Oliver Rosengren

Herr talman! I mitt anförande tidigare sa jag att det inte finns något hot mot arbetsrätten i den här kammaren. Men jag glömde givetvis Centerpartiet. Jag ber om ursäkt för det.

Centerpartisten Jonny Cato talar om en luddig arbetsmarknadspolitik som är rund i kanterna. Man vet inte riktigt vad det är som ska komma.

Låt mig ta den andra änden på den jämförelsen. När Centerpartiet ingick det som Jonny Cato uppenbarligen är mycket stolt över, nämligen januariavtalet, berättade man om de storslagna planerna för arbetsmarknadspolitiken ett par dagar innan den långa statliga arbetsmarknadsutredningen skulle presenteras. Man hade kanske tyckt att det hade kunnat vara en god poäng att först ta del av resultaten av Cecilia Fahlbergs utredning, som i flera år hade tittat på hur man skulle kunna reformera Arbetsförmedlingen. Men det kunde inte Jonny Cato eller hans kollega Martin Ådahl vänta på. Nej, det fanns ju möjlighet för pressträff, och då måste man givetvis berätta hur det ska gå till innan man har underlagen på borden. Det är storslagna ord, men det är slarvigt och slappt införande.

Man undrar vad det är som Jonny Cato är så stolt över med den arbetsmarknadspolitik som man fick på plats. Till syvende och sist var det ju inte Centerpartiets visioner, utan det var ju i stället parternas överenskommelser som blev avtal. Nej, när plakaten får gå före politiken och reklamen före reformerna blir det inte mer än så här, och det är trist.

Men berätta nu, Jonny Cato: Vilken är nästa reform som Centerpartiet vill köra över parterna med under den här mandatperioden, om Centerpartiet fick bestämma?

Herr talman! Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Internationell konkurrens, teknisk utveckling och andra faktorer gör att människor ibland måste flytta från krympande företag till branscher där nya jobb växer fram eller har blivit lediga. Att denna strukturomvandling fungerar effektivt är en förutsättning för att vårt ekonomiska välstånd ska öka.

Den svenska modellen bidrar till såväl stabilitet som flexibilitet på arbetsmarknaden. Parternas vilja att komma överens, lösa konflikter och gemensamt bidra till såväl hög tillväxt som en funktionsduglig arbetsmarknad tjänar svenska folket väl.

För att inte arbetsmarknaden ska bli en klubb för inbördes beundran mellan dem som redan har ett jobb och dem som anställer behöver politiken ta ansvaret för att vara den tredje parten som företräder dem som saknar arbete.

Alla som kan arbeta ska arbeta. Därför behöver regler, drivkrafter och stöd utformas för att skapa förutsättningar för full sysselsättning. Arbete är som bekant trygghet, gemenskap och också tillgång till det växande välståndet.

Herr talman! De flesta grupper inom de flesta sektorer på de flesta platser runt om i vårt avlånga land klarar strukturomvandlingen väl. Överlag är det faktiskt mindre dramatiskt att bli uppsagd från jobbet i Sverige än i många andra OECD-länder. Det visar SNS senaste konjunkturrådsrapport. Långa uppsägningstider gör att få som varslas faktiskt blir arbetslösa. Det håller vad en teoretiker skulle kalla för friktionsarbetslösheten, alltså arbetslösheten mellan två jobb, nere. De som blir arbetslösa efter ett varsel riskerar därför längre arbetslöshetstider och behöver möta höga förväntningar, lagom ersättningsnivåer och låga trösklar.

Samtidigt finns det grupper som oftare får problem. De som i dag drabbas hårdast av strukturomvandlingen är äldre och lågutbildade personer i glesbygd, ofta om de förlorat ett jobb inom tillverkningsindustrin. Särskilt negativa och bestående inkomsteffekter syns också när uppsägningarna är stora i förhållande till den lokala arbetsmarknaden.

Arbetsrättens betydelse växer när ekonomin nu ser ut att vika nedåt. Den svenska modellen bygger då motståndskraft i ekonomin.

Herr talman! Den svenska modellen hotas sällan från den här kammaren utan snarare från andra platser, just nu kanske i första hand från EU. Regeringen har därför agerat för att den svenska modellen ska fredas från klåfingriga Brysselbyråkrater. Det är avgörande att Sverige värnar våra intressen mot överstatlighet.

Man får ändå beundra det socialdemokratiska självförtroendet. Vi brukar inte vilja att EU ska lagstifta om aborträtten, eftersom vi förstår att det sannolikt inte skulle bli svensk lagstiftning i hela EU om också Polen och andra får vara med och bestämma.

Trots denna brett förankrade insikt på vissa områden verkar Socialdemokraterna ändå tro att just när det gäller arbetsrätten ska det bli precis som vi i Sverige vill. Därför utsatte den tidigare, socialdemokratiska regeringen den svenska modellen för ett närmast existentiellt hot med sociala toppmöten och introduktionen av den sociala pelaren. Liksom när det gäller tryggheten, energimarknaden, skattesystemet, skolan, biståndet och mycket annat är det nu upp till den nya moderatledda regeringen att stoppa, städa och styra upp där socialdemokratins slarvstyre skapade problem.

Herr talman! Politikens kärnuppgift när det kommer till arbetsrätten är att människor ska vara trygga på arbetsmarknaden. Det nya omställningsavtalet stärker tryggheten på arbetsmarknaden med en bred tillgång till kompetensutveckling samtidigt som flexibiliteten kring den enskilda anställningen ökar något.

Nu krävs en varsamhet för att omställningsavtalet också ska få fäste på arbetsmarknaden. Flera av de förslag som finns i en del av reservationerna kan såklart vara vällovliga, medan andra skulle försämra arbetsmarknadens funktionsduglighet. Oavsett detta är det nu inte läge att gå in med ny stor lagstiftning när parterna precis, på politikens anmodan, har slutit ett nytt avtal som kommer att få effekt i fortsättningen.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Nu finns det faktiskt skäl att oroa sig lite efter repliken från Teresa Carvalho.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Jag har ändå varit positivt överraskad av att Socialdemokraterna inte har fallit ned i det träsk som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har rört sig i när det kommer till finanspolitiken, där man ju, just som Teresa Carvalho nu säger, velat gasa in i lågkonjunkturen. Eftersom vi är i det läge vi är med en lågkonjunktur på väg in, samtidigt som inflationen är hög, vore det mycket skadligt för svensk ekonomi och för hushållen om man tillämpade den lite brittiska modellen att försöka kasta sig på gasen in i lågkonjunkturen samtidigt som inflationen är så hög som den är.

Kanske börjar man skönja det regeringsalternativ som Socialdemokraterna skulle kunna få ihop med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i den ekonomiska politiken. Då blir det stora utgiftschocker och skenande inflation, och då möter vi en lågkonjunktur som i stället riskerar att förvärra läget i ekonomin.

Nu har vi, tack och lov, en ansvarstagande regering som tillsammans med Sverigedemokraterna presenterar en finanspolitik som sammantaget är neutral och där man lägger samman budgeten med elprisstödet. På det sättet kommer vi att låta penningpolitiken verka ut i det tuffa läge som vi är i med inflationen, samtidigt som vi gör satsningar i arbetsmarknadspolitiken och i den ekonomiska politiken som möjliggör för hushållen att klara sig genom krisen.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Självklart måste vi ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det genomförs nu en rad olika reformer. Vi har inte minst satsningarna på arbetsmarknadspolitiken och yrkesvux, som vi har debatterat. Men vi bereder också bidragstak, skärpta aktivitetskrav, samhällsnyttiga insatser och en rad andra delar i återupprättandet av arbetslinjen som vi har lovat.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Herr talman! Jag tackar Teresa Carvalho för repliken.

Man förstår ju varför det inte bar riktigt hela vägen för Socialdemokraterna i valet i höstas. Många hade varit i en svår situation på arbetsmarknaden med en förhållandevis hög arbetslöshet, trots det goda ekonomiska läge vi har haft.

När ni tillträdde var Sverige det land i EU med 20:e högsta arbetslöshet och när ni lämnade med 4:e eller 5:e högsta arbetslöshet tillsammans med krisekonomier som Grekland och Italien. När man då bara vill berömma sig för en hög sysselsättningsgrad eller liknande kan såklart även väljarna undra varför man inte ser de uppenbara problem som finns på svensk arbetsmarknad med ett stort integrationsmisslyckande, hög långtidsarbetslöshet och så vidare.

Socialdemokratins lösning, herr talman, är ju mer pengar till allt som det går att lägga pengar på. Det är en känd metod från Socialdemokraterna. Men faktum är att under Socialdemokraternas tid i regeringen lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka pengar år efter år. Trots höga anslag och trots att man satsade på yrkesvux stod nästan en tredjedel av platserna tomma, ett tydligt tecken på att mer pengar inte alltid är svaret om insatserna inte är tillräckligt bra.

Därför är svaret i vår budget tillsammans med Sverigedemokraterna att vi måste vässa arbetsmarknadspolitiken. Vi måste prioritera insatser utifrån vad som fungerar. Vi måste se till att Arbetsförmedlingen följer regeringens prioriteringar, inte lämnar tillbaka miljardanslag för nystartsjobb utan verkligen lägger resurserna på det som funkar. Vi vet att till exempel reguljär vuxenutbildning fungerar. Därför satsar vi 5 000 fler platser än planerat på yrkesvux.

Det är den typen av satsningar vi ska göra. Så återupprättar vi arbetslinjen och följer inte det dåliga exempel som Socialdemokraterna har erbjudit Sverige under åtta år.

Herr talman! Jobb och lön är den bästa skyddsvallen mot skenande elpriser, dyrt bränsle, höga matpriser, kronförsvagning och ränteuppgång. Kombinationen av inflation och lågkonjunktur riskerar att försätta många hushåll i en svår och kärv situation.

När fler håller hårdare i plånboken drabbar det inte minst flera sektorer som är viktiga för att unga och invandrare ska få sitt första jobb. Restaurangbranschen kan vara ett sådant exempel som väljs bort när det blir tuffare tider.

Sverige går in i lågkonjunkturen med ett stort utanförskap. Trots många goda år ekonomiskt är vi i ett svårt läge. Trots löften om Europas lägsta arbetslöshet rörde sig Sverige från plats 20 av 27 till plats 4 i högst arbetslöshet under Socialdemokraternas tid i regeringen. Där stod Sverige, sida vid sida med sydeuropeiska krisekonomier som Grekland och Italien. Som om det inte var en tillräcklig förnedring var Sverige också det land med den sämsta utvecklingen för arbetslöshet och sysselsättning under Magdalena Anderssons tid som finansminister. Det är uppenbarligen en merit i Socialdemokraterna.

Socialdemokratin gick hårt åt Sverige och lämnade arbetsmarknaden med försämrad motståndskraft mot kris. Det är nu vårt ansvar att återupprätta arbetslinjen, reformera arbetsmarknaden och stärka arbetskraften.

Löftena om att alla som kan arbeta ska arbeta och att alla ska kunna leva på sin lön är både viktiga och förpliktande. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför presenterat de första stegen i en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Nu ska vi ställa krav, stärka drivkrafterna och vässa insatserna.

Herr talman! Under året har jag besökt 158 företag och välfärdsverksamheter. Tack vare att ägare, chefer och medarbetare generöst har delat med sig av sina erfarenheter har det gett mig en god inblick i och förståelse för hur arbetsplatserna mår, hur branscherna fungerar och hur villkoren från politiken uppfattas. Många saker skiljer sig såklart mellan ett äldreboende i Ljungby och en fabrik som återvinner aluminium, eller mellan ett kafé och ett åkeri. Men problemen och förväntningarna på politiken är dock oväntat gemensamma. Det handlar om oron över de höga priserna på el, bränsle och vissa andra insatsvaror, från vete till armeringsjärn. Det är brett.

Svårigheterna att rekrytera kommer upp vid nästan varje besök. Det är ett svaghetstecken för politiken i ett land med 30 procent tomma platser på yrkesutbildningar och 150 000 lediga jobb att 360 000 människor är arbetslösa.

Herr talman! Alla som tar emot bidrag ska utbilda sig, ha praktik, lära sig svenska och söka jobb på heltid. Bidrag ska inte löna sig mer än arbete, och den som arbetar ska få behålla mer av sina pengar. I den här budgeten stärker vi plånboken med 500 kronor för seniorer som arbetar, medan Socialdemokraterna vill att 1 miljon hårt arbetande svenskar ska ha 1 000 kronor högre skatt i månaden än vad som blir verkligheten med den budget som vi nu ska besluta om.

Jobbinsatserna hos kommuner och Arbetsförmedlingen ska prioriteras efter hur väl de tar människor till jobb. Kommunerna ska få möjlighet att ställa krav också på samhällsnyttiga insatser. Praktikplatserna ska bli fler.

Herr talman! Moderaterna är rösten för alla som arbetar, har arbetat eller vill arbeta. Nu har vi en regering för arbetslinjen i Sverige igen.

Arbetslinjen återupprättas inte i en handvändning. Men för Sveriges bästa och för att fler ska kunna resa sig ur svårigheter, stå på sina egna ben och växa av sin egen kraft är det denna kammares skyldighet att skyndsamt besluta om att vi reform för reform ska ta steg mot full sysselsättning.

Fru talman! I svenska kommuner sliter kommunpolitikerna för att också den lokala politiken ska bidra till arbetslinjen. Man inför krav på heltidsaktivering för den som tar emot försörjningsstöd. Man ser till att alla har praktikplats och utbildning, och man gör en rad olika insatser. Men i kommun efter kommun hindras detta av socialdemokratiska kollegor till Teresa Carvalho.

Fru talman! Det är ett problem att socialdemokrater i Örebro tar strid för höjda bidrag till alla barnfamiljer. Där är ett problem att man i socialdemokratiska Malmö ser till att också de som är illegalt i Sverige ska få bidrag, trots att de inte ens har rätt att vara i landet.

Det är ett problem att socialdemokraterna i Växjö har röstat nej till våra förslag om att se till att vi får höjda krav på dem som i dag inte har ett arbete. Det handlar om att de exempelvis utbildar sig till jobb om de saknar en utbildning.

Tack och lov kan Moderaterna trots allt genomföra det i många kommuner. Men vad är egentligen Socialdemokraternas förslag i Sveriges riksdag för att kommunerna ska få stöd för sin arbetslinje och för att alla kommuner ska införa en offensiv arbetslinje?

Det var den enkla frågan, och på det kom det inga svar. Det tycker jag är tråkigt, fru talman.

Fru talman! När Teresa Carvalho talar kan man nästan tro att det är en företrädare för ett arbetarparti som står i talarstolen. Men vi vet att det runt om i Sverige är Socialdemokraterna som håller emot när mina partikollegor gör sitt bästa och sliter dag ut och dag in för att få på plats en offensiv lokal arbetslinje.

Fru talman! Min fråga till Teresa Carvalho är: Vad gör egentligen Socialdemokraterna i Sveriges riksdag för att säkerställa att alla i Sverige får ta del av arbetslinjen och för att säkerställa att vi inte har socialdemokratiska kommuner runt om i vårt land som hindrar arbetslinjen från att komma på plats i deras kommun?

De stoppar förslag om heltidsaktivering för dem som tar emot försörjningsstöd. De hindrar olika satsningar som kan se till att alla människor kommer ut i arbete. Tidöavtalet lovar heltidsaktivering, samhällsnyttiga insatser som del av aktiveringen och ett bidragstak för att ge stöd åt den lokala arbetslinjen. Men vad lovar egentligen Socialdemokraterna, fru talman?

Herr talman! Bidrag är till för behövande, inte för bedragare. Därför är det ett samhällsproblem att 20 miljarder skattekronor varje år försvinner från tryggheten, välfärden och, ytterst, hårt arbetande människors plånböcker för att i stället gå till fusk och felaktigheter.

I går kom en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som tittar på felaktiga utbetalningar i just arbetslöshetsförsäkringen. De konstaterade att det under tidigare år felaktigt har betalats ut 600 miljoner kronor. Det vanligaste skälet är fel från den sökande, därefter fel från Arbetsförmedlingen och slutligen fel från a-kassorna.

Min fråga till statsrådet är: Vad planerar regeringen för åtgärder för att få stopp på läckaget av skattepengar till bedragare?

Herr talman! När det kommer till frågan om återvändande och transitcenter, fast då kallat mottagandecenter, finns det redan en utredning. Mottagandeutredningen har ju redan gått fram med ett alternativt förslag om den här typen av reform. Detta skulle vi kunna genomföra betydligt snabbare än genom att sätta oss ned i någon ny centerpartistisk bred grupp. Vi skulle kunna ha chansen att gå fram snabbt här. Därför är det bra att Centerpartiet verkar välkomna det. Då kan vi förhoppningsvis göra detta med en bredare majoritet i riksdagen.

Herr talman! När jag läser Tidöavtalets delar kring migrationen kan jag bara konstatera att vi även om vi inte hade behövt Sverigedemokraterna borde ha genomfört de utredningar och de förslag som nu finns i Tidöavtalet, möjligen med något enstaka undantag.

Det är en klok omläggning och en klok översyn av migrationspolitiken som föreslås. Man ska inte jubla över alla delar av den, men det är nödvändigt. Politiken reduceras ibland till just det: det som är nödvändigt. Och det är just nu vad detta är.

Herr talman! Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över migrationspolitiken. Det är uppenbart att den migrationspolitik som har förts i Sverige under en längre tid har saknat förankring hos svenska folket. För att man ska kunna föra politiken över tid måste man givetvis väga sina värderingar mot verkligheten, och i verkligheten finns inte bara budgeten utan också förankringen.

Min fråga till dig, Tony Haddou, är: Hur vill du återvinna legitimiteten för den migrationspolitik som du själv företräder? Den verkar saknas bland dem som vi är valda för att företräda.

Herr talman! Det är inte så länge sedan jag var i Uppvidinge. Jag vill nog säga att ledamoten har totalt fel uppfattning när det gäller att det skulle funka så väldigt bra i Uppvidinge efter åtta år med Socialdemokraterna.

Jag tror att Socialdemokraterna är ensamma om beskrivningen att det fungerar med den etableringsreform och den bosättningslag som man har haft nu. Det har inte fungerat tillräckligt väl, och vi kommer att se till att det gör det. Men då krävs reformer på en rad olika områden, inte bara att tvinga ut personer i kommuner där mottagandet kanske brister. Och Filipstad är inte en rik Stockholmskommun.

Herr talman! För att få bättre ordning på integrationen måste man först få ordning på invandringen. Därför föreslår vi exempelvis nya transitcenter, där de som är asylsökande ska bo och få aktiviteter i väntan på sitt beslut. För dem som får ett ja och får vara kvar i Sverige ska etableringen fungera enkelt. Med transitcenter kommer vi också att kunna göra en bättre kartläggning i förväg, så att dessa människor kan komma ut i kommunerna på ett bättre sätt.

I Tidöavtalet står klart och tydligt att vi ska fortsätta med en fördelning, men detta att man som i dag kan köra över kommuner behöver ses över. Det är också rimligt i ett land med ett starkt lokalt självstyre.

Fru talman! Ledamoten missar att det finns dubbelt så många lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen som det finns långtidsarbetslösa i Sverige. Det problem vi har på svensk arbetsmarknad är inte i första hand att det saknas arbetstillfällen utan att de som är utan arbete inte har förmågan att ta de arbeten som finns. Därför behöver vi skärpa kraven på att man ska utbilda sig, lära sig svenska, delta i praktik, göra samhällsnyttiga insatser och ta de jobb som erbjuds, söka de jobben och anstränga sig på heltid för det.

Fru talman! Det kommer att bli kämpigt för Socialdemokraterna, för i deras oppositionsunderlag finns en mycket skarp kritik mot den politik med skärpta krav som Socialdemokraterna nu åtminstone påstår sig företräda. Från Vänsterpartiet hörs som vanligt att vi bara ska krama bort arbetslösheten.

Sanningen är att detta inte är någon konflikt. Vi behöver givetvis en kombination av skärpta krav och rätt stöd. Det är en politik som har funkat i många moderatledda kommuner med goda resultat, precis som det var en politik som tog hundratusentals människor ur utanförskap till arbetsgemenskap under alliansregeringen. Nu kommer vi med en återupprättad arbetslinje att kunna göra samma sak igen.

Fru talman! Att vara Sveriges arbetarparti förpliktar till att vara en röst för alla som arbetar, alla som har arbetat och alla som vill arbeta. Vi lovar därför att du ska kunna leva på din lön eller pension, att arbete ska löna sig mer än bidrag och att alla som kan arbeta också ska arbeta. I Växjö kallade vi detta för Växjölöftet. Nu kan vi äntligen få Sverigelöftet. Tidöavtalet är ett problemlösarprogram med en genomgripande bidragsreform som en grundbult.

Ett jobb är egen inkomst, trygghet och gemenskap. Men det är också ansträngning. Vårt samhälle blir starkt av människors slit, flit och tillit till varandra. Trots detta ska det vara mer bekvämt att arbeta än att inte göra det. Krav är att bry sig.

Arbetslösa ska utbilda sig, lära sig svenska, delta i praktik och söka jobb på heltid för att få bidrag. Aktivitetskravet ska enligt Tidöavtalet också kunna omfatta samhällsnyttiga insatser.

Fru talman! Det ska aldrig löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Därför behövs ett bidragstak och sänkt skatt på arbete.

Bidrag ska gå till behövande, inte till bedragare. Därför behövs bättre kontroll - en bidragsmyndighet som sköter utbetalningarna och ett bidragskonto som hindrar stapling och minskar risken för fusk eller felaktigheter. En nationell folkräkning, återkallande av samordningsnummer och förbud mot Malmöbidrag, alltså att kommuner kan betala ut socialbidrag till människor som är i landet illegalt, ska tillsammans med aktivitetskrav mot svartjobb och hembesök ta tillbaka 20 miljarder skattekronor från bedragarna - till välfärden, tryggheten och plånboken för skötsamma svenskar.

Gör din plikt, kräv din rätt - i den ordningen - har byggt vårt land. Tidöavtalet innehåller viktiga reformer för att få ordning på invandringen och stärka kvalificeringsprincipen i välfärden.

Asylsökande bör bo och delta i aktiviteter på transitcenter. Det underlättar återvändandet för dem som får nej, och det underlättar etableringen för dem som får ja. Under etableringen ska det ställas krav på motprestation för både boende och bidrag. En obligatorisk samhällsorientering med nationell kursplan och kunskapsprov - Sverigeintroduktion, som vi kallade det i Växjö - är en annan viktig reform i Tidöavtalet.

Fru talman! Arbetslinjen är lägerelden i det goda samhället. Alla har inte en trygg familj eller bra barndomsvänner, men alla ska kunna få en riktigt fin arbetskamrat.

Där på verkstadsgolvet möts Ahmed och Simon. De kanske inte alltid har samma matlåda, men de hittar riktigt bra rutiner för att byta däck snabbt tillsammans. Det visar sig att de håller med varandra om att dieselpriserna är för höga - och ja, nu ska vi faktiskt ändra på det - men kanske inte om vem som har bäst musiksmak. Och det kan man väl leva med.

Där på verkstadsgolvet löser de många problem, inte bara för kunderna eller för varandra, utan också för samhället. På jobbet lär sig människor svenska, skapar förståelse för varandra och för vad som gäller i vårt samhälle, får en egen inkomst och rekryteras till V75-bolaget med kollegorna i stället för till gängkriminalitet.

Fru talman! Nu behövs Sverigelöftet eftersom Sverige jobbar när Sverige är som bäst.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).