Edward Riedl

Herr talman! Trots att Arbetsförmedlingen konstaterar att arbetslösheten är lägre, att vi har fler skattebetalare och att vi har högre skatteintäkter försöker Socialdemokraterna hävda någonting helt annat.

Låt oss för en stund låtsas att Socialdemokraterna skulle ha rätt, att deras talepunkter skulle stämma. På vilket sätt blir det fler jobb i svensk ekonomi om Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet får göra det dyrare att anställa? Om de får lägga ytterligare bördor på svenska företag, på vilket sätt skulle det leda till att det blir fler jobb?

Gå inte på Socialdemokraternas bluff! De har fel om arbetslösheten, och de har fel om hur man skapar fler jobb. Det blir inte fler jobb om man gör det dyrare att anställa.

När det gäller skatteslöseriet – låt mig komma tillbaka till det – kan jag konstatera att när Socialdemokraterna själva får bestämma anställer man i vården hellre byråkrater än vårdpersonal. Här i riksdagen vill man hellre höja skatten för sjuksköterskor och annan vårdpersonal än sänka den, som vi moderater vill.

Vi har genomfört tio jobbskatteavdrag under 2000-talet med moderatledda regeringar, vissa gånger också med stöd av oppositionen. Varenda gång har Socialdemokraterna röstat nej till lägre skatt för svensk vårdpersonal.

När kriminella stjäl från välfärden – då var det första Socialdemokraterna gjorde när de fick möjligheten att lägga fram en budget förra mandatperioden att just skära ned på polisen. Så trycker man inte tillbaka gängen. Så tar man inte tag i den kriminella ekonomin.

Jag hinner inte räkna upp alla exempel, men låt mig återigen konstatera: Vill man ha ordning och reda i stället för skatteslöseri är Moderaterna ett mycket bättre val än Socialdemokraterna, för vi visar gång på gång att vi kan detta.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att frågan om skatteslöseri är viktig – jag kommer tillbaka till den. Men det märks att vi är inne i en valrörelse; det haglar påståenden. En hel del av dem är helt enkelt inte korrekta. Jag tänkte prata lite om de kostsamma skattesänkningar som Socialdemokraterna här inne förfasar sig över, lite om statsskulden och kanske en del om arbetslösheten.

Om vi börjar med de kostsamma skattesänkningar som Socialdemokraterna förfasar sig över handlar det alltså om att vi, den moderatledda regeringen, har sänkt skatten för löntagare och pensionärer. Vi har apropå strukturreformer sänkt skatten på sparande, vilket kommer att bygga Sverige starkt för framtiden. Vi har sänkt skatten på bensin och diesel, vilket underlättar för otroligt många människor i vårt avlånga land. Vi har också sänkt skatten på el, vilket är viktigt. Vi har sänkt skatten på mat. Allt detta har gjort att människor har fått det lite bättre. Det är det Socialdemokraterna förfasar sig över.

Herr talman! Låt mig komma tillbaka till statsskulden, för där kommer det en hel del felaktigheter från Socialdemokraterna. Statsskulden är i dag lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Det är fakta; det är så det ligger till. Trots det försöker man påstå motsatsen och skriva om historien.

Sverige har högre tillväxt än de flesta andra länder i Europa. Vi har gått från bottenligan när Socialdemokraterna styrde till att återigen tillhöra toppskiktet. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen är lägre. Det går säkert att hitta enskilda siffror som gör att man kan påstå något annat, men detta är vad Arbetsförmedlingen säger. Det innebär att vi har 110 000 fler skattebetalare i Sverige – högre skatteintäkter.

Den som tycker om fakta kan gå in och titta på hur mycket skatteintäkterna har vuxit under den här regeringen. Från 2 300 miljarder i den sista socialdemokratiska budgeten har skatteintäkterna nu vuxit till 2 800 miljarder. Det blir 500 miljarder mer varje år att satsa på Sverige för att utveckla Sverige – att satsa på polis och rättsväsen, på att bygga ut försvaret och på fler händer i välfärden. Det är bra saker för Sverige.

Vi har också kunnat använda de här pengarna till att sänka skatterna och underlätta för människor. Tillväxten är alltså nyckeln för att människor ska få det bättre.

Låt mig stanna vid statsskulden. Jag har haft förmånen att sitta i förhandlingar för Moderaterna om försvarsöverenskommelsen och det ekonomiska ramverket. Vi har pratat om Ukraina tillsammans, och jag är glad att vi i bred samstämmighet har kunnat landa i dessa frågor. Men i varje förhandling har de rödgröna partierna, enskilt eller tillsammans, velat låna mer pengar – mer pengar till försvaret och mer pengar vad gäller det ekonomiska ramverket. Man har velat låna mer pengar till Ukraina. Hade de rödgröna partierna fått som de ville hade statsskulden faktiskt varit högre än när Socialdemokraterna själva styrde. Men nu är det inte så, tack och lov!

Herr talman! Skatteslöseri är många saker. Jag kommer att återkomma till det lite mer i mitt andra inlägg. Men låt mig konstatera att det handlar om allt från medvetet fusk – att kriminella stjäl från våra gemensamma välfärdssystem – till att man använder pengarna fel. Jag kommer att komma tillbaka till detta, för Socialdemokraterna har ett mycket dåligt track record medan den här regeringen har kommit en bra bit på vägen när det gäller detta. Men jag får ta det i mitt andra inlägg.

Fru talman! Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag i detta omfattande betänkande som rör både åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern och stöd till Ukraina. Jag återkommer till detaljerna.

Regeringen har tagit fram en extra ändringsbudget för att primärt skydda svenska hushåll från effekterna av det som nu sker i Mellanöstern. Sverige har en enorm styrka i sina statsfinanser. Den svenska statsskulden var låg när den här regeringen tog över, men den är nu ännu lägre. Den är lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Detta är bra för Sverige. Det ger oss möjligheter att skydda svenska hushålls plånböcker.

De fyra stora delarna i den extra ändringsbudgeten handlar för det första om att sänka diesel- och bensinpriset med ytterligare 3 kronor per liter. Detta kommer att göra stor skillnad för alla som är beroende av bilen.

För det andra gör vi en riktad satsning på den svenska kollektivtrafiken i hela landet. Vi halverar månadskortskostnaden för alla som pendlar till och från jobbet eller annars är i behov av månadskort. Detta är en viktig åtgärd som täcker hela landet.

För det tredje har vi ett riktat stöd till det svenska inrikesflyget. Med det som nu sker i Mellanöstern är det än viktigare att vi har fungerande inrikesflyg i hela vårt land.

För det fjärde har vi också ett riktat stöd till det svenska jordbruket så att vi kan garantera svensk mat på tallriken även när insatsvarorna har blivit rejält mycket dyrare för svenskt jordbruk.

Fru talman! Det är nu mindre än 90 dagar kvar till valet. Då avgör ni, svenska folket, vilken väg vi ska fortsätta. Vi moderater och våra samarbetspartier har sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på el. Vi har sänkt skatten på det allra mesta som har påverkat de svenska hushållens kostnader.

Den höga inflation som den tidigare regeringen lämnade över till den här regeringen och dess samarbetsparti att lösa urholkade svenska hushålls plånböcker. Därför har dessa skattesänkningar varit otroligt viktiga för svenska hushåll.

Jag är orolig, fru talman, för vad som händer om Sverige skulle byta riktning i höstens val. Om de vänsterpartierna, de rödgröna partierna, vinner valet innebär det att det kommer att sitta vänsterpartister och miljöpartister i den regeringen. Det kan man såklart tycka är bra om man tillhör vänstersidan, men det innebär också en extrem vänstersväng i svensk politik med rejält höjda skatter.

Jag tror inte, fru talman, att svenska folket längtar efter högre skatter och mindre pengar i plånboken. Tvärtom tror jag att man tyckt att det varit bra att man fått de här lättnaderna, som vi nu också säkerställer i den extra ändringsbudgeten. Jag tror inte att väljarna längtar efter 10 kronor litern dyrare bensin och diesel. Jag tror inte att väljarna längtar efter en bolåneskatt eller en fastighetsskatt. Jag tror inte att väljarna längtar efter höjd skatt på lön och pension, fru talman.

Det här valet är viktigt.

Vi har också i den extra ändringsbudgeten ett stöd till Ukraina. Vi ger i dag regeringen möjlighet att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen av den äldre modellen, så att man snabbt kan börja bygga upp det ukrainska luftförsvaret med Jas 39 Gripen som ryggrad. Beslutet innebär också att Ukraina kommer att köpa plan. För de EU-pengar som har tillgängliggjorts för Ukraina att handla upp egen försvarsmateriel för kommer man nu också att upphandla Jas 39 Gripen av den senaste modellen, 39 Gripen E.

Detta innebär att Ukraina får mycket bättre luftförsvarsförmåga. Det innebär också att det skapas mängder av arbetstillfällen även i Sverige. Av vår vilja att hjälpa Ukraina blir det också bra i Sverige.

Fru talman! Låt oss stanna upp en stund. Det här är sista debatten för finansutskottet den här mandatperioden. Jag vill rikta ett stort tack till alla kollegor i finansutskottet; till alla åtta partier som utgör finansutskottet. Vi har ingått många breda överenskommelser där vi har samlats om ett ekonomiskt ramverk och stöd till Ukraina, vilket hela kammaren står bakom. Vi har också ingått en försvarsuppgörelse som alla partier står bakom.

Vi har också, fru talman, tyckt olika i en mängd olika frågor. Själva kärnan i demokratin är att ni väljare får bestämma vilken riktning ni vill att Sverige ska fortsätta ta. Allt det har vi gjort vid gott mod och med goda samarbeten där det har behövts. Vi har skiljt på sak och person, och jag tycker att vi har gjort det på ett bra sätt.

Jag vill önska alla en riktigt fin midsommar. Precis som en talare sa i den föregående debatten ses vi i Almedalen och får därefter kanske lite mer ledighet innan det är dags att mötas i valrörelsen. Sedan får väljarna avgöra hur de vill att Sverige ska fortsätta att styras.

Lagom mycket lycka till i valrörelsen, allihop! Det har varit roligt att jobba tillsammans i finansutskottet. Ett stort tack till vårt kansli, som har bistått oss i allt det vi har behövt göra. Finansutskottets kansli har alltid levererat till alla partier i finansutskottet, och det är vi mycket nöjda med. Stort tack till er!

Stort tack till talmännen och kammarkansliet för att ni ser till att debatterna sker på ett så ordnat och gott sätt som det bara går. Stort tack!

Glad sommar!

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med att säga till den som lyssnar att även om ledamoten från Miljöpartiet inte uppfattade att hon fick ett riktigt svar så fick hon faktiskt det. Det var bara att hon inte höll med. Vi håller alltså inte med varandra om den riktning som Sverige behöver ta.

Jag försökte beskriva att inte tror att vi ska plåga medborgarna för att få dem att ställa om. Jag tror snarare på positiva incitament, det vill säga att se till att det miljövänliga och klimatsmarta också blir ekonomiskt rätt och rimligt. Då tror jag att man kan göra en rimlig klimatomställning. Jag tror också att det var detta medborgarna sa för fyra år sedan. De sa att de inte ville ha mer pålagor. De ville i stället att klimatomställningen och det miljövänliga ska ske på andra och bättre villkor.

Jag gav alltså svar. Vi håller helt enkelt inte med varandra. I höst får väljarna avgöra om de vill ha högre bränslepriser, mer pålagor och mer byråkrati på svensk landsbygd och svenska bönder eller om de vill ha mindre av sådant. Det är upp till väljarna att avgöra.

Den andra frågan kan jag tyvärr inte ge ledamoten svar på här och nu, men jag ska ge henne det efteråt. Mina kunskaper om förhandlingen sträcker sig inte så långt att jag vet exakt hur det blev med fiskeridelen. Men hon ska förstås få ett svar.

Fru talman! Här tror jag att den stora skillnaden i svensk politik blir ganska tydlig för den som lyssnar på debatten.

Jag och Moderaterna tror inte att lösningen när det gäller klimatomställningen är att plåga svenska bönder, att plåga alla som varje dag är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet eller att plåga svensk transportnäring och svensk industri som är beroende av transporter. Vi tror inte att det är lösningen. Vi tror att man kan åstadkomma en klimatomställning med positiva incitament genom forskning, innovation och utveckling – inte genom att plåga våra medborgare. Här dyker den stora skillnaden upp mellan den svenska högern och den svenska vänstern.

Därför beklagar jag verkligen – Centerpartiet har ju traditionellt varit ett landsbygdsvänligt parti – att man nu vill genomföra den politiken med partier som tror att lösningen är pålagor, så att folk inte orkar bära den nuvarande lösningen. Jag tror tvärtom att en bra klimatomställning görs när det förnybara och klimatsmarta också är ekonomiskt rimligt.

Fru talman! Jag kan väl säga så här: Om Centerpartiet kom tillbaka till den borgerliga familjen, en fråga där jag tror att vi delar uppfattning, tror jag att det skulle gå både enklare och snabbare att göra den typen av reformer – framför allt att skifta ut delar av Sveaskog så att vi får fler markägare, många små markägare. Det vore bra för Sverige och den svenska skogen, och det vore nog bra för att få fler att förstå värdet av den skog som vi har i det här landet. Det vore välkommet. Jag välkomnar alltså de gamla centerpartisterna att komma med och engagera sig i detta, för jag tror att det vore bra.

Sedan glömde jag bort den andra frågan.

(HELENA LINDAHL (C): Ja, det höll jag nästan på att göra själv; jag var så inne i det ledamoten sa. Frågan var om ledamoten håller med Centerpartiet när det gäller ambitionen i fråga om omställningen.)

Nej, där tror jag inte att vi helt och hållet kommer att dela uppfattning. Vi behöver göra en omställning, men vi ska göra den på ett klokt och ekonomiskt rimligt sätt.

Fru talman! Först och främst: Som jag sa delar vi såklart engagemanget både för landsbygden och för Norrland – och för de svenska bönderna. Därför beklagar jag att Helena Lindahl, som är en av de sista centerpartisterna med den inriktningen, nu lämnar riksdagen och inte ställer upp för omval. Det är dåligt för Sverige, för svenska bönder och för Norrland, så det är jag ledsen för.

Äganderätten är en av de viktigaste frågorna för mig och mitt parti Moderaterna. När det gäller Sveaskog ser jag gärna framför mig att vi skiftar ut statlig skog. Om jag får bestämma vill jag allra helst att vi gör det i små portioner så att vi får fler markägare i Sverige och fler människor, både ute på landsbygden och inne i städer, får möjlighet att köpa sig en plätt ute i skogen för jakt eller rekreation men också såklart för att kunna förvalta skogen. Vi vet att det skapas naturvärden och bra saker för framtiden när människor förvaltar sin egen skog. Jag ser alltså absolut framför mig att vi i framtiden kan skifta ut delar av Sveaskog.

Fru talman! Låt mig börja med att påpeka att Åsa Westlunds konstaterande såklart är felaktigt. Precis som jag beskrev har ingen regering någonsin sänkt dieselpriserna så mycket som den här regeringen – för svenska bönder, svensk transportnäring och svenska bilister. Jag tror att få går på försök till bluff för att få det att verka vara på något annat sätt.

Åsa Westlunds eget regeringsunderlag röstar gång på gång nej till varenda sänkning av bensin- och dieselpriser och av reduktionsplikten, vilket har gjort det rejält mycket billigare. Detta är bra för svenska bilister, svenska bönder och svensk transportnäring. Det kommer inte att gå att få någon där ute, utanför den här salen, att tro vare sig att Socialdemokraterna bryr sig om att få ned priserna eller att det finns partier som på riktigt skulle vilja göra det tillsammans med Socialdemokraterna. De har gång på gång visat att de inte vill det.

När det gäller svensk köttproduktion får jag återkomma.

Fru talman! Jag tror att den som lyssnar på debatten förstår vad detta är. De fyra samarbetspartier som nu utgör regering och regeringsunderlag har sett till att de högsta dieselpriserna i världen har blivit de lägsta i Västeuropa. De högsta dieselpriserna rådde under socialdemokratiskt styre.

Jag tror att det är få bönder som tycker att den här regeringen har gjort för lite för att se till att dieseln inte ska bli för dyr. Vi har sänkt världens högsta dieselpriser. Vi har i praktiken skattebefriat det svenska lantbrukets diesel. Vi har gjort så mycket för att sänka kostnaderna.

Delar av Åsa Westlunds regeringsunderlag har, fru talman, röstat emot varenda sänkning av priset på diesel. De har röstat emot varenda sänkning av lantbrukets kostnader för dieseln. Så det där håller inte – jag är ledsen.

Vi kommer att se till att det blir billigt för svenska bilister, det svenska lantbruket och transportnäringen. Vi behöver såklart långsiktigt ställa om, men dessa saker står inte emot varandra.

Fru talman! När jag lyssnar på debatten inser jag att jag provoceras av samma saker som för 16 år sedan när jag kom in i kammaren efter att västerbottningarna hade valt att jag skulle få representera dem i riksdagen. Det gäller framför allt en specifik sak, nämligen vänsterpartier som vill lägga nya pålagor och skatter på svenska bönder.

När man väl har gjort det och har försvårat och fördyrat den svenska matproduktionen säger man nej till maten när man sitter och styr ute i kommuner och regioner. När det ska upphandlas mat till skolor, sjukhus och äldreboenden väljer man bort den svenska maten som man själv har varit med och fördyrat.

Det där, fru talman, har jag aldrig förstått. Varför man gör man det här till en black om foten för det svenska lantbruket och svenska bönder? Sedan vill man inte handla maten, som är mer klimatsmart och producerad på ett sätt som gör att den innehåller färre farliga ämnen för människor. Detta vill man inte upphandla, och det kan jag inte förstå.

Jag vill framföra ett stort tack till Sveriges alla bönder som håller våra landskap öppna och som kämpar. Vi som är uppvuxna på landet vet hur hårt man arbetar i det svenska lantbruket. Man jobbar alla dagar i veckan, eftersom djuren måste tas om hand oavsett om det är lördag eller söndag eller om det spelas fotboll på tv:n, något många av oss kommer att titta på framöver. Stort tack till alla bönder som sliter och sätter mat på bordet!

Vi från politiken ska göra vår del. Vi ska se till att ni får bra förutsättningar. Det har vi jobbat med under fyra år i det samarbete som vi har. Vi försöker minska regelkrånglet och se till att det blir mindre byråkrati, lägre skatter och bättre förutsättningar.

Vi behöver såklart göra mer, inte minst om vi ska klara den svenska beredskapen. Pandemin visade oss någonting, nämligen att när det blir kris måste vi ha egen matproduktion. Man kan inte lita på att leveranserna alltid kommer.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att rikta mitt tack till Helena Lindahl personligen och inte till Centerpartiet. Jag vill tacka dig för alla dina år i Sveriges riksdag och för allt du har gjort för svenskt lantbruk, för landsbygden och för Norrland, som jag vet att våra hjärtan klappar allra mest för. Stort tack för allt det!

Jag är dock jätteledsen för Centerpartiets vänstersväng. Man vill nu samarbeta med tre vänsterpartier i stället för med de borgerliga. Detta beklagar jag verkligen. Det gör också dagens debatt lite svår, fru talman, för jag kommer att hålla med Helena Lindahl om väldigt mycket av det hon säger. Problemet är bara att det inte längre är Centerpartiets politik. Centerpartiets politik är nu att samarbeta med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Då blir det mer byråkrati, mer regelkrångel och högre skatter. Det kommer inte att vara bra för det svenska lantbruket, fru talman.

Det här ska sättas i relation till partier som vill gå åt andra hållet – borgerliga partier som i stället vill underlätta för det svenska lantbruket. Vi moderater kommer att jobba allt vi kan för att svenskt lantbruk ska ha bra konkurrensvillkor. Vi ska se till att det blir färre regler, mindre byråkrati och lägre skatter. Då kommer det svenska lantbruket att kunna stå starkt.

Det som sker just nu gör att vi behöver krisstöd på plats. Långsiktigt behöver svenskt lantbruk bättre spelregler, så att man kan konkurrera på lika villkor. Målsättningen, fru talman, är mer svensk mat på tallriken. Det är bra för svensk beredskap och för de skatteintäkter som bygger vårt välfärdssamhälle. Det håller också landsbygden öppen. Vi som är uppvuxna eller bor där vet hur viktigt det är med öppna landskap, och det bidrar svenskt lantbruk till.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att Martin Ådahl inte vill prata om Statistiska centralbyrån och deras statistik. Där kan vi ju se svart på vitt att vi i Sverige har den näst lägsta ungdomsarbetslösheten om vi mäter som i övriga Europa.

Jag menar att det är farligt att försöka skrämma människor till att tro att det är på något annat sätt. Innebär det att jag inte möter unga människor som är oroliga för framtiden? Absolut inte. Jag möter också oroliga människor, och ni bidrar till den oron genom att säga att saker är på ett annat sätt än de faktiskt är.

Med det sagt: Så länge det finns människor som är arbetslösa men som vill jobba kan politiken aldrig slå sig till ro. Då behöver vi sänka skatter och göra det enklare och billigare för företagen att anställa – bedriva borgerlig politik, driva en arbetslinje som Martin Ådahl pratar om. Jag tror bara att det finns större möjligheter att göra det tillsammans med andra borgerliga partier än att försöka få vänsterpartister och miljöpartister att bedriva borgerlig politik. Jag tror att det är ganska svårt, och det har vi sett tidigare.

Jag betvivlar inte Centerpartiets ambitioner, men jag lyssnar på vad partierna till vänster faktiskt säger att de vill göra. Ingenting av det ligger på något sätt i den riktning som Centerpartiet talar sig varmt för. Jag tycker att mycket av det som Martin Ådahl har sagt i talarstolen låter klokt. Jag förstår bara inte hur det ska gå till med människor som vill precis det motsatta.

Jag tror att många väljare kommer att ställa sig den frågan till slut: Hur ska Centerpartiet kunna bedriva den mest liberala högerpolitiken tillsammans med ett gäng som är långt till vänster? Det förstår inte jag, och jag tycker inte heller att Martin Ådahl svarar på den frågan, fru talman. Det får han gärna göra om han kan.

Fru talman! Jag misstror inte Centerpartiets ambitioner. Jag känner Martin Ådahl väl efter de här fyra åren och vet att han är en hedersam person med gott engagemang och god vilja att göra bra saker.

Det jag misstror, fru talman och alla ni som lyssnar, är hur man ska kunna återupprätta arbetslinjen och bedriva borgerlig politik med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i regering. Det är en gåta för mig, och det är det som min fråga ska handla om.

Vi skulle kunna prata om ungdomsarbetslösheten, för om vi mäter på samma sätt som man gör i övriga Europeiska unionen är den näst lägst i hela Europeiska unionen. Om det finns unga människor som vill och kan jobba men inte får ett jobb behöver vi förstås alltid göra mer, sänka trösklar, göra det billigare att anställa och så vidare. Där är vi helt överens.

Därför sänker vi arbetsgivaravgiften för unga, vi gör en riktad sommarjobbssatsning och så vidare. Vi behöver sannolikt göra ännu mer. Vi kan inte vara nöjda bara för att vi är näst bäst – vi ska såklart alltid vara bäst när det gäller jobben.

Med det sagt vill jag ändå ställa en fråga till Martin Ådahl och Centerpartiet, fru talman. Hur ser den politiska kartan ut? Vi har suttit och lyssnat på de andra vänsterpartierna här. Hur ser den politiska kartan ut för Centerpartiet, som vill sänka trösklarna och göra det billigare att anställa när allt era samarbetspartier pratar om är att göra det dyrare för företagen att anställa? Hur ska Centerpartiet lyckas med den här manövern och få de andra vänsterpartierna att göra det billigare att anställa när allt de pratar om är det motsatta?

Det vill jag veta.

Fru talman! Jag gör det enkelt och yrkar bifall samtidigt till de två fantastiska betänkanden som vi ska debattera i dag.

Jag vill börja med att säga några ord till min kollega Cecilia Rönn, som har meddelat att hon inte ställer upp för omval till riksdagen. Den här mandatperioden har vi suttit i finansutskottet tillsammans. Vi har också lyckats fastna i en hiss tillsammans och suttit där i en timme. Jag kommer dock framför allt att minnas dina insatser i finansutskottet och i vårt Tidösamarbete, Cecilia, och allt det som du har varit med och bidragit till och som gjort landet bättre. Stort tack för det! Jag kommer att sakna dig.

Fru talman! Sommaren är här med skolavslutningar och hoppfullhet. Allt är dock inte bra. Många har haft det tufft de senaste åren med hög inflation, höga bolåneräntor och mat som blev dyrare. Men allt fler ser faktiskt ljusare på framtiden nu. Det är glädjande. Man ser också ljusare på den egna privatekonomin.

Svensk tillväxt tar nu fart igen, fru talman, trots den oro vi ser i omvärlden. Styrkan i de svenska statsfinanserna och en mycket låg statsskuld gör också att vi till stor del kan skydda de svenska hushållen från det som andra länder i dag har svårt att skydda sina befolkningar från.

Den vårändringsbudget som det kommer att beslutas om senare i dag ska såklart ses som en helhet. Vi har redan i den budget som vi lade fram för det här året gjort en hel del satsningar. Vi har sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på bensin, på diesel och på el. Och vi har sänkt matmomsen, vilket trädde i kraft den 1 april och ser ut att fungera väldigt bra. Det pressar matpriserna och gör att allt fler har råd med maten.

I den vårändringsbudget som vi ska debattera i dag finns en förstärkning av ett elstöd. Vi fortsätter att sänka priset på bensin och diesel. Det är vältajmat med tanke på det som händer i Mellanöstern. Vi förstärker också elbilspremien. Vi satsar även på sommarjobb och väldigt mycket annat i den budget som det ska fattas beslut om i dag.

Redan nästa vecka kommer dock nästa extra ändringsbudget med tanke på den oro som sker i världen. Där fortsätter vi det här arbetet. Vi sänker priset på bensin och diesel med ytterligare 3 kronor per liter vid pump. Vi gör en stor kollektivtrafiksatsning under året; de som använder kollektivtrafiken får halverade priser för månadskort på kollektivtrafiken runt om i hela Sverige. Vi stöder det svenska lantbruket, som får mycket högre kostnader till följd av kriget i Mellanöstern. Vi genomför också ett riktat stöd till det svenska flyget.

Allt det vi gör och har gjort innebär dock inte att många människor inte har haft det tufft. Många har det också fortsatt tufft. Den höga inflationen, som vi ärvde av den förra regeringen, har såklart påverkat svenska hushåll. Krig och oro i omvärlden påverkar också ett litet exportberoende land som Sverige.

Det kommer dock inte att bli bättre, fru talman, med en skattechock för hårt arbetande människor. Företagen kommer inte att anställa fler ifall det blir dyrare att anställa. Och minst en tiokrona mer per liter bensin och diesel kommer inte att underlätta för den som behöver pendla till och från jobbet eller få sitt liv att gå ihop. Bolåneskatt och fastighetsskatt tror jag också att få längtar efter när man redan haft det väldigt kämpigt.

Fru talman! I internationell ekonomisk press lyfts Sverige allt oftare fram som ett positivt exempel i dessa oroliga tider. Det tyska finansutskottet besökte oss i det svenska finansutskottet bara förra veckan. Man hyllade den svenska tillväxten och den låga statsskulden.

Sverige lyfts också fram i internationell press. Vi är ett av de nio länder i världen som har allra högst kreditbetyg. När andra länders statsskulder nu skenar kan vi konstatera att den svenska statsskulden alltså är lägre nu än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Vänsterpartiernas svartmålning av Sverige gör ibland att man tror att man lever i ett parallellt universum. Det betyder inte att människor inte har det tufft, men den beskrivning som görs ligger väldigt långt ifrån den verklighet som många ser.

Vad har då hänt de senaste fyra åren med Ulf Kristersson som statsminister och Elisabeth Svantesson som finansminister? Den svenska tillväxten tar fart igen. Statsskulden är som sagt lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Inflationen är en av de lägsta i Europeiska unionen. Jag tror att den var näst lägst vid den senaste mätningen.

Det ger låga bolåneräntor i Sverige. Blickar vi bara mot Norge, där Socialdemokraterna styr, ser vi att bolåneräntorna där är dubbelt så höga som i Sverige. Trots det ser vi att vänsterpartierna både vill ha bolåneskatt och pratar om fastighetsskatt igen.

Arbetslösheten är enligt Arbetsförmedlingen lägre i dag än för fyra år sedan. Trots global lågkonjunktur är arbetslösheten lägre. Statistiska centralbyrån visar att 110 000 fler är sysselsatta i dag jämfört med för fyra år sedan. Vi har fler skattebetalare, och vi har högre skatteintäkter.

Ungdomsarbetslösheten är, om vi mäter den på samma sätt som man gör i övriga Europeiska unionen, den näst lägsta i EU. Trots det är vi såklart inte nöjda. Vi vill alltid vara bäst. Därför sänker vi arbetsgivaravgiften det här året. Och i den budget som det ska fattas beslut om i dag gör vi en riktad satsning på sommarjobb för unga människor. Vi vill såklart att alla som vill jobba, även om man är heltidsstuderande och även om man läser på gymnasiet, ska ha möjlighet att få ett sommarjobb.

Fru talman! Barnfattigdomen är den lägsta på tio år, enligt Statistiska centralbyrån.

Vi har under de här fyra åren höjt straffen och storsatsat på polis och rättsväsen. Det har gett resultat. Dödsskjutningarna är halverade, och den grova brottsligheten trycks tillbaka på allvar.

Vi har fått ned bränslepriserna rejält, från i princip dyrast bränsle i hela världen till det billigaste i hela Västeuropa.

Det underlättar såklart för alla som är beroende av bilen – alla som behöver ta sig till och från jobbet och få livet att gå ihop, som jag sa. Det är också bra för företagen och det svenska lantbruket, och det pressar tillbaka de inflationstendenser som vi kan se runt om i världen.

Fru talman! Vänsterpartiernas svartmålning går ut på att försöka få svenska folket att tro att läget i landet är mycket sämre än vad det faktiskt är. Men även om all kritik hade stämt och de hade haft rätt, på vilket sätt skulle skattehöjningar underlätta för hårt arbetande människor? På vilket sätt skulle det bli lättare för den som är beroende av bilen om det blir 10 kronor dyrare per liter att tanka? Hur ska Socialdemokraterna, i en regering där det sitter både vänsterpartister och miljöpartister, på ett rimligt sätt kunna fortsätta vårt arbete med att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och gängen? Dessa partier, fru talman, har röstat emot i princip varenda straffskärpning.

Höstens val innebär två olika inriktningar för Sverige. Vi moderater vill se ett land där människor känner att det finns en framtid där ansträngning belönas och brottslighet bestraffas, där välståndet blir högre och där jobben blir fler, för att vi gör politiska reformer som går i den riktningen. Det blir billigare att anställa, vi sänker trösklar och vi sänker skatter. Det handlar om ett Sverige där jobben blir fler, där svenska företag växer och där resurserna till välfärden ökar för att vi gör rätt saker.

Det handlar inte, fru talman, om att dela upp den befintliga tillväxten utan om att se till att tillväxten ökar, att kakan blir större och att människor som arbetar och anstränger sig kan bygga sig själva en bättre framtid i vårt land. Det handlar om att kunna leva på en lön och om att med ett par löner faktiskt kunna ha råd att bo i ett hus, ha en bil, resa och ha guldkant på tillvaron. Det är det som de allra flesta människor som jag träffar faktiskt säger. Det gäller särskilt unga människor som, när de drömmer om framtiden, drömmer om så pass enkla saker och samtidigt så pass svåra saker som att bara ha råd med ett boende och ha lite guldkant på tillvaron.

I det Sverige som jag ser framför mig blir detta möjligt, för att vi gör politiska reformer, sänker skatter och sänker trösklar. Vi ser till att alla människor som vill och kan arbeta har möjlighet att vara med och bidra. Detta möjliggörs inte genom att höja skatterna eller försvåra för den som vill anställa.

Vi från vår sida har sagt att vi under den här mandatperioden har lyckats med den sista reform som kommer på plats i sommar, fru talman. Den innebär att den som har sina barn på förskola får ytterligare sänkningar av maxtaxan och har fått 5 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad med alla våra reformer. Det har varit nödvändigt, för det har varit tuffa år. Nu ger vi inför nästa mandatperiod ett liknande löfte om att fortsätta den här resan – svenska hushåll ska bli rikare.

En vänsterregering, fru talman, kommer att innebära en skattechock för svenska hushåll. Det blir inga små justeringar i marginalen. Just nu ser vi att de fyra partier som i dag styr Sverige har lyckats bättre än man gjort i många andra länder i vår omvärld. Vi har inte längre väljarnas stöd i opinionsmätningarna, utan det är de fyra partierna i opposition som nu ser ut att ha väljarnas förtroende – det är alltså allvar.

De kommer att vara fyra partier som ska samarbeta, och vi kommer att få lyssna på dem i dag. De är inte överens om mycket mer än att de vill höja skatterna. Mot detta står de fyra partier som under den här mandatperioden har haft en politik som har underlättat för människor som har haft det tufft.

Med det sagt, fru talman, har jag yrkat bifall till båda förslagen. Jag tänker därför att jag inte behöver göra det igen.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig vara tydlig. Jag tror att elektrifiering har sin plats i framtiden. Det är därför vi behöver ha produktion av el i det här landet.

Då var det lite olyckligt att man lade ned fullt fungerande kärnkraft som gjorde att vi hade billig el och driftsäker el alla tider på dygnet och alla dagar på året. Det hade underlättat elektrifieringen i Sverige om den hade funnits. Det hade gjort att alla de som laddar sin elbil också hade kunnat göra det billigare än vad de tvingas göra i dag.

Herr talman! Jag möter rätt många människor som har köpt elbil och tycker att elpriserna har gjort att den kalkyl man gjorde från början inte går ihop. Det är på grund av den situation som vi hamnade i.

Herr talman! Jag tänker vara ännu tydligare för alla er som lyssnar. Ni lyssnade på Martin Ådahl. Han kommer inte att svara i nästa inlägg heller, tro mig.

Vi fyra partier i Tidösamarbetet hävdar att det blir minst 10 kronor dyrare per liter ifall de rödgröna tar över. Vi baserar det på att alla de partierna säger att man ska uppnå transportmålet. Man kan se att miljöpartister och andra ler lite extra, för de tycker att det är jätteviktigt.

Inget parti på vänsterkanten kan svara på hur man ska uppnå transportmålet utan att orsaka minst 10 kronor dyrare bränsle per liter. Alla ni som lyssnar på debatten: Lyssna på vad ledamoten Martin Ådahl kommer att säga!

Han kommer inte att svara på frågan om hur de tänker uppnå transportmålet på något annat sätt än genom höjd reduktionsplikt på ett sådant sätt att det blir åtminstone 10 kronor dyrare per liter. Det kommer ledamoten Ådahl inte att svara på. Han kommer att ha ett långt inlägg, men han kommer inte att svara på frågan.

Herr talman! Till dess att något av vänsterpartierna svarar på frågan hur detta ska uppnås vet vi en sak. Det väntar minst 10 kronor dyrare bränsle vid pumpen per liter, förutom alla de skattehöjningar som kommer att komma från vänsterpartierna. Det kommer att bli rejält mycket dyrare att tanka.

Jag påminner en sista gång så att ni som lyssnar kan lyssna på vad ledamoten Ådahl säger. Hur tänker ni uppnå transportmålet om inte med höjd reduktionsplikt?

(Applåder)

Herr talman! Jag ska inte vara så fräck att jag frågar hur Centerpartiet ska få fler jobb tillsammans med de tre andra vänsterpartierna eller vilka skattesänkningar man avser att göra tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det får ledamoten gärna svara på om han har några sådana svar.

Jag tänkte tala om bränslepriser. Det är viktigt att man är noga med fakta. Ledamoten från Kristdemokraterna som var uppe i debatten alldeles nyss, Hans Eklind, var tydlig med siffrorna. Låt mig vara ännu tydligare.

Dagen innan Tidöregeringen tillträdde kostade det 28 kronor och 50 öre att tanka en liter diesel. I går när jag tankade bilen kostade det strax över 20 kronor. Det är drygt 8 kronors skillnad per liter diesel.

Man kan stå här i talarstolen och säga att det inte påverkar människor därute i landet som är beroende av bilen för att pendla, men det gör det. Drygt 8 kronor är en stor skillnad. Då har vi ändå ett pågående krig i Mellanöstern.

Vi kommer i dag att sänka skatten ytterligare på bensin och diesel. Vi har också aviserat att vi vill göra ett undantag för att sänka priset ytterligare med 3 kronor litern.

Alla fyra oppositionspartier har fram till i dag röstat emot alla de skattesänkningar som vi har gjort på bensin och diesel den här mandatperioden. Man har varit emot att vi sänkt reduktionsplikten.

Jag tror att var och en som lyssnar på debatten förstår att det ledamoten Martin Ådahl försöker göra helt enkelt är att lura er att det inte har någon betydelse att det blir billigare med bränsle. Vi har gått från att i praktiken ha varit dyrast i världen till billigast i hela Västeuropa.

Det jag tänker fråga ledamoten om är följande. Vi hävdar att transportmålet skulle göra det ytterligare 10 kronor dyrare per liter att tanka bilen. Alla ledamöterna från vänsterpartierna säger att vi har fel.

Herr talman! Då är min fråga: Om ni tänker uppnå transportmålet, men inte tänker göra det genom höjd reduktionsplikt så att det blir 10 kronor dyrare per liter, på vilket sätt tänker ni uppnå transportmålet?

Herr talman! Låt mig vara jättetydlig för alla er som lyssnar på debatten: Så länge det finns en enda person i Sverige som vill och kan arbeta men inte hittar ett jobb är det inte bra.

Det är en uppgift för politiken att se till att det finns en växande ekonomi där företagen kan utvecklas och må bra i vårt land och att vi har ordentligt med skatteintäkter så att vi också kan utveckla alla våra välfärdsverksamheter så att jobben kan växa där också. Det är grundinställningen, herr talman, och låt ingen tro något annat.

Med det sagt är det viktigt att veta att en del använder olika mått för att försöka skapa en alarmistisk känsla hos människor och att den siffra som Martin Ådahl använder på inget sätt är representativ för hur det faktiskt ser ut.

Innebär det att vi inte tar frågan på allvar nu när vi har haft en inflationskris som vi ärvde av den förra regeringen och en global lågkonjunktur? Tar vi då inte frågan om jobben på allvar? Jo, det är klart att vi gör det. Vi gör reformer det här året. Vi har gjort det under mandatperioden.

Vi sänker arbetsgivaravgiften för unga det här året så att unga lättare ska kunna få ett jobb, för vi ser att det finns en del unga människor som faktiskt inte tar sig in på arbetsmarknaden. Då underlättar vi för företagen och för kommuner och regioner att anställa unga människor.

Det finns ett annat problem som jag tycker är på riktigt, för jag tycker att den ungdom som läser på gymnasiet eller på universitet eller högskola och vill ha ett extrajobb eller ett sommarjobb också ska ha möjlighet till detta. Det kommer att handla om lagstiftning men också om att underlätta. Därför finns det med i den vårändringsbudget som vi kommer att fatta beslut om före sommaren.

Allt det tycker jag är bra, för vi vill att alla som kan jobba och vill jobba också ska ha möjlighet att få ett jobb. Det kommer vi att fortsätta med.

Men grunden, herr talman, handlar om en växande ekonomi. Då är vänstersidans skattehöjningar skadliga för jobbtillväxten, och då är nedlagd kärnkraft skadlig för jobbtillväxten.

Herr talman! Låt mig börja med det positiva. Det är i grund och botten bra att Centerpartiet återigen stöder regeringens förslag. Sedan är det tråkigt att man i dag är i ett sällskap med tre andra partier som bara vill höja skatterna för svenska folket. Jag har lite svårt att se hur det ska kunna bidra till en växande ekonomi eller till att jobben blir fler i landet.

Låt oss konstatera att fler som arbetar är bättre för Sverige. Våra fyra partier kommer att göra allt för att fortsätta se till att den svenska ekonomin växer och att jobben växer fram. Det hänger ihop med detta.

Låt oss stanna upp två sekunder vid vilka mått som används. Det som ledamoten Ådahl sa, att 30 procent av de unga är arbetslösa, bygger på att Statistiska centralbyrån ringer upp människor och i praktiken frågar: ”Skulle du vilja ha ett extrajobb eller ett jobb?” Då kanske personen i fråga säger: ”Jo, jag skulle gärna vilja ha ett extrajobb.” Det måttet är alltid väldigt högt i Sverige. Det brukar ligga på de talen eller strax över eller under.

De flesta svenska ungdomar som får den frågan, herr talman, går i skolan, läser på gymnasiet eller går på högskola eller universitet, och en del skulle vilja ha ett extrajobb men har inte hittat något. Det är en viktig fråga, herr talman, men det är inte massarbetslöshet bland unga. Jag tror inte att alla som lyssnar på den här debatten känner igen den bild som ledamoten Ådahl för fram, för den är helt enkelt inte sann.

Regeringen har precis sänkt arbetsgivaravgiften för unga för att underlätta för unga människor att komma in på arbetsmarknaden. I den budget som vi kommer att besluta om strax före sommaren satsar vi på ungdomsjobb, alltså sommarjobb. Det tror jag i grund och botten är bra politik, herr talman. Jag får återkomma lite mer i nästa inlägg.

Herr talman! Det var synd att ledamoten inte lyssnade på den första halvan av mitt tal där jag inte pratade om något annat än just den kris som nu pågår och allt som regeringen gör för att underlätta för människor.

Låt mig först säga att jag inte delar ledamotens bild att alla som är beroende av bilen varje dag för att ta sig till och från jobbet och för att skjutsa sina barn till fritidsaktiviteter på intet sätt skulle vara i behov av stöd. Det håller jag inte med om, utan jag tror att det finns ganska många människor utanför det här huset som har det riktigt tufft och som är beroende av bilen.

När bränslepriserna drar iväg på det här sättet på grund av kriget i Mellanöstern tycker jag och våra samarbetspartier att det är bra att rikta stöd för att underlätta. Vi ser att norrmännen åker till Sverige för att tanka därför att det är 10 kronor billigare per liter bensin, exempelvis. Allt detta tycker jag i grund och botten är bra, för det underlättar för människor.

Vi gör också annat, herr talman. Vi sänker skatten på mat. Vi sänker skatten på el. Vi har sänkt skatten på lön och pension. Allt detta har vi gjort för att underlätta för människor som har det svårt. Sedan får vi återigen höra att det är de som tjänar mycket som tjänar allra mest på det här, men låt oss konstatera något. En person som tjänar 125 000 kronor i månaden – en lön som är helt ouppnåelig för de flesta av oss – har fem gånger så hög lön som den som tjänar 25 000 kronor i månaden men betalar elva gånger så mycket i skatt. Det är en rejäl skillnad, herr talman. Det är på det sättet att den som tjänar mycket i absoluta tal betalar mer än den som tjänar mindre, och det är under den här regeringen som det ser ut på det sättet.

Jag delar inte bilden. Jag ser att väldigt många människor har det tufft, och därför behöver vi rikta in åtgärderna på det sättet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Janine Alm Ericson för frågorna och synpunkterna.

Moderaterna och samarbetspartierna ser i allra högsta grad den kris som är. Vi ärvde en 10-procentig inflation och bekämpade den i början av mandatperioden. Vi har kompenserat, framför allt dem som hade det allra tuffast. Vi inflationssäkrade bidrag och ersättningar, för vi vet att människor handlar mat med kronor och ören. Därför riktade vi våra ansträngningar redan från början av mandatperioden till alla dem som hade det tuffast.

När regeringen nu kan summera de fyra år som gått ser vi att den tiondel av svenska folket som har lägst inkomster har tjänat mest på vår ekonomiska politik, och nu lägger vi om det så att alla som arbetar och som har arbetat också får del av detta.

Under den här mandatperioden har vi sänkt skatten på lön, pension, sparande, el och bränsle och nu senast, den 1 april, också på mat. I sommar, den 1 juli, ser vi till att barnfamiljer får det något enklare när vi också sänker förskoleavgiften för alla som arbetar och har barn på förskola.

Allt detta gör vi därför att vi vet att svenska folket har haft det tufft och till stora delar har det tufft. Inflationskrisen och det krig som nu pågår i Mellanöstern och i Europa, i Ukraina, påverkar svenska hushåll och gör att de fortsatt har det tufft. Detta ser vi, och det är därför vi gör alla dessa saker.

När det kommer till de lögner om kärnkraften som ledamoten försöker hävda kan jag bara konstatera att ledamoten nog får precisera i sitt nästa inlägg vad som är lögn. Lades inte kärnkraften ned under den förra mandatperioden, och blev det inte rejält mycket högre elpriser i samband med detta? Vad är det egentligen som gäller?