Fredrik Ahlstedt

Herr talman! En viktig strategi för att få fart på Sveriges ekonomi och göra svenskarna rikare är att öka tillväxten. Regeringen har en hög ambition när det gäller att öka tillväxten. Små och medelstora företag har en stor möjlighet att bidra till att öka tillväxten i Sverige och till att ekonomin växer.

Jag skulle vilja ställa en fråga till finansministern. Hur kommer regeringen att arbeta med att underlätta för små och medelstora företag att växa, och hur kommer regeringen att jobba med att minska regelbördan för svenska företag och entreprenörer?

Fru talman! Jag är född på 60-talet, så vi får väl se vad som kommer nu.

Bakgrunden till denna proposition aviserades redan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen föreslog då sänkta subventioner för installation av solceller och slopad skattereduktion för mikroproduktion av el.

Övergripande kan det finnas skäl att beskriva lite hur bakgrunden ser ut och hur marknaden och systemet fungerar. Vi tenderar nämligen att hamna där i nästan alla dessa debatter.

Vi moderater anser att det vid vissa tillfällen och i vissa givna situationer kan finnas skäl att använda sig av subventioner, till exempel för att stötta ny teknik eller när marknadsimperfektion gör att marknaden inte själv klarar att göra förändringar tillräckligt snabbt. Stöden bör vara temporära och utformade så att de inte är för smala utan gynnar samhället i stort.

Fru talman! Med de fakta vi har är det svårt att se att solkraften i dag behöver förlängda eller ytterligare subventioner eller större avdrag, snarare tvärtom. Det innebär att vi inte längre behöver samma subventionsgrad på installation av solceller. Stödet som har funnits i ett antal år har gett god effekt, vilket flera av de tidigare talarna har varit inne på, och en substantiell volym av ny el har producerats via solceller.

Stödet har som sagt gett god effekt, och stor utbyggnad har skett. Men som det står i propositionen bedöms det i dagsläget inte behövas ytterligare utbyggnad. Kanske är den inte ens möjlig eftersom vi behöver vara säkra på att det uppnås balans i systemet. Alltså behöver stödet inte vara lika stort som tidigare.

Fru talman! När det gäller skattereduktionen på mikroproduktion av el är det just nu inte önskvärt att mata ut mer icke planerbar el i systemet. Som flera av er väl känner till är detta en ganska komplicerad kombination av matematik och fysik, och även om det över tid sker förändring och utveckling av teknik och policy tror jag att matematiken och fysiken är kvar i sin ursprungliga form. Det gäller att hitta balans i elsystemet. Det måste alltså finnas tillräckligt stor volym planerbar el i systemet för att vi också ska kunna använda oss av icke planerbar el. Det innebär att vi i dagsläget inte bör eller kan tillföra mer icke planerbar el i systemet, i alla fall inte i någon större omfattning.

Det är mycket möjligt att vi i framtiden kommer att vilja ha eller behöva mer solkraft i kombination med utbyggd vattenkraft, som är planerbar, och utbyggd kärnkraft. Detta är, som några av de tidigare talarna har berört, en viktig del i att undvika toppar i prissättningen av el.

Solcellerna bidrar inte med någon el när vi har pristoppar på vintern. Subventionen är helt enkelt inte hållbar rent tekniskt, och skatteavdraget bör inte finnas. Om man är lite teknisk vet man att vi inte kan ha ett avdrag när vi har minuspriser. Vanlig matematik säger att den logiken inte borde finnas. Egentligen handlar propositionen uteslutande om matematik och fysik, och det kanske är detta som gör att det är ganska svårt att förstå.

Fru talman! Klimatomställningen är en viktig idé i vår regerings energi- och klimatpolitik. Regeringen arbetar för att nå målet om fossilfrihet. Vi behöver bygga ut produktionen och distributionen av el. För att hantera den ökande efterfrågan på ren el, som förväntas dubbleras i takt med elektrifieringen av transporter och industri, vill vi moderater satsa på mer planerbar el, både kärnkraft och vattenkraft.

Kärnkraften är avgörande därför att den är trygg, stabil och utsläppsfri och kan skapa en elförsörjning som är oberoende av väderförhållanden. Genom att ha en högre andel planerbar energi kan vi också få en högre andel icke planerbarbar energi.

Fru talman! Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag angående SkU17.

I detta anförande instämde Magnus Resare och Mats Sander (båda M) samt Markus Wiechel (SD).

Fru talman! Ledamoten Tegnér, vi tycker inte att det behövs en skattereform. För oss pågår det nämligen en skattereform hela tiden. Vi vill inte ha en skattereform som går ut på höjda skatter. Det är ju det som är själva kärnan i det hela: Ni vill ha en skattereform för att kunna maskera höjda skatter.

Ni talar om en skattereform som ska göra det bättre och mer rättvist med bredare skattebaser. Men egentligen handlar det om höjda skatter. Kanske inte höjda inkomstskatter – det har jag faktiskt inte hört någon säga, så det jag ska inte lägga i munnen på er. Men ni pratar om bankskatt, beredskapsskatt, värnskatt, fastighetsavgift eller fastighetsskatt och bolagsskatt. Allt det där ska ingå i paketet.

Vi gör det här hela tiden. Regeringen har pumpat ut propositioner på skattesidan. Vi har knappt gjort någonting annat. Vi har haft otaliga debatter här i kammaren för att det finns så många propositioner på skatteområdet.

Vi vill, och tror, att rätt medicin är att sänka fler skatter, inte höja dem. Vi vill inte höja fastighetsskatten. Vi vill inte höja bankskatten. Vi vill inte höja bolagsskatten. Vi vill inte försämra 3:12-reglerna. Vi vill inte höja inkomstskatterna med en beredskapsskatt eller värnskatt. Det är det som är hela essensen, och därför anser vi inte att vi behöver ha en skattereform som syftar till att höja skatterna.

Vi tror att vi ska ha rättvisa skatter som är effektiva, och vi ska ha regelverk som är enkla och som ger människor möjlighet att arbeta och företag möjlighet att växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Tegnér för ett intressant anförande. Jag tänkte så här när jag hörde anförandet: Vi startade en skattereform redan 2006. Då hade vi – en del kommer ihåg det – höga skatter på låga inkomster. Vi startade då en resa med det som kallas jobbskatteavdrag och som innebär att man förflyttar beskattningen från låga inkomster och gör det mer attraktivt att arbeta och mer attraktivt att spara. Den resan påbörjades redan 2006, och sedan har det kommit jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag som förbättrat villkoren för sparande och företagande.

Vid regeringsskiftet 2014 var det inte så många av de här skattesänkningarna som rullades tillbaka. Det blev snarare stiltje. Det hände inte så mycket. Man höjde en del skatter, särskilt punktskatter. Men man accepterade hela förflyttningen mot lägre skatt på arbete för låg- och medelinkomsttagare.

Vi fortsatte med det här när vi kom till makten 2022. Det är en viktig bärande del i Tidöavtalet att fortsätta med jobbskatteavdrag, stimulera människor och öka möjligheten att få arbete och jobba. Jobbskatteavdragen har varit en jättestor och bärande del i skattereformen. Vi har ändrat andra skatter också. Skattereformen pågår hela tiden.

Jag förstår alltså egentligen inte vad ledamoten Tegnér menar – om han inte menar att man ska sätta igång med att höja inkomstskatterna igen.

Fru talman! Ledamoten tar upp bankskatten. Det är en väldigt intressant fråga. För vad hände i Sverige när vi införde en ansats – alltså bara en början – till en bankskatt? Jo, en av Sveriges största banker flyttade sitt huvudkontor från Sverige. Det kan inte bli tydligare hur saker och ting hänger ihop.

Med en bankskatt flyttar bankerna härifrån. Samma sak hände i Norge. Där höjde man förmögenhetsskatten. Då flyttade riskkapitalister, företagsledare, entreprenörer och många som äger företag från Norge. Det finns ett samband.

Jag vill än en gång understryka hur viktigt detta är. Utbildning är viktig. Infrastruktur är viktig. Men kapitalet är viktigt för att man ska kunna ha en utveckling i företag som i sin tur skapar arbetstillfällen.

Sedan vill jag att ni ska vara uppmärksamma på vad ledamoten säger. Jag har inte föreslagit några ytterligare skattesänkningar. Jag bara varnar för de skattehöjningar som föreslås av bland annat ledamotens parti. Det är de skadliga skatterna som riskerar att förstöra det fina entreprenörs- och innovationsklimat som finns i Sverige.

Vi ska bland annat med utredningen Förenkla och förbättra! se till att vi kan få ytterligare lite bättre entreprenörs- och innovationsklimat i Sverige. Vi ska få ett enklare och lite bättre skattesystem för att få små och medelstora företag att växa, så att de kan anställa fler och bli större företag och också bli internationellt framgångsrika.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Tegnér! När vi talar om ekonomisk tillväxt som bärande motor i ett samhälle där vi vill att välfärden ska öka, där vi vill ha en ekonomisk utveckling och där vi vill att fler ska få det bättre, finns det tre viktiga beståndsdelar, precis som ledamoten påpekade, även om det kanske snabbades förbi lite.

Det första är vilken kompetens eller utbildning som finns att tillgå. Där har regeringen gjort stora satsningar för att rusta Sverige starkare när det gäller både vidareutbildning och högre utbildning – förhoppningsvis kommer också forskningspropositionen snart – liksom för att människor ska kunna komma i omställning.

Det andra är infrastruktur. Den här regeringen har lagt fram ett historiskt stort infrastrukturpaket som ska bygga Sverige eller egentligen först reparera det som inte fungerar men också utveckla infrastrukturen i Sverige.

Det tredje, som kanske är en av de viktigaste sakerna, är tillgången på kapital. Finns det inget kapital kommer inte företagen att växa. Finns det inte kapital kommer inte företagen att utvecklas. Tillgången på kapital är avgörande. Det handlar om riskvilligt kapital men också om kapital för att företagen ska kunna fortsätta att växa. Detta är viktigt att komma ihåg i den här debatten. Det räcker inte med utbildning och infrastruktur, utan det måste också finnas tillgång på kapital.

Kapital får vi genom att vi har framgångsrika företagare som kan återinvestera de pengar de har tjänat i sina framgångsrika företag för att bygga nya företag eller utveckla befintliga företag och på det sättet se till att arbetskraften växer och att det blir fler jobb i Sverige.

Fru talman! Detta betänkande, SkU13, handlar om företag, kapital och fastigheter och berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.

Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns mest forskning med tydligast resultat. Det är min mening att enkla och tydliga regler tillsammans med låga skattesatser är det som skapar bäst förutsättningar för tillväxt och därmed högre skatteintäkter. När man läser alla motioner får man dock intrycket att oppositionens motionärer har struntat i detta. I stället ser man att det i deras motioner föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter, gåvoskatter och så vidare.

Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att företagen växer och utvecklas skapas nya jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och öka vår levnadsstandard är tillväxt i ekonomin avgörande, och en viktig del är att nya företag kan växa fram.

Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden då många svenska företag, men även arbetstagare, verkar i en internationell miljö.

I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige. Detta är särskilt viktigt i den tid vi lever i just nu. Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara ganska pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss fortfarande i en lågkonjunktur med låg sysselsättning och för få arbetade timmar.

Detta har regeringen naturligtvis förstått och uppmärksammat, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolags- och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Det tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, finansplanen, som bland annat innehåller åtgärder för att bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.

Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och skulle skada vår ekonomi och välfärd. De som skulle drabbas hårdast av de föreslagna kraftigt höjda skatterna är inte någon rikemansklass utan alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en pålitlig stat.

För er som inte är fullt övertygade av mina och Moderaternas argument är det bara att titta på hur det har gått i exempelvis Norge, där man har återinfört förmöghetsskatt och också utreder om arvsskatten ska införas igen. Har dessa reformer varit till någon nytta för Norge? Nja, knappast. Nu flyr i stället entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor som i stället kunde ha gått till företagsinvesteringar i norskt näringsliv.

Fru talman! De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Det är just inom de små och medelstora företagen som majoriteten av alla nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör för fler människor att få sin första anställning.

Sverige har på ett bra sätt lyckats få fram framgångsrika och internationellt kända företag med tusentals anställda, bland annat tack vare skickliga entreprenörer. Klarna och Spotify är två lysande exempel på detta.

Fru talman! När det gäller att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen.

I maj förra året kom det efterlängtade utredningsbetänkandet Förenkla och förbättra!, som beskriver hur våra befintliga regler för små och medelstora företag kan förenklas och förbättras – detta för att stärka och främja entreprenörskap i små och medelstora företag och möjliggöra för dem att växa och anställa fler. Utredningen tar sikte på hur reglerna kan bli enklare genom ett mer schabloniserat sätt att beskatta och på att reglerna ska bli ännu bättre, bland annat genom att ett högre belopp inledningsvis kan undantas från tjänstebeskattning. Jag ser fram emot att regeringen lägger fram förslag på detta viktiga område.

Fru talman! I flera av motionerna i detta betänkande ser man tydligt att Socialdemokraterna har svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion Skattepolitik att man ska återinföra värnskatten, beredskapsskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020 samt öppna för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.

Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft, en skatt som Socialdemokraterna menar ska öka skatteintäkterna med uppåt 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av en skatteökning på 8 miljarder medan staten knappt tjänar någonting på skatten. I stället för att drastiskt öka skatteintäkterna får straffskatter, som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt, till följd att våra väl behövda läkare, tandläkare och entreprenörer väljer att arbeta färre timmar. Det finns många studier på detta område, och vill man fördjupa sig finns det flera studier från IFAU i ämnet.

Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett större välstånd och klarar den gröna omställningen. Det är så vi bygger Sverige rikare och tryggare. Detta åstadkommer vi inte genom straffskatter och symbolpolitik. Många av oppositionens motionärer i detta betänkande verkar vilja ta oss tillbaka till skattepolitiken på 80-talet, då arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Detta gjorde att såväl svenskt kapital som svenska bolag drevs utomlands.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsbetänkandena i SkU13.

(Applåder)

Fru talman! Min erfarenhet är, som jag sa till ledamoten Olsson, att jag var med 1990 när blanketten kom ut.

De väljare som jag representerar och jag tror också de väljare som ledamoten Olsson representerar tycker nog att effektivitet är en ganska viktig sak. Hur kan vi på bästa och mest effektiva sätt genomföra saker för att uppnå resultat?

I årsredovisningen från Skatteverket är det uppenbart att de insatser och åtgärder som regeringen har beslutat om och som Skatteverket verkställer ger resultat. Jag tror att det är det väljarna vill ha. Jag tror att väljarna vill se en bättre ordning och reda i folkbokföringen så att vi vet vilka personer som finns i Sverige och vilka personer som inte finns i Sverige. Väljarna vill att vi kommer till rätta med missbruk och fusk i våra välfärdssystem.

En modern folkräkning som ger effektiva och bra resultat – jag tror att det är det som är den viktiga frågan i detta. Det handlar inte om att skicka ut en blankett som den såg ut 1990.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fru talman! Ledamoten Olsson undrar om folkräkningen. Man kan inte tro det, fru talman, men jag var faktiskt med 1990. Jag fyllde i den där blanketten, FoB 90.

Det var noggrant. Det var gula och blå fält, och ibland var det vita fält som man skulle kryssa i. Man skulle kryssa i om man hade hund, om man inte hade hund och så vidare. Om jag kommer ihåg rätt var det sex sidor, med en perforerad remsa som man öppnade kuvertet med. Det var säkert bra och nyttigt och fungerade väl på den tiden. Men när vi pratar om folkräkning har det faktiskt hänt någonting sedan 1990. Alla de här systemen är numera digitaliserade.

Skatteverket har numera en väldigt hög ambition när det gäller folkräkningen, inte minst när det gäller dess kvalitet. Skatteverket genomför folkräkningar varje dag, varje timme och varje minut, för detta är som sagt numera digitala system. Komplementet till de digitala systemen är hembesök. Det har vi sett och fått en redogörelse för när vi har varit och besökt Skatteverket. Man väljer ut de delar i folkbokföringen som inte har tillräckligt hög kvalitet när det gäller den digitala folkräkningen eller de delar som man vill titta särskilt på. Det sker alltså en folkräkning varje dag, varje timme och varje minut.

Detta kan man också läsa i årsredovisningen, som jag tog upp i mitt anförande. Där kan man se hur de olika förändringarna har skett i folkbokföringen. Det gäller till exempel hur vi har fasat ut en stor mängd samordningsnummer, hur man har säkerställt felaktiga folkbokföringsadresser och hur man har ökat kvaliteten i folkräkningen.

Fru talman! I rapporten från Riksrevisionen kan man läsa att Riksrevisionen har granskat fastställande av identitet vid statliga myndigheter och regeringens styrning av myndigheternas arbete. Som flera har varit inne på är den övergripande slutsatsen att detta inte är tillräckligt effektivt och att regeringen bör göra mer.

Granskningen visar brister i de granskande myndigheternas kompetens. Det handlar om detta med teknisk utrustning och digitalt systemstöd. Vi har redan i debatten varit inne på att det saknas ett tillräckligt effektivt informationsutbyte mellan de olika myndigheterna. Man behöver också titta på det här med biometrisk information.

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle peka på hur regeringen adresserar de olika förslag som finns i rapporten. Jag ska också nämna några av dem.

Det är självklart hur viktigt detta är. Vi behöver en sammanhållen identitetsförvaltning för att säkerställa att en identitet inte missbrukas eller används av kriminella. Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, också över tid. Det går alltså inte bara att göra någon enskild åtgärd just nu, utan det måste vara åtgärder som verkar över lång tid.

I detta sammanhang behövs också en ökad användning av biometriska uppgifter. Det har flera olika utredningar pekat på.

Fru talman! Jag vill då påminna om att regeringen så sent som i oktober förra året beslutade om propositionen Biometri i brottsbekämpningen, som vi fattade beslut om i går. Detta kommer att vara en viktig del, kanske till och med en avgörande, i brottsbekämpningen framöver. Detta gäller även brott som är relaterade till identitet och identitetsstölder.

Vi moderater har länge drivit att vi behöver en striktare syn på folkbokföringen, vilket också har blivit fallet efter att vi fått en ny regering efter valet 2022.

Regeringen har också tillsatt en utredning som har till uppgift att se över om Skatteverket bör ges utökade befogenheter inom folkbokföringen och brottsbekämpningen. Utredningen ska analysera och ta ställning till om Skatteverket ska få möjlighet att lagra och på annat sätt behandla ansiktsbilder och fingeravtryck och de biometriska uppgifter som kan tas fram ur dessa i ärenden om folkbokföring och samordningsnummer.

Vi vet i dag – det har vi konstaterat – hur viktigt det är med ordning och reda i folkbokföringen, så det kan mycket väl vara befogat att Skatteverket får den här möjligheten. I detta sammanhang är det viktigt att staten tar ett stort ansvar för att själva grundregistreringen blir korrekt med en stark verifiering och att det är en av huvudmyndigheterna som har ansvaret för det. Regeringen avser även att låta en utredning titta närmare på detta område.

Fru talman! Folkbokföringsfrågorna är väldigt viktiga för alla myndigheter i Sverige, och de berör många. Blir det fel i folkbokföringen kan det skapa stora problem. Lägg därtill att det även kan utnyttjas för missbruk och brottslig verksamhet!

Regeringen har tagit flera initiativ och lagt fram flera förslag om en bättre och mer ordnad folkbokföring. Strikta regler har införts. Det är mer ordning och reda. Resurser har tillförts. Det är fokus på en ökad kvalitet i folkbokföringen. Jag kan kort och gott konstatera att regeringens åtgärder ger resultat, vilket också syns i den årliga redovisning som Skatteverket gör. Det ska särskilt noteras att arbetet med att avsluta och följa upp samordningsnummer har gett goda resultat.

I dag hanteras flera identitetsfrågor av Statens servicecenter och inte av de berörda myndigheterna själva. Detta innebär att vi behöver få till en gemensam samordning och kompetensutveckling mellan i första hand Migrationsverket, polisen och Skatteverket. Även ett sådant uppdrag har regeringen beslutat om. Man kan alltså konstatera att regeringen både tar initiativ och styr riket.

Men Skatteverket kan inte göra allt självt utan behöver hjälp av andra myndigheter om vi ska öka kvaliteten i folkbokföringen samt stävja fusk och missbruk och förhindra brott. Därför har regeringen beslutat att ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan. Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen i uppdrag att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar.

Avslutningsvis vill jag påpeka att ett direkt samarbete, vilket ledamoten Olsson tidigare var inne på, mellan alla nivåer inom Migrationsverket, polisen och Skatteverket behövs för att förhindra identitetsmissbruk. Det räcker inte att det bara finns analyser. Det räcker inte att det bara sker utbyte på en viss nivå, utan alla nivåer i de berörda myndigheterna behöver dela information kring fel, misstänkt fusk med identiteter och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. Även här har regeringen gett ett uppdrag till de berörda myndigheterna.

Fru talman! Jag vill med detta konstatera att regeringen har en mycket hög ambitionsnivå på detta område och en mycket hög arbetstakt.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkande SkU10.

(Applåder)

Fru talman! Det var ju inte direkt något dukat bord som vi tog över när det gäller Statens servicecenter och framför allt inte när det gäller folkbokföringen. Det har framgått med all tydlighet när vi har gjort studiebesök på Skatteverket att ordning och reda och kvalitet i folkbokföringen inte var något som prioriterades av den förra regeringen.

Jag blev ändå lite nyfiken när det gäller detta med Statens servicecenter. Det var en väldigt upphaussad och stor reform, och det skulle vara en framgångsrik reform där vi skulle komma närmare medborgarna. Jag fick inget svar på hur man tänkte kring folkbokföringen och identitetsfrågorna när man lade ut den verksamheten på Statens servicecenter. Det som hände var att man sa: Ni kan göra lite som ni själva vill – det är inte så viktigt. Det är därför vi har hamnat i den situation där vi är i dag.

Jag ska återkomma i mitt anförande sedan och berätta om alla förträffliga saker som regeringen gör just nu. Men jag tror ändå ganska mycket på principen att det är bra att tänka efter före. Det är också bra att titta historiskt och se på vad som faktiskt har hänt.

Jag kan konstatera att reformen inte var genomtänkt. Det får vi lida för nu, och vi kommer säkert att ha en del problem framöver tills vi har kommit till rätta med det.

Fru talman! Jag blev lite nyfiken när ledamoten Olsson tog upp Statens servicecenter. Det kom ju till under den socialdemokratiska regeringen. Det var lite av ett paradnummer att man skulle rulla ut fina, fantastiska medborgarnära tjänster. Det gjordes också i en ganska hög hastighet.

Det finns ett talesätt att det är bättre att tänka efter före än efter. Hur tänkte egentligen Socialdemokraterna och den förra regeringen när man lade ut något så centralt som en stor del av identitetsgranskningen i folkbokföringen på en helt nystartad myndighet? Det har ju påverkat och påverkar hela kvaliteten i folkbokföringen. Hur tänkte ni egentligen?

Fru talman! De svenska globala företagen har väldigt stor betydelse för svensk ekonomi och tillväxt. Vi förtroendevalda riksdagsledamöter har en viktig uppgift i att stå upp för svenska företag och ge dem så bra möjligheter som möjligt för att de ska kunna konkurrera på den globala marknaden.

Svenska företag har högt anseende på världsmarknaden och är världsledande på många områden. De är kända för sin höga kvalitet på de tjänster och produkter som produceras och levereras. Svenska företag ligger också långt fram när det gäller den gröna omställningen, olika hållbarhetsambitioner och hållbarhetslöften, och de märker särskilt ut sig när det handlar om att sänka koldioxidutsläppen. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda.

Konkurrenskraft för Sverige och övriga Europa är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren i fråga om ekonomisk tillväxt. Här behöver Sverige verkligen skärpa sig.

Införandet av en så kallad global minimiskatt är naturligtvis bra i grunden eftersom det skapar en solid och rättvis grund för att de globala företagen ska kunna konkurrera på lika villkor. Eftersom Sverige har så många globala företag är detta lite extra viktigt för oss. Många av de svenska företagen är dessutom de företag som ofta sköter sig bäst och lever upp till dessa krav. Det är därför viktigt för Sverige att villkoren för alla företag blir bra och lika. Konkurrenskraftiga skatter och regelverk är naturligtvis viktiga för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar för att kunna växa och skapa fler arbetstillfällen i Sverige och på global nivå. Minimiskatten är som bekant satt till 15 procent.

Fru talman! Vad är då rätt och vad är den bästa nivån på bolagsskatten i Sverige? Denna fråga kräver kanske ett lite längre resonemang om hur Sverige ska behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Sverige är ett relativt litet land med en öppen ekonomi som ständigt utsätts för konkurrens från andra globala marknader och företag. De andra globala företagen har ju ofta en mycket större hemmamarknad, till exempel de amerikanska, tyska, franska, brittiska och kinesiska bolagen. Detta gör Sverige mer utsatt än många andra länder.

Sverige har under de senaste 30 åren kontinuerligt sänkt sin bolagsskatt för att öka konkurrenskraften. Det har nog spelat en väldigt stor roll för svenska företag som har kunnat öka sina marknadsandelar och kommit att bli bättre rustade på den globala marknaden. Det har också inneburit att investeringsklimatet har blivit bättre för svenska bolag i Sverige men också på den globala marknaden.

Som jag har nämnt tidigare står vi inför utmaningen att skapa större tillväxt i Sverige, både de närmaste åren och på längre sikt. Vi måste hitta sätt att få den svenska ekonomin att börja växa. Där är skatter en del, men det finns naturligtvis andra delar. Växer ekonomin får vi möjlighet till fler investeringar i både privat och offentlig sektor. Det ger oss möjlighet att fortsätta stärka rättsväsendet och försvaret och att klara av den gröna omställningen. Det är i företagen allting börjar. Om vi ska ha något gemensamt att fördela måste ekonomin börja växa igen.

Vidare tror jag att bolagsskatten behöver justeras eller kanske sänkas ytterligare för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att investera i och för att få människor att komma hit och göra investeringar. Vår ekonomi är relativt liten, och vi behöver ha ett attraktivt system.

Fru talman! I dag behandlar vi kompletteringar till bestämmelser om tilläggsskatten för företag i stora koncerner, som i sig bygger på förslaget om global minimiskatt och rådets direktiv. Dessa direktiv bygger på de modellregler som arbetats fram inom ramen för samarbetet i OECD. Den globala minimiskatten ska vara 15 procent för nationella och internationella företag som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro, det vill säga drygt 8,5 miljarder svenska kronor.

Vi har infört lagen om nationell tilläggsskatt för koncerner som inte lyckas betala en effektiv skatt om 15 procent. Tilläggsskatten kommer att betalas i Sverige av de koncerner som inte kan visa att de betalat en effektiv skatt om 15 procent.

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

De kompletteringar som nu görs är för att lagen ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt. Kompletteringarna är av mer administrativ karaktär och berör bland annat valutafrågor, förenklingsregler, uppskjuten tillämpning och avräkningsfrågor. Med denna proposition kommer företag att få en ökad tydlighet och större möjligheter att kunna leva upp till lagar och regler på ett korrekt sätt.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets betänkande SkU6.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr talman! Betänkandet behandlar en proposition där det finns förslag om ändringar i mervärdesskatten. Det är förslag som i första hand påverkar små företag och enmansföretag samt hobbyverksamhet.

Regeringen vill förbättra och förenkla för småföretagen i Sverige. De små företagen är mycket viktiga för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Enligt flera av branschens bedömare skapas sju av tio nya jobb i de små företagen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya regler om mer-värdesskatt för små företag och ändrade regler för vissa tjänster och konstverk

Även de minsta företagen och enmansföretagen har stor betydelse för tillväxten i Sverige. Det finns cirka 900 000 enmansföretag i Sverige. Även inom EU finns en stor andel av jobben i de små företagen, vilket gör detta till en prioriterad fråga.

EU-kommissionen kom för ungefär ett år sedan med ett förslag om ett nytt direktiv för små och medelstora företag, det så kallade småföretagardirektivet. Det gick ut på att stärka små och medelstora företag och försöka förenkla och förbättra regler och lagar.

Bland förslagen som sticker ut och är mer konkreta finns förenklad skattedeklaration och kortare betaltider. EU-kommissionen har arbetat med att följa upp frågan om kortare betaltider, och det har lett till en debatt även i Sverige. Debatten i Sverige handlar om att de stora företagen försöker stärka sin likviditet genom att förlänga betaltider gentemot sina leverantörer. Detta sätter naturligtvis stor press på många små och medelstora företag.

Herr talman! Det är i ljuset av detta som vi ska se propositionen och betänkandet. Regeringen föreslår att omsättningsgränsen ska höjas från 80 000 till 120 000 kronor för undantag från mervärdesskatteplikten. Till detta följer även att personer som omfattas av undantaget från skatteplikt ska få utfärda förenklad faktura. Detta ska ske som ett led i att ytterligare förenkla och förbättra för de små företagen.

Regeringen föreslår vidare ett antal ytterligare förändringar i mervärdesskattelagen som ska underlätta för företag etablerade i Sverige men med begränsad verksamhet inom Europeiska unionen genom undantag från skatteplikt. Regeringen föreslår också att det omvända förfarandet ska gälla, det vill säga att även en beskattningsbar person eller ett företag i ett annat EU-land ska kunna tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige.

Regeringen föreslår vidare andra förändringar med hänvisning till småföretagardirektivet för att förenkla för små företag.

Dessa förändringar kan delvis verka små och ske i marginalen, men de har stor betydelse för de små företagen i Sverige. De små företagen måste stärkas för att ytterligare öka tillväxten i den delen av ekonomin. Genom detta förslag kommer vi en bra bit på vägen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande SkU3.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Herr talman! Förvisso finns det ett antal avsteg när det gäller momsen. Men de två huvuddelarna handlar ändå om momssatsen på mat som vi köper i affären, vilket är en väldigt stor utgiftspost för många barnfamiljer, äldre och ensamstående.

Vi har också den så kallade turistmomsen, som är en väldigt viktig subvention för den typen av näringsidkande. Samma skillnader när det gäller momssatser finns dessutom i stora delar av Europa.

Jag tycker ändå att ledamoten behöver förklara om det är så att Socialdemokraterna menar att vi ska höja matmomsen. Eller menar ni att vi ska sänka övrig moms? Det är ändå detta det handlar om. Ska vi sänka den övriga momsen, eller ska vi höja matmomsen?

Det vore nog väldigt bra för åhörare och tv-tittare att få veta om Socialdemokraterna verkligen vill höja matmomsen.

Fru talman och ledamoten! Regeringens politik, som vi naturligtvis står bakom, handlar om att vi måste se till att få ned inflationen och räntorna. Detta kommer att skydda löntagarna på det bästa sättet. Det kommer också att säkerställa att vi fortfarande har ett högt arbetskraftsdeltagande och att vi har få människor i arbetslöshet. Det viktigaste för att skydda hushållen och för att säkerställa att barnfamiljerna får det bättre är fortfarande att människor har ett arbete att gå till varje dag.

Därefter måste vi se till att få fart på tillväxten i Sverige, och vår regering har lagt fram en mängd olika förslag för att se till att den ökar. Vi behöver dessutom se till att fler företag startas och att fler jobb skapas. På det sättet ökar tillväxten, och det blir fler arbeten i Sverige.

Vi tror inte att ökade skatter - fler och höjda skatter - leder till mer tillväxt eller fler arbeten. Då blir det precis som det var under de åtta åren med Miljöpartiet och Socialdemokraterna - att tillväxten sjunker och ekonomin blir sämre. Det är detta som är problemet, och det är det vi måste vända för att se till att Sverige åter blir en tillväxtnation. Det kommer att löna sig för hushållen och barnfamiljerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tror att ett perspektiv är viktigt att ha. Det finns många viktiga perspektiv i detta, men det allra viktigaste är ändå att ha ett arbete att gå till. För de allra flesta hushåll är arbetsinkomsterna den absolut viktigaste inkomsten. Ju fler som kan arbeta och försörja sig själva, desto bättre blir det för alla hushåll, inklusive barnfamiljerna i Sverige. Jag tror att det är det viktigaste perspektivet vi måste ha.

Jag har full förståelse för att det finns familjer och hushåll som har det svårt i dagens Sverige. Vi har haft en skyhög inflation, höga räntor och stora utmaningar i den svenska ekonomin. Det allra viktigaste är att vi håller i och ser till att vi får ned inflationen, att vi får sänkta räntor och att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Det är de absolut viktigaste förutsättningarna för att hushållen, inklusive barnfamiljerna, ska få det bättre i Sverige.

Med detta sagt vet ledamoten också att det är otroligt viktigt att vi skapar tillväxt i Sverige, att vi får företagen att växa, att fler jobb kommer till och att skatteintäkterna ökar. Den tillväxtpolitik som vi har sett de senaste åtta tio tolv åren har inte gynnat Sverige. Sverige har haft en väldigt svag utveckling när det gäller tillväxten i ekonomin.

Jag vill därför gärna fråga ledamoten: Vilka ytterligare åtgärder ser ledamoten som Socialdemokraterna föreslår för att tillväxten ska öka i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Detta ärende som handlar om skatteutgifter är, som föregående talare sa, en redovisning från regeringen avseende skatteutgifterna under 2023. Det är ett ärende kan ses som lite torrt och tråkigt, men det är det inte alls för oss som gillar skatter. För oss som gillar och arbetar för sänkta skatter är detta snarare julafton. Vi ser här vilka skatteutgifter vi har haft, men det innebär att vi när vi tittar på andra sidan av myntet också kan se vilka skattelättnader som har gjorts för enskilda personer och för företag och juridiska personer. I detta ärende får vi alltså en redogörelse för allt det som regeringen har gjort på detta område.

Fru talman! Jag tänkte ta oss igenom det här ärendet lite grann och peka på flera av de olika förändringar som har skett på skatteområdet. Vi har beslutat om att sänka skatten på bensin och diesel. Vi har särskilt beslutat om sänkta skatter på diesel som används inom skogs- och jordbruket. Vi har också ändrat reduktionsplikten.

Dessa skattelättnader är bra och tydliga exempel på hur vi vill underlätta för enskilda som är beroende av bilen för att kunna ta sig till jobbet och hur vi kan underlätta för företag inom jord- och skogsbrukssektorn. Vi har naturligtvis också förbättrat reseavdraget för att ytterligare stimulera till arbete, inte bara på hemorten utan i hela arbetsmarknadsregionen.

Fru talman! Vi prioriterar arbetslinjen; det hörde vi inte minst i den tidigare debatten här i kammaren. Därför har regeringen sänkt skatten och stimulerat för att fler personer ska få arbete. Vi moderater tycker också att det är viktigt att det ska löna sig att arbeta. Fler personer i Sverige måste kunna försörja sig själva, utan bidrag från stat eller kommun. Vi har infört ett ytterligare jobbskatteavdrag, vilket är den enskilt viktigaste åtgärden för att fler ska komma i arbete.

Fru talman! Under de senaste åren har hushållen fått bära en tung börda när vi har haft hög inflation och höga räntor. För att ändå stimulera och skydda hushållen har regeringen fört en stram ekonomisk politik, som ska få ned inflationen och därmed också räntorna. Vi ser nu att inflationen sjunker och att räntorna är på väg ned, vilket är glädjande inte minst för hushållen. I detta sammanhang är ränteavdragen en inte oviktig skatteutgift. Det är en mycket viktig del för att hushållen ska klara ekonomin för sitt boende, även om det tar en stor del av budgetutrymmet för staten.

Fru talman! Företagen och villkoren för företagande är viktiga för Sveriges välstånd och tillväxt. Det är därför viktigt för Sverige, som finns på en global marknad med konkurrens, att villkoren är bra. Bolagsskatten har sänkts så att den numera är 20,6 procent, vilket i ett internationellt perspektiv är bra. Det är nu viktigt att följa den så att vi förblir konkurrenskraftiga över tid.

När det gäller att stimulera företagen ytterligare kan vi se i redovisningen att avdraget för forskning och utveckling, det så kallade FoU-avdraget, också är en viktig sak för att öka och stimulera tillväxten och se till att forskning och utveckling stannar i Sverige. Detta, tillsammans med expertskatten, gör att vi kan locka till oss ytterligare talanger fån hela världen.

Även rot och rut har viktiga funktioner för att stimulera fler att starta företag, inte minst inom traditionellt viktiga kvinnoyrken när det gäller rut. Bostadsbyggandet har haft stora utmaningar, inte minst på grund av rådande ränteläge, och därför spelar också rotavdraget stor roll för att delar av branschen ska hållas igång till dess att räntorna sjunker. Detta gäller inte minst de minsta företagen.

I detta sammanhang vill jag passa på att nämna att regeringen precis har tagit emot utredningsbetänkandet Förenkla och förbättra! - det handlar om de så kallade 3:12-reglerna och förbättringar för innovation och entreprenörskap. Syftet är att kunna stimulera fler att starta företag och se till att våra innovationer och våra entreprenörer stannar i Sverige. Det ska bli spännande att följa detta fram till en bra proposition.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i SkU29 om att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

(Applåder)

Fru talman! Det var väldigt svårt att få av locket på den socialdemokratiska skatteboxen. Vi fick dock en liten glimt av vilka olika förslag som kan rymmas där. Det var också lite som vi befarade. Vi tror nämligen inte på att höja skattetrycket eller öka antalet skatter. Vi tror snarare tvärtom. Vi tycker att vi sänka skatterna, framför allt på arbete. Det är det som är vår utgångspunkt.

Det är därför vi inte tycker att det finns någon anledning att göra en stor skattereform som omfattar allt och alla. Vi tycker att vi framför allt behöver jobba med skatterna på arbete.

Jag förde också ett resonemang i mitt anförande om att vi kanske behöver vara lite snabbfotade när det gäller bolagsskatter och kapitalbeskattning. Vi behöver möta både internationella diskussioner och den institutionella konkurrensen och jobba med de frågorna. Då tror vi inte att någon stor utredning eller stor reform är vägen framåt.

Ni som lyssnar på detta har väl förstått att det i den skattelåda som ledamoten Karlsson inte är så sugen på att öppna finns några, antar jag, lite gömda förslag. Ska man realisera det som ledamoten Karlsson säger handlar det nämligen om höjda punktskatter på exempelvis bensin och diesel, höjd skatt på arbete, borttagande av jobbskatteavdrag och höjd skatt på kapital, exempelvis ISK.

Vi tror inte att det är den politik som Sverige vare sig behöver eller vill ha. Det är därför vi avvisar förslagen om skattereform.

(Applåder)