Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
En av regeringens främsta prioriteringar är att bekämpa inflationen och lätta på kostnadstrycket för hushållen. Regeringen jobbar också för att skapa bättre förutsättningar för att ekonomin ska växa på sikt. En god ekonomisk tillväxt lägger grunden för ett samhälle som växer och blir starkare och ett samhälle där fler människor försörjer sig själva och bidrar till de investeringar i rättsväsendet, försvaret och välfärden som är nödvändiga.
Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge med den högsta inflationen på 30 år. Den är visserligen på väg ned, men man ska inte ropa hej än. De stigande priserna pressar hushåll och företag men också välfärden. Om inflationen biter sig fast på en hög nivå under en längre tid kommer människor som redan i dag kämpar för att få ekonomin att gå runt att få det ännu tuffare. Sannolikt skulle det också leda till långvariga skador på ekonomin.
Regeringens plan för att hantera det besvärliga läget i ekonomin består av tre delar. Det handlar bland annat om att bedriva en återhållsam finanspolitik för att inte riskera att inflationen drar iväg och blir ännu högre. Regeringen stöttar också hushållen och välfärden ekonomiskt.
Fru talman! Om Sverige ska lyckas lösa samhällsproblemen behöver arbetsmarknaden fungera bättre än i dag. Alltför många människor riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet, vilket leder till ökat utanförskap, särskilt bland dem som är födda utomlands.
En förutsättning för den svenska välfärdsmodellen är att alla som kan arbeta anstränger sig för att få ett arbete. Därför måste det alltid löna sig mer att arbeta än att försörja sig på bidrag. För att göra det mer lönsamt att arbeta sänker regeringen skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare. En bidragsreform genomförs också för att motverka att människor hamnar i bidragsberoende.
Sänkt skatt på arbetsinkomster är den reform som regeringen satsar mest på i sin budget för nästa år. Totalt beräknas svenska löntagare betala 11 miljarder kronor mindre i skatt nästa år genom att det jobbskatteavdrag som finns sedan tidigare förstärks.
Den pausade skiktgränsen och satsningen på skattesänkningar riktar sig till låg- och medelinkomsttagare som jobbar heltid. För inkomståret 2023 är den så kallade skiktgränsen 598 500 kronor. Det innebär att du betalar 20 procent i statlig inkomstskatt på dina inkomster över denna gräns. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst som du har efter att grundavdraget har dragits bort.
Det finns två brytpunkter - en för dem som inte har fyllt 66 vid årets ingång och en för dem som har fyllt 66 vid årets ingång. De som har fyllt 66 år har en högre brytgräns än de yngre. Detta blir en extra morot för att få fler äldre att stanna kvar i sitt yrke och bidra till att minska kompetensbristen.
Inflationen, fru talman, är arbetstagarens största fiende. Den gör att maten blir dyrare och räntorna går upp. Den orsakar stora problem för hushållen. Den gröper ur hushållskassorna, och vanliga löntagare får se sina reallöner minska. Vårt främsta fokus är därför att bekämpa inflationen genom en återhållsam och finansierad budget som leder till sänkta räntor.
Vi sänker alltså skatten för vanliga löntagare. Totalt sänker vi skatten brett för dem som jobbar, och som har jobbat, med 13 miljarder kronor. Det leder till betydande tillskott för hushåll. Exempelvis får en familj med en polis och en sjuksköterska mer än 14 000 i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023 till följd av jobbskatteavdraget och indexeringarna av tidigare jobbskatteavdrag och grundavdraget.
För att finansiera detta föreslår regeringen att uppräkningen av skiktgränsen pausas. Den uppräkning som genomfördes förra året var helt rätt och riktig men samtidigt historisk hög, vilket innebär att antalet som betalar statlig inkomstskatt i dag är det lägsta någonsin.
Vi måste stimulera även den sjuksköterska som jobbar mycket extra och den som har gått en lång utbildning, har stora studielån och har förlorat lön under utbildningstiden genom att den får behålla en del av den lön som den har förtjänat.
Många kanske tycker att man inte skulle ha pausat uppräkningen av brytgränsen, men faktum är att färre människor kommer att betala statlig inkomstskatt 2024 än vad som var fallet 2022. Detta täcker alltså två år.
Det förra beslutet var rätt. Avsikten med det var att inte göra fler till statliga skattebetalare, och vi uppfyllde detta. Vi får återkomma om hur det ska bli nästa år. Det kan finnas andra uppräkningssätt som är bättre; jag vet att man tittar på detta. Vi får titta på modellen för hur brytgränsen ska räknas upp.
(Applåder)
Crister CarlssonM· i en replikVad mitt drömläge är? Jag förstår inte riktigt frågan. Jag vill sänka skatterna för alla. Sänker man skatterna så att fler kommer i jobb blir det ju sammantaget kanske så att fler bidrar med skatteintäkter till vår…