Fredrik Ahlstedt (M) svarade Mathias Tegnér i en replik om Företag, kapital och fastighet i debatten ”Protokoll 2024/25:99 Torsdagen den 10 april” den 10 april 2025.
Mathias TegnérS· i en replikJag vill börja med att tacka ledamoten för ett brinnande anförande. Det var roligt, även om jag vill uppmana ledamoten att ta på glasögonen. Det finns inga förslag om återinförande av en fastighetsskatt i vårt…Fru talman! Detta betänkande, SkU13, handlar om företag, kapital och fastigheter och berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.
Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns mest forskning med tydligast resultat. Det är min mening att enkla och tydliga regler tillsammans med låga skattesatser är det som skapar bäst förutsättningar för tillväxt och därmed högre skatteintäkter. När man läser alla motioner får man dock intrycket att oppositionens motionärer har struntat i detta. I stället ser man att det i deras motioner föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter, gåvoskatter och så vidare.
Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att företagen växer och utvecklas skapas nya jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och öka vår levnadsstandard är tillväxt i ekonomin avgörande, och en viktig del är att nya företag kan växa fram.
Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden då många svenska företag, men även arbetstagare, verkar i en internationell miljö.
I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige. Detta är särskilt viktigt i den tid vi lever i just nu. Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara ganska pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss fortfarande i en lågkonjunktur med låg sysselsättning och för få arbetade timmar.
Detta har regeringen naturligtvis förstått och uppmärksammat, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolags- och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Det tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, finansplanen, som bland annat innehåller åtgärder för att bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.
Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och skulle skada vår ekonomi och välfärd. De som skulle drabbas hårdast av de föreslagna kraftigt höjda skatterna är inte någon rikemansklass utan alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en pålitlig stat.
För er som inte är fullt övertygade av mina och Moderaternas argument är det bara att titta på hur det har gått i exempelvis Norge, där man har återinfört förmöghetsskatt och också utreder om arvsskatten ska införas igen. Har dessa reformer varit till någon nytta för Norge? Nja, knappast. Nu flyr i stället entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor som i stället kunde ha gått till företagsinvesteringar i norskt näringsliv.
Fru talman! De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Det är just inom de små och medelstora företagen som majoriteten av alla nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör för fler människor att få sin första anställning.
Sverige har på ett bra sätt lyckats få fram framgångsrika och internationellt kända företag med tusentals anställda, bland annat tack vare skickliga entreprenörer. Klarna och Spotify är två lysande exempel på detta.
Fru talman! När det gäller att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen.
I maj förra året kom det efterlängtade utredningsbetänkandet Förenkla och förbättra!, som beskriver hur våra befintliga regler för små och medelstora företag kan förenklas och förbättras – detta för att stärka och främja entreprenörskap i små och medelstora företag och möjliggöra för dem att växa och anställa fler. Utredningen tar sikte på hur reglerna kan bli enklare genom ett mer schabloniserat sätt att beskatta och på att reglerna ska bli ännu bättre, bland annat genom att ett högre belopp inledningsvis kan undantas från tjänstebeskattning. Jag ser fram emot att regeringen lägger fram förslag på detta viktiga område.
Fru talman! I flera av motionerna i detta betänkande ser man tydligt att Socialdemokraterna har svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion Skattepolitik att man ska återinföra värnskatten, beredskapsskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020 samt öppna för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.
Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft, en skatt som Socialdemokraterna menar ska öka skatteintäkterna med uppåt 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av en skatteökning på 8 miljarder medan staten knappt tjänar någonting på skatten. I stället för att drastiskt öka skatteintäkterna får straffskatter, som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt, till följd att våra väl behövda läkare, tandläkare och entreprenörer väljer att arbeta färre timmar. Det finns många studier på detta område, och vill man fördjupa sig finns det flera studier från IFAU i ämnet.
Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett större välstånd och klarar den gröna omställningen. Det är så vi bygger Sverige rikare och tryggare. Detta åstadkommer vi inte genom straffskatter och symbolpolitik. Många av oppositionens motionärer i detta betänkande verkar vilja ta oss tillbaka till skattepolitiken på 80-talet, då arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Detta gjorde att såväl svenskt kapital som svenska bolag drevs utomlands.
Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsbetänkandena i SkU13.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för ett brinnande anförande. Det var roligt, även om jag vill uppmana ledamoten att ta på glasögonen. Det finns inga förslag om återinförande av en fastighetsskatt i vårt betänkande. Jag uppmanar alla åhörare att läsa betänkandet själva. Jag tror att Ahlstedt kommer att vidhålla att det står så, men det är faktiskt inte sant.
Sedan sjunger Ahlstedt en lovsång till skattesänkningar i allmänhet. Ju mer skattesänkningar, desto bättre – så tror jag att man kan tolka ledamotens inlägg.
Jag vill rekommendera ledamoten att läsa gedigen forskning från de främsta universiteten i USA eller, för den delen, LSE i London. De har utvärderat Thatchers och Reagans skattesänkningar under 80-talet. Vet ledamoten vad de ledde till? Lägre inkomster till staten. Det var den enda effekten. Skattesänkningar har inte den effekt som ledamoten påstår – att avsevärt öka arbetskraftsutbudet. Det är faktiskt inte korrekt, enligt modern, internationell forskning.
Jag uppfattar att ledamoten låter lite som ett eko från 80-talet, när det var modernt att prata om breda skattesänkningar som skulle leda till framgång. Men sanningen är att stora internationella organisationer som OECD, IMF och Världsbanken pratar om social sammanhållning och effekterna av ojämlika samhällen. Även svensk forskning om tillväxtens djupa bestämningsfaktorer konstaterar att om klyftorna blir för stora kommer människor inte att våga. Om klyftorna blir för stora kommer det inte att finnas resurser till det som är viktigt och skapar tillväxt: innovation, infrastruktur, utbildning.
Därför undrar jag: Ser inte Ahlstedt att det finns en risk för att ökade klyftor kommer att få handelshindren att öka och för att en liten, exportberoende nation som Sverige då kommer att drabbas stenhårt?
Fru talman! Ledamoten Tegnér! När vi talar om ekonomisk tillväxt som bärande motor i ett samhälle där vi vill att välfärden ska öka, där vi vill ha en ekonomisk utveckling och där vi vill att fler ska få det bättre, finns det tre viktiga beståndsdelar, precis som ledamoten påpekade, även om det kanske snabbades förbi lite.
Det första är vilken kompetens eller utbildning som finns att tillgå. Där har regeringen gjort stora satsningar för att rusta Sverige starkare när det gäller både vidareutbildning och högre utbildning – förhoppningsvis kommer också forskningspropositionen snart – liksom för att människor ska kunna komma i omställning.
Det andra är infrastruktur. Den här regeringen har lagt fram ett historiskt stort infrastrukturpaket som ska bygga Sverige eller egentligen först reparera det som inte fungerar men också utveckla infrastrukturen i Sverige.
Det tredje, som kanske är en av de viktigaste sakerna, är tillgången på kapital. Finns det inget kapital kommer inte företagen att växa. Finns det inte kapital kommer inte företagen att utvecklas. Tillgången på kapital är avgörande. Det handlar om riskvilligt kapital men också om kapital för att företagen ska kunna fortsätta att växa. Detta är viktigt att komma ihåg i den här debatten. Det räcker inte med utbildning och infrastruktur, utan det måste också finnas tillgång på kapital.
Kapital får vi genom att vi har framgångsrika företagare som kan återinvestera de pengar de har tjänat i sina framgångsrika företag för att bygga nya företag eller utveckla befintliga företag och på det sättet se till att arbetskraften växer och att det blir fler jobb i Sverige.
Fru talman! Tack, ledamoten, för inlägget! Vi får vara eniga så långt att vi tycker att tillväxt är viktigt. Vi är eniga om att det är viktigt att ha en bred och fungerande riskkapitalmarknad i vårt land.
Däremot är vi oense om ett par saker. Det första är att det bara är i nominella termer, alltså om man inte justerar för det som är rimligt, som infrastrukturpropositionen är den största infrastruktursatsningen på flera år. När man har sådan inflation som vi har och inte justerar på ett rimligt sätt blir det bara ett spel för gallerierna.
Den andra poängen jag vill göra är att det inte finns någon tydlig koppling, som ledamoten gör gällande, mellan breda skattesänkningar för dem som är rikast och skapandet av en kapitalmarknad. Det finns ingen sådan koppling. Titta till exempel på Stockholm! Det är per capita den största kapitalmarknaden i världen. Den skapades inte av breda skattesänkningar utan av kluster. Den skapades av framgångsrika företag. Det skapades av riskvilligt kapital. Men vägen dit är inte breda skattesänkningar för dem som redan har. Den skattepolitiken gör Sverige fattigare och farligare.
Vi lever i en osäker tid. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Tillväxten är svag och välfärden blöder. Gängvåldet skenar. Då är det inte rimligt att ledamoten kan vara så nöjd som regeringsföreträdare.
När man sänker skatterna på det här sättet missar man också rimliga åtgärder för att jämna ut klyftorna i Sverige. Ni säger nej till vår tillfälliga bankskatt, som skulle kunna finansiera ett höjt barnbidrag, precis som man har gjort i Danmark, Norge och Finland. Det innebär att klyftorna i Sverige blir större, och de som får ta den ekonomiska smällen för krisen är vanligt folk – de som kämpar på golvet och de som faktiskt har det sämst. Det är helt orimligt, och det skapar klyftor i Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten tar upp bankskatten. Det är en väldigt intressant fråga. För vad hände i Sverige när vi införde en ansats – alltså bara en början – till en bankskatt? Jo, en av Sveriges största banker flyttade sitt huvudkontor från Sverige. Det kan inte bli tydligare hur saker och ting hänger ihop.
Med en bankskatt flyttar bankerna härifrån. Samma sak hände i Norge. Där höjde man förmögenhetsskatten. Då flyttade riskkapitalister, företagsledare, entreprenörer och många som äger företag från Norge. Det finns ett samband.
Jag vill än en gång understryka hur viktigt detta är. Utbildning är viktig. Infrastruktur är viktig. Men kapitalet är viktigt för att man ska kunna ha en utveckling i företag som i sin tur skapar arbetstillfällen.
Sedan vill jag att ni ska vara uppmärksamma på vad ledamoten säger. Jag har inte föreslagit några ytterligare skattesänkningar. Jag bara varnar för de skattehöjningar som föreslås av bland annat ledamotens parti. Det är de skadliga skatterna som riskerar att förstöra det fina entreprenörs- och innovationsklimat som finns i Sverige.
Vi ska bland annat med utredningen Förenkla och förbättra! se till att vi kan få ytterligare lite bättre entreprenörs- och innovationsklimat i Sverige. Vi ska få ett enklare och lite bättre skattesystem för att få små och medelstora företag att växa, så att de kan anställa fler och bli större företag och också bli internationellt framgångsrika.
(Applåder)