Ann-Sofie Alm

Herr talman! Tack för anförandet, Martin Melin!

Herr talman! Det här är Martin Melins sista debatt i utrikesutskottet, för den här gången. Därför vill jag gärna tacka honom. Martin har varit fantastisk att jobba ihop med. Han är en problemlösare utan dess like och gör det alltid med ett soligt och glatt leende.

När vi mötte det kanadensiska utrikesutskottet hade vi en trevlig tillställning på Villa Bonnier. När det kanadensiska utrikesutskottet kom ut ur sin buss skrek de: The survivor! Martins berömdhet hade nått hela vägen över Atlanten.

Martin! Vi kommer att sakna dig. Och vi önskar verkligen att du snart kommer tillbaka. Jag vill överlämna ett litet presentkort på en ganska trevlig kväll med dina favoritledamöter i utrikesutskottet. Ett stort och varmt tack!

Fru talman! Mer kött på benen har jag dessvärre inte. Men Moderaterna står upp för att Taiwan ska ha en observatörsplats i WHO. Regeringen har såklart ett annat förhandlingsläge. Jag kan förstå att utrikesministerns ställningstagande var försiktigt.

Låt oss se på de fördelar som finns för resten av världen om Taiwan har en observatörsplats i WHO. Taiwan har lyckats väldigt bra med pandemin. Trots att man har en ganska låg bni har man lyckats förlänga sin livslängd över tid på ett sätt som är svårt att hitta i något annat land med samma förutsättningar. Inom forskningen är Taiwan otroligt intressant, och vi ska aldrig förneka forskningen.

Fru talman! Jag vill återkomma till den första frågan Kerstin Lundgren ställde till mig: om vad strategiskt jämställdhetsarbete står för. Strategiskt jämställdhetsarbete innebär att ha en större förståelse för vad kvinnors egenmakt är. Man jobbar till exempel med humanitärt bistånd, utbildning och kvinnors ekonomiska egenmakt. Det finns naturligtvis mycket som man behöver adressera för att nå jämställdhet i ett land som ligger långt efter. Ett strategiskt arbete handlar om att ha de långa linjerna för den feministiska utrikespolitiken, om man vill säga så. De behöver vara ännu längre om man vill hitta nytta och göra nytta i det strategiska jämställdhetsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna. Det blev några att besvara.

Låt mig börja med House of Sweden. Taiwan är ett demokratiskt land och visar att man kan ha en fullvärdig demokrati och samtidigt tala kinesiska.

I betänkandet, vars förslag till beslut jag yrkar bifall till, säger vi att vi inväntar beredningen av det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen under förra mandatperioden. Jag ser med tillförsikt fram emot beredningen och hoppas att vi verkligen ska öka våra kontakter och internationella relationer med Taiwan.

Vi hör hur det mullrar över Taiwansundet just nu. Taiwan utsätts för ganska hotfulla rörelser från Kina. Detta måste man kanske också ta i beaktande när det gäller hur stora steg man ska ta. Men att Taiwan ska ha en observatörsplats i WHO är alldeles självklart.

Jag ser med tillförsikt fram emot hur den nya regeringen kommer att bereda det hela i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för fortsatta frågor.

Ledamoten sa i sin första replik att tecknen på jämställdhet minskar i världen och att jämställdheten är på tillbakagång. Ändå hävdar hon att regeringens politik gav den nytta som man ville ha.

I mitt anförande talade jag ganska mycket om hederskultur och de brott mot mänskliga rättigheter som hederskulturen innebär. Här i Sverige har vi också hederskultur, som vi försöker adressera och visa nolltolerans emot.

Under den förra mandatperioden behandlade vi ett betänkande som föreslog att vi skulle utvisa fler som hade begått brott. Betänkandet innehöll ett ganska starkt yrkande som fick genomslag och handlade om att fler som begår hedersbrott ska utvisas. Detta betänkande, detta yrkande och denna inställning sa Vänsterpartiet tvärt nej till.

Om man inte på hemmaplan vill visa att hederskultur är något som är fel och utgör ett brott mot mänskliga rättigheter, hur ska man då kunna visa det ute i världen och vara den förebild som ledamoten säger sig vilja vara? Vi måste ju visa med goda exempel. Och vi måste ha ett strategiskt jämställdhetsarbete som gör nytta och som hjälper kvinnor och flickor till ett bättre liv.

Fru talman! Jag vet att ledamoten och jag delar engagemanget för flickors och kvinnors rätt till sin egen kropp, egenmakt i samhället, utbildning och möjlighet att välja själva precis hur de vill leva. Vi delar den uppfattningen.

Det vi inte delar uppfattning om är vilken etikett vi ska sätta på detta. För mig spelar det inte någon större roll. Under etiketten feministisk utrikespolitik fanns en utrikespolitik som innehöll handlingsplaner som det inte blev någon effekt av.

Vi måste kunna jobba med de här frågorna och se effekt. Det behövs ett strategiskt jämställdhetsarbete som sträcker sig långt över Sveriges gränser, för vi som är födda och uppvuxna i Sverige har en otroligt privilegierad plats i samhället. Vi är otroligt privilegierade och måste kunna dela med oss av den jämställdhet vi ser här och som lönar sig i form av ett mer demokratiskt samhälle. Det lönar sig. Bolag som är jämställda blir mer lönsamma. Det lönar sig på alla sätt att ett jämställt samhälle finns och levererar för alla i samhället.

Det verkar bara vara en etikett som vi bråkar om. Jag tror bestämt att Vänsterpartiets representant kommer att förstå att strategisk jämställdhetspolitik kommer att göra stor nytta.

Fru talman! Vi behandlar ett motionsbetänkande om internationella relationer, och som alltid med stort engagemang. Hela 110 yrkanden har behandlats, och det är ett sundhetstecken!

Det visar också att Sverige befinner sig i en ny utveckling, en ny geografi och en ny tid. Det svenska engagemanget i världen ska präglas av en sammanhållen linje som tar sin utgångspunkt i Sveriges intressen och i våra värderingar. Sverige är inte ett isolerat och allianslöst land långt uppe i norr. Sverige har en stark global röst med en ekonomi som till stora delar handlar om export. Det kräver nära och goda internationella relationer för att kunna upprätthålla flöden med andra länder och regioner.

Pandemin, grundstötningen i Suezkanalen och kriget i Ukraina visar både på vikten av dessa flöden av varor, människor och medmänskliga kontakter och på hur känsliga de är för konflikter och andra störningar. Vi ska under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande samt främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde.

Sverige axlar ett stort europeiskt ledarskap och är en stark internationell kraft. Sverige kommer att bidra stort i försvarsalliansen Nato. Sverige och Europa behöver mer samarbete, inte mindre.

Fru talman! Sverige och världen befinner sig i en ny tid. Det är ett rävspel som pågår i världen, och vargar upptäcks i varje hörn av spelplanen. I Sveriges direkta närhet slåss våra grannar för sina liv och för sitt lands fortsatta existens. Rysslands olagliga invasionskrig i Ukraina visar på ett gränslöst förakt för folkrätten, den europeiska säkerhetsordningen och FN-stadgans mest grundläggande regler. Vi måste därför vara oerhört klarsynta i denna vargavinter.

Rysslands mål att ersätta den europeiska säkerhetsordningen och föra oss tillbaka till en tid där våld går före rätt kräver att Sverige lägger om kursen i den samlade utrikes, säkerhets- och försvarspolitiken. Sveriges intressen och demokratiska värderingar måste vara kärnan i den politiken.

Rysslands förkastliga krig mot Ukraina har med all tydlighet visat på två saker: för det första att ensam inte är stark och för det andra att om vi står tillsammans och enade är vi oslagbara. Ryssland trodde att de kunde splittra västvärlden genom ohämmat våld och terrorliknande krig mot civila mål och mot Ukrainas befolkning, men Rysslands krig har gjort att västvärlden aldrig varit mer beslutsam i sin enighet. Det är en enorm styrka, och den kommer att hjälpa Ukraina att vinna freden.

Fru talman! Enigheten är styrkan. I en aldrig så orolig omvärld, där Iran blir påkommet av IAEA med att anrika uran till långt över avtalade värden enligt JCPOA och där bevakningen från IAEA inte återupptagits förrän nu, behöver EU stå enat - men inte stillastående - för att förhindra en eskalerande konflikt och en militär konfrontation.

Den kontinuerliga översyn som görs inom FN och EU av vilka åtgärder som är lämpliga, juridiskt genomförbara och effektiva behöver intensifieras. Sverige stöder det iranska folkets krav på mänskliga rättigheter. Sverige fördömer enskilt och tillsammans med EU det övervåld som iranska myndigheter använder mot sin befolkning och andra. Ansvar ska utkrävas av dem som är skyldiga till Mahsa Jina Aminis död.

Endast 6 procent av världens befolkning lever i demokratiska stater, och den andelen minskar. Den demokratiska tillbakagången i världen i det här allvarliga världspolitiska läget kräver stort fokus på just demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det är viktigt att Sverige står enade med världens demokratier i den gemensamma strävan efter att engagera fler länder för en demokratisk utveckling. Därför är det viktigt att inom ettKinapolitiken fortsätta utveckla kontakter och samarbeten med Taiwan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Taiwan har väl fungerande lärosäten för att lära ut både kinesisk kultur och språket mandarin utan kommunistisk prägel. Världen har mycket att lära av Taiwan. Inte minst inom WHO kan dessa kunskaper tas till vara. Moderaterna vill att Sverige ska skapa möjligheter för ökade kontakter inom forskning, handel, civilsamhälle och näringsliv med Taiwan och ser med tillförsikt fram emot vad som kommer ur vår nya regerings beredning av ett House of Sweden.

Fru talman! Jag vill understryka att Dawit Isaak och Gui Minhai omedelbart ska friges och att arbetet med även andra komplicerade fall av frihetsberövade svenskar i världen fortsätter. Jag vill också nämna Vladimir Kara-Murza, som dömts efter en olaglig rättegång till 25 år i ryskt fängelse. Han har, liksom redan fängslade Aleksej Navalnyj, synliggjort korruptionen inom Putins parti och inre cirkel. De ska båda omedelbart friges. Det är i stället Putin och hans medbrottslingar som ska dömas och fängslas för de ohyggliga krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter de begått i sitt olagliga krig mot Ukraina och mot oppositionella i Ryssland.

Sverige har ett starkt värn för demokrati och därmed jämställdhet. En viktig del av länders hållbara säkerhet och demokratiutveckling är just jämställdhet. Att värna flickors och kvinnors rätt till egenmakt, till stärkt ställning i samhället och till frihet är en stark ledstjärna i det strategiska jämställdhetsarbetet framåt. Det innebär också att bekämpa alla former av förtryck och sexuellt och könsrelaterat våld.

Det finns en oerhörd orättvisa i att en stor del av världens befolkning lever under skadliga sedvänjor såsom hederskulturens förtryck, där unga flickor slits ifrån sin mammas armar för att giftas bort under tvång. Tvångsgiftet av barnet kan också ske med mammans välsignelse, vilket kanske är ännu värre. Det allra värsta är att döttrar mördas i skuggan av en förlorad familjeheder.

Vi är alla här inne otäckt medvetna om att könsstympning sker av flickor som därigenom blir skadade för livet endast för att männens lustar och familjens påstådda heder sätts före flickans liv. Sverige ska arbeta med SRHR och alltid vara en tydlig röst för jämställdhet och för flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter.

Vissa kallar det feministisk utrikespolitik, andra strategiskt jämställdhetsarbete. Det viktiga är att orden inte stannar vid ord, därför att under tiden, fru talman, våldtas och lemlästas kvinnor, flickor tvingas till sexslaveri under religiösa välsignelser och kvinnor förnekas rätt till utbildning och ekonomisk egenmakt.

Kvinna, liv, frihet - ropen hörs högt från Iran, men de gäller för hela världen. Om detta är vi eniga, fru talman. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är mycket pengar, och det kommer att krävas mycket av många för att hjälpa de drabbade i Turkiet och Syrien. Men det är också oroväckande att behoven i världen ökar så snabbt, särskilt i spåren av invasionskriget i Ukraina.

Sverige är ett litet land, men vi är en stor givare. Vi är topp tre i världen efter till exempel USA. Hur arbetar ministern med att få fler länder att vilja hjälpa till - och hjälpa mer? Jag ser inte riktigt att ekvationen går ihop annars.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Forssell.

Den 6 februari slog en förödande jordbävning till i Turkiet och Syrien, vilket ledde till att hundratusentals människor förlorade sina hem och sina närstående. Över 50 000 människor förlorade livet i katastrofen, och utmaningarna med återuppbyggnaden är enorma.

Det är lätt att förstå att människor förlorar hoppet när livet och tryggheten fullkomligt skakats sönder. Det är lika lätt att förstå att behoven kommer att vara enorma framöver.

Ur Moderaternas synvinkel är det humanitära biståndet absolut viktigast. Sverige var snabbt på plats i räddningsarbetet och med räddningsinsatser. Men hur arbetar Sverige och ministern framåt med fortsatt hjälp för människor som drabbats i jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för fortsatta frågor.

En fråga som jag ofta ställer mig och som jag vet att den svenska befolkningen ofta ställer sig är vad som händer om Sverige blir angripet.

Som svar på ledamotens fråga utgör den största pressen på Sverige och Finland att gå med i Nato inte vad Moderaterna säger utan vad Putin och Ryssland gör. Vad har Vänsterpartiet för inflytande i Natoprocessen? Denna fråga har en ganska djup grund.

För övrigt är jag glad över att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är i minoritet i denna kammare, för er politik på detta område är direkt skadlig för Sveriges och vår befolknings säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för frågan.

Jag skulle nog vilja höra Socialdemokraterna svara på om det var Moderaterna som pressade Socialdemokraterna till att ändra uppfattning. Jag tror att jag vet vad svaret skulle bli.

Det är ingen hemlighet att Moderaterna har varit för ett svenskt medlemskap i Nato väldigt länge. I protokollen från debatterna i kammaren kan man se att vi från Moderaterna under lång tid har sagt att vi vill att Sverige ska bli medlem i Nato.

När det gäller Sveriges förhållande till Finland är det ingenting som har ändrats mer än att Finland inte sa nej när deras ansökan blev ratificerad av Turkiet. De säger fortfarande att Sverige saknas i försvarsbilden och för att deras Natomedlemskap ska bli komplett.

Jag skulle inte vilja säga att Finland och Sverige ställs emot varandra - tvärtom jobbar länderna tätt tillsammans för att få till ett medlemskap tillsammans. Ratificeringen av Finlands ansökan är gjord, och vi jobbar hårt för att ratificeringen av Sveriges ansökan också ska bli gjord.

Herr talman! Sverige är värt att försvara. Det är alltför lätt att ta vår fred, vår frihet och vår demokrati för givna. Den militära hotbilden är mer påträngande nu än på väldigt länge på grund av Rysslands förkastliga och fullkomligt lagvidriga krig mot våra europeiska vänner i Ukraina. Det finns inte ord som tillräckligt understryker ett fördömande av Rysslands krig och gränslösa förakt mot folkrätten.

Sverige står och kommer att fortsätta att stå på Ukrainas sida så länge som det behövs. Vi kommer att göra allt i vår makt för att ställa de ansvariga för dessa grymma brott inför rätta. Vartenda brottsoffer ska få upprättelse, och vartenda bortfört barn ska föras tillbaka till sina ukrainska föräldrar.

Putin trodde att hans olagliga invasion av Ukraina skulle gå fort och att det skulle splittra väst. Putin hade fel. Vi har aldrig stått mer enade. Det ukrainska folket har visat på en stolthet, en envishet och en ovärderlig motståndskraft, och vi har aldrig varit mer införstådda med att vår enighet är vår styrka. Ukrainas sak är vår.

Putins grymma invasion av Ukraina gjorde att både svenska och finska folket snabbt förstod att ensamma är vi inte starka; tillsammans behöver vi gå med i Nato. Det är en alltmer osäker värld vi lever i, verkligheten blir alltmer våldsam och samtidigt mer och mer komplex. Den militära hotbilden finns i vår direkta närhet, men även den politiska och den ekonomiska hotbilden finns där och ökar i styrka.

Just nu finns inga oroväckande rörelser längs vårt lands gränser, men ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Vi kan heller inte utesluta att militära maktmedel, eller hot om sådana, kan komma att användas mot Sverige.

I fredags kom beskedet att Turkiet ratificerar Finlands ansökan till Nato. Jag vill varmt gratulera president Niinistö och vårt syskonland Finlands medborgare till den säkerhet det innebär. Jag uppskattade speciellt president Niinistös uppriktigt varma ord om att Finlands Natomedlemskap inte är komplett utan Sveriges.

Sverige var förberett på det oönskade beskedet, och jag är likt vår utrikesminister övertygad om att Sverige kommer att hinna få grönt ljus av alla medlemsländer inför toppmötet i Vilnius i juli. Sverige befinner sig just nu i ett allvarligt säkerhetsläge, men är i dag, trots detta, säkrare än innan vår ansökan om Natomedlemskap.

Herr talman! Med anledning av det i grunden förändrade säkerhetsläget anser jag att det bästa sättet att värna landets säkerhet, och att solidariskt bidra till Nordens och hela det euroatlantiska områdets säkerhet, är att Sverige blir medlem i Nato. Jag instämmer därför i regeringens förslag att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till det nordatlantiska fördraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Nato betyder fred, mer frihet, mer samarbete och ett mer enat försvar av den fria världen. Sverige blir starkare med Nato, och Nato blir starkare med Sverige. Sveriges medlemskap kommer att bidra med många styrkor och kompetenser som är värdefulla för de allierade styrkorna och för de allierade ländernas säkerhet och utveckling av gemensamma militära förmågor.

Vi har en styrka i svensk försvarsförmåga. Sverige har ett högteknologiskt försvar, ett starkt flygvapen, en avancerad flotta av ubåtar, högt utvecklad övervakningskapacitet och en tekniskt stark underrättelsetjänst. Men utan kompetens hos vår personal står vi oss slätt. Jag vill därför rikta ett tack till alla civila, militära, värnpliktiga, anställda, reservare och veteraner - ni har vår fulla respekt.

Herr talman! Vi har också en styrka i vår ekonomi och därmed i vår försvarskraft. Nordens samlade ekonomi är lika stor som Rysslands. Vi har ett teknologiskt avancerat näringsliv och många globala företag. Vi har den största hamnen i norra Europa, och Norden rankas i topp när det gäller näringsfrihet, innovation och konkurrenskraft. Senast 2026 kommer Sveriges försvarsutgifter att nå 2 procent av bnp.

Den tredje styrkan jag vill nämna, herr talman, är den svenska försvarsindustrin. Nya hot måste naturligtvis mötas med ny teknik. Den svenska försvarsindustrin och dess utvecklingsvilja och innovationsförmåga är en grundsten i Sveriges engagemang i Nato. Vi är en ledande rymdnation och ska fortsätta att gå i bräschen på detta område. Att fortsätta utveckla svensk försvarsteknologi skapar värdekedjor hos alla våra allierade och ger ett starkt kollektivt försvar av den fria världen.

Den mest uppenbara styrkan är kanske den geografiska. I Norden står vi starka tillsammans, och en gemensam försvarsgeografi i Östersjöregionen ger hela Östersjöregionen ökad säkerhet. Sverige blir länken till Atlanten, och de västliga hamnarna blir viktiga.

Den femte styrkan är våra värderingar. Frihet, rättvisa och demokrati är värderingar som vi i Norden delar med Nato. Vi värdesätter dem högt och är beredda att försvara dem tillsammans med våra Natoallierade.

Herr talman! Den sjätte styrkan, som jag kanske borde ha nämnt först, är vår nationella enighet. Sveriges Natomedlemskap har ett mycket brett stöd av sex partier här i Sveriges riksdag. Det är ett kraftfullt styrkebesked.

Ansökan har stöd över två regeringar. Den förra regeringen byggde allianser för säkerhet med likasinnade länder. Det är stort att kunna ändra sig när det gäller säkerhetspolitik, som vissa partier har gjort, och för det är jag tacksam. Detta, herr talman, är en enighet som kommer att tjäna Sverige väl. Sverige är värt att försvara.

(Applåder)

Herr talman! Jag anade nästan att Vänsterpartiet inte hade något bra svar på frågan, eftersom Vänsterpartiet inte har tillstymmelse till ansvarstagande för säkerheten för Sveriges befolkning i sina budgetanslag. Där finns ingenting. Vänsterpartiet har, herr talman, inga motförslag och är alltså berett att sätta Sverige i fara.

När nu Finland går före Sverige in i Nato räcker det att titta på en karta för att förstå vad jag menar med fara. Sverige är den enda vita fläck som är kvar, tillsammans med Ryssland och Belarus. Därmed skulle vi vara det främsta målet för fientlig makt. I det läget skulle 2 procent av bnp inte räcka det minsta.

Herr talman! Vänsterpartiets politik leder därför Sverige till krig och misär. Vad är egentligen Vänsterpartiets vackra ord om solidaritet och om att stå upp för de svaga värda? Varför gäller inte dessa ord när det handlar om att värna de demokratiska värderingarna och att kollektivt försvara vårt lands frihet under hot från diktaturer och fientlig makt?

Herr talman! Nato är en politiskt styrd organisation där medlemmarna bekräftar sin tro på FN:s stadga och sin vilja att leva i fred med alla och med alla regeringar och där parterna har föresatt sig att förena sina ansträngningar för ett kollektivt försvar och upprätthållande av fred och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Min fråga till ledamoten är, herr talman: Är det inte både osolidariskt och ytterst oansvarigt att i det här säkerhetsläget aktivt välja att stå utanför Nato när man inte har någon lösning på hur man ska skydda Sverige och Sveriges befolkning?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det var intressant att lyssna till det, som det ju alltid är när ledamoten formulerar sig här i kammaren.

Att Vänsterpartiet är emot Nato är ingen hemlighet. Det har vi vetat länge. Men jag undrar, herr talman, om Vänsterpartiet verkligen har tänkt igenom det här ordentligt. Kanske ändrar man sig, så som man gjorde när det gällde stödet till Ukraina. Först röstade man emot det för att sedan, när folkopinionen stormade, rösta för. Det som möjliggjorde att man då ändrade sig var enligt partiledaren det stöd man fann i folkrätten och FN-stadgans principer om angripna staters rätt att försvara sig samt att man inte heller tyckte att man kunde lämna Ukrainas folk ensamma mot den ryska militära övermakten.

Herr talman! Enligt mig utsätter Vänsterpartiet Sveriges befolkning för direkt fara när man vill låta Sverige vara ensamt och utan Nato vid ett väpnat angrepp mot Sverige, vilket ju inte kan uteslutas. Hur tänker Vänsterpartiet ta ansvar för att Sverige ska kunna försvara sig? Är man emot Nato, vilket Vänsterpartiet tydligt deklarerat, herr talman, anser jag att man måste ta ansvar för Sverige och Sveriges säkerhet och försvar på något annat sätt. Jag och resten av svenska folket, tror jag, vill veta hur Vänsterpartiet har tänkt göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Herr talman! Det är väldigt känslosamt att hålla en utrikespolitisk debatt när Ukraina, ett land i vår europeiska familj och i vår direkta närhet, samtidigt bokstavligen slåss för sina liv, för sitt lands bevarande och för allas vår frihet. Vi står alla här inne enade i vårt fördömande av det aggressiva krig som Ryssland för mot Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ryssland trodde att deras invasion av Ukraina skulle gå snabbt, att ukrainarna skulle ge upp direkt. Ryssland trodde att kriget skulle splittra västvärlden, att vi skulle ge upp Ukraina. Ryssland hade fel. Aldrig har vi i väst varit så enade, och vi vet nu att enighet är vår styrka.

I fredstid brukar det heta att tid är pengar. I krigets Ukraina betyder tid något långt mer dyrbart. Tid är liv.

Det är tacksamt att vi har en utrikesminister som uttalar att inget framtida stöd kan uteslutas. För det behövs mer hjälp både nu, akut i stridens hetta, och långsiktigt för återuppbyggnaden av ett fritt och europeiskt Ukraina. Ukraina ska vinna freden. Ryssland ska förlora kriget.

Herr talman! Det oerhört spända och kritiska säkerhetspolitiska läget i vår direkta närhet visar att vi behöver Nato. Vi behöver visa våra vapen som en avskräckande hård makt när makthavare likt Putin får mani på erövringar. Men det är viktigt att inte glömma bort de långa linjerna, där även den mjuka makten behövs. Den mjuka makten är människors inre drivkraft i längtan efter frihet och självständighet. Genom samarbete, öppenhet och fri handel kan väst använda den mjuka maktens attraktionskraft för att skapa fredlig gemenskap och demokrati för fler. Ingenting är mer skrämmande för auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran.

Den rädslan visar sig tydligt i det som händer i vår omvärld just nu. Ukrainas folk visade öppet att de ville tillhöra den europeiska gemenskapen. Det fick Putin att starta detta blodiga krig.

Att Taiwan är framgångsrika, demokratiska och självständiga i sitt sätt att leva skrämmer det kommunistiska partiet i Kina till hot om invasion. Kommunisterna har historiskt visat sin rädsla för att förlora makten genom fasansfulla förföljelser av oliktänkande.

Irans regim visar sin rädsla genom att ta till brutalt våld när kvinnorna i Iran slänger sina slöjor och öppet visar sin längtan efter frihet.

Men vi ska inte vara naiva. Demokrati, öppenhet och rättsstatens principer behöver försvaras varenda dag. Andelen av världens befolkning som lever i demokratiska länder är endast 6,2 procent, och den andelen minskar. Vi behöver därför både den hårda och den mjuka makten.

Men, herr talman, det finns hoppfullt ljus för framtiden. Handel, speciellt frihandel, skapar band mellan människor och länder som i hög grad bidrar till både fred och välstånd.

Vi vet att människor är friskare och friare, att företag är mer lönsamma och att samhällen är mer öppna och demokratiska i länder där jämställdheten är hög. Och samhällen blir mer jämställda när kvinnor får ekonomisk egenmakt. Men i nästan alla världens länder befinner sig kvinnorna i ett allvarligt ekonomiskt underläge trots att två tredjedelar av allt arbete utförs av kvinnor - det mesta är obetalt hemarbete. Ojämlika lagar och traditioner förvärrar läget. Till exempel saknar kvinnor oroande ofta rätten att äga mark och att ärva egendom. När vår svenska regering nu lägger om utrikespolitiken och kopplar biståndsfrågorna och handelsfrågorna närmare varandra blir kvinnors ekonomiska egenmakt en viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Att kvinnor och män ska ha samma utbildningsmöjligheter och därmed samma ekonomiska möjligheter är en rättighetsfråga, men det är också avgörande för tillväxt och hållbar utveckling. Vår egen utveckling är ett talande exempel på det. OECD uppskattar att ökningen av antalet kvinnor på arbetsmarknaden har bidragit till 10-20 procent av den årliga ekonomiska tillväxten i Sverige och i övriga Norden de gångna 50 åren.

Herr talman! Sveriges regerings utrikespolitik - som stärker kvinnors ekonomiska egenmakt, som verkar för mer frihandel och som sammankopplar biståndsfrågorna och handelsfrågorna - kommer att kunna ge fler människor möjlighet till mer frihet, mer demokrati och mer stabilitet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

Just i dag, denna strålande vackra dag, har vi besök från vännerna i Finland. Sanna Marin är här och besöker bland andra vår statsminister. Vår vänskap med Finland och med det finländska folket är djup. Sveriges och Finlands sammanflätade historia går långt tillbaka.

Att vi inte ska vika från varandras sida på vår väg till Natomedlemskap blir ytterst tydligt inte bara när man vet hur nära vi står varandra utan också när man tittar på en karta. Då blir det väldigt tydligt varför vi står varandra så nära i Östersjöregionen. Blickar man ut något längre, i vårt direkta närområde, hittar man även våra övriga grannar, som också är väldigt nära och kära. Vi hittar Norden, och vi hittar Baltikum.

Jag undrar på vilket sätt Sverige närmar sig och tar initiativ till ett närmare samarbete för att göra Östersjöregionen säkrare och tryggare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut i utskottets utlåtande.

Arbetsprogrammet präglas av vad som beskrivs som en kollision av kriser, och Europa befinner sig verkligen i en mörk tid av kriser. Det som åsyftas är naturligtvis Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina men även energikrisen, som bryter ned företagsamhet och ekonomisk styrka, samt hotet mot rättsstatens principer. Programmet har namnet A Union standing firm and united. Namnet visar viljan som Europa har att lösa dessa kriser på det enda möjliga sättet: genom enighet och handlingskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

"Vi har inte el. Vi har inte värme. Men vi har vår frihet!" Orden kommer från en sliten och tärd men lycklig ukrainare som precis blivit befriad från de brutala ryssarna, som ockuperat hans stad utan hänsyn till mänskligt liv eller mänskliga rättigheter. Frihetens hjältar står just nu upp i skyttegravarna i Ukraina. Våra ukrainska systrar och bröder försöker få livet att fungera medan flyglarmen ljuder och elen ransoneras. Ukrainas folk slåss för sitt liv. De slåss för allas vår framtid och frihet. Ukrainas sak är vår.

Ryssland trodde att Ukraina skulle vara ett lätt byte. Ryssland trodde att den aggressiva invasionen av Ukraina skulle splittra oss i Europa och i västvärlden. Ryssland hade fel. Rysslands invasion av Ukraina har i stället fått oss att stå mer enade än någonsin.

Europeiska unionen bildades ur andra världskrigets fasor för att bevara freden. Vi klarade av det den gången, och vi kommer att klara det nu. Den europeiska resan måste fortsätta för fredens skull, för frihetens skull och för Ukrainas folks skull.

Kriser har format Europa till vad det är i dag. Vi har haft finanskris, migrationskris och pandemi och har nu ett blodigt krig samtidigt som vi har en energikris.

I tider av kris måste EU kunna hålla huvudet kallt men hjärtat varmt. Det långsiktiga - att stå starkt efter krisen - är lika viktigt nu som det var innan Ryssland invaderade Ukraina.

Europa har nu fyra samtida ödesfrågor.

Den första är Europas säkerhet, och den andra är klimatomställningen. Att visa globalt ledarskap för klimatet är en av EU:s viktigaste uppgifter. EU är en av världens viktigaste klimataktörer, och världen behöver EU:s medvetenhet, expertis och kunskap genom klimatomställningen. Det måste dock bygga på fri vilja och drivkrafter, och det måste finnas respekt för varje lands suveränitet.

Den tredje ödesfrågan är Europas konkurrenskraft. Den lägger grunden för vår välfärd, vår innovationskraft, vårt klimatarbete och vår säkerhet. EU:s inre handel firar 30 år. EU:s styrka är dess handel, för den bygger fred, förståelse, frihet och gemenskap. Men om EU:s konkurrenskraft ska kunna öka måste regelbördan för dess aktörer minska.

Den fjärde ödesfrågan, fru talman, är att vårda Europas värdegemenskap, som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer, och EU ska ha rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att rättsstatens principer respekteras.

Medlemsländer som inskränker mediefrihet, domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt motstånd. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU, och vi ska vara en stark röst mot antisemitism.

Fru talman! Att få en större medvetenhet om vikten av att försvara de grundläggande rättigheterna, demokratin och våra gemensamma värdegrunder är viktigt, vilket kommissionen understryker i en ny satsning på demokrati i Europa. Den innehåller bland annat initiativ för att skydda demokratin i EU från dolt utländskt inflytande och för att bekämpa korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Det är problematiskt att rådet hittills har tvingats fatta beslut i fullständig enighet gällande utrikes- och säkerhetspolitik, till exempel gällande mänskliga rättigheter och sanktioner. Det är därför mycket välkommet att utskottet ställer sig positivt till att sådana frågor i stället ska kunna avgöras med kvalificerad majoritet.

Allt i kommissionens arbetsprogram går naturligtvis inte att nämna här i dag, men försvarsutskottet har lyft fram några frågor som är särskilt viktiga. Jag vill här nämna en stärkt cybersäkerhetskompetens, unionens civila krisberedskap och en mer resilient livsmedelsförsörjning.

Fru talman! Det råder inga tvivel om att EU ska fortsätta ge konkret militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt stöd till Ukraina. Kommissionens förslag om makrofinansiellt stöd under 2023 är därför välkommet. Och även om jag anser att EU inte ska ta gemensamma lån är det i detta läge högst motiverat att gemensamt stå upp för fred, frihet och rättsstatens principer.

Lika självklart är det att ge militärt bistånd i form av utbildning av ukrainska soldater, liksom att förbereda och genomföra ytterligare sanktioner mot Ryssland. Om dessa sanktioner inte följs bör man se till att inom ramen för folkrätt och EU-rätt kunna frysa tillgångar för att använda dem i återuppbyggnaden av ett fritt, demokratiskt, europeiskt Ukraina.

Ukraina ska vinna kriget. Ukraina ska vinna freden. Ryssland ska förlora kriget.

Det ska bli mycket intressant att arbeta med EU-politik från ax till limpa med vår nya regering. EU ska göra det EU är bra på, nämligen att skapa frihet, rörlighet, trygghet och gemenskap, och samtidigt lämna den nationella och lokala politiken i fred.

Den 14 december kommer vi att få detaljerna inför det svenska ordförandeskapet när statsministern kommer hit till kammaren. Det ser jag fram emot, och jag är övertygad om att vi alla här inne tillsammans kommer att stärka Sveriges position i EU, liksom EU:s position i världen.

Jag vill tacka utrikesutskottets kansli för det gedigna arbete som utförts och för ert tålamod. Jag vill också tacka mina kollegor i utskottet och såklart talmannen med medarbetare. Jag önskar er alla en välsignad tredje advent.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström. Finlands sak är vår. Så har det varit med vårt systerland i öster. Så är det också i vår ansökan till Nato, och så kommer det att fortsätta att vara.

Jag är mycket stolt över hur vi håller ihop i Norden. Det är mycket värdefullt, inte minst i det säkerhetspolitiska läge som vi faktiskt befinner oss i just nu.

I vårt gemensamma närområde runt Östersjön ligger även våra likasinnade vänner Estland, Lettland och Litauen. Man skulle kunna hävda att dessa tre är de mest utsatta länderna i vår gemenskap i och med deras omedelbara närhet till Ryssland.

Min fråga är: Hur avser regeringen och utrikesministern att utveckla relationerna med våra tre baltiska syskonländer, med vilka vi inte enbart delar gemensamt geografiskt utrymme utan också gemensamma värderingar?