världens mest klimatsmarta jordbruk. Vi har världens högsta skatter på koldioxid. Vår privatbilsflotta – aktuell fråga i dag – har ökat med 40 procent sedan 1990 samtidigt som utsläppen har minskat med 25 procent. Vår svenska skog utgör en kolsänka som gör att det blir nettonoll.

Om vi ska göra något åt klimatet är det internationella åtgärder som behövs, inte svensk symbolpolitik.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.