Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har granskat de väsentligaste förändringarna av skatteregler för förvärvsinkomster som genomfördes 2011 till 2023. Granskningen visar att de förändrade skattereglerna har lett till att inkomstskatten har sänkts med sammanlagt nästan 100 miljarder kronor. Detta omfattar flera tidigare regeringar: regeringen Reinfeldt, regeringen Löfven, regeringen Andersson och nuvarande regering.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en delvis förskönad bild, och rekommendationer lämnas om hur konsekvensanalyserna i propositionerna kan förbättras.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det i konsekvensanalyser av inkomstskatteförslag under den aktuella perioden har förekommit brister kring de förväntade effekterna på sysselsättning, antalet arbetade timmar och inkomstfördelning. Regeringen anser också att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen om konsekvensanalyser för inkomstskatteförslag är rimliga och viktiga.

Fru talman! Det är regeringens utgångspunkt att alltid beskriva konsekvenserna av ändrade skatteregler så korrekt och rättvisande som möjligt. Fördelningseffekter av inkomstskatteförslag redovisas i normalfallet för hela befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Regeringen delar Riksrevisionens bild att det saknas relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud. En sådan modell hade varit önskvärd och användbar i samband med att förslaget togs fram.

Enligt granskningen har förändringarna i inkomstskatterna mellan 2011 och 2023 resulterat i skattesänkningar på cirka 100 miljarder kronor per år, men ändringarna har lett till att incitamenten att arbeta har stärkts.

Riksrevisionens granskning bekräftar att det finns väldigt positiva sysselsättningseffekter av att sänka skatter på lägre inkomster och även se till att marginalskatter minskar. Därför var det bra att regeringen i budgetpropositionen för 2024 tog fram ett förstärkt jobbskatteavdrag som riktar sig främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Effekterna blir att drivkrafterna för att arbeta ökar. Den sänkta inkomstskatten har lett till högre sysselsättning och fler arbetade timmar. Till följd av den sänkta skatten bedöms färre hushåll ha en låg ekonomisk standard.

De senaste jobbskatteavdragen på omkring 30 miljarder kronor har resulterat i att 25 000 fler människor har kommit i arbete, enligt Riksrevisionen. Detta ger i sin tur en större skattebas som ökar skatteintäkterna för staten, det vill säga att vi alla kan få en större bit av den stora skatteekonomiska tårta som vi tar av.

Det behöver löna sig bättre att jobba. Vi ser i dag en tudelad arbetsmarknad där vissa grupper hamnar i kläm och inte jobbar i samma utsträckning som andra grupper.

Svenska hushåll har drabbats av det besvärliga ekonomiska läget genom höga räntor och ökade priser. Regeringens ekonomiska plan ligger därför fast: Inflationen ska bekämpas samtidigt som utsatta hushåll och välfärden stöttas, arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att få upp den låga tillväxten.

År 2016 infördes avtrappningen av jobbskatteavdraget, och Riksrevisionen visar att detta haft betydande negativa effekter på antalet arbetade timmar och att det är tveksamt om det har lett till ökade skatteintäkter.

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag, bland annat genom att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar, oavsett i vilken riktning effekterna pekar, och redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten så mycket. Det mesta är redan sagt. Vi kan gemensamt konstatera att Riksrevisionens rapport visar att beräkningarna av hur självfinansierande olika skattesänkningar har varit helt enkelt har varit alldeles för optimistiska. Det tyder på att man behöver arbeta om modellerna och att skattesänkningar helt enkelt inte finansierar sig själva i den omfattning som man räknat med genom åren.

Vi från Miljöpartiets sida tycker att man behöver se över beskattningen och inte minst jämna ut beskattningen av arbete i förhållande till den mycket lägre beskattning som gäller för personer som tjänar pengar på att de redan äger mycket. Det är en av de viktigaste reformerna. Vi tycker att det är viktigt att regeringen går vidare och tar till sig av rekommendationerna så att det blir en bättre redovisning i framtiden.

Jag skulle också vilja säga några ord om frågan om äldres arbetsutbud. Även om det är svårt att ta fram modeller som kan förutse hur reformer påverkar hur mycket äldre personer väljer att arbeta eller inte tror jag att den frågan är viktig att hålla ögonen på framåt. I takt med att vi får en allt äldre befolkning behöver vi mer kunskap om vad som påverkar äldres möjligheter och vilja att fortsätta att arbeta. Det är förstås inte bara en fråga om skatter. Jag är övertygad om att frågor kopplade till hälsa och möjlighet att arbeta mindre, att välja själv hur mycket man ska jobba och ha mer flexibilitet, kan spela en nog så stor roll. Jag tycker ändå att det är värt att nämna eftersom regeringen nöjer sig med att konstatera att det är svårt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 april.)