Kalle Olsson (S) om Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter

Fru talman! I rapporten från Riksrevisionen kan man läsa att Riksrevisionen har granskat fastställande av identitet vid statliga myndigheter och regeringens styrning av myndigheternas arbete. Som flera har varit inne på är den övergripande slutsatsen att detta inte är tillräckligt effektivt och att regeringen bör göra mer.

Granskningen visar brister i de granskande myndigheternas kompetens. Det handlar om detta med teknisk utrustning och digitalt systemstöd. Vi har redan i debatten varit inne på att det saknas ett tillräckligt effektivt informationsutbyte mellan de olika myndigheterna. Man behöver också titta på det här med biometrisk information.

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle peka på hur regeringen adresserar de olika förslag som finns i rapporten. Jag ska också nämna några av dem.

Det är självklart hur viktigt detta är. Vi behöver en sammanhållen identitetsförvaltning för att säkerställa att en identitet inte missbrukas eller används av kriminella. Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, också över tid. Det går alltså inte bara att göra någon enskild åtgärd just nu, utan det måste vara åtgärder som verkar över lång tid.

I detta sammanhang behövs också en ökad användning av biometriska uppgifter. Det har flera olika utredningar pekat på.

Fru talman! Jag vill då påminna om att regeringen så sent som i oktober förra året beslutade om propositionen Biometri i brottsbekämpningen, som vi fattade beslut om i går. Detta kommer att vara en viktig del, kanske till och med en avgörande, i brottsbekämpningen framöver. Detta gäller även brott som är relaterade till identitet och identitetsstölder.

Vi moderater har länge drivit att vi behöver en striktare syn på folkbokföringen, vilket också har blivit fallet efter att vi fått en ny regering efter valet 2022.

Regeringen har också tillsatt en utredning som har till uppgift att se över om Skatteverket bör ges utökade befogenheter inom folkbokföringen och brottsbekämpningen. Utredningen ska analysera och ta ställning till om Skatteverket ska få möjlighet att lagra och på annat sätt behandla ansiktsbilder och fingeravtryck och de biometriska uppgifter som kan tas fram ur dessa i ärenden om folkbokföring och samordningsnummer.

Vi vet i dag – det har vi konstaterat – hur viktigt det är med ordning och reda i folkbokföringen, så det kan mycket väl vara befogat att Skatteverket får den här möjligheten. I detta sammanhang är det viktigt att staten tar ett stort ansvar för att själva grundregistreringen blir korrekt med en stark verifiering och att det är en av huvudmyndigheterna som har ansvaret för det. Regeringen avser även att låta en utredning titta närmare på detta område.

Fru talman! Folkbokföringsfrågorna är väldigt viktiga för alla myndigheter i Sverige, och de berör många. Blir det fel i folkbokföringen kan det skapa stora problem. Lägg därtill att det även kan utnyttjas för missbruk och brottslig verksamhet!

Regeringen har tagit flera initiativ och lagt fram flera förslag om en bättre och mer ordnad folkbokföring. Strikta regler har införts. Det är mer ordning och reda. Resurser har tillförts. Det är fokus på en ökad kvalitet i folkbokföringen. Jag kan kort och gott konstatera att regeringens åtgärder ger resultat, vilket också syns i den årliga redovisning som Skatteverket gör. Det ska särskilt noteras att arbetet med att avsluta och följa upp samordningsnummer har gett goda resultat.

I dag hanteras flera identitetsfrågor av Statens servicecenter och inte av de berörda myndigheterna själva. Detta innebär att vi behöver få till en gemensam samordning och kompetensutveckling mellan i första hand Migrationsverket, polisen och Skatteverket. Även ett sådant uppdrag har regeringen beslutat om. Man kan alltså konstatera att regeringen både tar initiativ och styr riket.

Men Skatteverket kan inte göra allt självt utan behöver hjälp av andra myndigheter om vi ska öka kvaliteten i folkbokföringen samt stävja fusk och missbruk och förhindra brott. Därför har regeringen beslutat att ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan. Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen i uppdrag att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar.

Avslutningsvis vill jag påpeka att ett direkt samarbete, vilket ledamoten Olsson tidigare var inne på, mellan alla nivåer inom Migrationsverket, polisen och Skatteverket behövs för att förhindra identitetsmissbruk. Det räcker inte att det bara finns analyser. Det räcker inte att det bara sker utbyte på en viss nivå, utan alla nivåer i de berörda myndigheterna behöver dela information kring fel, misstänkt fusk med identiteter och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. Även här har regeringen gett ett uppdrag till de berörda myndigheterna.

Fru talman! Jag vill med detta konstatera att regeringen har en mycket hög ambitionsnivå på detta område och en mycket hög arbetstakt.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkande SkU10.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Olsson undrar om folkräkningen. Man kan inte tro det, fru talman, men jag var faktiskt med 1990. Jag fyllde i den där blanketten, FoB 90.

Det var noggrant. Det var gula och blå fält, och ibland var det vita fält som man skulle kryssa i. Man skulle kryssa i om man hade hund, om man inte hade hund och så vidare. Om jag kommer ihåg rätt var det sex sidor, med en perforerad remsa som man öppnade kuvertet med. Det var säkert bra och nyttigt och fungerade väl på den tiden. Men när vi pratar om folkräkning har det faktiskt hänt någonting sedan 1990. Alla de här systemen är numera digitaliserade.

Skatteverket har numera en väldigt hög ambition när det gäller folkräkningen, inte minst när det gäller dess kvalitet. Skatteverket genomför folkräkningar varje dag, varje timme och varje minut, för detta är som sagt numera digitala system. Komplementet till de digitala systemen är hembesök. Det har vi sett och fått en redogörelse för när vi har varit och besökt Skatteverket. Man väljer ut de delar i folkbokföringen som inte har tillräckligt hög kvalitet när det gäller den digitala folkräkningen eller de delar som man vill titta särskilt på. Det sker alltså en folkräkning varje dag, varje timme och varje minut.

Detta kan man också läsa i årsredovisningen, som jag tog upp i mitt anförande. Där kan man se hur de olika förändringarna har skett i folkbokföringen. Det gäller till exempel hur vi har fasat ut en stor mängd samordningsnummer, hur man har säkerställt felaktiga folkbokföringsadresser och hur man har ökat kvaliteten i folkräkningen.

Fru talman! Min erfarenhet är, som jag sa till ledamoten Olsson, att jag var med 1990 när blanketten kom ut.

De väljare som jag representerar och jag tror också de väljare som ledamoten Olsson representerar tycker nog att effektivitet är en ganska viktig sak. Hur kan vi på bästa och mest effektiva sätt genomföra saker för att uppnå resultat?

I årsredovisningen från Skatteverket är det uppenbart att de insatser och åtgärder som regeringen har beslutat om och som Skatteverket verkställer ger resultat. Jag tror att det är det väljarna vill ha. Jag tror att väljarna vill se en bättre ordning och reda i folkbokföringen så att vi vet vilka personer som finns i Sverige och vilka personer som inte finns i Sverige. Väljarna vill att vi kommer till rätta med missbruk och fusk i våra välfärdssystem.

En modern folkräkning som ger effektiva och bra resultat – jag tror att det är det som är den viktiga frågan i detta. Det handlar inte om att skicka ut en blankett som den såg ut 1990.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)