Herr talman! Nu var det en stund sedan, men jag häpnade ändå över det som finansministern sa innan frågestunden. Det är inte första gången som vi fått höra att regeringen sänkt priset på drivmedel. Det är heller inte första gången som vi får höra just det här exemplet om prissänkningen på en tank diesel som regeringen antas ha gjort.

Först och främst får vi lov att konstatera att bilar som drivs av diesel inte ens utgör en tredjedel av alla fordon i Sverige. De allra flesta kör fortfarande bensinbilar. Priset på drivmedel har sänkts, men det beror framför allt på att världsmarknadspriset i princip har halverats sedan toppnivåerna 2022.

Regeringens bidrag till sänkningen motsvarar en dryg krona av sänkningen av literpriset på bensin enligt regeringens egna uppgifter. För diesel är effekten av regeringens åtgärder visserligen något större, men den är knappast i närheten av de summor som finansministern säger.

Här står Elisabeth Svantesson och påstår att regeringen sänkt drivmedelspriserna med hundratals kronor. Sanningen är att av de 10 kronor per liter som bensinpriset sänkts med är regeringens bidrag bara en krona. Resten beror på rena omvärldsfaktorer.

Jag tror inte att finansministern är så dum att hon verkligen tror att den svenska regeringen har ett sådant inflytande att den kan halvera världsmarknadspriset på olja. Antingen ljuger finansministern om regeringens påverkan på drivmedelspriserna, eller så försöker hon hävda att hon och regeringen har extremt stort inflytande på islamistiska staters prissättning på olja.

Herr talman! Det är inte särskilt otippat att regeringen tror på sina egna prognoser. Men här står finansministern och påstår sig veta hur hushållens ekonomi kommer att se ut under hela 2026.

Herr talmannen får ursäkta mig. Jag kollade i kalendern i morse. Det är den 15 januari. Det är ganska vågat av finansministern att uttala sig om hela året.

Regeringens samarbete med ett högerextremt nationalistiskt parti som Sverigedemokraterna har inte bara gjort det legitimt. Det har också varit en katastrof för svenska hushåll.

Det finansministern säger om disponibla inkomster får nog de svenska hushållen att förbluffas. Hon slår sig för bröstet över att de disponibla inkomsterna har legat stilla under tre år. Samtidigt har hon själv ägnat sig åt att öka sina egna och övriga extremt rikas disponibla inkomster genom gigantiska skattesänkningar.

Det hon egentligen säger är att det är de vanliga svenska hushållen som har betalat för att dämpa inflationen. Det är vad hon säger. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder över huvud taget. Att göra ingenting är också en handling.

Det kanske tydliggörs bäst av ett konkret exempel. När prischocken i livsmedelshallen fick ensamstående mammor att avstå från måltider för att barnen skulle kunna bli mätta tog finansministern en fika med livsmedelsjättarna.

Det hade kunnat göras annorlunda och gjordes annorlunda i andra länder. Sverige sticker ut enligt Riksbanken. Både köpkraften och de disponibla inkomsterna har under samma period ökat inom euroområdet och i USA.

Herr talman! Tack till båda interpellanterna för en viktig fråga!

Detta har varit några av de tuffaste åren för svensk ekonomi och svenskars ekonomi på mycket länge. När vi vann valet 2022 och bildade regering var inflationen uppe på 10 procent. Samtidigt hade Sverige den absolut lägsta tillväxten i hela EU.

Jag ska ställa en väldigt kort fråga. Vad hade hänt om Magdalena Andersson hade varit statsminister under de här tre åren och Nooshi Dadgostar hade varit finansminister? Det är lätt att se i deras budgetar vad som hade hänt.

Drivmedelspriset som var väldigt högt när vi tillträdde på grund av politiska beslut med en reduktionsplikt som försvårade för människor som hade det tufft skulle ha fortsatt att stiga.

De skattesänkningar som vi har valt att göra hade aldrig kommit till med den andra sidan i politiken, där alla problem och alla stora behov ska lösas med skattehöjningar. Det kan säkert vara så att barnbidraget hade höjts. Det tycker inte jag är något problem alls. Vi har valt andra vägar.

Finansminister Nooshi Dadgostar hade inte fått ordning på inflationen. När man läser Vänsterpartiets budgetmotioner ser man att det är ett otroligt tryck, en expansivitet, i de två första budgeterna under den här mandatperioden. Det hade lett till en hög inflation.

Låt mig vara väldigt tydlig. Man sitter i riksdagen och hävdar att inflationen hade gått ned ändå. Nej, inflationen gick ned för att vi hade en återhållsam finanspolitik, för att Riksbanken gjorde sitt jobb och för att parterna – löntagare och arbetsgivare – kom överens om ett längre löneutrymme. Detta lyckades. Men låt oss inte äventyra det här igen.

I en ekonomi där priserna stiger med 10 procent varje år blir de som jobbar fattigare. I en ekonomi där priserna stiger som de gjorde 2022 blir den ensamstående mamman som kämpar för att få ekonomin att gå ihop fattigare.

Vi bekämpade inflationen, och därtill har vi nu sänkt skatten på arbete för människor som kämpar. De som hade garantipension och de som hade studielån fick sina ersättningar uppgraderade och indexerade med inflationen. Det var tufft ändå. Men den som jobbade hade inte fått en krona i skattesänkning om Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade regerat under den här mandatperioden.

Jag är glad och tacksam för att vi har fått ned inflationen. Jag är glad och tacksam för att vi har en majoritet för sänkta skatter för människor som jobbar hårt. Jag är glad och tacksam för att vi kan sänka förskoleavgifterna i sommar, och jag är glad och tacksam för att vi kan halvera matmomsen. Allt det där spelar roll för människor.

Jag är också väldigt glad och tacksam för att vi är överens om att förändra tandvårdsstödet för äldre. Det här sker med Ulf Kristersson som statsminister. Taket för bostadsbidraget, som inte har höjts sedan 1997, höjs nu. Det sker med Ulf Kristersson som statsminister.

Vi har påbörjat en väg för att stärka människors ekonomi efter en tuff tid under många år, och vi kommer att fortsätta på den vägen. Jag skulle vilja påstå, herr talman, att valet om åtta månader kommer att bli en folkomröstning om högre eller lägre skatter.

Herr talman! Finansministern försöker dölja att Sverige sticker ut i negativ bemärkelse i jämförelse med både USA och övriga Europa när det gäller utvecklingen av disponibla inkomster och köpkraft.

Regeringen har i stället för att bekämpa livsmedelsjättarnas prisökningar och fastighetsvärdarnas hyreshöjningar låtit hushållen betala för att få ned inflationen genom att göra dem fattigare i relation till utvecklingen i våra grannländer.

Vi vänsterpartister motsätter oss en sådan politik. Vi vill se till att hyrorna hålls nere på rimliga nivåer och att matpriserna sänks. Hushållen ska inte betala ett högt pris för att Elisabeth Svantessons skattesänkningar på hundratusentals kronor för både sig själv och sina rika kompisar ska kunna genomföras.

Finansministern ställde en fråga: Vad hade hänt om Vänsterpartiet hade fått vara med och bestämma? Det som hade hänt är att vi hade sett till att ha en välfärd som finansieras ordentligt. Vi hade sett till att ha en sjukvård som fungerar när man behöver den och där de som är i störst behov av sjukvård får den hjälp de behöver i tid. Vi hade sett till att få en skola som ger eleverna den utbildning de behöver för att de ska stå rustade inför framtiden när de går ut i vuxenlivet.

Vi hade sett till att vi inte hade haft den massarbetslöshet i Sverige som den här regeringen har åstadkommit. Vi har en halv miljon arbetslösa i Sverige i dag. Regeringen har ingen arbetsmarknadspolitik, utan det enda den gör är att slakta akassan och se till att tiotusentals, för att inte säga hundratusentals, människor får leva på svältgränsen. Det hade vi satt stopp för.

Vi hade också sett till att stycka upp livsmedelsbolagen och den oligarki vi har i Sverige som ser till att hålla uppe matpriserna. Vi kan inte ha en sådan situation i Sverige, utan vi måste se till att priserna på mat sänks. Vi måste se till att vi har en marknad i Sverige. Jag hoppas att Moderaterna kommer ihåg den fria marknaden, där man har konkurrens och där man ser till att priserna handlar om efterfrågan och tillgång. På den marknaden har man inte något oligopol som håller matpriserna uppe. Allt detta hade vi sett till att ordna.

Vi hade sett till att införa Sverigepriser på el så att människor som bor i Sverige inte hade behövt riskera att känna rädsla inför varje vinter och tänka: Kommer elpriserna att sticka iväg nu igen? Vi ska inte bli smittade av de höga europeiska elpriserna.

Inget av detta hade lett till högre inflation, inte ens det som regeringen påstår när det gäller att bygga ut välfärden. Konjunkturinstitutet har redan för länge sedan konstaterat att om man satsar på välfärden, bygger ut skolan, ser till att sjukvården fungerar och har en värdig äldreomsorg har man sådant som inte påverkar inflationen men som ser till att man förbättrar människors levnadsstandard. Detta hade Vänsterpartiet sett till om vi hade fått vara med och bestämma.

Tack och lov är det valår! Om några månader ska vi se till att vi byter ut den här regeringen, och då ska vi få Sverige på rätt kurs igen. Det tycker jag att svenska folket förtjänar.

Herr talman! Jag tackar återigen båda interpellanterna.

Det här är en fråga som berör väldigt många. Den berör de allra flesta svenskar. Vi har haft några riktigt tuffa år, men vi ser en ljusning. Vi ser att svensk ekonomi nu går åt rätt håll. Det här året, herr talman, kommer många av Sveriges invånare att uppleva lättnad på flera sätt. För tredje året i rad sänker vi skatten på arbete, och det gör att man kommer att ha mer pengar i plånboken. Fler föräldrar kommer att kunna säga ja till sina barn lite oftare, kanske när de ber om en extra tacokväll eller skulle vilja gå på en hockeymatch. Vi ser nu också till att matpriserna blir lägre. Matmomsen halveras.

Jag delar helt och hållet den bild som Samuel Gonzalez Westling har när det gäller konkurrens på den här marknaden. Det är just därför som vi har gett uppdrag till Konkurrensverket och nu också har matpriskommissionen, som följer utvecklingen på matpriserna dagligen för att se att man inte smyghöjer oskäligt nu innan momsen ska sänkas.

Jag har inga problem med att jag blev häcklad för att jag träffade matjättarna var och en för sig i mars 2023. Det var allvarliga samtal. Fram till dess var matpriserna en av de drivande faktorerna för ökad inflation. Från och med april var det inte så längre.

Jag jobbar varje dag för att göra det jag kan för att stärka svensk ekonomi och svenskars ekonomi. En viktig sak som man inte kan komma ifrån och som också Eva Lindh var inne på handlar om arbete och att stärka dem som har det allra svårast och tuffast.

Det viktigaste för mig i den bidragsreform vi genomför är att fler ska vara aktiva. Fler kvinnor som invandrat hit, men också andra, som har bott här länge men fastnat i utanförskap, ska få komma in på arbetsmarknaden. Deras barn ska se sin mamma gå till jobbet. Att de ser att hon har en egen inkomst är det allra viktigaste.

Nu börjar konjunkturen vända. Yrkesutbildningssatsning, språkkrav och aktivitetskrav, som gör att man kommer att vara ute på ett helt annat sätt bland andra människor och på arbetsmarknaden, kommer att göra skillnad. Steg för steg vill jag ge fler kvinnor möjlighet att komma tillbaka eller kanske för första gången komma in på arbetsmarknaden. Det är jämlikhet på riktigt, och det tänker jag fortsätta arbeta med.

Varje dag har jag människors ekonomi för mina ögon. Jag ser till att göra det jag kan för att ekonomin ska stå stabil, vilket den faktiskt gör. Vi har offentliga finanser i världsklass. Vi är inte som något annat land i EU. Jag träffar och umgås med mina röda, blå och gröna kollegor från olika delar av Europa – där skiljer jag mig från några av ledamöterna. De europeiska kollegorna häpnar när de ser vad vi kan göra. Vi sänker skatten tre år i rad för att underlätta för människor. Vi har en låg statsskuld, vilket nu ger styrka till de offentliga investeringarna, som är de högsta i EU under det här året. Vi ser också till att tillväxten nu äntligen blir en av de starkaste i Europa.

Herr talman! Jag väntar fortfarande på att få höra hur finansministern ser på att man har låtit de svenska hushållen betala priset för den höga inflationen. Vad gäller den disponibla inkomsten sedan 2022 och fram till i dag är det faktiskt en stor skillnad mellan Sverige och andra jämförbara länder. I andra EU-länder och i USA har man haft en utveckling som gjort att man fått en större disponibel inkomst. Man har haft större konsumtionsutrymme än i Sverige, där det har legat still. Det är ett faktum att det förhåller sig på det sättet. Den enda förklaringen till det är att regeringen har valt att inte göra någonting för att hjälpa hushållen. Jag tycker att det är beklämmande.

Vad gäller bränslepriserna tycker jag att man ska vara ärlig. När de hade gått upp så mycket som de gjorde inför 2022 fick halverade bränslepriser en otroligt stor effekt på de faktiska priserna här. Det är ett faktum. Regeringen har också själv konstaterat att det är närmare 1 krona av 10 på bensinpriset som är en effekt av regeringens egna åtgärder.

Men jag vore glad om finansministern kunde svara på frågan. Vi har hört Edward Riedl säga det, men kan finansministern också säga samma sak?