Herr talman! Jag ska försöka att lägga ut orden lite grann; i tider av populism och enkla svar kan man ibland behöva sätta saker i sitt sammanhang. Vi ska i dag hantera en del av det som regeringen och samarbetspartierna gör den här våren. Just den här extra ändringsbudgeten avser att förstärka rotavdraget, och jag kommer tillbaka till frågan.

Socialdemokraterna och den övriga oppositionen kommer i sedvanlig ordning att försöka säga att regeringen ingenting gör eller åtminstone för lite och för sent. Då är det ändå bra att prata om helheten, och det tänker jag göra, herr talman.

Låt mig börja med vad regeringen har gjort under mandatperioden. Vi lovade väljarna innan valet att vi skulle ta tag i de höga bränslepriserna. Jag kan konstatera att när jag tankade bilen i veckan var den tankningen för min dieselbil – 55 liter – 715 kronor billigare än när vi tog över regeringsmakten. Det var 13 kronor per liter. För den som har en bensinbil är det nästan 500 kronor billigare att tanka, nämligen 9 kronor per liter. Detta gör skillnad på riktigt, och vi har levererat på våra vallöften. Vi har sänkt skatten och tagit bort reduktionsplikten.

Elen är en annan fråga som pressar hushållen. När vi tog över regeringsmakten hade den förra regeringen och dess samarbetspartier lagt ned fullt fungerande kärnkraft och orsakat höga och volatila elpriser. Jag bor i Norrland, van vid att el inte kostar någonting. För ett vanligt hus var räkningen i december det året över 10 000 kronor. I södra Sverige var räkningen betydligt högre än så.

Den här regeringen har genomfört över 50 åtgärder för att trimma och pressa elsystemet. Det gjorde att min elräkning nu i december var 2 500 kronor, det vill säga en fjärdedel av priset när vi tog över regeringsmakten. I södra Sverige är det fortfarande högre elpriser, men det har varit ungefär samma sänkning.

Långsiktigt behöver vi mer kärnkraft, och därför tänker vi bygga tillbaka kärnkraft för att få ordning och reda även på det området. Även här har vi under mandatperioden levererat det vi lovade väljarna och säkerställt lägre priser för svenska hushåll.

Om vi pratar löner, herr talman, kan jag konstatera att med de skattesänkningar den här regeringen har gjort har ett vanligt hushåll med en sjuksköterska och en polis 23 000 kronor lägre skatt varje år, det vill säga ungefär 2 000 kronor i månaden. Det innebär en stor skillnad för ekonomiskt hårt pressade hushåll. Om vi räknar de jobbskatteavdrag som Moderaterna i olika konstellationer har varit med och genomfört pratar vi om nästan 100 000 kronor varje år i lägre skatt för en sådan familj. Det gör mycket stor skillnad att Moderaterna tillsammans med andra har sänkt skatten för vanliga människor. Socialdemokraterna har röstat emot alla de här skattesänkningarna.

Inflationen ärvde den här regeringen av den förra socialdemokratiska regeringen. Då var inflationen 10 procent. Den här regeringen har tillsammans med Riksbanken, svensk fackföreningsrörelse och arbetsmarknadens parter gjort mycket. Vi har nu pressat tillbaka inflationen. För en familj med ett bostadslån på 3 miljoner kronor innebär det i dag ungefär 5 000 kronor mindre i räntebetalningar.

Herr talman! Den här regeringen gör väldigt mycket för att säkerställa att svenska hushåll ska ha lägre kostnader. Oppositionen kommer att försöka säga att regeringen inte gör något för svenska hushåll. Jag säger att det är fel, fel, fel.

I början av den här inflationskrisen, som vi ärvde av den socialdemokratiska regeringen, säkerställde våra fyra samarbetspartier att vi inflationssäkrade de människor som har lägst marginaler och som lever på bidrag och ersättningar. Svenska löntagare fick stå tillbaka.

När vi nu, i år, sänker skatten för löntagarna säger oppositionen: Varför gör ni bara saker för de rika, det vill säga sjuksköterskor, poliser och andra människor som jobbar? Varför sänker ni bara skatten för de rika? Återigen: Det är fel, fel, fel.

Det vi gör är att se till att löntagare som fick stå tillbaka i början av inflationskrisen också får lite bättre marginaler nu när inflationen är bekämpad. Jag har inte mött många hushåll i svensk medelklass som tycker att de har gått skadefria under den här tiden.

Herr talman! Den här extra ändringsbudgeten är en del i en helhet för det här året och för den här mandatperioden. Vi har en omvärld som är minst sagt besvärlig. Det är krig i vårt närområde, och det internationella samarbetet och handeln är utsatt för stor stress.

Sverige är ett litet, handelsberoende land i Europas utkant. Vi har blivit rika på att handla med andra länder. När den fria handeln utmanas är det besvärligt för Sverige. Det påverkar oss i mycket stor utsträckning.

Med denna extra ändringsbudget och den vårändringsbudget som vi har lagt fram stimulerar vi ekonomin. Förstärkt rotavdrag, som vi debatterar i dag, är en reform som är mycket väl anpassad och som använts tidigare för att se till att få lite mer fart på ekonomin. Man stöttar upp ekonomin och byggbranschen, som är en bransch som snabbt saktar in när konjunkturen viker.

Vi behöver se till både att rädda jobb och att människor kan sätta igång renoveringar och byggprojekt som de kanske skjutit upp under den tidigare kostnadskrisen. Det är en bra politik som tillsammans med det andra vi gör stärker svenska hushåll och stöttar den svenska ekonomin.

Herr talman! I debatten behöver man ibland sätta sakerna i sina sammanhang, då man hör människor prata om enkla lösningar på komplexa problem. De kan, i stället för att säkerställa att vi får en konkurrenskraftig ekonomi, säga: Låt oss bara införa tullar, så kommer allt att ordna sig. När sådant prövas, när populister får möjlighet att genomföra sådant, visar det sig gång på gång att världen var mer komplex och att det inte fungerar.

Därför har regeringen, samarbetspartierna Tidöpartierna, också lagt fram en historisk forsknings- och innovationsbudget. På lång sikt kan vi nämligen bara bli ett rikare land ifall vi blir bättre. Vi måste alltså bli bättre i den globala konkurrensen. Det är på det sättet svenska företag får sälja sina varor och tjänster till andra länder.

Enkla lösningar kommer säkert att levereras i den här debatten. Då vill jag att ni som lyssnar funderar på om det verkligen är det, att bara omfördela befintligt välstånd, som kommer att göra Sverige rikare. Sverige har en lång tradition av att bli rikare därför att vi har blivit bättre. Därför gör regeringen väldigt mycket för att stärka svensk konkurrenskraft. Det handlar om allt från forskning, innovation och utbildning till ett bättre skattesystem, som stöttar upp så att Sverige kan klara sig i den globala konkurrensen.

Med det sätts också den här extra ändringsbudgeten in i en helhet som är bra för Sverige, som ser till att vi räddar svenska jobb och som ser till att vi långsiktigt stärker svensk konkurrenskraft.

Herr talman! Ledamöter i Sveriges riksdag och eventuella åhörare! Jag vill inledningsvis redogöra för det särskilda yttrande som vi har lämnat i det här ärendet. Jag vill börja med att för protokollets skull göra det väldigt tydligt att vi är kritiska till att regeringen valt att bryta ut förslaget om en höjd subventionsgrad för rot från vårbudgeten och lägga det i en extra ändringsbudget. Det här är någonting som vi diskuterade ganska frekvent under förra mandatperioden, då bland annat utskottets nuvarande ordförande var oerhört kritisk i samband med ett antal extra ändringsbudgetar som den dåvarande regeringen lämnade. Jag vill gärna att utskottets ordförande noterar att man nu agerar på det sätt som han själv var kritisk mot.

Detta är nämligen ett förfarande som ska användas i samband med stora och exceptionella företeelser, som till exempel pandemin eller den ryska invasionen av Ukraina. Det bör inte användas för att tidigarelägga ikraftträdandet av budgetreformer som man glömt bort eller hastigt kommit på att man nog måste göra för att den egna politiken ser väldigt illa ut. Vi tolkar helt enkelt regeringens sätt att hantera den här frågan som ännu en bekräftelse på regeringens bristande förmåga att hantera byggkrisen och den vikande tillväxten.

Med det sagt, herr talman, visar regeringens vårbudget, som nyligen presenterades, med all önskvärd tydlighet att regeringen helt saknar krisinsikt. I det osäkra och spända världsläget, när många är oroliga för ekonomin, för jobbet, för de höga matpriserna och för om man ska ha råd att hämta ut sin medicin, vill regeringen att svenska folket ska ha is i magen – vänta och se vad som händer, som statsministern säger. Man har helt enkelt satt sig på händerna.

En regering kan dock göra vägval som förbättrar och stärker Sveriges läge i en orolig tid. Men när SD-regeringen tillträdde var ett av de första besluten att avskaffa investeringsstödet till bostäder – ett investeringsstöd som gjorde att det byggdes 50 000 hyresrätter och 10 500 studentlägenheter mellan 2017 och 2024. Efter att det stödet togs bort har SD-regeringen i praktiken suttit på läktaren och tittat på när byggsektorn helt kollapsat. Antalet påbörjade bostäder halverades mellan 2022 och 2023. Nu pekar prognoserna dessvärre på att utvecklingen fortsätter med ett mycket lågt byggande. Under förra året gick varje dag i snitt fem byggföretag omkull. Den negativa utvecklingen fortsätter i år. Under januari till mars i år har nästan 600 företag i byggsektorn gått i konkurs. Det samlade resultatet av SD-regeringens tid vid makten är nästan 5 000 konkursade byggföretag, herr talman.

Krisen i byggsektorn syns naturligtvis också i arbetslöshetsstatistiken. Bland de 500 000 arbetslösa som vi har i Sverige i dag finns 10 procent av alla Sveriges byggnadsarbetare, ungefär 20 000. De har fått gå när firman gått i konkurs. Regeringens passivitet inför läget i byggsektorn är tillväxthämmande och riskerar, vilket kanske är det allra mest allvarliga, att skada byggbranschen allvarligt på längre sikt.

Vi socialdemokrater har, till skillnad från SD-regeringen, kommit med många förslag för att vända den negativa utvecklingen i byggbranschen. Vi har ett omfattande bygg- och renoveringspaket riktat mot både hyres- och bostadsrätter. Vi har satsningar för de nya industriorterna och för studentorter med kreditgarantier, byggstimulanser och energieffektiviserande åtgärder inom rotavdragssystemet. Vi har ytterligare insatser för att se till att fler lärlingar kommer in på byggmarknaden, så att vi säkrar byggindustrins framtid. Förutom en viss sysselsättningseffekt, som vi ser med rotavdraget, skulle vi genom vårt system för rotavdrag också kunna skapa en välbehövlig klimatanpassning av många bostäder.

Herr talman! Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 omfattar sammantaget mer än 8 miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet med åtgärder som träffar breda grupper i samhället i såväl hyresrätt som ägt boende och i olika skeden av livet samtidigt som de både bidrar till klimatet och främjar tillväxten. Det är helt enkelt offensiva åtgärder som hade varit välbehövliga för att stimulera svensk ekonomi och tillväxt. Det är särskilt angeläget mot bakgrund av det oroliga omvärldsläget och den amerikanska administrationens hotfulla och aggressiva tullpolitik och mot bakgrund av att det ekonomiska läget i Sverige nu försämras, arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen biter sig fast och regeringen nu tvingas skriva ned tillväxtprognoserna.

Herr talman! Vi tvingas alltså konstatera att SD-regeringen helt saknar förmåga och/eller vilja – vad vet vi – att vända krisen i byggsektorn på riktigt. Det ska sägas att det förslag som vi nu behandlar har mottagits med varierande omdömen. Dessa kan sammanfattas med att det kanske kommer att kunna ge något mer sysselsättning men inte kommer att lösa krisen i byggsektorn, som är det grundläggande problemet. Det är dock den enda åtgärd som regeringen har mäktat med för att lösa byggkrisen, då man inte velat ta ett helhetsgrepp om den rådande situationen. Det är skälet till att vi socialdemokrater trots vår omfattande kritik mot regeringens hela politik för byggsektorn sammantaget ändå gör bedömningen att det här lilla steget är bättre än att inte göra något alls. Därför är vi beredda att yrka bifall till detta förslag, trots vår omfattande kritik mot regeringens bristande förmåga att lösa krisen i byggsektorn.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Riedl för att han ändå erkänner att det är på gränsen till en rimlig hantering i en sammanhållen budgetprocess. Det här sättet att hantera enskilda förslag försvårar för oppositionen att se helheten i det som är regeringens politik. Men det är bra att ledamoten ändå erkänner det.

Jag menar inte att regeringen skulle ha kunnat förutse vad den amerikanska administrationen skulle hitta på. Men det är inte så att den svenska regeringen har haft bristande möjligheter att åtgärda krisen i byggsektorn. Det är 5 000 företag i byggsektorn som har gått i konkurs hittills under SD-regeringens tid vid makten.

Det första man gjorde var att avskaffa investeringsstödet för bostäder, som såg till att upprätthålla byggandet i branschen, gav billigare hyresrätter och skapade 50 000 nya bostäder och 10 500 nya studentbostäder. Det var bland det första man gjorde när man tillträdde som regering.

Om man inte hade gjort det utan i stället hade velat föra en offensiv byggpolitik för att se till att den för tillväxten i Sverige så viktiga byggbranschen ändå skulle fungera skulle läget ha varit lite annorlunda i dag. Vi kanske hade haft ett något bättre konjunkturläge och ett något bättre läge för Sveriges placering i tillväxtligan i Europa, som nu är i botten.

Att regeringen har haft otur för att det kom en amerikansk administration som skapade tullar och gjorde livet besvärligt gör inte att regeringen kan hållas oansvarig för den politik man för. Det är regeringen som har satt byggsektorn i klistret, och ingen annan än regeringen.

Herr talman! Tack för ytterligare synpunkter från ledamoten Riedl!

Regeringen har gjort väldigt mycket. Vi har ett läge i Sverige där vi har ensamstående småbarnsföräldrar som inte har råd att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. De har inte råd att låta barnen delta i någon fritidsaktivitet. De har inte råd att göra det som vi kanske tycker är normalt att en familj gör.

Regeringen avskaffar nu den 1 juli det extra tillägget i bostadsbidraget. Det gör att just de som har det allra värst, allra trängst ekonomiskt, nu kommer att få upp till 2 000 kronor mindre i månaden att röra sig med. Den här regeringen gör sannerligen mycket. Men det drabbar dem som har det allra svårast mest, och det gynnar dem som har det ganska bra ställt, som vi själva – ledamoten och jag.

Som jag sa i mitt tidigare inlägg kunde regeringen inte förutse exakt vad Trump skulle göra när han tillträdde. Det kunde nog inte någon göra, men man kunde kanske ana. Regeringen borde ha kunnat titta på Trumps förra mandatperiod och funderat över om det fanns någonting i det han sa som kanske skulle bidra till att vi får en aggressiv politik från en ny administration? Ja, det gjorde det. Det fanns tydliga tecken, även om han inte gick lika hårt fram då som han har valt att göra nu.

Ledamoten får faktiskt ursäkta, men jag tycker inte att det duger att som företrädare för regeringen hävda att det blir så här därför att man har otur med en amerikansk administration. Det är ert eget ansvar då ni har gjort att byggsektorn i Sverige går på knäna. 5 000 byggföretag har hittills gått i konkurs under SD-regeringen, och 10 procent av Sveriges alla byggnadsarbetare går nu arbetslösa. Vi riskerar att få en situation där byggsektorns framtid äventyras därför att man riskerar att tappa så mycket kompetens. Det är regeringens ansvar.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Eskilandersson!

Jag kan garantera ledamoten Eskilandersson att när vi byter regering i samband med nästa val kommer det att komma ett program för bostadsbyggande och stöd till bostadssektorn. Där kommer det också att redovisas hur vi, i konjunktursyfte, vill använda rot för att energieffektivisera. Med förlov sagt får han nog vänta tills den nya regeringens regleringsbrev i de här ärendena kommer innan han kan få definitivt svar.

Nu debatterar vi regeringens förslag till höjt rotavdrag, och vi tänker rösta ja till det. Men det finns något som bekymrar mig när ledamoten börjar prata om detaljer i ett framtida rotavdrag med högre klimat- och energiprofil än det som regeringen nu har presenterat. Det är att ledamoten helt glömmer bort att det här är en liten, liten åtgärd i fråga om det stora, stora problemet med en kraschad byggsektor.

Jag ska med spänning lyssna på vad ledamoten kommer att säga i sitt anförande. För vi har nu en situation på svensk arbetsmarknad där 10 procent av de svenska byggnadsarbetarna är arbetslösa. Vi riskerar allvarliga konsekvenser på sikt för byggbranschen – när 5 000 företag har kursat och nästan 20 000 byggnadsarbetare är arbetslösa. Det finns inga lärlingsplatser ute på byggena – lärlingsplatser som gör att vi kan upprätthålla kompetensen i byggbranschen.

Det finns många frågor som rör byggsektorn som borde bekymra den här regeringen väldigt mycket. Men Sverigedemokraterna orkar inte ens ta i de här frågorna. De är ute och pratar i byggbodarna om invandring. Men när det handlar om de arbetslösas situation i byggbranschen gör Sverigedemokraterna och regeringen ingenting. Ni har gjort så att svensk byggbransch har kraschat.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det skulle ha varit jättespännande att sitta med på något litet hörn eller vara en fluga på väggen när Sverigedemokraterna och regeringen klev in i Rosenbad och började budgetförhandla efter förra valet.

Det är 10 procents inflation, och byggandet håller på att sjunka. Vad gör vi då? Jo, vi tar bort investeringsstödet.

När branschen kanske som mest behövde ett stöd valde regeringen att dra slutsatsen: Nej, det är då vi ska sluta stimulera byggbranschen.

Jag vet inte om det var en klok slutsats. I vilket fall som helst ser vi resultatet nu.

Man har inte presenterat några andra förslag. Om man inte tyckte om investeringsstödet kunde man väl ha presenterat något annat förslag som skulle fått fart på byggbranschen, men inte ens det har man gjort. Sverigedemokraterna är svaret skyldiga till alla de nästan 20 000 byggnadsarbetare som nu tvingas bort från sina jobb och de 5 000 byggföretagare som har tvingats gå i konkurs. Varför har man inte haft någon politik för att hålla igång byggbranschen när alla vet att just byggbranschen är central för att upprätthålla tillväxt i ett land, särskilt i ett land som Sverige?

Jag tror nog att Sverigedemokraterna får gå hem och fundera lite på ifall det håller fram till nästa val att vara svaret skyldig när det gäller varför man har kraschat byggbranschen under den här mandatperioden.

Herr talman! Ärligt talat tror jag inte att de sverigedemokratiska väljare som har känningar i byggindustrin eller som drabbas av Sverigedemokraternas politik på bostadsbyggnadsområdet är särskilt imponerade eller känner att de vill hoppa högt av lycka.

(Applåder)

Herr talman! Nu städar vi upp efter åtta år av skadlig bostadspolitik. Höjt rotavdrag är ännu en välkommen förändring på byggmarknaden, om än tillfällig.

Under åtta års tid var den vanligaste nyheten inom bostadspolitiken att man hade bytt bostadsminister. Det enda verktyg man då hade i verktygslådan var höga subventioner av lägenheter som enligt Riksrevisionen oftast skulle ha byggts ändå. Det gavs också subventioner till lägenheter som aldrig borde ha byggts. Enligt marknaden var det tur att subventionerna upphörde när de gjorde det, för annars hade vi haft ännu fler tomma lägenheter i dag. De här subventionerna togs för övrigt inte bort av den nytillträdda Tidöregeringen, utan de försvann när den tidigare, socialdemokratiska regeringen misslyckades med att få stöd för sin budget.

Att fortsätta att pumpa in skattepengar i subventioner för att bygga lägenheter på orter där det i dag råder ett överskott på lägenheter är knappast en bra bostadspolitik. Det vi och regeringen nu gör är däremot det som faktiskt behövs. Vi förenklar regler, vi förkortar tiden för byggprocessen, vi ser till att det finns tillgänglig mark att bygga på och vi underlättar också för alla som har ett boende och vill hålla det i bra skick.

I detta sammanhang är rotavdraget bara en mycket liten del som underlättar för alla som vill hålla sin befintliga bostad i skick. Det är dock väl så viktigt att dagens bostadsbestånd underhålls och utvecklas för att fungera även i framtiden.

Man ska dock komma ihåg att rotavdrag inte i första hand är en bostadspolitisk åtgärd. Det är helt rätt att säga att rotavdraget inte leder till särskilt många nya bostäder, och det är inte heller syftet. För nya bostäder finns annan politik, som Sverigehuset, stöd för småhustomter och kortade byggtider.

Rotavdraget har kommit och gått sedan det infördes första gången 1993. Huvudsyftet, då liksom nu, med skattereduktionen var att öka resursutnyttjandet inom byggsektorn och temporärt främja sysselsättningen i ett lågkonjunktursläge i svensk ekonomi. Det har genom åren funnits olika begränsningar, men huvudsyftet har varit detsamma: att främja sysselsättningen i byggsektorn och motverka att byggarbetare som friställs tillfälligt lockas till svartjobb.

Branschen välkomnar en höjd procentsats och hyllar förändringen, då den redan syns i företagens orderböcker. Det är i alla fall den bild jag får när jag pratar med småföretagare inom byggbranschen. Den höjda procentuella gränsen i rotavdraget gör skillnad på riktigt. Extra positivt anser man det vara att man inte får det vanliga avbräcket innan en ny regel införs eller en ny reform börjar gälla. I stället kan man redan nu börja boka in jobben och även påbörja dem.

Den oro som finns kring det nya, förhöjda rotavdraget är kopplad till vad som händer när det löper ut. Kommer det då att bli en dipp? Den oron har jag full förståelse för, samtidigt som en tillfällig höjning är bättre än en permanent, i alla fall om man vill stödja branschen just nu och genom en svår situation.

Jag tycker att det är bra om stöd skapar minimal byråkrati och är enkla för människor att förstå. Rot är enkelt för den enskilde att förstå, och hanteringen är enkel. Grönt rot, som flera partier förespråkar, är däremot en byråkratisk mardröm med högst oklara gränsdragningar. Med tanke på att Socialdemokraternas egna företrädare inte verkar veta var gränsen för vad som avdragsgillt går kan man fråga sig hur vanliga människor ska veta vad som är avdragsgrundande.

Socialdemokraterna lyfter ofta fram den ekonomiskt utsatta människan. Därför är det förståeligt att de ansluter till regeringens rotavdrag i dag. Regeringens rot ger stöd till den som vill göra energieffektiviseringar och tilläggsisolera huset. Men den som är ekonomiskt utsatt har knappast lyxen att kunna fundera över vilka energieffektiviseringar som kan vara aktuella. En ensamstående heltidsarbetande tvåbarnsmamma från Skånes Fagerhult, som har ett tak som läcker och en grund med fuktgenomslag, har helt andra problem och är föga hjälpt av avdrag för solceller eller dyra tekniska lösningar. Mamman från Skånes Fagerhult har däremot stor nytta av rotavdraget när taket ska tätas och grunden fuktsäkras.

Mamman i Skånes Fagerhult är knappast ensam. Antalet personer som har låg eller mycket låg inkomst och som bor i villa eller bostadsrätt är totalt cirka 540 000 personer i Sverige. Av dessa är cirka 100 000 barn. Det är alltså många människor i vårt land som äger sitt boende men har begränsade ekonomiska resurser som kan välkomna ett höjt rotavdrag.

Fru ålderspresident! Människor som behöver ekonomiska förutsättningar för att vidta grundläggande åtgärder för att huset inte ska falla samman behöver inte krångliga, byråkratiska och godtyckliga avdrag för väldigt specifika åtgärder som inte ens partiernas högsta företrädare kan redogöra för regelverken kring. Vi städar upp och förbättrar i det samhälle som alltför länge har fått förfalla. Jag vill med det yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru ålderspresident! Till att börja med är det en sanning med viss modifikation om man påstår att det skulle vara en helt kraschad byggbransch. Det byggs fortfarande i Sverige, och det byggs fortfarande en hel del när det gäller anläggning. Vi har satsat mycket på att förbättra för tåg och lagt mer pengar på att förbättra infrastruktur. Det är till och med så att det inte ens hjälper om vi tillskjuter mer pengar nu, därför att man helt enkelt inte skulle klara av att hantera mer utbyggnad.

Byggbranschen går visserligen dåligt, men många människor har sökt sig över till anläggningssidan, vilket är bra. Det gör ju att man begränsar skadorna. Samtidigt ska vi komma ihåg att situationen uppstod på grund av att vi hade över 10 procents inflation. Att bekämpa inflationen var absolut viktigast. Ett skäl var också att man drev upp dieselpriset till över 28 kronor litern. Som alla vet behöver man grävmaskiner när man börjar bygga hus. De går överlag på diesel. Det är väldigt svårt att på kort tid ställa om hela den branschen till att inte gå på diesel.

Två minuter är också väldigt kort tid för att redogöra för allt vi gör. Men vi gör betydligt mer än den tidigare regeringen gjorde när vi ser till att det finns mer mark, till exempel med de nya strandskyddsreglerna, som Tidöpartierna är överens om att gå fram med. Vi vill dessutom tillsätta en utredning för att gå ännu längre när det gäller att tillgängliggöra mer mark. Jag får återkomma i nästa replik.

Fru ålderspresident! Det behövs en lång rad förändringar. Det finns inte en sak som löser allting. Man kan alltid säga att subventioner skulle lösa allting, men problemet med subventionerna var att vi nu står med enormt många lägenheter som egentligen inte behövdes. De står tomma. Det finns hundratals lägenheter bara i Södertälje. Det finns lägenheter i varenda småort runt omkring där jag bor, i Helsingborg, Hässleholm och så vidare. Man kan räkna upp i stort sett alla halvstora städer i Sverige och hitta orter som har överskott på lägenheter.

Subventionerna gjorde att man byggde lägenheter i sämre lägen, där det egentligen inte fanns någon efterfrågan. De lägenheter som man byggde i bättre lägen fanns det redan en efterfrågan på.

Det som behövs är mark och pengar. Det får heller inte ta för lång tid. Det är detta som behövs för att man ska få igång byggandet, och det är precis dessa tre saker vi arbetar med. Vi arbetar med att få fram mer mark att bygga på, att människor ska få lättare att låna pengar och att det ska gå snabbare. Det ska inte ta sju år innan man kan sätta ned spaden i marken och påbörja ett byggprojekt. Dessa åtgärder kommer att leda till att byggbranschen går bättre.

Vi måste komma ihåg att byggbranschen redan har börjat visa positiva siffror jämfört med när det var som sämst, det vill säga ett år tillbaka i tiden. Att det var så berodde på att vi hade en extrem inflation, och den måste först bekämpas. Ingen köper ett hus när man inte vet vad räntan kommer att ligga på.

Om inte den regering vi har i dag hade tagit ett så stort ansvar för att trycka ned inflationen är det inte säkert att det hade vänt så snabbt som det ändå ser ut att göra. Byggsiffrorna går faktiskt uppåt i dag. Det kan man kontrollera gentemot de fakta som presenterats.