Edward Riedl

Herr talman och alla som lyssnar! I dag ska vi prata om det förslag som Moderaterna tillsammans med sina samarbetspartier lägger fram.

Vi möter en orolig värld med krig i Mellanöstern och Ukraina och med en administration som är oförutsägbar och som skapar en hel del problem runt om i världen.

Herr talman! Sverige står i allt detta starkt. Svenska hushåll prövas hårt, svenska företag likaså. Men Sverige har politisk stabilitet. Vi har budgetmajoritet och en regering med majoritet i kammaren, vilket ger möjlighet att få igenom politiska förslag. Vi har också en ekonomisk styrka som många länder i världen avundas Sverige. Sverige är ett av nio länder i Sverige med högst kreditbetyg. Den svenska statsskulden är i dag lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista budget i kammaren. Vi har en av de lägsta statsskulderna i världen.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna tagit Sverige från botten i den europeiska tillväxtligan till att återigen tillhöra toppen. Sverige har som sagt ekonomisk styrka att möta besvärliga tider men också att investera i framtiden.

Men låt mig vara tydlig: Jag och vi vet att många där ute fortfarande har det väldigt jobbigt. Det har varit tuffa tider. Den höga inflation vi ärvde av den förra regeringen har prövat svenska hushåll hårt, och den oro som har skapats till följd av kriget likaså.

Moderaterna kommer i dag tillsammans med övriga samarbetspartier att besluta om ett el- och gasprisstöd som omfattar hela Sverige. Vi kommer att besluta om lägre skatt på bensin och diesel, vilket kommer att träda i kraft redan den 1 maj. Det blir 1 krona lägre skatt på bensinen och ytterligare 40 öre på dieseln. Detta kommer tillsammans med allt annat vi gör att underlätta för svenska hushåll.

Herr talman! Vi har redan tidigare i år sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på el, mat och bränsle. I sommar sänker vi också förskoleavgiften, vilket kommer att underlätta mycket för många barnfamiljer.

Herr talman! Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna flera gånger under mandatperioden sänkt skatten på bensin och diesel. Vi har förändrat reduktionsplikten så att det har blivit mycket billigare. När vi tog över hade Sverige i praktiken världens högsta bränslepriser – med några få undantag. Med de åtgärder vi redan har vidtagit och vidtar i dag tar vi Sverige från den platsen till att ha bland Västeuropas lägsta bränslepriser. Detta underlättar för svenska hushåll och företag.

Två av fyra partier i oppositionen kommer i dag att rösta emot de krisinsatser vi nu gör för svenska hushåll, för de vill inte ha billigare bränslepriser. Hade vi haft en regering ledd av Socialdemokraterna hade den aldrig kunnat lägga fram denna typ av förslag på riksdagens bord, för det hade helt enkelt inte varit möjligt.

Herr talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet lade förra mandatperioden ned fullt fungerande kärnkraft i Sverige. De applåderade i kammaren under sista försöket att rädda dessa reaktorer, och Miljöpartiet skålade i champagne. Men svenska hushåll och företag fick dramatiskt höjda elpriser, och företagen fick elbrist. Detta har skadat Sverige och svensk tillväxt och kostat svenska jobb. I stället har svenska jobb hamnat i andra länder när industrin inte har kunnat utvecklas och expandera i Sverige. Företag har helt enkelt inte kunnat utvecklas i vårt land.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna inom ramen för Tidösamarbetet vid flera tillfällen tagit fram elprisstöd för att försöka underlätta för svenska hushåll, och i dag beslutar kammaren om ytterligare ett. Men vi kommer inte att fullt ut kunna kompensera för den skada som Socialdemokraterna med stödpartier har orsakat vårt land.

Herr talman! Det är provocerande att nu höra socialdemokrater kräva skyddsvallar mot omvärlden så att höga energipriser inte ska skada företag och hushåll i Sverige. Sverige hade inte bara skyddsvallar; Sverige hade en hel mur med vakttorn i form av kärnkraftsreaktorer mot höga elpriser från resten av världen. De hette Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals. Det var vakttorn som höll de höga elpriserna utanför Sveriges gränser. Denna mur revs av samma socialdemokrater som i dag pratar om skydd.

Herr talman! Sverige hade före kärnkraftsnedläggningen driftsäker elproduktion som försåg svenska hushåll och företag med billig el alla dagar på året och alla timmar på dygnet. Alldeles oavsett om det blåste eller om solen sken kom det el ur uttagen.

Moderaterna och de övriga Tidöpartierna kommer att söka nytt stöd hos svenska folket för kommande mandatperioder. Vi vill ta ansvar och återuppbygga skyddsvallarna som Sverige, svenska hushåll och svenska företag behöver. Vi jobbar i tre steg. För det första kommer vi att göra allt vi kan för att hålla nere elpriset i det befintliga elsystemet. För det andra kommer vi vid behov att komplettera med elprisstöd, precis som vi gör i dag. För det tredje kommer vi att med befintlig teknik bygga ny svensk kärnkraft, för det är bara så vi på lång sikt kan komma tillbaka till där vi var.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed bifall till regeringens proposition om el- och gasprisstöd till hela Sverige och sänkt skatt på bensin och diesel.

(Applåder)

Herr talman! Riksdagen ska i dag behandla, och lite senare besluta om, en extra ändringsbudget med två delar. Den ena handlar om stöd till Ukraina, och den andra handlar om stärkt vaccinberedskap i Sverige.

Förslaget handlar i korthet om att skänka militär materiel från våra egna lager, främst granatgevär och ammunition till dessa, till Ukraina. Förslaget innebär också att regeringen får ett så kallat bemyndigande att köpa in och ställa i ordning materiel i syfte att skänka den till Ukraina.

Det finns också en del av paketet som handlar om att Sverige tillsammans med andra partnerländer ställer ut en garanti för lån till Ukraina för att landet ska kunna ha möjligheter att hantera sin ekonomi i det svåra läge man befinner sig i.

Den sista delen av förslaget handlar som sagt om att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Stödpaket 21 handlar om att ianspråkta 13 av de 40 miljarder kronor som finns avsatta för innevarande år inom ramen till Ukraina.

Herr talman! Världen har förändrats, och Sverige påverkas både direkt och indirekt av det som sker både i vårt närområde och en bit ifrån oss. Världen regionaliseras, och den regelbaserade världsordningen, som på många sätt har tjänat världen mycket väl under lång tid, fungerar inte längre. Vi har ett anfallskrig i Europa som har pågått i flera år, där våra vänner i Ukraina dag ut och dag in genomlever krigets alla fasor. De är helt beroende av stöd från Sverige, svenska folket och andra partnerländer.

Det handlar både om Ukrainas självklara rätt till sin egen frihet och självbestämmande över sin framtid och om svensk och europeisk säkerhet i bredare bemärkelse.

Att stötta Ukraina militärt och ekonomiskt bygger svensk säkerhet, herr talman. Vi rustar nu också upp det svenska försvaret i ett rasande tempo. Andra länder inom vår försvarsallians Nato gör likadant. Världen är sämre i dag än i går. Jag är glad att vi innan midsommar förra året kunde sluta en bred överenskommelse där åtta av åtta partier står bakom att snabbt rusta upp det svenska försvaret.

Sverige har unikt starka statsfinanser och låg statsskuld. Sverige är ett av de tio länder i världen som har högst kreditvärdighet. Den svenska ekonomin är urstark. Vi använder nu denna styrka för att rusta upp försvaret i Sverige och för att stötta Ukraina, både för att det är rätt och för att det bygger svensk säkerhet.

Herr talman! Jag vill i vanlig ordning rikta ett stort tack till alla partier i kammaren och i finansutskottet för gott samarbete med att få fram de olika stödpaketen och för att vi i bred enighet, så bred det går, ställer oss bakom dessa. Stödet från det svenska folket är också fortsatt stort, vilket är mycket glädjande.

Men, herr talman, jag oroas också av att den svenska politiska debatten har tagit den riktning den gjort de senaste veckorna och kanske månaderna. Om åtta av riksdagens åtta partier står bakom upprustningen av det svenska försvaret med lånade pengar och om åtta av åtta partier står bakom att stödja Ukraina med lånade pengar blir det lite märkligt, herr talman, om man sedan inte vill kännas vid resultatet: att vi lånar pengar för att göra de här sakerna. Jag tycker inte att det är hederligt.

Det regeringen gör, för att använda tekniskt språk, är att höja utgiftstaket för att kunna göra de två saker jag pratar om. Vi redovisar i dag finansiellt sparande inklusive och exklusive Ukraina och försvarsuppbyggnad, i enlighet med det ekonomiska ramverket och i enlighet med det som åtta av åtta partier är överens om.

Ni som lyssnar på debatten kanske inte alltid tycker att det är enkelt att förstå vad politiker och partier säger, men åtta av åtta partier står alltså bakom stödet till Ukraina, vilket är glädjande. Åtta av åtta partier står också bakom att rusta upp det svenska försvaret, och man står bakom att göra båda dessa saker med lånade pengar. Faktum är att oppositionen ville låna mer pengar både till stödet till Ukraina och till att rusta upp det svenska försvaret. Vi gjorde bra och breda överenskommelser kring dessa saker.

Då blir det inte hederligt, herr talman, när delar av oppositionen sedan använder överenskommelserna om att låna pengar till dessa saker för att bedriva kortsiktig politik och vinna politiska poäng genom att påstå att regeringen lånar pengar, trots att man varit med på de överenskommelser som till största delen är skälet till att detta görs.

Resultatet av stödet till Ukraina och försvarsuppgörelsen är alltså att Sverige kortsiktigt lånar pengar för att inte behöva göra nedskärningar i satsningar på Sverige. Styrkan i svensk ekonomi med en mycket låg statsskuld, en av de lägsta i världen, möjliggör detta. Sverige har en unik möjlighet att klara av detta.

Herr talman! Vi lever i en sämre värld i dag än i går. Det är tid för ansvar och samarbete. Sverige ska vara uthålligt i stödet till Ukraina så länge det krävs. Det handlar som sagt både om Ukrainas rätt till frihet och om svensk och europeisk säkerhet i stort.

Det är en styrka för svensk demokrati att vi kan göra breda överenskommelser i viktiga frågor som stödet till Ukraina och upprustningen av det svenska försvaret. Låt oss inte göra partipolitik av detta! Det är en vädjan här i kammaren, herr talman. Det är bättre om vi diskuterar om Sverige ska ha högre eller lägre skatter och andra viktiga inrikespolitiska frågor. Det finns många sådana som förtjänar debatt och diskussion. Låt oss prata om dem i stället för att försöka skapa konflikter som inte finns!

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och till fortsatt stöd till Ukraina. Slava Ukraini!

(Applåder)

Fru talman! Återigen blir den här debatten väldigt märklig när Mikael Damberg säger att Socialdemokraterna har den bästa politiken för ekonomisk tillväxt och det vi tog över var ett Sverige som presterade i princip sämst i hela Europeiska unionen vad gällde ekonomisk tillväxt. Vi var i botten. Efter några år är vi nu tillbaka i toppskiktet, där Sverige ska vara. Det blir ju lite märkligt att höra Mikael Damberg prata om att Socialdemokraterna har politik för ekonomisk tillväxt, när det är precis tvärtom.

Jag kan återigen bara notera att statsskulden är lägre i dag, efter våra år, än den var när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Retoriken om att det är lånat och att pengarna är slut och så vidare stämmer helt enkelt inte. Det är en falsk bild av verkligheten.

Fru talman! Sverige hade 37,2 procent i statsskuld när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. I dag är den nere på 35,8 procent. Det är ingen jättekritik mot att statsskulden var väldigt hög under Socialdemokraterna. Jag bara noterar att den är lägre nu än den var då, och det är bra för Sverige. Det gör att vi har ekonomisk styrka att göra en hel del av de reformer vi gör. Det är bra för Sverige. Det är bra för svenska hushåll. Jag skulle önska att vi hade lite mer ordning och reda i debatten vad gäller de delarna.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska ge mig på något så farligt som att använda två fotbollsmetaforer för att bräcka Mikael Damberg och oppositionen.

I ett fotbollslag måste man räkna med alla spelarna i laget, och på oppositionssidan vill i princip alla partier låna mer pengar än regeringen. Men för er som lyssnar ska jag vara snäll och bara fokusera på Socialdemokraterna. De lägger fram en skuggbudget som är 5 miljarder lägre än regeringens. Mikael Damberg får gärna berätta hur stor påverkan detta skulle ha på statsskulden i procent. Om det nu är så viktigt skulle det vara intressant att höra hur stor påverkan det har på statsskulden.

Men detta är inte hela sanningen, för Socialdemokraterna har mängder av helt ofinansierade förslag och reformer. Senast i förmiddags hade ni en presskonferens där ni ville göra av med ännu mer pengar. Sanningen är alltså att med Socialdemokraterna hade lånen blivit ännu större.

Den andra fotbollsmetaforen får vänta, för jag ser att tiden går lite snabbt. Men den är rolig, så jag sparar den till ett annat replikskifte.

Mikael Damberg fortsätter att hävda att Sverige är mer skuldsatt nu än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Jag kan bara notera att när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget var statsskulden, alltså Maastrichtskulden, 37,2 procent. I dag prognostiseras statsskulden för innevarande år, när vi lånar ganska mycket för försvarsuppbyggnad och annat som vi är överens om, bli 35,8 procent. Då vill jag bara veta, med den lilla fotbollsmetaforen: Är det mer eller mindre? Är statsskulden högre eller lägre än när Mikael Damberg fick igenom sin sista statsbudget i regering?

Fru talman! Jag tycker ändå att det känns lite ohederligt från oppositionen, för vi har alla haft del av samma underlag när vi gjorde alla de här uppgörelserna. Vi har kunnat titta på vad som händer vid försvarsuppbyggnaden. Står man bakom den och inte vill skära ned på infrastruktur, polis och rättsväsen är trapporna byggda in i nästa mandatperiod.

Allt det här har ni sett. Det var ju en del av det som vi gjorde överenskommelserna om.

Nu förs debatten på nivån att finansministern säger att pengarna är slut. För den som lyssnar vill jag då säga att de överenskommelser som vi har gjort tillsammans är det som tar en hel del av reformutrymmet nästa mandatperiod när de här investeringarna löper på.

Svaret på frågan är att då måste man göra prioriteringar eller, som oppositionen vill, skattehöjningar. Man kommer inte att ta sig undan den diskussionen; det är det som är hela poängen. Man måste bestämma sig.

Delar av oppositionen vill låna ännu mer pengar. Det kom fram i de här överenskommelserna. Då höll vi emot och sa att det här måste finansieras inom ramen för ordinarie budgetpolitik, och vi måste snabbt tillbaka till ordning och reda.

Därför finns inte reformutrymme till allt det som oppositionen vill göra. Det är bara så det är. Det är dock ingen nyhet, och jag tycker därför att det är ohederligt när ledamöter försöker låtsas som om de överenskommelser som vi har gjort inte på något sätt kommer att påverka reformutrymmet. Finansministern påminde bara oppositionen om att dessa överenskommelser kommer att kosta pengar, för vi kommer inte att låna hela vägen. Vi börjar med att låna till försvarsuppbyggnaden, och sedan behöver vi finansiera detta.

Fru talman! Jag tänker börja i en annan ända än där Martin Ådahl avslutade och rikta ett tack till Martin Ådahl och Centerpartiet för gott samarbete både vad gäller ramverksdiskussionerna och vårdandet av det som vi satt och gjorde tillsammans. Jag vill också säga stort tack för det vi gjorde tillsammans vad gäller försvarsuppgörelsen och att vi ska låna till de kommande satsningarna. Jag noterar också att Finanspolitiska rådet i dag tydliggjorde att deras kritik riktas mot hela det politiska systemet – alla riksdagens åtta partier som står bakom de här uppgörelserna och lägger expansiva budgetar.

Jag delar inte Finanspolitiska rådets kritik i detta, fru talman. Jag tycker att det är rimligt att vi gör på det sätt vi gör, det vill säga att vi gör de här lånen på försvaret, och jag noterar återigen att oppositionen under förhandlingarna ville låna mer pengar till försvarsuppbyggnaden och att Centerpartiet exempelvis ville låna mer pengar till Ukrainastödet. Det går inte ihop med den kritik man i övrigt lämnar. Adderar vi dessutom alla olika utskottsinitiativ och ofinansierade löften från oppositionspartierna blir notan fruktansvärt hög. Det skulle innebära mycket större lån än vad vi har i dag.

Jag noterar också, fru talman, att statsskulden i dag, när våra fyra partier på Tidösidan styr Sverige, är lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin senaste statsbudget när de hade regeringsmakten. Kritiken är tom. Den håller inte.

Fru talman! Det som är mest olyckligt i den här debatten är att Mikael Damberg far med osanning. Vem som helst kan kontrollera detta.

Statsskulden är alltså lägre i dag än vad den var när Mikael Damberg och Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Statsskulden är lägre i dag än när Mikael Damberg hade ansvaret i regeringen. Att påstå att den här regeringen har byggt upp statsskulden är alltså inte att tala sanning. Statsskulden har blivit lägre.

Som jag sa handlar Finanspolitiska rådets kritik om att man tycker att kostnaderna för Ukraina borde ligga inom ramverket och finansieras där. Jag kan konstatera att vi har ett handslag med oppositionen på den punkten, så där har vi inga olika uppfattningar i sak.

När det gäller den andra delen i kritiken från Finanspolitiska rådet som Mikael Damberg tar upp, det vill säga att statsbudgeten är för expansiv, vill ju alla oppositionspartier låna ännu mer pengar. Så sent som i dag presenterade Socialdemokraterna ytterligare en ofinansierad reform; man hade en presskonferens om det alldeles här utanför.

Finanspolitiska rådet har kritik när det gäller Ukraina och när det gäller försvaret, och där har vi alltså ett handslag. Sätter man skuggbudgetarna i relation till statsbudgeten ser man att oppositionens partier vill låna mer pengar.

Den kritik som Mikael Damberg och andra försöker komma med är oseriös. När det kommer till att statsskulden skulle vara högre i dag är det dessutom inte sant, och jag blir lite upprörd över det. Jag tycker att vi ska ha bättre ordning och reda i kammaren.

Fru talman! Låt mig börja med att ta fasta på det som Mikael Damberg började med, nämligen att det är viktigt att vi är överens om de ekonomiska ramverken eftersom de annars inte fyller någon funktion. De ska hålla över regeringsskiften och oavsett vilket parti som styr. Låt mig dock förklara varför jag ser på ramverket på det sätt jag gör och hur jag ser på Finanspolitiska rådets kritik i dag.

Det tydliggjordes av ordföranden för Finanspolitiska rådet att den kritik man levererar gäller alla partier. Den gäller alltså även alla oppositionspartier, men rådet har i uppgift att granska regeringen. Nu skakar oppositionen här inne på huvudet, men det här är tv-inspelat och Finanspolitiska rådets ordförande säger mycket tydligt att kritiken gäller alla åtta partier. Han hade önskat att det fanns något parti som var emot det regeringen gör.

När det gäller stödet till Ukraina tolkar jag det som att oppositionen fortfarande är för det. Delar av oppositionen vill att vi ska satsa ännu mer – och låna ännu mer – pengar när det gäller Ukraina. Nu ser jag att företrädare för Centerpartiet nickar. När det gäller försvarsuppgörelsen var oppositionen överens om en enda sak, nämligen att vi skulle låna mer pengar. Vi är flera här inne som var med i de förhandlingarna. Det enda oppositionen ville var att vi skulle låna mer pengar.

Enligt oppositionens skuggbudgetar, fru talman, vill alla partier i oppositionen göra av med mer pengar än regeringen. Socialdemokraterna har så sent som i dag lagt fram ett initiativ om ännu större reformer och ännu större utgifter. Kritiken från Finanspolitiska rådet omfattar alla partier, och tittar man på de sakområden som Finanspolitiska rådet pekar på ser man att kritiken träffar dem som vill låna mer, det vill säga oppositionen, hårdare.

Därför tycker jag att det här är oseriöst från oppositionen, fru talman. Stå upp för det ni vill göra, Mikael Damberg! Stå upp för det vi har kommit överens om tillsammans – försvarsuppgörelsen, stödet till Ukraina och så vidare! Vi har också ändrat ramverket, vilket är det vi pratar om i dag, i enlighet med de prioriteringarna.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det finanspolitiska ramverket har tjänat och tjänar Sverige väl.

Populärversionen av detta – för er som lyssnar och inte har ekonomi som största intresse – är att det i all enkelhet handlar om att ingen regering ska göra av med mer pengar över tid än vad vi faktiskt har, utan intäkter och utgifter ska matcha. Detta säkerställer lite slarvigt uttryckt att man har en låg statsskuld. Jag kommer att använda ordet statsskuld även om det är Maastrichtskulden jag menar, det vill säga den samlade skuldsättning som staten, kommuner och regioner har.

Det är viktigt att säga att jag är stolt över att tillsammans med så många andra i den här kammaren, fru talman, ha varit en del i det arv som vi har förvaltat ända sedan 90-talet när det gäller att helt enkelt säkerställa god ordning och reda i de offentliga finanserna. Om ett land bygger upp skulder är det nämligen till följd av att man gör av med mer pengar än vad man har. Till slut tappar man kontrollen, och det står alltid medborgarna väldigt dyrt.

Ramverket omfattar fyra centrala budgetpolitiska mål. Jag tänker inte gå in på djupet i dem, för det är inte det viktiga, men tillsammans säkerställer de en god ordning vad gäller statsbudgetens framtagande och beslutande. De säkerställer att statsskulden hålls på en nivå som politiken vill ha.

Från allra första början handlade det om att beta av en statsskuld som hade byggts upp. Då hade man ett överskottsmål. När vi nu har gjort den sista översynen har vi kommit ned till att ha en av de lägsta statsskulderna i världen. Sex av riksdagens åtta partier kom då tillsammans överens om att vi nu går över till balansmål. Vi permanentar statsskulden på en historiskt låg nivå.

En annan stor sak som vi gjorde i den här översynen var att bestämma när det är rimligt att göra avsteg, alltså motiverade avvikelser från ramverket. Det kan ju nämligen dyka upp saker. Det kan inträffa finanskriser, pandemier eller krig i närområdet. Starka statsfinanser ska vara till för att hantera sådant och för att säkerställa att svenska hushåll kan ta sig igenom sådant på ett bra sätt.

Vi gör en översyn av detta ramverk vart åttonde år, alltså varannan mandatperiod. Det betänkande som vi behandlar i dag är den sista delen av den processen, när vi får tillbaka detta från regeringen. Jag vill rikta ett tack till Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Socialdemokraterna och Centerpartiet för att vi tillsammans återigen tar ansvar. Vi är inte överens om hur politiken ska utformas eller exakt vilka prioriteringar vi ska göra. De frågorna äger varje budgetmajoritet, och det är vi fortsatt överens om.

Det vi är överens om är att vi tar långsiktigt ansvar och inte bygger upp en okontrollerbar statsskuld och att vi inte sätter framtida generationer i skuld för det vi behöver göra i dag. Därför vill jag uttrycka ett stort tack för det goda samarbetet på vägen fram till dagens sista del.

Fru talman! Styrkan i det finanspolitiska ramverket är inte att det är exceptionellt mycket bättre än i andra länder. Det skulle ha varit roligt om det hade varit så att vi har stabila statsfinanser på grund av den snillrikhet i hur man tar fram ett bra ekonomiskt ramverk som jag och andra som har varit med och förvaltat det här arvet och gjort justeringar och förändringar besitter. Så är det inte, men det som gör att vi har ordning och reda och låg statsskuld är att vi inte bryter mot ramverket. Oavsett färg på regeringen gör vi rimliga avvikelser från det ekonomiska ramverket.

Det här gör att vi är väl rustade när det dyker upp kriser och störningar i ekonomin. Det gör att svenska hushåll inte behöver ta hela bördan när saker inträffar. Det gjorde att den förra regeringen under pandemin kunde balansera och se till att skydda hushåll och företag. Det fanns en bred uppslutning i den här kammaren kring de allra flesta av de åtgärderna. Det gör också att den regering som nu styr kan säkerställa snabb uppbyggnad av försvaret, säkerställa stöd till Ukraina och se till att svenska hushåll kan ta sig igenom även de här tiderna relativt väl.

Därför, fru talman, tycker jag att den här veckans debatt har varit lite märklig från oppositionens sida. Detta kanske kommer att tas upp i några av anförandena. Vi är nämligen i åtta av åtta partier överens om försvarssatsningen. Vi är överens om stödet till Ukraina och försvarsuppbyggnaden. Jag har inte sett några skuggbudgetar där man har varit mer återhållsam. Tvärtom vill man från oppositionen göra av med mer pengar, och i de förhandlingar vi haft har man velat låna mer pengar.

Det går inte ihop med den retorik som har förekommit i veckan, där oppositionen säger att de står för någon form av ansvar utöver det som regeringen gör. Jag får inte ihop den debatten.

Under pandemin tillhörde jag oppositionen, och vi var väldigt noga med att inte ta den typen av debatt om ramverket då. Därför tycker jag att den här veckans debatt har varit lite svår att förstå.

Frågan om ramverket aktualiserades efter 80-talets obalanser i den svenska ekonomin, där skuld byggdes upp av de regeringar som styrde då. Detta briserade i början av 90-talet, och Lindbeckkommissionen – som jag tror att många av oss med stor glädje hänvisar till – tog fram en hel del saker. Det handlade om allt från reformförslag för att återställa förtroendet för svensk ekonomi till de första delarna av det som sedan blev ett ekonomisk-finansiellt ramverk, där vi sträckte ut händerna över parti- och blockgränserna och till slut kunde enas om det som vi i dag fortsätter att förvalta.

Fru talman! Jag tycker ändå att det är värt att säga att det inte är något speciellt med det här ramverket, även om vi har lagt ned mycket tid på det. Det viktiga – och det är det jag tror är det viktiga i att föra arvet vidare – handlar om att man respekterar ramverket. Om man gör motiverade avvikelser behöver man göra det i mycket stor samsyn mellan partier som står bakom ramverket, för det är så vi under en lång rad år kommer att kunna säkerställa att ramverket faktiskt kan bestå.

Trots den här veckans debatter – och vi kommer säkert att ha något replikskifte i hårdare ton här också – vill jag återigen rikta ett stort tack till alla partier som är med och tar ansvar för sunda offentliga finanser. Det är viktigt för Sverige, och det är viktigt för svenska hushåll. Har man inte ordning och reda är det nämligen vanliga människor som får betala priset.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det är lite oväntat, men positivt, att Vänsterpartiet pratar om vikten av konkurrens. Det trodde jag inte att jag skulle få höra, men det gläder mig på många sätt. Att man har konkurrens är givetvis en viktig komponent.

Konkurrens mellan länder är också viktigt. Därför blir jag mer förvånad, herr talman, när Vänsterpartiet pratar sig varmt för Trumps politik i USA och för de andra ekonomierna ute i Europa och säger: Titta på dem – vad bra de har gjort!

Låt oss titta på vad räntan är i USA jämfört med Sverige. I Sverige har Riksbanken nu en ränta på 1,75 procent. I USA är den nästan 2 procentenheter högre. Jag vill ställa frågan till alla som äger sitt boende om ett par procentenheter i högre ränta är någonting som man tror skulle gagna den egna ekonomin. De som hyr drabbas med eftersläpning av de höga räntorna om ett år enligt den hyresmodell vi har i Sverige. Vill man ha billigare boenden ska man inte bedriva USA:s ekonomiska politik, som Vänsterpartiet nu uppenbarligen vill att vi ska kopiera, för den gör att räntorna går upp. Det verkar vara ett dåligt sätt att hålla nere boendekostnaderna.

Jag hörde ingenting mer från Vänsterpartiet om priset på bensin och diesel, men låt mig ändå slutföra resonemanget. Jag trodde att ledamöterna från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna visste att en relativt liten del av priset på bensin och diesel utgörs av priset på olja. Det är andra saker som utgör de stora delarna. Den här regeringen har i princip tagit världens högsta bränslepriser ned till bland de lägsta i Västeuropa. Vi har sänkt skatterna och tagit bort reduktionsplikten. Vi har också fört en ekonomisk politik som omvärlden har förtroende för och därmed stärkt den svenska kronan, så att vi får mer när vi handlar saker från andra – olja eller andra importerade varor.

Herr talman! Det märks att det är valår i Sverige. Talepunkterna har gått ut till de olika partierna. Man ska säga samma sak om och om igen alldeles oaktat om det stämmer eller inte.

Herr talman! Låt oss ta receptet från Socialdemokraterna. Där talar man nu om att Moderaterna bara sänker skatten för de rika. Kvinnor har förlorat på Moderaternas politik, och resurserna till välfärden har urholkats.

Jag vill till alla er som lyssnar på debatten säga att det låter starkt och att man blir berörd. Politik är känsla, känsla för om saker är rätt eller fel. Det låter inte särskilt roligt. Det kan jag hålla med om.

Herr talman! Problemet är bara att det inte stämmer. Det är inte så att de som har minst har förlorat på Moderaternas ekonomiska politik. Det är precis tvärtom.

När man har gjort uträkningarna på Finansdepartementet och summerat de år som Moderaterna har lett regeringen kan man se att det är de med lägst inkomster i Sverige som procentuellt sett har tjänat mest på den ekonomiska politiken som har förts. Vad gäller skillnaden mellan män och kvinnor kan vi också se att den har minskat under de här åren.

När det gäller välfärden och resurserna till skolan, sjukvården och äldreomsorgen har vi aldrig haft en regering som satsat mer pengar än den regering som just nu sitter. Man har aldrig haft så mycket resurser.

Därmed inte sagt att de med låga inkomster inte kan ha det ekonomiskt tufft. Därmed inte sagt att den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor är i mål. Därmed inte sagt att det inte finns många saker som välfärden skulle behöva lösa och som inte går att lösa.

Behoven är mycket större än möjligheterna. Men frågan är om det man säger från oppositionen är sant eller inte. I det här fallet har regeringen gjort det bättre för dem med lägst inkomster, för kvinnors ekonomi och vad gäller resurser till välfärden. Det är sanningen. Det är så det ser ut, herr talman.

Sedan kan jag inte låta bli att kommentera det som ledamoten Samuel Gonzalez Westling från Vänsterpartiet sa här. Man talar om drivmedelspriser. Det är ytterligare en av Socialdemokraternas talepunkter. Man säger att det beror på världsmarknadspriset och inte på att regeringen har gjort någonting.

Herr talman! Regeringen har i princip tagit Sverige från världens dyraste bränslepriser till bland de lägsta priserna i Västeuropa. Vi hade en stund de lägsta priserna, men de är nu bland de lägsta.

Herr talman! Det vi har gjort som har påverkat priset är att vi har sänkt skatterna. Det är korrekt. Det har gjort att det har blivit billigare totalt sett för den som tankar bilen, men också jämfört med andra länder.

Vi har tagit bort den reduktionsplikt som partierna i opposition vill ha tillbaka. Det gjorde också flera kronors skillnad per liter och allra mest på dieseln.

Sedan har vi någonting som har hänt under de här åren. Det är att den svenska kronan har stärkts rätt rejält mot den amerikanska dollarn, och olja handlas i dollar. För man en ekonomisk politik som försvagar kronan i nästan ett decennium, som vänsterpartierna gjorde, blir oljan dyrare och bensinen och dieseln dyrare vid tanken.

Herr talman! Regeringen som leds av Moderaterna har sett till att den svenska kronan har blivit mycket starkare. Vi bedriver en ekonomisk politik som ökar tillväxten och skapar möjligheter. Det gör också att det blir mycket billigare att köpa olja, eftersom det görs i dollar.

En liten del till förklaras såklart av världsmarknadspriset som har påverkat i positiv riktning. Men det som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet säger här i talarstolen stämmer inte, herr talman. Jag återkommer med en längre utläggning i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i finansutskottets betänkande om den här mandatperiodens sista statsbudget. Vi moderater lägger, tillsammans med våra samarbetspartier Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, fram ett gemensamt finansierat förslag till statsbudget där vi löser för Sverige riktiga problem. Vi gör Sverige rikare, tryggare och säkrare. Steg för steg och budget för budget har vi gjort detta arbete.

Precis som alla tidigare år under den här mandatperioden ställs vårt gemensamma budgetförslag, som har majoritet i den här kammaren och hos svenska folket, mot fyra splittrade förslag från oppositionen, det vill säga: De fyra oppositionspartierna har ingen gång under mandatperioden kunnat enas om en gemensam ekonomisk politik. Inte ens för den sista budgeten den här mandatperioden gör man det. Det är lite svårt att veta vad de vill göra tillsammans.

Fru talman! Låt mig börja med vilket Sverige som Moderaterna och Tidöpartierna fick ta över hösten 2022. Trots global högkonjunktur lämnade Socialdemokraterna efter sig ett Sverige med låg tillväxt, hög inflation och hög arbetslöshet. Inflationen låg på över 10 procent, fru talman. Det slog stenhårt mot svenska hushåll men även mot företag. Allt blev dyrare, och pengarna räckte inte lika långt som tidigare. Räntorna på bostadslånen för alla som ägde sitt boende sköt i höjden, och för dem som hyrde kom de höga priserna ett år senare.

Att bekämpa inflationen blev också den första prioriteten i regeringsställning för våra partier, och detta lyckades vi med tillsammans med Riksbanken och arbetsmarknadens parter. Priserna skenar inte längre, räntorna är lägre och nu ser också tillväxten ut att ta fart på allvar.

När vår regering tillträdde kostade en liter diesel 28 kronor och 50 öre. Vi hade, fru talman, i praktiken världens högsta bränslepriser. Med en kombination av höga skatter och en helt orimlig reduktionsplikt fick svenska hushåll som var beroende av bilen lägga en stor del av sin hushållsbudget bara på att tanka. Det slog också mot företag som var beroende av transporter.

Nu har vi sänkt reduktionsplikten, och vi har sänkt bränsleskatterna. Dieseln är nu över 10 kronor billigare per liter, och även bensinen är rejält mycket billigare. Det är 500–600 kronor billigare per tankning i dag jämfört med när Magdalena Andersson var statsminister.

Mot bättre vetande lade de rödgröna partierna också ned fullt fungerande kärnkraft, med en rösts marginal i den här kammaren. Jag var här, och jag minns hur de rödgröna partierna applåderade. Vi varnade innan, och vi fick resultatet efter: höga och volatila elpriser och oförutsägbarhet för både hushåll och företag.

Vi såg artiklar när vi tillträdde om att vanliga svenska hushåll inte längre skulle ha råd att bo kvar i sina hus om elpriserna fortsatte att vara så höga. De rödgröna partierna förstörde helt enkelt världens bästa och mest klimatsmarta energisystem med sina politiska beslut.

Vi har från första dagen gjort allt för att få ut mycket effekt av det elsystem vi har kvar. Från att svensk energipolitik var baserad på Miljöpartiets önskedrömmar har vi nu börjat grunda den på fysikens lagar och ingenjörskunnande. Vi har påbörjat arbetet med att bygga tillbaka ny kärnkraft. Det blir möjligt att ha billiga och förutsebara elpriser i Sverige igen.

Skjutningarna och sprängningarna skenade under den förra, socialdemokratiska regeringen. Den grova organiserade brottsligheten tilläts få ett allt starkare fäste i Sverige utan att nödvändiga åtgärder sattes in. Grova mord kunde resultera i några års ungdomsvård. Det var ett svek mot både offer och samhälle. Vi har nu skärpt straffen och satsat på polisen och hela rättskedjan.

Från att ha haft en årlig budget på 60 miljarder kronor kommer vi nu, från och med nästa år, att lägga mer än 95 miljarder per år på svenskt rättsväsen. Det ger resultat, fru talman. Skjutningarna och sprängningarna går ned. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, men vi har påbörjat resan mot att det ska bli bättre. Det är inte bara det här som har lyckats, utan vi har också fått på plats lagstiftning som gör att vi kan ta pengarna från de kriminella. Vi tar deras bilar, och vi tar deras klockor. Det ska inte löna sig att vara kriminell i Sverige.

Fru talman! Om vi ska bygga ett Sverige för framtiden behöver vi också investera i Sverige. Det är därför vi under den här mandatperioden har presenterat den största infrastrukturbudgeten sedan stambanorna byggdes. Vi bygger nytt och rustar upp både vägar och järnvägar.

Om företagen ska stå starka i den globala konkurrensen behöver vi också satsningar på utbildning och forskning. Därför har vi presenterat den största forskningsbudgeten någonsin i Sverige. Så bygger vi Sverige rikare.

Fru talman! Rysslands krig mot Ukraina visar att vi inte längre lever i fredens tid. Vi har satsat enorma resurser på försvaret, och samtidigt behåller vi starka statsfinanser. I andra Nato- och EU-länder ser vi politisk splittring och budgetar som går igenom stålbad.

Jag vill här, fru talman, rikta ett stort tack till riksdagens alla partier för att vi har haft både konstruktiva och goda samtal när det gäller att få till en samlad och bred satsning på försvaret och också på stödet till Ukraina. Åtta av riksdagens åtta partier står bakom dessa två fundamentala delar, för att värna svensk trygghet. Det är en styrka som få andra länder kan uppvisa. Detta, fru talman, är svensk demokrati när den är som bäst.

Om vi ska kunna finansiera ett utbyggt försvar långsiktigt, få en bättre välfärd och se till att varje människa i vårt land får mer pengar i plånboken måste vi ha ekonomisk tillväxt i Sverige. Detta kräver entreprenörer och företagare som fritt får utveckla sina idéer, som möts av serviceinriktade myndigheter, som inte hindras av blanketter och byråkrati och som inte betalar orimligt höga skatter i Sverige jämfört med andra länder. Då kommer företagen att kunna växa i Sverige.

Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna påstår sig vilja se ekonomisk tillväxt men samtidigt hela tiden lägger fram förslag för att försämra för företagen. Förra året ville de lägga ned Förenklingsrådet. Förra veckan kritiserade de oss moderater för att vi drev på för EU:s stora regelförenklingspaket. Nu vill de också se ökad skatt på arbete och företagande.

De vill också försämra ISK, en av de mest lyckade reformerna någonsin inom det området. ISK gör att hårt arbetande svenskar har möjlighet att spara, kanske till den första lägenheten eller för att få lite bättre pension. Samtidigt som svenska folket sparar får också företag riskvilligt kapital. Det här har varit en sällsynt lycklig kombination med få motsvarigheter i vår omvärld. Att svenskar sparar i aktier och fonder är en framgångssaga. Övriga världen tittar avundsjukt på Sverige när det gäller detta.

Fru talman! Vi moderater har i decennier kämpat för lägre skatter. Vi har kämpat för alla dem som bygger Sverige, varenda människa som ställer klockan, går upp på morgonen och går till jobbet. Det är det som bygger Sverige starkt. Det bidrar till att vi kan ha en välfärd i toppklass, att barn kan få utbildning, att sjuka kan få vård, att vi har vägar att köra på och att vi har ett försvar som skyddar oss mot dem som inte vill oss och våra grannar väl.

När människor går till jobbet gör man det sannolikt inte i huvudsak för att betala skatt till allt detta. Man gör det för att man vill bygga sitt eget liv rikare och se till att de egna drömmarna kan uppfyllas för en själv och kanske för ens familj. Vi moderater är alltid stolta över att varje dag kämpa för alla hårt arbetande människor och se till att de får behålla så mycket som möjligt av sin lön samtidigt som vi ska ha råd med det gemensamma.

Vi ser nu att den budget som ligger på bordet i dag och förhoppningsvis kommer att få riksdagens godkännande i eftermiddag innebär 1 800 kronor mer i månaden för en vanlig, hårt arbetande familj i Sverige. Efter de här fyra åren, fru talman, kommer samma familj att ha 5 000 kronor mer kvar i plånboken när skatten är betald jämfört med när vi gick in i den här mandatperioden.

Vi sänker nästa år också elskatten med närmare 20 procent.

De första 300 000 kronorna på ISK kommer att bli skattefria för att uppmuntra folk att börja spara.

Ett pensionärspar kommer att ha en matkasse som är ungefär 4 400 kronor billigare nästa år, för vi sänker också matmomsen.

En vanlig dieseltank är som jag sa, fru talman, 500–600 kronor billigare vid varje tankning. Det gör skillnad.

Fru talman! De fyra oppositionspartierna har som sagt återigen fyra olika budgetförslag. Magdalena Andersson lyckas inte samla de rödgröna partierna inför valet, men läser man de fyra budgetförslagen bredvid varandra blir ändå bilden ganska tydlig: Vinner de rödgröna partierna nästa val väntar ett frosseri av skattehöjningar.

Det blir högre skatt på lön. Det blir högre skatt på pension. Det blir högre skatt på sparande på ISK. Det blir högre skatt på bensin. Det blir högre skatt på diesel. Det blir högre skatt på semesterresor. Det blir dyrare bolån. Det blir inget rutavdrag. Listan kan göras lång. Det blir ett frosseri av skattehöjningar, fru talman.

Dessutom skriver de om breddad skattebas. Vi som vet, vi vet vad som gömmer sig bakom detta. Det är förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt och fastighetsskatt – skatter som vi vet är dåliga för ekonomin och ekonomins utveckling.

För företagen väntar dessutom högre arbetsgivaravgifter, högre skatt för fåmansföretag och en hel del annat.

Vore de rödgrönas budgetförslag en julkalender, fru talman, skulle det vara skattehöjningar bakom varje lucka. De rödgröna partiernas samlade politik skulle innebära omkring 80 miljarder kronor i höjda skatter i ett läge när vi egentligen behöver stimulera svensk ekonomi. I ett läge när Sverige behöver högre tillväxt och lägre arbetslöshet vill de höja skatten på arbete och göra det dyrare att anställa. Det är helt enkelt oansvarigt.

Dessutom, fru talman, slarvar Magdalena Andersson och Socialdemokraterna med sin budget. Det saknas 50 miljarder kronor i finansiering, så de måste antingen höja skatterna ännu mer eller svika de löften som de har ställt ut till väljarna. Både och går inte när man slarvar.

Fru talman! Den 1 januari är det jubileum. Då kommer det tionde jobbskatteavdraget sedan 2007 att bli verklighet. Det är välbehövliga skattesänkningar för hårt arbetande människor. För en vanlig sjuksköterska kommer de tio jobbskatteavdragen att innebära att man får 4 400 kronor mer kvar i plånboken varje månad när skatten är betald.

Det här har varit en reform som har flyttat makt från politiker till de människor i vårt land som går till jobbet. Moderaterna har varit drivande för alla de här jobbskatteavdragen. Socialdemokraterna har röstat emot precis vartenda ett av dem.

Skattetrycket är nu det lägsta sedan 1975, och det är en vinst för alla som går till jobbet varje dag. Skatteintäkterna har ökat under samma period med 200 miljarder räknat i dagens penningvärde. Det är en substantiell ökning. Lägre skatter för människor som går och arbetar gör att det blir fler som arbetar, fler skattebetalare och högre skatteintäkter. Det leder till mer investeringar, det driver tillväxt och det gör att vi också kan utveckla vår välfärd.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till Tidöpartiernas förslag till budget och bifall till förslaget i betänkandet från finansutskottet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att Niklas Karlsson, socialdemokrat, skatteutskottets ordförande, inte är något anonymt konto på nätet. Det är en av Socialdemokraternas ledande företrädare. Ni får kalla honom vad ni vill. Jag tänker visa honom större respekt än så. Han skrev i tidningen, rent ut, att det här är regeringens fel. Men det vet ju ni också att det handlar om en myndighetstolkning. Moderaterna har satt ned foten. Vi vill inte ha moms på parkeringsplatser. Det är ingen debattfälla, som ledamoten Patrik Björck försökte hävda. Det är faktiskt så det förhåller sig.

Låt mig säga, herr talman, att jag inte försöker vilseleda debatten. Jag tror dock att de som lyssnar vill veta mer än bara vad vi tycker om moms på parkeringsplatser när vi resonerar kring hur viktig bilen är runt om i Sverige. Den här regeringen, med Moderaterna i spetsen, har sänkt skatten på bensin och diesel samt förändrat reduktionsplikten. Det har blivit nästan 600 kronor billigare att tanka bilen. Det har hänt rätt mycket från det att vi i praktiken hade världens högsta bränslepriser till att vi nu har Västeuropas lägsta. Jag tror att människor tycker om den helheten.

Nu har det anonyma kontot anlänt till salen, herr talman. Jag tycker inte att Niklas Karlsson, ordförande i skatteutskottet, är ett anonymt konto, utan han är högst verklig. Han har dock försökt att vilseleda, och det tycker jag inte om. Jag tycker inte om när man försöker att hävda att det är regeringen som har fattat ett beslut som regeringen inte har fattat.

Moderaterna vill inte ha moms på parkeringsplatser. Moderaterna vill se till att det är billigt att äga bil. Moderaterna vill se till att vanligt folk kan leva sitt liv i det här landet. Socialdemokraterna har inte fört den politiken när det gäller bilägande.

Avslutningsvis vill jag önska de socialdemokratiska ledamöterna här i kammaren en trevlig helg.

Herr talman! Låt mig börja med att vara otroligt tydlig: Moderaterna vill inte ha moms på parkeringsplatser vad gäller bostadsrätter och hyresrätter. Det är en myndighet som har tolkat lagstiftningen, vilket Socialdemokraterna vet om. Det finns alltså inget beslut från regeringen om att detta är något man vill.

Jag har noterat, herr talman, att ledande socialdemokrater runt om i landet har uttryckt sig på ett sätt som medvetet vilseleder i debatten, något som är djupt olyckligt och beklagansvärt. Man hävdar att det är regeringen som vill detta och pekar på statsministern och finansministern som ansvariga för att det blir så här.

Herr talman! I seriös debatt är det viktigt att hålla sig till fakta. Jag tycker att interpellanten i det här fallet föredömligt har beskrivit att det är myndigheten som har gjort tolkningen. Regeringen gör det man ska göra och analyserar det från början. Moderaterna som parti säger att vi inte vill ha någon moms på parkeringsplatser, och jag gissar att fler partier kommer att följa Moderaterna i detta. Vi har satt ned foten från vår sida.

Jag tycker, herr talman, att det är otroligt olyckligt när man medvetet vilseleder i debatten. Framför allt blir jag provocerad när jag ser socialdemokrater här i kammaren stå och vara bekymrade över att det är dyrt att ha bil, när Sverige under den föregående mandatperioden med en socialdemokratisk regering hade det dyraste bränslet i världen, eftersom man höjde skatter och införde en reduktionsplikt som var helt orimlig.

Om det är någon som bryr sig om bilägare och om vanligt folk, herr talman, är det Moderaterna. Vi har nu tagit ned bränslepriserna från i princip världens högsta till i praktiken Västeuropas lägsta. Det är en medveten politik där vi har ställt oss på vanligt folks sida, för vi förstår hur dyrt det är att ha bil och hur beroende de flesta i vårt land är av att ha bil.

När det gäller moms på parkeringsplatser blir vårt ställningstagande precis detsamma: Vi förstår att detta är orimligt, och det är inte någonting som vi vill ha, herr talman.

Bryr man sig om bilen och vanligt folk finns det ett parti som under den här mandatperioden har sänkt skatten på bensin och diesel, tagit bort reduktionsplikten och sänkt skatten på lön, pension och sparande på ISK. Moderaterna kommer vid årsskiftet, herr talman, att fortsätta med detta. Vi kommer också att sänka skatten på mat och el, och vi tänker göra allt vi kan för att stoppa den här myndighetstolkningen om moms på parkeringsplatser.

Vill man ha låga skatter, herr talman, finns det ett parti, och det är Moderaterna. Vi tänker stå på vanligt folks sida.

Det vore intressant om man fick ställa en motfråga till Socialdemokraterna, som i den här debatten lägger huvudet på sned och berättar hur dyrt det är att ha bil. Vad är er samlade politik för Sveriges bilägare vad gäller bränslepriser, skatter och satsningar på väg?

Herr talman! Det kommer att eka tomt på svar. Men det är bra att ni har engagerat er i den här frågan, och vi skulle önska att Socialdemokraterna som parti satte ned foten även här.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att Skavsta flygplats självklart är viktig, som alla andra flygplatser runt om i Sverige. Om den genuina omtanken från Socialdemokraterna gällde hela Sveriges tillgång till huvudstaden och att Skavsta flygplats ligger så nära att den kan ersätta Bromma skulle man samtidigt kunna fråga sig: Varför driver inte Socialdemokraterna att vi ska bygga bostäder på Skavsta flygplats i stället om den nu ligger så nära? Problemet med det som Socialdemokraterna säger är att de menar att det för folk i övriga landet är fullt rimligt att transportera sig de 10 milen om de ska till huvudstaden men inte för dem som bor och arbetar i Stockholmsregionen. Resonemanget håller inte ihop.

Min poäng var redan från början att man behöver kunna både väga in huvudstadens intressen, att människor ska kunna bo och ha bra liv här i huvudstaden, och se att det finns ett land utanför, där man också behöver fungerande tillgång till huvudstaden och till transporter ut på kontinenten och så vidare.

Fru talman! Jag tycker också att det är väldigt synd att Socialdemokraterna verkar ha uppfattningen att man inte behöver ta in det förändrade omvärldsläget.

Är beskedet från Socialdemokraterna – ni får gärna berätta det här i kammaren – att ni tänker lägga ned Bromma flygplats så fort ni får chansen, utan att utreda exempelvis det säkerhetspolitiska läget och möjligheten till redundans? Är beskedet från Socialdemokraterna att ni inte ens tänker titta på den utredning där man ser på allt detta, liksom framtiden med elflyg? Utvecklingen sker otroligt snabbt. Är det inte viktigt för Socialdemokraterna att se på framtiden?

Lägger man ned Bromma flygplats kan man inte återstarta den. Det är ansvarsfullt att låta detta ta lite tid innan man fattar beslut.

Fru talman! Låt oss börja med att konstatera det uppenbara: Sverige är ett glesbefolkat, avlångt land med långa avstånd. Vi bor i ett land som befinner sig i Europas utkant, fru talman. Vi har stort behov av snabba transporter för att människor ska kunna transportera sig till och från huvudstaden från olika delar av landet men också från huvudstaden och vidare ut i världen. Det är en förutsättning för att vi ska ha framgångsrika företag i Sverige – i hela Sverige. Därför är frågor om flyginfrastruktur otroligt viktiga. Vi är ett framgångsrikt och fantastiskt land, och flyget utgör en viktig del av grunden till det.

Jag tycker, fru talman, att det är ansvarsfullt att inte hasta fram något som inte går att reparera. Om vi skulle göra som Socialdemokraterna vill, lägga ned Bromma flygplats och bygga bostäder där den befinner sig, kommer vi aldrig att kunna återskapa den infrastrukturen. Man vill hasta fram ett sådant beslut utan att ta hänsyn till hur behoven ser ut här och nu, i en nära framtid och i en längre framtid. Det, fru talman, tycker jag är väldigt oansvarigt.

Flygplatser i Stockholm är inte bara en Stockholmsfråga, även om det kan låta så från några av ledamöterna här. Stockholm är viktigt. Det är jätteviktigt att Stockholm kan fortsätta utvecklas. Men huvudstaden är hela Sveriges huvudstad. Här har vi mycket av sådant som vi behöver nå från andra delar av landet. Det gäller allt från affärer till privata resor, universitet och högskolor och offentlig verksamhet.

På Bromma flygplats finns det otroligt mycket viktig verksamhet, allt från ambulansflyg och polisflyg till organtransporter, som ger redundans för huvudstadens och totalförsvarets behov.

Socialdemokraterna har en tradition av att alltid ha bergfasta uppfattningar till dess att de ändrar dem. Det var så med Natointrädet, och vi kan ta fråga efter fråga.

I går gick det drönarlarm på Landvetter och i Bryssel. De senaste veckorna, fru talman, har det gått drönarlarm över hela Europa. Verkligheten har förändrats. Då är det ansvarsfullt att utreda hur vi ska ta hänsyn till det och hur vi ska ha redundans i huvudstaden. Om Arlanda stänger ned, hur ska vi se till att det finns rimliga förutsättningar att landa på andra flygplatser?

Just nu finns det inte tillräckligt mycket flyg för den kommersiella flygtrafiken på Bromma, men lägger man ned Bromma kommer vi aldrig att ha kommersiellt flyg på Bromma flygplats. Och det är på det sättet att om man befinner sig på andra platser i Sverige är det viktigt att ha tillgång till två flygplatser. Det är därför det stora engagemanget för att upprätthålla Bromma flygplats kommer från resten av Sverige. Vi måste kunna samsas om huvudstaden. Vi från resten av Sverige, exempelvis jag från Norrland, förstår behovet av att kunna utveckla huvudstaden. Men det måste också vara så att alla människor runt om i Sverige har tillgång till huvudstaden, där vi har många av våra gemensamma institutioner och mycket annat.

Jag tycker, fru talman, att regeringens och våra samarbetspartiers position att i grunden utreda hur behovet ser ut framåt är klok. Inte minst med tanke på att det som nu händer med elflyg och annat kan kullkasta allt från klimatpåverkan till hur flygplatsinfrastruktur behöver se ut vore det oansvarigt att avveckla Bromma flygplats.

Herr talman! I dag kommer vi att behandla det 20:e militära stödpaketet från Sverige till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes för drygt tre och ett halvt år sedan, den 24 februari 2022. Stödpaket 20 är värt 9,2 miljarder kronor och är utformat för att möta Ukrainas mest akuta behov. 6,1 miljarder av detta finns i den extra ändringsbudget vi nu debatterar, och resterande del kommer huvudsakligen från vårändringsbudgeten.

Jag vill börja med att säga stort tack till riksdagens samtliga partier i finansutskottet och förhoppningsvis också här i kammaren för bra samarbete kring stödet till Ukraina, både i det här stödpaketet och i de tidigare. Det är en styrka att en enig riksdag gång på gång ställer sig bakom stödet till Ukraina och att vi har ett stort och brett folkligt stöd för stödet till Ukraina.

Sverige kommer att stå på Ukrainas sida så länge det behövs, och vi kommer att stötta så mycket som det krävs. Ukraina kämpar både för sitt lands överlevnad och för svensk och europeisk säkerhet. Hotet från Ryssland är på riktigt, herr talman. De testar väst alltmer aggressivt. Det kan vi se i nyhetsrapporteringen om drönare runt flygplatser i Europa och ständiga cyberangrepp och liknande. Det är bara genom beslutsamhet och egen militär styrka och förmåga som vi på riktigt kommer att kunna avskräcka Ryssland och dess imperieambitioner.

Jag är tacksam över att vi kan samla riksdagens åtta partier bakom en historisk upprustning av det svenska försvaret, både det militära och det civila. Strax före midsommar gick vi i mål med förhandlingarna. Några av er som var med i förhandlingarna ser jag här inne i dag. Stort tack för gott samarbete! Det är helt nödvändigt att vi stärker den svenska försvarsförmågan, men det är också viktigt att vi stärker den civila förmågan.

Herr talman! Lärdomarna från Ukraina är tydliga. Ska man orka att föra krig mot en invasionsarmé måste många saker i ett land fungera. Det måste fungera med alltifrån sjukvård och barnomsorg till vattenförsörjning, matproduktion och elektricitet. Vårt land kan, precis som Ukraina, ha kalla vintrar, och då måste uppvärmningen fungera.

Det vi gör är nödvändigt, och det är på riktigt. Jag påmindes särskilt om det i går när min moderata riksdagskollega Erik Ottoson, som är ordförande i EU-nämnden, kom hem från en delegationsresa till just Ukraina. Jag påmindes om den resa som vi i finansutskottet gjorde. Här i kammaren i dag ser jag några av er som var med på den. Min kollega visade bilder på sönderbombade hus från den natt då de var där. En tolvårig flickas liv slutade med en missil rakt in i det bostadshus där hon bodde.

Herr talman! Vi talar inte om militära mål, utan vi talar om terrorbombningar av en befolkning. Liv släcks varje dag och varje natt. Det är en urskillningslös terrorbombning. Det sker systematiska våldtäkter där Ryssland har dragit fram. Det sker vedervärdiga krigsbrott hela tiden, dag efter dag. Det är riktiga människoöden i varje enskilt fall.

Det går inte att förklara något som detta med annat än att Ryssland har blivit en skurkstat. Ryssland drar sig inte ens för de allra mest vedervärdiga sätten att plåga sitt grannland Ukraina. Den regelbaserade världsordning som skulle tjäna jordens och världens folk gäller inte, har Ryssland bestämt. Då finns det bara ett sätt att bemöta detta, och det är militär upprustning.

Tyvärr kommer vi att få lägga en stor del av våra gemensamma resurser i Sverige, i Europa och i en stor del av världen på att bygga upp militär försvarsförmåga, för det går inte att prata med någon som inte vill prata. Min kollega Erik berättade också om något som vi också såg i finansutskottet när vi var i Ukraina, nämligen mod och beslutsamhet i ögonen på de människor vi mötte – från olika delar av statsapparaten till dem som jobbar närmast och nere på golvet. Man försöker få sitt land att fungera trots anfallskriget.

Som jag sa har regeringen nu presenterat det 20:e stödpaketet till Ukraina. Det handlar bland annat om 18 nya Archerpjäser och förmåga till långräckviddig bekämpning. Det är mer ammunition, drönare och luftförsvarssatsningar – allt sådant som stärker Ukrainas försvarsförmåga. Vi förlänger också den långsiktiga ramen för det militära stödet med 40 miljarder kronor från 2026 och vidare.

Sverige står på Ukrainas sida så länge som det krävs. Vi kommer under de närmaste åren, om kriget fortsätter, att spendera väldigt mycket pengar på att stödja just Ukraina. Vi ökar också biståndet till Ukraina med minst 10 miljarder kronor per år för att Ukraina ska fungera inte bara vid fronten.

Sverige har ökat stödet till Ukraina betydligt under det innevarande året. Vi är ett av de länder i världen som stöder Ukraina mest i förhållande till bnp. Enligt Kielinstitutet är vi den femte största givaren till Ukraina. Det kan vi vara stolta över.

Herr talman! Det finns, som jag sa, ett stort stöd i kammaren. Samtliga riksdagens åtta partier och svenska folket står bakom stödet.

När vi investerar i Ukraina investerar vi också i svensk säkerhet. Vi ger också förutsättningar för ökad produktion och nya investeringar i Sverige. Vi donerar från Försvarsmakten, och vi investerar i ny materiel i Sverige. 75 procent av paketet kommer att levereras till Ukraina under innevarande år och under nästa år. Huvuddelen, tre fjärdedelar av paketet, kommer att köpas från svensk försvarsindustri. Det stärker också svensk förmåga.

Sverige har nu lagt 20 paket i fredens och frihetens tjänst. Vi har gått från leveranser av enklare materiel som pansarskott och skyddsutrustning till avancerad krigsmateriel som behövs vid fronten. Det handlar om Archer, Stridsfordon 90 och mycket annat.

Vi har anledning att vara stolta över det Sverige gör och det vi bidrar med. Vår svenska försvarsindustri levererar produkter som räddar liv och gör Europa säkrare. Paketet består bland annat av upphandling av nytillverkad materiel från industrin till ett värde av 7,8 miljarder kronor och ekonomiska donationer till ett värde av 750 miljoner kronor.

Herr talman! Jag vill med allt detta yrka bifall till förslaget i betänkandet och återigen rikta ett särskilt tack till riksdagens samtliga åtta partier, både för det stora stöd som finns när det gäller paketen till Ukraina och för att vi före sommaren kunde samlas och vara överens om den militära och civila upprustningen av svensk försvarsförmåga. Tack för gott samarbete! Slava Ukraini!

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte börja med att lite grann beskriva den här vårbudgetdebatten i ett sammanhang. Jag har försökt att göra det tidigare också och någonstans komma ihåg vad som är politikens uppgift. Vad är det vi är här för? Vad är det vi ska göra med de beslut vi fattar? Jag tror att vi i den här kammaren har olika svar, men i grund och botten handlar det om att möjliggöra goda liv för människor i det här landet och också bidra till en bättre omvärld när det är möjligt.

Vi ska inte styra människors drömmar, men vi kan möjliggöra alla de olika drömmar som finns i vårt avlånga land. Vi kan med varje beslut vi fattar förenkla och göra det möjligt för människor att anträda den väg de vill.

Herr talman! Jag har under den här våren rest en hel del och försökt prata med människor, både på arbetsplatser och i andra sammanhang. Jag har ställt frågan: Vad är viktigt för dig?

Jag har frågat unga människor. Alla svarar såklart inte likadant, men några svar är ganska lika. Det klär det i olika ord, men om man är intresserad och lyssnar hör man vad de säger. Några säger: Jag vill tjäna pengar. Sedan ställer man frågan: Varför vill du tjäna pengar? Svaret blir: Jag vill kunna köpa ett hus eller en lägenhet i framtiden. Jag vill kunna ha en familj och kanske ha råd att resa lite grann. Det är detta som människor drömmer om.

Pengar i sig har ju inget värde mer än det som pengarna skapar. Det är frukterna av eget arbete och egen ansträngning som gör att man får leva det där goda livet.

Frågar man människor mitt i livet är svaren också väldigt varierande, men en sak kommer tillbaka, nämligen tid. Man kan klä det i olika ord, alltifrån pengar till jobb och karriär, men tid är väldigt viktigt för många. Vad är då tid? Jo, det är tid att vara med dem man har nära, de människor som betyder mycket för en – ens barn och ens föräldrar. Det handlar om att ha tid att göra saker, ibland också för ens egen skull. Ibland hotas det av att man inte riktigt får vardagspusslet att gå ihop eller pengarna att räcka till. Men tid återkommer ofta i svaren.

Vad drömmer människor om när de lämnar arbetslivet? Det är likadant där. Det är många olika saker. Men en av de saker som ofta återkommer är att man vill få vara frisk. Att vara frisk är många saker. Dels handlar det om att ta hand om den egna hälsan när man har möjlighet, dels om att det, när ens hälsa inte är så bra som man skulle önska, finns någon som tar hand om en. Det handlar om att vi har en fungerande sjukvård och i förlängningen en bra äldreomsorg.

Allt detta och mycket annat är människors drömmar. Det vi fattar beslut om här är sådant som på olika sätt möjliggör att människor i det här landet kan leva goda liv.

Det kan handla om exempelvis finansmarknadsminister Niklas Wykman, som sitter här i salen, som häromdagen presenterade ett förslag för att göra det lite enklare för unga att skaffa sin första bostad. Det kan göra det lite enklare att låna det kapital som man behöver.

Det kan också handla om Gunnar Strömmers arbete för att skärpa straffen och få mer pengar till polisen. Det gör att människor som i dag känner otrygghet på många platser i det här landet kan få bli lite tryggare.

Det kan vara finansminister Elisabeth Svantessons alla jobbskatteavdrag som hon och andra före henne har genomfört. De innebär att en helt vanlig sjuksköterska under de senaste 20 åren har fått 4 000 kronor mer kvar varje månad när skatten är betald.

Inom politiken sker sällan allt på en gång. Men steg för steg gör vi människor lite friare och ger dem möjligheten att uppfylla fler drömmar. Då kanske någon frågar: Innebär inte detta att välfärden urholkas? Nej, om vi blir fler som strävar, arbetar och försöker göra mer växer också skatteintäkterna. Det är därför vi faktiskt aldrig någonsin tidigare har haft mer pengar till välfärd än vi har i dag. Detta gör att vi del för del kan bygga goda liv i det här landet.

Vi lever också i en orolig tid. Det händer väldigt mycket här hemma i Sverige, med otrygghet och med gängens härjningar och skjutningar. Det är krig i Europa igen. Ukraina anfalls av Ryssland. Det finns återigen ett land som tycker att det är den starkes rätt att diktera villkoren.

Vi står stadigt, alla åtta partier i denna kammare tillsammans med en bred majoritet av det svenska folket, bakom Ukraina och dess strävanden efter det självklara att få slippa krig, lidande och förtryck. Vi kommer att fortsätta att stötta Ukraina. Det är en styrka, herr talman, att den här kammaren kan vara enig i den uppgiften.

Vi har oro i Mellanöstern. När många människor med rötter där nu lever sina liv i Sverige är detta också högst påtagligt här i kammaren och i vårt land.

Vi har en situation där vi kan fördöma det som Hamas gjorde med sina terrorhandlingar. Men vi måste också erkänna det lidande som människor i Gaza i dag genomlever. Det är därför den här regeringen, herr talman, i sin strävan att se till att omvärlden också blir bättre har fördubblat resurserna för att hjälpa civilbefolkningen i Gaza och minska lidandet för dem som i dag har mycket stora umbäranden.

Herr talman! I allt det som händer med handelskrig, krig och mycket stor osäkerhet har Sverige en lång tradition av det vi pratar om i den här kammaren, och kanske allra mest vi som företräder finansutskottet, nämligen de ekonomiska ramverken, som säkerställer god ordning på statsfinanserna. Alldeles oavsett vilka regeringar vi har tar vi hand om detta och ser till att vi inte använder mer pengar än vad vi har. Det har gjort att Sverige är i en rätt unik situation i dag, med låg statsskuld och mycket välskötta statsfinanser. Blir det mer stormigt har vi ekonomiska muskler att faktiskt göra det som krävs, herr talman, för vårt åtagande gentemot omvärlden och för att säkerställa att svenska hushåll, svenska medborgare och svenska invånare kan ha det gott här hemma i Sverige.

Herr talman! Den här mandatperioden inleddes med ganska stora utmaningar för regeringen. Jag ska nämna några saker. Bränslepriserna i Sverige var i praktiken de högsta i världen. Vi har tagit ned dem så att de nu är de lägsta i Västeuropa. Vi har sänkt skatter. Vi har tagit bort den reduktionsplikt som gjorde att det svenska bränslet blev mycket dyrare.

Det här är bra för svenska hushåll. Det är bra för människor som pendlar till och från jobbet. I den del av landet som jag kommer från – jag kan tala om att kollektivtrafiken inte alltid fungerar där – är det viktigt att människor kan använda bilen till jobbet och för att skjutsa barnen till fotbollsträningen och att de kan åka hem och ta hand om sin mamma. Allt det möjliggörs genom att man kan förflytta sig med bilen, herr talman. Vi har gjort att det har blivit väldigt mycket billigare att transportera sig.

Men detta hjälper inte bara enskilda människor. En av de stora utgifterna, herr talman, för våra sjukvårdsregioner är kostnaderna för diesel, inte bara till ambulanser och sjukvårdstransporter, som vi kanske tänker på, utan framför allt till kollektivtrafiken. För en liten sjukvårdsregion, som den jag kommer från, handlar det om många miljoner. För de flesta handlar det om hundratals miljoner. I stället för att gå till dyrt bränsle kan de gå till fler händer i vården och bättre mediciner till dem som behöver det.

Herr talman! En annan sak som den här regeringen ärvde var höga och volatila elpriser till följd av nedlagd kärnkraft. Vi har genomfört en mängd beslut för att här och nu göra allt vi kan för att trimma och förbättra elsystemet och sänka elpriserna.

Jag är från Norrland. Vi är vana vid låga elpriser – jag ska säga det på en gång. Men min elräkning för mitt hus, en högst vanlig svensk villa, var på 10 000 kronor i december 2022. Det var en hög kostnad, och den var ännu högre i södra Sverige.

Min elräkning i december det senaste året var på 2 500 kronor – en fjärdedel – tack vare en mängd insatser och lite tur. Låt oss konstatera att det var lite tur, för det är det nedlagd kärnkraft innebär. Man måste se till att ha tur med väder, vind och kyla. Så kan vi inte ha det, herr talman. Det kan inte vara så att vi inte kan ta emot nya industrietableringar i det här landet för att vi inte har el alla tider på dygnet. Det kan inte vara så att svenska hushåll och svenska företag inte kan veta vad elen faktiskt kostar. Därför har vi satt igång att bygga tillbaka kärnkraft i det här landet, så att människor kan få låga och säkra elpriser och för att se till att vi kan få fler industrietableringar och mindre utsläpp av koldioxid. Det är så vi också tar ansvar för framtiden.

Herr talman! Kostnaderna för bolån har blivit väldigt mycket lägre. Det har de blivit eftersom inflationen nu är nere på låga nivåer igen – vi ärvde en inflation på 10 procent. För en helt vanlig villa i Sverige, med 3 miljoner kronor i lån, är räntorna på bolånen nu 5 000 kronor billigare per månad. Det gör stor skillnad för de allra flesta hushåll. Tar man ansvar för ekonomin blir det alltså också bättre för alla oss som lever i landet.

Låt oss konstatera att den höga inflationen är bekämpad. Vi har inte skenande priser. Men priserna är fortsatt höga. Därför måste den regering som vi företräder och den som kommer efter – låt mig säga att jag hoppas att det är vi fyra samarbetspartier som får fortsätta – stärka hushållen och se till att människors ekonomi växer och att landets ekonomi växer, så att vi återigen kan bli rikare i det här landet. Det blir vi genom arbete, ansträngning och utbildning. Det finns inga genvägar, och det finns inga gratisluncher. Den som tror att det går att åstadkomma på annat sätt har fel.

Men vi kan också, herr talman, göra andra saker. Den här regeringen har påbörjat det. Det är stora satsningar på infrastruktur och stora satsningar på forskning och högre utbildning. Det är det som långsiktigt gör att vi i Sverige är mer konkurrenskraftiga än man är i omvärlden och att svenska företag är de bästa i världen. Det är så vi har blivit rika, herr talman. Att de svenska företagen är mer konkurrenskraftiga än företagen i andra länder gör också att lönerna kan växa snabbare i vårt land än på andra ställen.

Herr talman! I budgeten för 2025 satsade vi 60 miljarder kronor. Vi sänkte skatter på lön, pension och sparande eftersom det är rätt och riktigt. Vi gjorde stora investeringar för fler poliser och ett starkare försvar. Tyvärr behöver vi göra det i de här tiderna.

I den vårbudget som vi nu har att hantera lägger vi ytterligare pusselbitar. Man ska aldrig se en budget enskilt utan i ett sammanhang. Vi fortsätter att stärka de områden som vi nu tycker är viktiga. Det handlar om att upprätthålla konjunkturåtgärder. Därför gör vi en stor reform av rotavdraget för att säkerställa att människor inte ska förlora sina jobb i den branschen – och för att människor ska kunna nyttja de här avdragen, såklart.

Men vi gör väldigt mycket mer. Vi förstärker när det gäller både jobb och utbildningsinsatser. Vi ger mer stöd till Arbetsförmedlingen. Det handlar om sommarjobb till unga så att de får det första jobbet som de kan ha med i sitt cv. Vi gör satsningar på vägar och bostäder och väldigt mycket annat för att upprätthålla den svenska konjunkturen.

Herr talman! Politikens uppgift är återigen att skapa förutsättningar för människor att uppfylla sina drömmar och faktiskt leva goda liv i det här landet. Med den budget vi nu lägger fram lägger vi från vår sida ytterligare en pusselbit i det arbetet.

Herr talman! Jag vill i den sista ärendedebatten i vår passa på att tacka framför allt finansutskottets kansli – det är några som sitter här i lokalen – för det fantastiska arbetet. Jag tror att jag talar för alla åtta partier. Utan ert arbete skulle väldigt lite hända. Ni är helt oumbärliga, och ni gör ett jättebra jobb. Jag hoppas att ni får en bra sommar när vi kommer dit.

Jag vill också passa på att tacka alla ledamöter i finansutskottet för ett gott arbete – inte alltid åt samma håll – och framför allt för en god anda i utskottet. Vi tycker olika, men vi respekterar varandra, och det tycker jag i grunden är väldigt bra. Jag hoppas också att ni ska få en bra sommar och lite vila när det blir dags för det.

Herr talman! Talmännen och talmanskansliet! Alla tider på året och alla tider på dygnet är ni redo att se till att facilitera debatter och beslut för det här landets bästa. Stort tack till er! Jag hoppas också att ni får en väldigt fin sommar när det blir dags för det.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först börja med att säga, och det var vad jag sa, att det här inte är det bästa sättet att göra det på. Därför vinnlade jag mig om att tala med oppositionen. Jag talade med Mikael Damberg och övriga oppositionsettor i finansutskottet om hur vi gjorde och hur vi avsåg att hantera det så att även oppositionen skulle ha en rimlig möjlighet att lägga fram bra budgetförslag. Det tycker jag att man ska göra på ett rätt och rimligt sätt.

Återigen: Det här görs för att snabbt stötta ekonomin. Det är ett gott syfte bakom detta, och jag noterar att Socialdemokraterna röstar för.

Jag noterar också att Socialdemokraterna inte har med investeringsstödet i sina budgetförslag. Kanske är det så att även Socialdemokraterna nu ser det som andra såg. Det var dyrt och ineffektivt, och det fanns bättre saker att göra.

Återigen: Om man på riktigt vill se till att få fart på byggandet i Sverige är den enskilt viktigaste åtgärden det som regeringen har gjort. Den har bekämpat inflationen och fått ned räntorna. Alla är överens om att lägre räntor är det som på sikt kommer att göra att byggandet tar fart igen.

När det gäller tillväxten har jag hört flera socialdemokrater dra till med att Sverige ligger lägst i Europa vad gäller tillväxttakten. Det är rätt stökigt just nu. Vi får väl återkomma och se exakt hur siffrorna landar, men åtminstone de seriösa bedömare som jag har sett, både på europeisk nivå och på global nivå, prognostiserar att Sverige kommer att ha en av de högsta tillväxttakterna i Europa under det här året. Exakt hur det kommer att falla ut med den osäkerhet vi nu ser får vi återkomma till. Låt oss summera det när det här året och nästa år är slut. Jag tror att ledamoten kommer att se att det ser betydligt annorlunda ut.

Herr talman! Återigen: Jag började debatten med att säga att regeringen har gjort otroligt mycket. Det har blivit billigare att tanka och billigare med bolånen. Det har blivit betydligt lägre skatter för vanliga löntagare. Vi har sänkt priset på elräkningarna. Är det bra för hushållen, ledamoten?

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag håller med ledamoten Ingela Nylund Watz om att extra ändringsbudgetar ska användas med stor försiktighet. Jag kan drista mig så långt som att det här är i närheten av att vara gränsfall för vad man bryter ut i en extra ändringsbudget. Låt oss vara överens om att det primärt ska användas när det gäller sådant som på riktigt behöver gå snabbt och är stort och samhällshotande.

Herr talman! Å andra sidan är det lite märkligt att Socialdemokraterna framför detta. Jag försökte sätta in det i ett perspektiv av att vi gör rätt mycket under mandatperioden, och vi har gjort rätt mycket tidigare. Det är rätt märkligt när Socialdemokraterna försöker att föra en retorik – som förvisso är fel, herr talman – där man försöker att säga att regeringen gör för lite och att det går för långsamt.

Vi bryter ut ett förslag för att vi snabbt ska få på plats en viktig konjunkturåtgärd, som Socialdemokraterna dessutom kommer att rösta för. När vi lyfter ut det för att kunna tidigarelägga den och snabbt stötta ekonomin kritiserar man det. Det är också lite märkligt, herr talman.

Jag tror att få av oss härinne – om det inte är någon som är synsk, och då hade det varit bra om ni hade berättat det – när vi förberedde budgeten i höstas hade kunnat förutse både hur valet i USA skulle gå och att det den här gången skulle bli handelskrig på riktigt. Hade man förutsett det hade man säkert gjort en del saker något annorlunda. Det korrigerar vi nu för att stötta ekonomin genom vårändringsbudgeten och det vi gör med det vi lyfter ut här. Det ska återigen sättas i sitt sammanhang.

Herr talman! När det gäller byggkrisen vill jag fråga ledamoten Nylund Watz något. Såvitt jag kan bedöma säger alla samma sak. Det som är mest centralt är att få ned räntorna, det vill säga att få ned inflationen så att räntorna sjunker. Då kommer byggandet att starta. Gör ledamoten en annan bedömning än det?