Fru talman! Detta betänkande, SkU13, handlar om företag, kapital och fastigheter och berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.

Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns mest forskning med tydligast resultat. Det är min mening att enkla och tydliga regler tillsammans med låga skattesatser är det som skapar bäst förutsättningar för tillväxt och därmed högre skatteintäkter. När man läser alla motioner får man dock intrycket att oppositionens motionärer har struntat i detta. I stället ser man att det i deras motioner föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter, gåvoskatter och så vidare.

Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att företagen växer och utvecklas skapas nya jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och öka vår levnadsstandard är tillväxt i ekonomin avgörande, och en viktig del är att nya företag kan växa fram.

Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden då många svenska företag, men även arbetstagare, verkar i en internationell miljö.

I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige. Detta är särskilt viktigt i den tid vi lever i just nu. Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara ganska pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss fortfarande i en lågkonjunktur med låg sysselsättning och för få arbetade timmar.

Detta har regeringen naturligtvis förstått och uppmärksammat, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolags- och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Det tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, finansplanen, som bland annat innehåller åtgärder för att bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.

Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och skulle skada vår ekonomi och välfärd. De som skulle drabbas hårdast av de föreslagna kraftigt höjda skatterna är inte någon rikemansklass utan alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en pålitlig stat.

För er som inte är fullt övertygade av mina och Moderaternas argument är det bara att titta på hur det har gått i exempelvis Norge, där man har återinfört förmöghetsskatt och också utreder om arvsskatten ska införas igen. Har dessa reformer varit till någon nytta för Norge? Nja, knappast. Nu flyr i stället entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor som i stället kunde ha gått till företagsinvesteringar i norskt näringsliv.

Fru talman! De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Det är just inom de små och medelstora företagen som majoriteten av alla nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör för fler människor att få sin första anställning.

Sverige har på ett bra sätt lyckats få fram framgångsrika och internationellt kända företag med tusentals anställda, bland annat tack vare skickliga entreprenörer. Klarna och Spotify är två lysande exempel på detta.

Fru talman! När det gäller att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen.

I maj förra året kom det efterlängtade utredningsbetänkandet Förenkla och förbättra!, som beskriver hur våra befintliga regler för små och medelstora företag kan förenklas och förbättras – detta för att stärka och främja entreprenörskap i små och medelstora företag och möjliggöra för dem att växa och anställa fler. Utredningen tar sikte på hur reglerna kan bli enklare genom ett mer schabloniserat sätt att beskatta och på att reglerna ska bli ännu bättre, bland annat genom att ett högre belopp inledningsvis kan undantas från tjänstebeskattning. Jag ser fram emot att regeringen lägger fram förslag på detta viktiga område.

Fru talman! I flera av motionerna i detta betänkande ser man tydligt att Socialdemokraterna har svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion Skattepolitik att man ska återinföra värnskatten, beredskapsskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020 samt öppna för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.

Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft, en skatt som Socialdemokraterna menar ska öka skatteintäkterna med uppåt 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av en skatteökning på 8 miljarder medan staten knappt tjänar någonting på skatten. I stället för att drastiskt öka skatteintäkterna får straffskatter, som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt, till följd att våra väl behövda läkare, tandläkare och entreprenörer väljer att arbeta färre timmar. Det finns många studier på detta område, och vill man fördjupa sig finns det flera studier från IFAU i ämnet.

Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett större välstånd och klarar den gröna omställningen. Det är så vi bygger Sverige rikare och tryggare. Detta åstadkommer vi inte genom straffskatter och symbolpolitik. Många av oppositionens motionärer i detta betänkande verkar vilja ta oss tillbaka till skattepolitiken på 80-talet, då arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Detta gjorde att såväl svenskt kapital som svenska bolag drevs utomlands.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsbetänkandena i SkU13.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Tegnér! När vi talar om ekonomisk tillväxt som bärande motor i ett samhälle där vi vill att välfärden ska öka, där vi vill ha en ekonomisk utveckling och där vi vill att fler ska få det bättre, finns det tre viktiga beståndsdelar, precis som ledamoten påpekade, även om det kanske snabbades förbi lite.

Det första är vilken kompetens eller utbildning som finns att tillgå. Där har regeringen gjort stora satsningar för att rusta Sverige starkare när det gäller både vidareutbildning och högre utbildning – förhoppningsvis kommer också forskningspropositionen snart – liksom för att människor ska kunna komma i omställning.

Det andra är infrastruktur. Den här regeringen har lagt fram ett historiskt stort infrastrukturpaket som ska bygga Sverige eller egentligen först reparera det som inte fungerar men också utveckla infrastrukturen i Sverige.

Det tredje, som kanske är en av de viktigaste sakerna, är tillgången på kapital. Finns det inget kapital kommer inte företagen att växa. Finns det inte kapital kommer inte företagen att utvecklas. Tillgången på kapital är avgörande. Det handlar om riskvilligt kapital men också om kapital för att företagen ska kunna fortsätta att växa. Detta är viktigt att komma ihåg i den här debatten. Det räcker inte med utbildning och infrastruktur, utan det måste också finnas tillgång på kapital.

Kapital får vi genom att vi har framgångsrika företagare som kan återinvestera de pengar de har tjänat i sina framgångsrika företag för att bygga nya företag eller utveckla befintliga företag och på det sättet se till att arbetskraften växer och att det blir fler jobb i Sverige.

Fru talman! Ledamoten tar upp bankskatten. Det är en väldigt intressant fråga. För vad hände i Sverige när vi införde en ansats – alltså bara en början – till en bankskatt? Jo, en av Sveriges största banker flyttade sitt huvudkontor från Sverige. Det kan inte bli tydligare hur saker och ting hänger ihop.

Med en bankskatt flyttar bankerna härifrån. Samma sak hände i Norge. Där höjde man förmögenhetsskatten. Då flyttade riskkapitalister, företagsledare, entreprenörer och många som äger företag från Norge. Det finns ett samband.

Jag vill än en gång understryka hur viktigt detta är. Utbildning är viktig. Infrastruktur är viktig. Men kapitalet är viktigt för att man ska kunna ha en utveckling i företag som i sin tur skapar arbetstillfällen.

Sedan vill jag att ni ska vara uppmärksamma på vad ledamoten säger. Jag har inte föreslagit några ytterligare skattesänkningar. Jag bara varnar för de skattehöjningar som föreslås av bland annat ledamotens parti. Det är de skadliga skatterna som riskerar att förstöra det fina entreprenörs- och innovationsklimat som finns i Sverige.

Vi ska bland annat med utredningen Förenkla och förbättra! se till att vi kan få ytterligare lite bättre entreprenörs- och innovationsklimat i Sverige. Vi ska få ett enklare och lite bättre skattesystem för att få små och medelstora företag att växa, så att de kan anställa fler och bli större företag och också bli internationellt framgångsrika.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Tegnér för ett intressant anförande. Jag tänkte så här när jag hörde anförandet: Vi startade en skattereform redan 2006. Då hade vi – en del kommer ihåg det – höga skatter på låga inkomster. Vi startade då en resa med det som kallas jobbskatteavdrag och som innebär att man förflyttar beskattningen från låga inkomster och gör det mer attraktivt att arbeta och mer attraktivt att spara. Den resan påbörjades redan 2006, och sedan har det kommit jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag som förbättrat villkoren för sparande och företagande.

Vid regeringsskiftet 2014 var det inte så många av de här skattesänkningarna som rullades tillbaka. Det blev snarare stiltje. Det hände inte så mycket. Man höjde en del skatter, särskilt punktskatter. Men man accepterade hela förflyttningen mot lägre skatt på arbete för låg- och medelinkomsttagare.

Vi fortsatte med det här när vi kom till makten 2022. Det är en viktig bärande del i Tidöavtalet att fortsätta med jobbskatteavdrag, stimulera människor och öka möjligheten att få arbete och jobba. Jobbskatteavdragen har varit en jättestor och bärande del i skattereformen. Vi har ändrat andra skatter också. Skattereformen pågår hela tiden.

Jag förstår alltså egentligen inte vad ledamoten Tegnér menar – om han inte menar att man ska sätta igång med att höja inkomstskatterna igen.

Fru talman! Ledamoten Tegnér, vi tycker inte att det behövs en skattereform. För oss pågår det nämligen en skattereform hela tiden. Vi vill inte ha en skattereform som går ut på höjda skatter. Det är ju det som är själva kärnan i det hela: Ni vill ha en skattereform för att kunna maskera höjda skatter.

Ni talar om en skattereform som ska göra det bättre och mer rättvist med bredare skattebaser. Men egentligen handlar det om höjda skatter. Kanske inte höjda inkomstskatter – det har jag faktiskt inte hört någon säga, så det jag ska inte lägga i munnen på er. Men ni pratar om bankskatt, beredskapsskatt, värnskatt, fastighetsavgift eller fastighetsskatt och bolagsskatt. Allt det där ska ingå i paketet.

Vi gör det här hela tiden. Regeringen har pumpat ut propositioner på skattesidan. Vi har knappt gjort någonting annat. Vi har haft otaliga debatter här i kammaren för att det finns så många propositioner på skatteområdet.

Vi vill, och tror, att rätt medicin är att sänka fler skatter, inte höja dem. Vi vill inte höja fastighetsskatten. Vi vill inte höja bankskatten. Vi vill inte höja bolagsskatten. Vi vill inte försämra 3:12-reglerna. Vi vill inte höja inkomstskatterna med en beredskapsskatt eller värnskatt. Det är det som är hela essensen, och därför anser vi inte att vi behöver ha en skattereform som syftar till att höja skatterna.

Vi tror att vi ska ha rättvisa skatter som är effektiva, och vi ska ha regelverk som är enkla och som ger människor möjlighet att arbeta och företag möjlighet att växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

(Applåder)

Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att det är ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som skapar möjligheter för människor att få ett arbete. Det är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och skatteintäkter som kan användas till vår gemensamma välfärd.

Skatter och avgifter ska bidra till en rättvis konkurrens, och regelbördan som drabbar företagare ska minskas. Flera av våra myndigheter har fått uppdraget att aktivt arbeta med regelförenklingar i sina verksamheter. Denna regering arbetar för ett rättvist skattesystem, med generella och tydliga regler.

Fru talman! Vi kristdemokrater är glada att betänkandet Förenkla och förbättra! från utredningen om 3:12-reglerna nu är på lagrådsremiss. Att göra det enklare för företagare att förstå och använda regelverket är inte bara en fråga om effektivitet – det är också en fråga om rättvisa och respekt för de människor som i egenskap av företagare tar risker, jobbar hårt och skapar arbete för andra och därmed bistår vårt samhälle.

Vi ser positivt på att man nu föreslår att förenklingsregeln och huvudregeln ska slås ihop. Det skapar likvärdighet och transparens, oavsett om du är en stor eller liten delägare. Förslaget att alla får tillgodoräkna sig ett höjt schablonavdrag stärker också de mindre företagen, ofta familjeägda, som vi kristdemokrater särskilt vill se till.

Att slopa det nuvarande löneuttagskravet och ersätta det med ett schablonavdrag är en välkommen förenkling. Samtidigt är det bra att modellen fortsatt gynnar dem som faktiskt skapar sysselsättning. Löneunderlaget kommer fortsatt att kunna användas. Vi vet att företag som anställer behöver ha långsiktig trygghet och förutsägbarhet.

Kristdemokraterna tror på företagandets kraft men också på att regler ska vara enkla och begripliga och främja ett rättvist ansvarstagande. Det är vår övertygelse att de föreslagna förändringarna ligger i linje med detta.

Fru talman! Den 1 januari 2025 markerade ett viktigt steg för att stärka det långsiktiga sparandet i Sverige: införandet av en skattefri grundnivå i investeringssparkonto, det så kallade ISK. Det är en reform som vi kristdemokrater länge har efterfrågat. Vi vet att trygghet byggs underifrån genom eget ansvar, sparande och möjligheten att skapa en buffert i livet. Det gäller unga som vill spara till sin första bostad, familjer som planerar för framtiden och även pensionärer som vill spara sina pengar och se dem växa på ett tryggt sätt.

Men framför allt gäller det kvinnor. Vi vet att kvinnor kan behöva ett ”stick-och-brinn-kapital”. Man ska kunna vara fri och kunna lämna en dålig relation och inte sitta fast av ekonomiska skäl. Kvinnor behöver spara mer. Där ser vi att det finns en orättvisa.

Med en skattefri grundnivå på 150 000 kronor, som nästa år kommer att bli 300 000 kronor, får människor incitament att spara långsiktigt, ansvarsfullt och brett. Det handlar inte om skatteförmåner för de rikaste utan om att ge vanliga människor möjlighet att bygga ekonomisk trygghet utan att beskattas hårt för varje sparad krona.

Detta är också en fråga om rättvisa mellan generationer. Vi ser hur dagens unga bär tyngre lån och har högre trösklar in till bostadsmarknaden. Vi kristdemokrater vill skapa en kultur av sparande snarare än skuldsättning. Det är ett klokt steg och ett exempel på hur vi kan förena ekonomiskt ansvarstagande med socialt ansvar.

Fru talman! Sverige ska ha en långsiktigt hållbar bostadspolitik. Det är en självklar utgångspunkt – men också ett krav som förpliktar. Utan en fungerande bostadsmarknad faller grunden för människors trygghet och livskvalitet och i förlängningen hela vårt samhälles utveckling.

För Kristdemokraterna är bostaden mer än bara ett tak över huvudet. Det är ett hem – en plats för gemenskap, uppväxt, återhämtning och framtidsdrömmar. Därför måste bostadspolitiken utformas med både hjärta och förnuft, med respekt för människans behov och förståelse för marknadens spelregler.

Det behövs fler bostäder, men inte vilka som helst. Det behövs trygga småhusområden, fler hyresrätter med rimliga hyror och en bostadsplanering som bygger lokala samhällen. Kommunerna måste också ta ansvar och ta fram bättre verktyg för att göra det enkelt att göra rätt. Med de nya bygglovsreglerna ser vi också att det faktiskt är lättare att bygga hus.

Kapitalvinstskatten skapar inlåsningseffekter för äldre. På grund av hög beskattning väljer de att bo kvar i en stor villa när de i stället skulle kunna flytta till ett lämpligt boende och samtidigt öka familjers möjlighet att förverkliga sin dröm om ett eget boende. För att bryta detta behöver flyttkedjorna komma igång. Vi ser över systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder. Vi vill också att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostäder ska höjas för att stimulera ökad uthyrning av bostäder och möjliggöra ett effektivt nyttjande av bostadsbeståndet.

Kristdemokraterna vill även lyfta frågan om sponsring. Det är i dag naturligt att olika inslag i samhället samspelar mellan näringslivet och civilsamhället. Företag stöttar idrott, kultur och barn- och ungdomsverksamhet inte bara av marknadsföringsskäl utan ofta också för att ta socialt ansvar. Vi ser mycket positivt på engagemanget. Samhället mår bra när företag inte bara ser till vinsten utan också bidrar till livskraftiga föreningar, lokalt engagemang och sociala sammanhang.

Jag hade förmånen att i förra veckan träffa några familjeföretagare som har ett långsiktigt sparande i sitt lokalsamhälle. De har ett engagemang som sträcker sig även till samhället runt dem och inte bara till den möjliga vinsten. De gör en insats för lokalsamhället. De kan ge sina anställdas barn sommarjobb trots att de kanske inte bidrar så mycket till verksamheten.

Det är avgörande att reglerna för sponsring och beskattning är tydliga, rättvisa och generella. När ett företag ger ekonomiskt stöd måste det klart framgå om det handlar om en avdragsgill motprestation eller en icke avdragsgill gåva. På så sätt kan vi hjälpa till att inte underminera förtroendet för hela skattesystemet.

Fru talman! Det ska vara enkelt att göra rätt. Företagare ska inte behöva oroa sig för gränsdragningar mellan gåva och marknadsföring. Samtidigt måste vi skydda skattebasen från missbruk. Vi ser därför fram emot regeringens utredning som tittar på generella och tydliga regler för sponsring. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet främjar ansvarstagande i samhället.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

(forts. § 9)