Edward Riedl

Herr talman! Jag ska försöka att lägga ut orden lite grann; i tider av populism och enkla svar kan man ibland behöva sätta saker i sitt sammanhang. Vi ska i dag hantera en del av det som regeringen och samarbetspartierna gör den här våren. Just den här extra ändringsbudgeten avser att förstärka rotavdraget, och jag kommer tillbaka till frågan.

Socialdemokraterna och den övriga oppositionen kommer i sedvanlig ordning att försöka säga att regeringen ingenting gör eller åtminstone för lite och för sent. Då är det ändå bra att prata om helheten, och det tänker jag göra, herr talman.

Låt mig börja med vad regeringen har gjort under mandatperioden. Vi lovade väljarna innan valet att vi skulle ta tag i de höga bränslepriserna. Jag kan konstatera att när jag tankade bilen i veckan var den tankningen för min dieselbil – 55 liter – 715 kronor billigare än när vi tog över regeringsmakten. Det var 13 kronor per liter. För den som har en bensinbil är det nästan 500 kronor billigare att tanka, nämligen 9 kronor per liter. Detta gör skillnad på riktigt, och vi har levererat på våra vallöften. Vi har sänkt skatten och tagit bort reduktionsplikten.

Elen är en annan fråga som pressar hushållen. När vi tog över regeringsmakten hade den förra regeringen och dess samarbetspartier lagt ned fullt fungerande kärnkraft och orsakat höga och volatila elpriser. Jag bor i Norrland, van vid att el inte kostar någonting. För ett vanligt hus var räkningen i december det året över 10 000 kronor. I södra Sverige var räkningen betydligt högre än så.

Den här regeringen har genomfört över 50 åtgärder för att trimma och pressa elsystemet. Det gjorde att min elräkning nu i december var 2 500 kronor, det vill säga en fjärdedel av priset när vi tog över regeringsmakten. I södra Sverige är det fortfarande högre elpriser, men det har varit ungefär samma sänkning.

Långsiktigt behöver vi mer kärnkraft, och därför tänker vi bygga tillbaka kärnkraft för att få ordning och reda även på det området. Även här har vi under mandatperioden levererat det vi lovade väljarna och säkerställt lägre priser för svenska hushåll.

Om vi pratar löner, herr talman, kan jag konstatera att med de skattesänkningar den här regeringen har gjort har ett vanligt hushåll med en sjuksköterska och en polis 23 000 kronor lägre skatt varje år, det vill säga ungefär 2 000 kronor i månaden. Det innebär en stor skillnad för ekonomiskt hårt pressade hushåll. Om vi räknar de jobbskatteavdrag som Moderaterna i olika konstellationer har varit med och genomfört pratar vi om nästan 100 000 kronor varje år i lägre skatt för en sådan familj. Det gör mycket stor skillnad att Moderaterna tillsammans med andra har sänkt skatten för vanliga människor. Socialdemokraterna har röstat emot alla de här skattesänkningarna.

Inflationen ärvde den här regeringen av den förra socialdemokratiska regeringen. Då var inflationen 10 procent. Den här regeringen har tillsammans med Riksbanken, svensk fackföreningsrörelse och arbetsmarknadens parter gjort mycket. Vi har nu pressat tillbaka inflationen. För en familj med ett bostadslån på 3 miljoner kronor innebär det i dag ungefär 5 000 kronor mindre i räntebetalningar.

Herr talman! Den här regeringen gör väldigt mycket för att säkerställa att svenska hushåll ska ha lägre kostnader. Oppositionen kommer att försöka säga att regeringen inte gör något för svenska hushåll. Jag säger att det är fel, fel, fel.

I början av den här inflationskrisen, som vi ärvde av den socialdemokratiska regeringen, säkerställde våra fyra samarbetspartier att vi inflationssäkrade de människor som har lägst marginaler och som lever på bidrag och ersättningar. Svenska löntagare fick stå tillbaka.

När vi nu, i år, sänker skatten för löntagarna säger oppositionen: Varför gör ni bara saker för de rika, det vill säga sjuksköterskor, poliser och andra människor som jobbar? Varför sänker ni bara skatten för de rika? Återigen: Det är fel, fel, fel.

Det vi gör är att se till att löntagare som fick stå tillbaka i början av inflationskrisen också får lite bättre marginaler nu när inflationen är bekämpad. Jag har inte mött många hushåll i svensk medelklass som tycker att de har gått skadefria under den här tiden.

Herr talman! Den här extra ändringsbudgeten är en del i en helhet för det här året och för den här mandatperioden. Vi har en omvärld som är minst sagt besvärlig. Det är krig i vårt närområde, och det internationella samarbetet och handeln är utsatt för stor stress.

Sverige är ett litet, handelsberoende land i Europas utkant. Vi har blivit rika på att handla med andra länder. När den fria handeln utmanas är det besvärligt för Sverige. Det påverkar oss i mycket stor utsträckning.

Med denna extra ändringsbudget och den vårändringsbudget som vi har lagt fram stimulerar vi ekonomin. Förstärkt rotavdrag, som vi debatterar i dag, är en reform som är mycket väl anpassad och som använts tidigare för att se till att få lite mer fart på ekonomin. Man stöttar upp ekonomin och byggbranschen, som är en bransch som snabbt saktar in när konjunkturen viker.

Vi behöver se till både att rädda jobb och att människor kan sätta igång renoveringar och byggprojekt som de kanske skjutit upp under den tidigare kostnadskrisen. Det är en bra politik som tillsammans med det andra vi gör stärker svenska hushåll och stöttar den svenska ekonomin.

Herr talman! I debatten behöver man ibland sätta sakerna i sina sammanhang, då man hör människor prata om enkla lösningar på komplexa problem. De kan, i stället för att säkerställa att vi får en konkurrenskraftig ekonomi, säga: Låt oss bara införa tullar, så kommer allt att ordna sig. När sådant prövas, när populister får möjlighet att genomföra sådant, visar det sig gång på gång att världen var mer komplex och att det inte fungerar.

Därför har regeringen, samarbetspartierna Tidöpartierna, också lagt fram en historisk forsknings- och innovationsbudget. På lång sikt kan vi nämligen bara bli ett rikare land ifall vi blir bättre. Vi måste alltså bli bättre i den globala konkurrensen. Det är på det sättet svenska företag får sälja sina varor och tjänster till andra länder.

Enkla lösningar kommer säkert att levereras i den här debatten. Då vill jag att ni som lyssnar funderar på om det verkligen är det, att bara omfördela befintligt välstånd, som kommer att göra Sverige rikare. Sverige har en lång tradition av att bli rikare därför att vi har blivit bättre. Därför gör regeringen väldigt mycket för att stärka svensk konkurrenskraft. Det handlar om allt från forskning, innovation och utbildning till ett bättre skattesystem, som stöttar upp så att Sverige kan klara sig i den globala konkurrensen.

Med det sätts också den här extra ändringsbudgeten in i en helhet som är bra för Sverige, som ser till att vi räddar svenska jobb och som ser till att vi långsiktigt stärker svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Ryssland under Putins regim är inte längre ett land bland andra. I stället för att bygga välstånd för sin egen befolkning och delta i arbetet med att bygga en bättre värld för mänsklighetens bästa hotar och attackerar man sina fredliga grannländer.

Man bedriver sedan tre år tillbaka ett fullskaligt anfallskrig i Ukraina. I dag hotar den tidigare presidenten i Ryssland, numera vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, Sverige och Finland och andra nyblivna Natomedlemmar med hämndattacker med kärnvapen. Så beter sig en skurkstat som inte vill bygga fred och välstånd för sin egen och andra befolkningar. Så beter sig en skurkstat som inte har respekt för mänskligt liv.

Fru talman! Tänk om mänskligheten kunde lägga alla de enorma resurser som världen nu lägger på att rusta upp för att möta ett fientligt inställt Ryssland, alla de pengarna, på forskning för att bota sjukdomar, utrota fattigdom och mycket annat i mänsklighetens tjänst!

Tyvärr lever vi inte i en sådan tid. Sverige och andra länder får nu rusta upp för att möta verkligheten. Sverige är säkrare i Nato, och Nato är starkare med Sverige. Vi rustar upp Sverige i ett rasande tempo.

Vi kommer att vara uthålliga i vårt stöd till Ukraina tillsammans med andra länder. I dag beslutar den här riksdagen om det 19:e militära stödpaketet från Sverige till våra vänner i Ukraina. Det är det största militära stödpaketet hitintills.

Det har gått mer än tre år sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Vi har sett ofattbart mänskligt lidande – sönderslagna familjer, bortrövade barn, våldtäkter och krigsbrott – och enorm förstörelse av ekonomiska värden. Vi har bevittnat uthållighet och styrka hos den ukrainska befolkningen. Det är beundransvärt hur man kämpar på varje dag.

Trots massiva attacker och terrorbombningar är motståndsviljan i Ukraina obruten och stark. Ukrainas beslutsamhet är en påminnelse för alla oss andra om att frihet, självständighet och demokratiska värden är värda att försvara även när priset är högt.

Fru talman! Åtta av riksdagens åtta partier står bakom det svenska stödet till Ukraina och de enskilda stödpaketen till Ukraina. Sveriges stöd är omfattande och viktigt och gör skillnad varje dag, ute på slagfältet och långt bakom frontlinjerna, för att det ska finnas värme och mat för befolkningen. Tillsammans med andra länder gör Sverige det möjligt för Ukraina att fortsätta försvara sig mot den ryska invasionsarmén.

Fru talman! Varje vecka sedan den fullskaliga invasionen inleddes har människor i Sverige samlats på olika platser för att manifestera stödet från Sverige till Ukraina. Man har samlats på Norrmalmstorg. Man har samlats på Fria Ukrainas plats utanför den ryska ambassaden för att berätta vad vi tycker om det Ryssland gör mot sitt grannland Ukraina och visa stöd för Ukraina.

Blågula Bilen, en av många stödorganisationer, har samlat ihop och skänkt nästan 1 000 fordon. Man har kört dem till Ukraina och lämnat över nycklarna för att ukrainarna ska kunna köra ambulanstransporter med sårade soldater bort från frontlinjen och mycket annat.

Stort tack till alla er som på ideell basis engagerar er för att hjälpa till att stärka Ukrainas försvarsförmåga och se till att man kan mota bort invasionsarmén!

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att införa en ram för det militära stödet till Ukraina mellan åren 2024 och 2026 på totalt 75 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor per år. I förslaget som vi kommer att rösta om i kammaren i dag börjar vi använda en ansenlig del av nästa års del av den ramen, närmare bestämt 16,5 miljarder kronor. Det innebär att vi snabbt stärker stödet till Ukraina och ser till att man får både militär utrustning och åtgärder för civil motståndskraft på plats.

Stödpaketet innehåller försvarsmateriel av många olika slag, allt från ammunition till material för sjuktransporter, personlig utrustning, basmateriel och delar för att klara luftförsvar och maritim kapacitet. Sverige ger stöd tillsammans med andra länder utifrån vad Ukraina beskriver att man behöver för att kunna fortsätta hålla den ryska invasionsarmén på lagom avstånd. Det visar, fru talman, att det engagemang som finns i Sverige och i många andra länder gör skillnad på riktigt ända fram till frontlinjen.

Mycket av det vi gör är sådant som också möjliggör att livet kan fortgå – att barn kan få barnomsorg och att ungdomar kan få utbildning. Även om mycket av utbildningen får ske i skyddsrum, som vi från finansutskottet såg vid vårt besök, sker ändå utbildning på plats i Ukraina.

Det handlar om att orka tänka och rusta sig för framtiden, fru talman, och se till att det finns framtidstro även efter att den ryska invasionsarmén har motats bort. Det är i uthålligheten och viljan att fortsätta leva ett normalt liv under onormala omständigheter som Ukrainas verkliga styrka bor, och vårt stöd här inne och från alla frivilligkrafter i Sverige möjliggör detta.

Fru talman! Det är avgörande att vi fortsätter vara uthålliga i vårt stöd till Ukraina. Alla ni som på frivillig väg bidrar till detta, fortsätt! Vi får inte svikta i detta.

Sveriges stöd till Ukraina är brett förankrat och ligger fast. Med dagens beslut tar vi nästa steg i det arbetet. Det är ett beslut som speglar både vår solidaritet och vår övertygelse om att Ukrainas kamp är avgörande – för Ukraina, för Europa och för vår gemensamma framtid, fru talman. Slava Ukraini!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Låt oss konstatera att Socialdemokraterna i den här debatten kommer att använda alla argument som finns för att lägga ned Bromma, precis som man gjorde den förra mandatperioden. Det stoppades då av initiativ här i kammaren som jag var med om.

Det är lite fräckt av en av Socialdemokraternas ledamöter att säga att den socialdemokratiska regeringen tillförde pengar till flyget under pandemin. Det gjorde man ju för att det fanns en majoritet samlad av ingen mindre än Elisabeth Svantesson i opposition. Hon samlade då en majoritet i riksdagen och tvingade igenom dessa stöd. Detta försöker man nu att skriva om historien kring. Det är faktiskt lite provocerande, herr talman.

Låt oss konstatera att den här regeringen har tillfört pengar för att säkerställa att det ska finnas flygplatser i hela landet. Det handlar om att upprätthålla konkurrens och tillgänglighet. Stänger man ned Bromma, som Socialdemokraterna vill, kommer det inte att gå att öppna flygplatsen igen, och alla som nyttjar flyget vet vad som har hänt nu när Bromma har stängt: Det har blivit sämre tillgänglighet, och det har försvunnit flygavgångar eftersom konkurrensen har blivit sämre.

Den som bryr sig om transporter på riktigt kan då jobba på olika sätt. Antingen stänger man ned Bromma och säkerställer att det aldrig blir bättre, eller så analyserar man, har lite is i magen och hoppas att det kommer fler aktörer och bidrar till att vi får ett bättre fungerande flyg.

Socialdemokraterna var för flygskatt och införde en sådan. Det backade vi tillbaka. Man såg också till att vi i praktiken hade världens högsta bensin- och dieselpriser. Vi har nu backat tillbaka så att vi har Västeuropas lägsta priser. Den som lyssnar på den här debatten vet att om man bryr sig om transporter är Moderaterna åtminstone att föredra framför Socialdemokraterna. Det gäller på område efter område.

När det kommer till Norrbotniabanan blir man något provocerad. Under åtta år klipptes det band jag vet inte hur många gånger. Men ingen järnväg lades i backen. Det är pinsamt!

Herr talman! Jag tänkte faktiskt börja den här debatten med att försöka tolka Socialdemokraterna här i kammaren välvilligt. Jag tänkte jag att det nu har kommit ett nytt flygintresse och flygengagemang från Socialdemokraterna.

Men sedan har jag lyssnat på de inlägg som har framförts och blivit lite konfunderad. Jag tror att man behöver sätta saker i sitt sammanhang. Det var alltså den socialdemokratiska regeringen som införde flygskatt. Det var den socialdemokratiska regeringen som gång på gång försökte lägga ned Bromma. Jag var själv med och stoppade de försöken med initiativ i finansutskottet under pandemin.

Under pandemin, när vi inte fick resa, gick ju flygresandet ned. Då försökte Socialdemokraterna i regeringsställning ta det till intäkt för att lägga ned flygplatser och ytterligare försvåra flygresandet. Under den här mandatperioden har man röstat emot den flygmiljard som den här regeringen och våra samarbetspartier införde för att rädda kvar flygplatser i hela landet.

Jag trodde att den debatt vi nu har skulle ha att göra med ett nyvaknat intresse av att säkerställa flyg i hela landet, men så har jag faktiskt inte kunnat tolka den.

Jag tycker att det är tråkigt att Socialdemokraterna gång på gång försöker lägga ned Bromma flygplats. Jag tycker att frågan ska ställas omvänt: Har Socialdemokraterna analyserat vad som händer om man lägger ned Bromma flygplats? Jag vet att det gjordes en del saker under den föregående regeringen, men ni får gärna berätta om konsekvenserna. Saker och ting har ju förändrats, till exempel säkerhetsläget. Vi kommer att behöva Bromma flygplats av rena försvarsintressen. Vi kommer att behöva den för redundans när det gäller kommersiellt flyg. Vi kommer att behöva den för nyttoflyg som ambulanstransporter. Även ambulanstransporter uppifrån Norrland, där jag kommer från, behöver Bromma flygplats och tillgängligheten där.

Jag tycker att det är bra att den här regeringen inte hastar och vid första bästa möjlighet lägger ned flygplatsinfrastruktur som sedan inte går att återuppbygga. Jag tycker att det är bra att man ser över detta på ett seriöst sätt mellan våra fyra partier.

Herr talman! Jag har jobbat i snart 15 år i den här kammaren med att slåss för de intressen som handlar om Norrland, landsbygden och, som jag brukar säga, alla som varje dag är beroende av bilen. I det här landet är vi beroende av transporter till och från jobbet. Vi är beroende av transporter för att klara det vardagliga livet och få det att hänga ihop. Flyget är en central del, inte minst för de delar av landet där man har långt till Stockholm och långt till marknader ute i Europa. Det är bra för enskilda människor, för oss som privatpersoner, och det är också viktigt för att vi ska kunna behålla ägande lokalt hemma i Västerbotten, där jag kommer ifrån. Om huvudkontoren för framgångsrika internationella, globala företag ska kunna stanna kvar stanna kvar måste flyget fungera.

Därför är jag glad, herr talman, över att tillhöra ett parti som nu är med i en regering som slåss för flyget och för bra transporter i hela landet. Men Socialdemokraterna värnar inte om flyget, herr talman. Det Socialdemokraterna egentligen vill använda den här debatten till är att lägga ned en flygplats. Det är inte någon omtanke om fungerande transporter. Det man konstant har gjort är att man har slagit på människors möjligheter till resande.

Jag är glad att vi har en regering som ser till hela Sverige och till alla människors möjligheter och rättigheter att transportera sig i landet.

Herr talman! Min morfar tillhörde dem som gjorde klassresor i det här landet. Han var övertygad socialdemokrat och fackligt aktiv under hela sitt liv. Jag ska inte på något sätt uttala mig om vad han hade tyckt om debatten om kapitalmarknader och så vidare, herr talman. Men en sak som han sa och var mycket noga med var att det måste gå bra för svenska företag och att det måste finnas bra förutsättningar för företagen i det här landet, eftersom det är det som ger utrymme för välfärdsutveckling och lönehöjningar för svenska löntagare. Han och många med honom var med under lång tid och gjorde att det här landet växte fram och att välståndet ökade.

Vi har nu en situation där Skatteverket fått lägga ned 30 000 arbetsdagar på att reda ut hur man ska beskatta en del av ett skikt som är ganska viktigt för att det ska skapas riskkapital i det här landet och för att vi ska få fler och fler välbetalda jobb.

Då kan man undra: Hur landar det i normalfallet? Den lägre beskattningen är den som de allra flesta får ta del av. Med det regelverk som Socialdemokraterna har varit med och skapat – trots överorden i den här kammaren, herr talman – betalar riskkapitalisterna den lägsta skatten i de allra flesta fallen.

Då uppenbarar sig en fråga. Regeringen har inte lagt fram något förslag. Är man av uppfattningen att det är bra att det råder osäkerhet? Det vet jag att Niklas Karlsson och hans socialdemokrater inte tycker. Vill man att de ska beskattas med den högre skatten, som de allra flesta inte har? Vill man att de ska ha den lägre skatten, eller vill man behålla osäkerheten?

Det hade varit intressant att veta var Socialdemokraterna står i den frågan. Det är inte så att Socialdemokraterna står för den högre skatten, utan för osäkerheten. Det hade varit intressant att få veta det.

Herr talman! Tack, interpellanten, för att du lyfter upp de här frågorna!

När man lyssnar på dessa överord, som ofta kommer i den här typen av kammardebatter från både interpellanten och hans partikollegor, behöver man komma ihåg att Socialdemokraterna är ett i grunden rätt principlöst parti. De kan vara väldigt emot någonting, med emfas. Men sedan går det ganska snabbt, herr talman, till att de kan välkomna det.

De var emot exempelvis visitationszoner, som den här regeringen införde för att bekämpa brottsligheten och gängkriminaliteten, vilket medborgarna i landet vill få ordning och reda på. Det var fruktansvärt. Det fanns inga gränser för överorden som haglade från socialdemokrater. Men när det sedan var infört och visade sig fungera ganska väl, herr talman, tog de emot det och ville egentligen göra hela södra Stockholm till en visitationszon.

Den principlösheten har också fördelar, det vill säga att man kan ändra sig.

Låt mig börja någon annanstans i debatten. Sverige är ett av världens rikaste länder, herr talman. Det är inte bara Moderaterna och den här finansministern som vi har att tacka för det utan även tidigare, socialdemokratiska regeringar.

En av de mest fundamentala sakerna som har byggt välståndet är människorna i det här landet men också kloka politiker som, inte alltid genom medvetna politiska beslut, skapat det som brukar kallas en väl fungerande kapitalmarknad. Den ger vanliga medborgare möjlighet att spara, från början i allemansfonder och numera på investeringssparkonton, ISK. Regeringen gjorde dessutom vid årsskiftet de första 150 000 kronorna på ISK skattefria, och mer kommer.

Detta har skapat en symbios där enskilda människor på ett mycket bra sätt med sitt eget sparande och sina pensionspengar har kunnat lägga pengar i riskkapital till företag och företagsidéer. Den symbiosen har varit otroligt framgångsrik, en av de mest framgångsrika i världen. Det har skapat företag och välbetalda arbetstillfällen i landet och gjort att vanliga medborgare får bra pensioner och tillväxt på små pengar som man sparat tidigt i livet. Det här, herr talman, kan vi tacka både moderata och faktiskt också socialdemokratiska regeringar för. Det är i det ljuset man behöver se denna debatt och dessa överord, herr talman.

Socialdemokraterna försöker nu skapa en debatt. I bästa fall kommer Niklas Karlsson och hans partikollegor att solka ned debatten lite grann på temat: Moderater är onda och vill bara att de rika ska ha mer. I sämsta fall kommer Niklas Karlsson att bli ansvarig för att riskkapital och riskkapitalister lämnar det här landet. I värsta fall kommer det att innebära mindre pengar till nya idéer och till det som skapar välbetalda lönejobb för de flesta av oss i det här landet. Det vore väldigt olyckligt.

Jag hoppas att Niklas Karlsson och Socialdemokraterna i den här kammaren gör som i många andra politiska frågor, att de lämnar överorden och tar till sig av goda idéer. Jag hoppas att de ser till att vi tillsammans kan se över hur vi kan förbättra de olika miljöerna för att Sverige ska fortsätta vara ett framgångsrikt land.

Den här regeringen har nu tittat på möjligheten att skapa enkelhet i något som i dag är väldigt komplicerat. Det vet också Niklas Karlsson. Han är nämligen en klok person, herr talman. Han vet att alla de timmar som Skatteverket nu lägger ned på denna osäkerhet är riktigt onödig tid.

Fru talman! Ledamoten Damberg med flera undrar vad som händer med inflationen. För oss som lyssnade på Riksbanken var det tydligt att det är två saker som gör att vi ser en liten skiftning från 2,2 till 2,9 procent i KPIF. Det ena är korgeffekten, alltså när man rent tekniskt byter ut saker i korgen – för att prata klarspråk. Det andra är att matpriserna sticker iväg lite grann, och skälet till det är till stor del dåliga skördar i andra delar av världen. Problemet är detsamma, och det var min poäng, fru talman. Vi delar problembilden; det är inte så att någon på endera sidan av blockgränsen tycker att människor inte har det svårt.

Bland många socialdemokrater verkar det dock finnas en allergi mot att ta eget ansvar för de problem de har ställt till med när det gäller allt från att sabotera elsystemet till att införa världens högsta drivmedelspriser. Allt detta påverkar matpriserna. Jag förstår att Socialdemokraterna inte vill prata om sådant de själva varit delaktiga i. Det är dock värt att nämna detta, för i och med att vi har åtgärdat en hel del av det har vi fått ned inflationen och matpriserna. Det är inte ointressant att prata om, även om jag förstår att Socialdemokraterna, som ställde till det, inte vill prata om dessa åtgärder.

Det är bra att även miljöpartister och vänsterpartister deltar i debatten, för om deras förslag hade gått igenom i kammaren hade Sverige fortsatt att ha hög inflation. De ville nämligen låna hundratals miljarder ofinansierat för att elda på inflationen. Det, fru talman, hade varit riktigt dåligt för dem som handlar mat i svenska butiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag tycker att det är bra att vi har denna diskussion i riksdagens kammare. Vi sätter ljuset på en fråga som berör väldigt många runt om i vårt land. Det är många familjer i svensk medelklass, där två personer har inkomst, som har det ganska tufft. Trots att de kanske har egen villa, ganska god utbildning och relativt höga löner får även de familjerna prioritera. De har det ganska tufft. Är man ensamstående och har lägre lön är det klart att livet är otroligt utmanande.

Det är alltså bra att vi har den här debatten, men låt oss titta tillbaka på varifrån vi kom. När en av interpellanterna, riksdagsledamoten Mikael Damberg, lämnade över som finansminister var prisökningstakten, det vill säga inflationen, 10 procentenheter. Det var detta som lämnades över till nuvarande finansminister att hantera. Allt var inte Socialdemokraternas fel, låt mig vara tydlig med detta, men man bär en hel del ansvar på sina axlar.

Den första och mest centrala prioriteten för den här regeringen har varit att bekämpa inflationen. Riksbanken har gjort sitt, regeringen har gjort sitt och svensk fackföreningsrörelse har tagit ett mycket stort ansvar – större i Sverige än i andra länder. Tillsammans har alla lyckats pressa ned svensk inflation till mycket låga nivåer. Men det är klart att priserna är kvar – och de är fortsatt höga – även om prisökningstakten stannat av. Det är viktigt att komma ihåg. Priserna är besvärliga för väldigt många människor.

Vi ser att det lättar för vissa. De lägre räntorna slår igenom på en del områden, men samtidigt får några hyreshöjningar eftersom det finns en eftersläpning. Man hade å andra sidan inte hyreshöjningar när villaägare och bostadsrättsinnehavare fick tredubblade räntor. Det är klart att många har haft det tufft i spåren av detta.

Låt mig nu komma till den diskussion om matpriserna som jag tycker är bra att vi har, fru talman. En del saker som gör att matpriserna blir lägre kan svenska politiker faktiskt påverka. Några saker kan svenska politiker inte alls påverka. Att det är dåliga skördar i andra delar av världen är relativt svårt för någon i den här kammaren att på kort sikt göra jättemycket åt, men det påverkar såklart svenska konsumenter väldigt mycket. Vi kan dock påverka ganska mycket av det som påverkar de svenska matpriserna. Dieselpriset är en av de viktigaste komponenterna för svensk matproduktion. Kan man något om svenskt jordbruk vet man att det är på det sättet. Det är en av de stora utgifterna.

Alla de socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister som har varit här uppe lämnade i princip världens högsta bränslepriser efter sig. När dessa partier styrde var dieseln otroligt dyr. Det påverkade matkostnaderna. Man monterade ned fullt fungerande kärnkraft, vilket gjorde att elen blev dyr. I debattprogram och när vi har träffat matproducenter har det visat sig att dessa komponenter påverkade i mycket stor utsträckning. Det var en av de saker som tillsammans med annat gjorde att prisutvecklingen avstannade.

Jag ser att talartiden går väldigt snabbt, fru talman, så jag kommer tillbaka upp för att fortsätta. Låt mig dock vara tydlig: Det går i vissa delar att påverka när det gäller kostnader för svenskt jordbruk. I andra delar påverkas vi av omvärlden.

Herr talman! I dag ska vi i den här kammaren fatta beslut om det 18:e och hittills största militära stödpaketet från Sverige till Ukraina. Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om en treårig ram för att visa att Sveriges stöd är uthålligt och långsiktigt. Ramen uppgår till 75 miljarder kronor fördelat på 25 miljarder kronor per år, och det stöd till Ukraina som föreslås i den proposition vi i dag ska fatta beslut om är en del av den ramen.

Utöver det 18:e stödpaket som Sverige nu bidrar med har vi genom olika beslut skänkt runt 62 miljarder kronor till Ukraina för militära ändamål sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet. Jag vill återigen, herr talman, tacka riksdagens samtliga åtta partier för fortsatt stöd och samarbete, liksom konstruktiva samtal både i kammaren, utanför kammaren och med representanter för andra länder kring stödet till Ukraina. Det sänder en viktig signal från Sverige till våra vänner i Ukraina. Det sänder också en viktig signal till Putin i Ryssland, herr talman, om att Sverige och omvärlden är långsiktiga i stödet till Ukraina.

Det är snart tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av sitt grannland Ukraina. Det har varit tre år av död, lidande och förstörelse. Det har varit tre år av övergrepp, våldtäkter och fruktansvärda krigsbrott. Det har varit tre år av ofattbar förstörelse, herr talman – men också tre år av heroiskt motstånd där Ukraina har visat en hel värld att de kan försvara sig. De har försvarat sig med stort mod, stor beslutsamhet och en hel del uppfinningsrikedom.

Det är svårt att förstå en vardag med flyglarm och umbäranden – hur det är att behöva vinka av anhöriga på väg mot fronten eller skicka barn till skola och förskola när det pågår terrorbombningar av städer runt om i hela Ukraina. Men Ukraina håller ihop. Folk gör sin plikt. Trots terrorbombningar fungerar väldigt mycket långt över förväntan – inte alltid och inte överallt, och definitivt inte utan omvärldens stöd, men det händer mycket som ligger långt över vad som kan förväntas.

Det finns el, vatten och sjukvård, liksom vägar och järnvägar. Löneutbetalningar sker, betalsystem finns – och väldigt mycket mer. Det finns en fungerande statsförvaltning. Allt detta är helt nödvändigt för att man ska kunna försvara sig. Att det finns mat i matbutikerna och att matproduktionen runt om i Ukraina fungerar är också helt nödvändigt.

Sammantaget gör det att motståndet kan fortsätta. Omvärldens stöd är helt nödvändigt för att Ukraina fortsatt ska kunna försvara sig på det framgångsrika sätt de har gjort. Sverige kommer också att hjälpa till att återuppbygga Ukraina den dagen kriget är slut, herr talman.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har tagit fram en rapport för att visa omvärlden att Rysslands ekonomi är i betydligt sämre skick än vad de vill ge sken av. Tiden är inte på Rysslands sida. Omvärldens sanktioner och skenande försvarsutgifter i Ryssland har allvarligt skadat den ryska ekonomin och de ryska medborgarnas möjligheter till ett rimligt liv. Sverige kommer fortsatt att vara en stark röst i världen, inom olika internationella samarbeten och organisationer, för fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland så länge de bedriver detta orättfärdiga och folkrättsvidriga krig mot Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Herr talman! Det händer väldigt mycket just nu. Det påstås en hel del saker från ledare runt om i världen som man möjligen skulle kunna förvänta sig mer av. Senast i natt uttalades ytterligare saker. Jag hade inte tänkt kommentera detta, herr talman, men det är nästan omöjligt.

Representanter från riksdagens alla åtta partier har deltagit vid olika övningar runt om i världen. Vi har haft delegationer till Ukraina; jag har lett en sådan från finansutskottet där samtliga partier var med. Vi har träffat både dem som leder och oppositionen, och vi har träffat civila organisationer. Det går inte att hålla ett val i ett land där stora delar är ockuperade och där den egna författningen och konstitutionen inte gör det möjligt att hålla val under de omständigheterna, herr talman. Det är nog få demokratiska länder som skulle klara av det.

Allt som pågår just nu är mediala spel – det hävdas och påstås en massa saker. Jag tror att vi tillsammans behöver hjälpas åt att bringa klarhet i detta, herr talman. För bara ett par veckor sedan var jag i Paris tillsammans med kollegor från flera partier här, och vi träffade politiker både från majoriteten och från oppositionen i Ukraina. Alla sa samma sak: Den övergripande uppgiften i Ukraina är att få ut angriparna. Därefter kan det normala demokratiska arbetet fortgå.

Detta ställer dock även krav. När man inte kan hålla val ställer det krav på att oppositionen involveras, och den opposition vi har träffat i olika delar – både i Ukraina och på andra ställen där man har haft delegationer – har vittnat om just detta, det vill säga att det fungerar. Tro alltså inte på allt det som hävdas, ni som lyssnar på det här!

För att en varaktig fred ska kunna uppnås måste den ske på Ukrainas villkor. Vi kan aldrig acceptera något annat. Därför är det fortsatta stödet, bland annat det vi i full enighet i den här kammaren och med stort stöd från svenska folket ska fatta beslut om i dag, helt nödvändigt. Fortsatta sanktioner mot Ryssland är också helt nödvändigt.

Den 24 februari är det tre år sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen. För att uppmärksamma årsdagen och markera riksdagens fortsatta stöd för det ukrainska folket arrangerar talmannen tillsammans med finansutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet och EU-nämnden ett seminarium i morgon klockan 11 i riksdagens förstakammarsal. Det kommer att gå att följa via riksdagens webb-tv och sannolikt även i SVT Forum. Ni som lyssnar får gärna delta även då.

På en presskonferens den 30 januari i år presenterade regeringen det militära stödpaket till Ukraina som vi i dag ska fatta beslut om. Det har ett värde på 13 ½ miljard kronor och är det hittills största svenska militära stödpaketet till Ukraina.

Med detta beslut stärker vi Ukrainas långräckviddiga förmåga. Regeringens avsikt är att avsätta 1 miljard kronor till produktion av ukrainska långräckviddiga robotar och långdistansdrönare. Paketet innehåller vidare en dubblering av det antal Stridsbåt 90 som tidigare donerats – 16 stycken – samt pansarvärnsrobotar och mycket mer.

Investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri inkluderas också i paketet, herr talman. Det stödpaket vi nu beslutar om är uppdelat i åtta komponenter. Den största komponenten består av olika upphandlingar av nytillverkad materiel, framför allt från svensk och annan europeisk försvarsindustri, som kommer att doneras till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Herr talman! Med dagens beslut stärker vi Ukrainas förmåga att fortsätta försvara sig. Jag yrkar bifall till förslaget. Slava Ukraini!

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Herr talman! Jag tänker börja mitt inlägg i en annan ände. Man kan skriva interpellationer och ha debatter tillsammans i kammaren, men jag tycker att tonaliteten har mycket övrigt att önska. En av ledamöterna från Socialdemokraterna sa på fullt allvar här från talarstolen: Jag tror inte att ni är onda. Andra gör fultolkningar som är helt orimliga. Jag tycker att man borde skämmas om man beter sig på det sättet. Det är inte ett beteende som är värdigt de väljare ni representerar. Försök att hålla er lite sansade och rimliga i debatten!

Både röda och blå regeringar, herr talman, har gjort olika bedömningar när det gäller om man ska ha statliga bolag eller om man ska sälja dem. Det viktigaste verktyget vi har är nog trots allt ändå möjligheten att stifta lag och reglera olika marknader för medborgarnas bästa. Det kommer vi att vara tvungna att göra i framtiden, alldeles oavsett om vi har statliga bolag på olika marknader eller inte.

Det är bra med omtanken, herr talman. Men som jag sa till ledamoten Isak From har ju bilprovningen inte försämrats på det sätt som beskrivs här. Jag tror att åkerierna, som vi pratar om, och alla de som behöver använda bilen var mer bekymrade när de betalade 28 kronor per liter för dieseln vid tiden för att vi tog över regeringsmakten. Nu betalar de bara drygt 18 kronor. Det gör betydligt större skillnad än de få tillfällen när man behöver åka och besiktiga bilen. De allra flesta - 97 procent - har ju fått kortare sträcka till en bilbesiktning. De som bor i glesbygd har fått närmare till en bilbesiktning. De här sakerna stämmer helt enkelt inte.

Hyfsa gärna till debatten lite!

Fru talman! Låt mig först säga att det är en lite spretig debatt, men det är väl alltid trevligt att få lägga in många olika ämnen i en och samma debatt.

Man kan se på frågan om statligt ägande lite generellt. Det kan finnas många skäl till att staten äger bolag. Det kan finnas en historia bakom att staten har ett ägande. Det kan därför också finnas många skäl till att man säljer bolag eller väljer att inte sälja bolag. Ibland handlar det om fördelen med att kunna minska statsskulden.

Man kan med privat ägande utveckla verksamheten - jag kommer tillbaka till det. Det har faktiskt gjort rätt stor skillnad. Men den som alltid tycker att staten är den bästa ägaren kommer aldrig att tycka att det är bättre att privata utvecklar verksamheten.

Min och mångas uppfattning i den här kammaren har historiskt varit och är i dag att staten mycket väl kan nå de viktiga mål som flera har talat om i talarstolen. Låt mig säga att jag håller med om några av de saker som Socialdemokraterna har sagt i talarstolen. Mycket av detta gör vi genom lagar och regleringar av olika marknader. Det tror jag är en mycket, mycket bättre ordning än att staten äger överallt.

Man kan då gå in på de olika delarna av debatten. Det finns något som man kan nämna i sammanhanget. När det gäller SBAB pratar man från socialdemokratiskt håll här i talarstolen om omtanken om bolånekunderna. Samtidigt nämns ingenting om bolåneskatt, fru talman. Det kan vara bra för dem som lyssnar på debatten att veta att Socialdemokraterna i budget efter budget föreslår en bolåneskatt, det vill säga en skatt på bankerna som kommer att slussas över till bolånekunderna.

Den höga inflationen ärvde vi av den förra socialdemokratiska regeringen. Detta ledde till mycket höga räntor för alla som har bostadslån. Nu har vi från den här regeringens sida pressat ned detta. Det har gjort stor skillnad för människor.

Det finns alltså saker att göra, både genom regleringar och genom politiska beslut, för att säkerställa att bolånekunderna får en mer dräglig tillvaro.

Fru talman! Vi kan prata om bilägare och gå in på Bilprovningen, som debatten började med. Låt oss titta på de olika delarna. Det är faktiskt på det sättet att detta har lett till att vi mer än tredubblat antalet stationer.

Isak From nämner glesbygd och landsbygd. Detta tycker jag är viktiga frågor, fru talman. Det är något som jag har jobbat med under alla mina år i den här kammaren. Det handlar om att stå upp för landsbygden, glesbygden och Norrland och om att se till att alla som varje dag är beroende av bil har rimliga möjligheter.

Det har blivit fler stationer. Det är tre gånger så många som före omregleringen. 97 procent av medborgarna har fått närmare till en besiktning än vad de hade innan. När det gäller de glesa landsbygdskommunerna har avståndet till närmaste station faktiskt minskat. Det har blivit bättre i glesbygden.

Det som på riktigt har gjort stor skillnad för bilägarna hemma i vår valkrets, min och Isak Froms, är att de faktiskt har råd att tanka bilen, fru talman. När Socialdemokraterna lämnade över regeringsmakten kostade en liter diesel 28 kronor. Nu är vi nere på 18 kronor. Det är 10 kronor billigare per liter. Det tror jag att fler bryr sig om. Men låt oss fortsätta att ha den debatten.

Jag tror, fru talman, att jag får återkomma. Jag kommer inte att hinna ta upp alla argument nu. Därför återkommer jag i nästa vända.

Herr talman! Jag börjar direkt med att besvara frågan om faktafel. Man kan såklart ha olika uppfattningar, men jag konstaterar en sak: Socialdemokraterna för fram en massa olika retoriska knep som man testar så här innan det är dags att gå hem och börja med julmaten. Man pratar om att tillväxten är väldigt låg. Det är sant - vi ärvde en av Europas lägsta tillväxttakter - men nästa år prognostiseras Sverige ha en av de högsta i Europeiska unionen. De retoriska knepen kommer säkert att fastna med julgröten hos några av de socialdemokrater som har fört fram dem.

Man pratar mycket om sjukvårdskrisen. Det kan vi konstatera efter debatten här i kammaren i går. Vi kan ta en av de regioner som styrs av socialdemokrater. I denna region har man fler anställda, trots den sjukvårdskris som Socialdemokraterna pratar om, och då blir frågan, herr talman: Vad är det man satsar på - sjuksköterskor eller kommunikatörer - och varför är det jobbigt i vården?

Jag tror att väljarna kommer att kräva svar på denna fråga från många socialdemokratiska lokala styren. Vad är det man satsar på? Vill man ha kommunikatörer och byråkrater eller sjukvårdspersonal? Denna fråga tror jag kommer att fastna hos rätt många.

Jag tycker, herr talman, att prioriteringen har varit rätt, men det är som att man inte lyssnar i den här debatten. Regeringen och finansministern valde att säkerställa att de som har minst marginaler - de som har sjuk- eller aktivitetsersättning och som interpellanten pratar om - skulle gå skadefria under inflationen. Man inflationssäkrade alltså bidragen. Det tycker jag var rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är årets sista debatt, åtminstone för min del - det kommer kanske några interpellationsdebatter till - så jag ska göra som Niklas och rimma lite, herr talman.

Sossar vill alltid skatten höja. Under deras skatter får vi alla ryggen böja. Det är högre skatt på arbete, flit och sparande. Nu är julen dock i vardande. Barn som får en slant i julegåva - om S styrde fick ni knappt behålla några. Nu är debatten snart klar. God jul till alla och envar! God jul, herr talman och alla andra!

Herr talman! Jag tackar interpellanten som tar upp den här typen av frågeställning. Det är bra att debattera och diskutera detta. Jag återkommer till det, för vi behöver stanna upp och se vad regeringen och finansministern har gjort. Men det hade varit intressant om Socialdemokraterna ibland tog strid för alla låg- och medelinkomsttagare runt om i landet som kämpar för att få hushållsekonomin att gå ihop.

Herr talman! Jag ska tala om vad den här regeringen och den här finansministern gjorde när inflationen slog till som hårdast och priserna steg. Vi ärvde 10 procents inflation av den socialdemokratiska regeringen. Det fick vi hantera när vi tog över regeringsmakten. Människor handlade mjölk och mat med kronor och ören. Regeringen och finansministern inflationssäkrade bidrag och ersättningar så långt det var möjligt. Det gav dem med allra minst marginaler möjligheter att parera en del av kostnadsökningarna. Många fick dock bära denna börda, för pengarna räcker inte till allt. Men det är så man bekämpar inflation. Det vet jag att socialdemokrater också vet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det farligaste man kan göra är att hänga kvar i den höga inflationens garn och få pris- och lönespiraler. Nu när vi har bekämpat inflationen vi ärvde av den socialdemokratiska regeringen har vi möjlighet att ge ekonomiska lättnader till alla hushåll som fick se tio års reallöneökningar raderas ut. Nu, herr talman, får de skattesänkningar. Det gör att fler människor får något lägre räntor och lite större ekonomiska marginaler, och det är en rimlig politik. Man kan plocka ut enskilda reformer och enskilda år, men sett över mandatperioden har vi bekämpat inflationen och säkerställt att de med minst ekonomiska marginaler får mest. Nu, när möjligheterna ges, ska vi säkerställa att bredare inkomstlager får ta del av skattesänkningar, för det är fortfarande väldigt många som har det tufft.

Herr talman! Man kan skönja ett mönster i dagens debatter. Socialdemokrater kommer gång på gång upp i talarstolen och pratar om hur dåligt det är med skattesänkningar för löntagare. Men faktum är - låt oss föra fakta tillbaka in i debatten! - att Moderaterna sedan 2007 i olika konstellationer tillsammans med olika partier har genomfört nio jobbskatteavdrag. Socialdemokraterna har röstat nej till alla.

En vanlig sjuksköterska har i dag 4 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad än den hade 2007 med den skatt som gällde då. Det gäller alltså över hela linjen. Man vill aldrig sänka skatten för de hårt arbetande människor som bär upp samhället och ser till att saker och ting fungerar. Att människor går till jobbet och arbetar är ju det som bygger tillväxt. Det ger också möjlighet till generösa ersättningssystem för dem som av olika skäl inte kan jobba och delta på arbetsmarknaden.

Jag vill backa tillbaka och säga att det är bra med den här typen av debatter. Jag tycker att regeringen har gjort rätt prioriteringar. Man valde att säkerställa att de med minst marginaler fick mest när krisen med hög inflation vi ärvde från den förra regeringen slog till.

Fru talman! Hade jag följt mitt talmanus hade Martin haft rätt i att han var sista talare. Jag ber om ursäkt för detta.

Jag vill säga två saker.

Först vill jag passa på att påminna finansutskottets ledamöter - så att vi inte behöver ringa tillbaka någon i år - om att vi direkt efter voteringen återsamlas för årets sista beslut, då vi knyter ihop budgeten.

Sedan, fru talman, glömde jag att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet - efter allt jobb vi har gjort. Jag passar därför på att göra det nu. Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut.

Jag ska inte önska god jul. Där fick Martin vara sist.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att svensk demokrati, oavsett färg på regering, många gånger uppvisar stor kompromissvilja och samsyn i viktiga frågor som rör ramverket för vår demokrati och hur saker ska fungera. Det ärende om förändringar i riksbankslagen, det vill säga ny riksbankslag, som vi nu ska hantera visar på just detta. I dag kommer samtliga åtta partier i denna kammare att vara överens om att stärka Riksbankens oberoende och öka dess möjligheter till egen intjäning. Ytterst stärker detta också oberoendet - jag kommer tillbaka till detta.

Jag vill tacka alla partier och framför allt vårt kansli för ett mycket gott arbete med att få detta på plats. Vissa beslut här inne kan tyckas små men tarvar rätt mycket tid och arbete. En av alla de tjänstemän som har gjort ett gott jobb befinner sig här i kammaren och nickar.

Vi gjorde inför den här mandatperioden i bred politisk enighet en större översyn av riksbankslagen. Vi såg nu behov av att göra några justeringar, i lika stor enighet.

Till att börja med gör vi det möjligt för Riksbanken att inte ha ett krav på sig att komma till riksdagen och be om tillskott, om man inte själv anser det nödvändigt. Förut var detta en skyldighet för Riksbanken till följd av de justeringar som gjorts i riksbankslagen, men nu får Riksbanken tillbaka möjligheten att själv avgöra hur man vill se på detta.

Det andra som är viktigt, kanske allra viktigast för att långsiktigt säkerställa ett oberoende för Riksbanken, handlar såklart om att se till att Riksbanken klarar sina egna förvaltningskostnader. Detta är en mycket central del i oberoendet. Riksbanken ges nu med dessa justeringar möjlighet att hålla kassakrav, det vill säga att få en ytterligare intjäning för sina egna förvaltningskostnader.

Riksbankens finansiering

Både den svenska Riksbanken historiskt och även centralbanker runt om i världen har som sin främsta finansieringskälla haft pengar. Sedlar och mynt är alltså det som har finansierat centralbankernas verksamhet. Det handlar om det enkla att en hundralapp i början av året med viss inflation, även viss kontrollerad inflation, är värd något mindre i slutet av året. Riksbanken trycker ut sedlar och mynt, och vi som medborgare håller i dem. Vid årets slut är de värda lite mindre, och den marginalen på alla sedlar och mynt är det som centralbanker och den svenska Riksbanken historiskt har tjänat sina pengar på.

Detta har nu förändrats. Jag tror att det är väldigt få av er som lyssnar på debatten som använder mycket kontanter i sitt dagliga liv, vilket gör att behovet av att hitta andra finansieringskällor såklart har ökat. När vi inte använder kontanter får Riksbanken mindre intäkter, och då blir man, om man inte hittar andra lösningar, mer beroende. Det vill vi inte, utan vi vill ha en oberoende riksbank. Jag är därför väldigt glad att vi i bred samsyn kan göra dessa, som jag menar, nödvändiga justeringar.

Jag vill återigen rikta ett stort tack till alla som har bidragit i detta arbete. Nu är inte vice ordförande Mikael Damberg, socialdemokrat, här, men finansutskottets presidium har tillsammans med kansliet dragit ett tungt lass. Min tanke var att tacka honom, men det kanske är bättre att han inte är här i kammaren och blir alldeles mallig för att han får beröm. Men stort tack, även till alla er andra som på olika sätt har varit med och bidragit. Och framför allt, som jag sa, stort tack till finansutskottets kansli för mycket professionellt arbete!

Med detta, herr talman, vill jag också passa på att önska talmannen, talmanskansliet, mina ledamotskollegor i finansutskottet, vårt kansli och även er som lyssnar en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Inflationen är löntagarnas värsta fiende. Man ser värdet på sin lön och sina besparingar minska samtidigt som priset på mat, boende och allt går upp. Man får mindre för sina pengar helt enkelt. Det är jobbigt på riktigt för de allra flesta av oss. Jag tror att få har undgått detta.

Men även företagarna och våra välfärdssektorer har drabbats av inflationen - inte minst kommuner och sjukvårdsregioner, med höjda pensionskostnader som följd.

Inflationens effekter har drabbat många, och de har drabbat brett. Många har det också fortsatt väldigt tufft. Priserna har inte gått ned igen. Priserna har stannat av men på en högre nivå.

Men kampen mot inflationen är nu vunnen. Riksbanken, regeringen och även arbetsmarknadens parter har hjälpts åt för att nå det här läget.

Finansminister Elisabeth Svantesson har hållit emot nya utgifter. Tidöpartierna har tillsammans hållit emot och säkerställt att inflationen inte biter sig fast i Sverige. Svensk fackföreningsrörelse har tagit ett mycket stort ansvar. För detta förtjänar de ett stort tack från väldigt många. Det har tillsammans med allt som har gjorts lagt grunden för att svensk inflation har kommit ned snabbt.

Räntorna har kommit ned mer i Sverige än i många andra länder. Det är till lättnad för företag men framför allt för väldigt många hushåll med höga bolån.

Det som nu har hänt med att inflationen har bekämpats möjliggör också satsningar. Tidöpartierna kan nu brett tillsammans föreslå skattesänkningar för stora grupper löntagare och pensionärer. Tillsammans med de räntesänkningar som nu sker blir det väldigt mycket bättre för många.

Tidöpartierna har presenterat en tillväxtbudget där vi investerar i att bygga Sverige rikare och tryggare. Det kommer att göras stora satsningar på att stärka hushållens ekonomi.

Vi ökar infrastrukturbudgeten från 799 miljarder till 1 200 miljarder under nästa planperiod. Vi föreslår en historisk satsning på forskning, faktiskt den största någonsin. Allt detta sammantaget bygger svensk konkurrenskraft starkare i framtiden.

Tidigare i höstas presenterade de fyra Tidöpartierna inom ramen för vårt regeringssamarbete förslaget till nästa års statsbudget. I dag ställs det förslaget mot de fyra oppositionspartiernas olika motförslag. I dag röstar vi om vilken väg Sverige ska ta.

Men det är fyra spretiga förslag från oppositionen. Ska man försöka hitta något mönster i de olika budgetförslagen kan man konstatera en sak: Skulle oppositionen vinna nästa val väntar stora skattehöjningar för svenska folket. Skulle dessutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet få stort inflytande i en sådan regeringskonstellation kommer vi också att skuldsätta Sverige. Det kommer att lånas en massa pengar, och statsskuldsräntorna kommer att skena. Vi kommer att få lägga pengar på att betala för räntor på lån för statsskulden i stället för att göra nödvändiga investeringar, satsa på välfärd och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Jag vill sätta dagens budgetdebatt i ett sammanhang. Moderaterna och Tidöpartierna tog inte över i ett vakuum utan i en verklighet som var besvärlig. Åtta år av olika socialdemokratiska regeringar lämnade efter sig en hel del olösta problem - en del som de skapade helt på egen hand och andra som de under åtta år inte lyckades lösa. Väljarna gav de fyra Tidöpartierna mandat att ta tag i detta.

Ibland är tonläget i debatten högt. Därför vill jag börja med att göra en beskrivning av varifrån vi kommer och vilka problem vi har att lösa.

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett Sverige med 10 procents inflation. Det gjorde att maten blev dyrare och räntorna högre. Välfärden urholkades på resurser.

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett Sverige där hushåll och företag betalade bland världens högsta bränslepriser. Det slog hårt mot hushåll - alla de som är beroende av bilen runt om i vårt avlånga land. Men det slog också mot svensk konkurrenskraft när transporter - nödvändiga transporter för svensk industri och svenska företag - blev dyrare.

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett Sverige med låg ekonomisk tillväxt. På sommaren före valet, efter åtta år med socialdemokratisk regering, skrev tidningarna att EU-kommissionen spådde att Sverige skulle ha den lägsta tillväxten inom EU 2022 och 2023.

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett Sverige där man inte lyckats stoppa skjutningar, sprängningar och kriminella som helt enkelt rånar våra välfärdssystem genom olika brottsupplägg. Det är pengar som ska användas till den som är sjuk eller arbetslös, pengar som borde gå till sjukvård och så vidare. Våra välfärdssystem rånas alltså av kriminella, och inte heller det lyckades man stoppa.

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett Sverige med höga och oförutsägbara elpriser, som till stor del var en följd av nedlagd kärnkraft här hemma i Sverige. Med en rösts marginal i den här kammaren, fru talman, röstade de fyra partier som i dag är i opposition nej till ett räddningsförslag från Sverigedemokraterna när det gällde att rädda svensk kärnkraft. Det orsakade de höga elpriser som nu har drabbat hushåll och företag. Det hindrar i dag också industrietableringar där man helt enkelt inte kan garantera el till ny industri. Det blir färre jobb i Sverige - jobb som vi så väl behöver.

Fru talman! Socialdemokraterna är faktiskt ytterst ansvariga för att ha skapat flera av dessa problem, som har orsakat stor ekonomisk skada på hushåll, företag och svensk ekonomi. Höga elpriser och höga drivmedelspriser är en direkt följd av politiska beslut av den förra regeringen. Problem med tillväxten blev en följd av avsaknad av nya reformer för jobb och företagande. Att den förra regeringen inte lyckades vända brottsutvecklingen är också det ett mycket stort misslyckande.

Fru talman! Nu lägger vi Tidöpartier fram den tredje budgeten den här mandatperioden. Jag kan konstatera att vi har fått mycket gjort, men mycket återstår att göra. Oavsett vem som orsakat problemen - även om det är rätt tydligt vem som bär en stor del av ansvaret - är det nu vårt ansvar att lösa dem. De fyra partier som fick förtroendet från er väljare att lösa problemen har nu ansvaret för att göra detta.

Kampen mot inflationen är som sagt vunnen. Där är det många som förtjänar ett stort tack.

Dieseln har blivit 10 kronor billigare per liter, och även bensinen har blivit rejält mycket billigare. Sverige har gått från att ha bland världens högsta bränslepriser till de lägsta i Västeuropa, samtidigt som vi lyckas nå klimatmålen. Vi har sänkt bränsleskatter och förändrat reduktionsplikten, och det har gjort skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

I allt fler prognoser ser svensk tillväxt ut att rivstarta nästa år, om än från en låg nivå. Genom fler reformer för jobb och företagande och historiska satsningar på infrastruktur och forskning lägger vi nu grunden för ökad ekonomisk tillväxt i Sverige. Det är bara genom ökad tillväxt som välfärden långsiktigt kan finansieras. Det är bara genom ökad tillväxt som löner och pensioner kan fortsätta att öka.

Steg för steg ökar vi nu resurserna till hela rättsväsendet och till förebyggande insatser. Vi skärper straffen, vi ger polisen fler verktyg för att bekämpa brottsligheten och vi bygger fler fängelser. Vi har fått en ny myndighet på plats med ansvar för att stoppa kriminellas framfart i välfärdssystemen.

Det kommer att ta lång tid att lösa allt detta, men vi jobbar i ett rasande tempo. Många gånger röstar oppositionen i den här kammaren nej till alltifrån straffskärpningar till ökade resurser till rättsväsendet. Men det här är nödvändigt om man på allvar ska kunna bekämpa den brottslighet vi har i dag.

Vi tog fram ett historiskt stort elprisstöd som det första vi gjorde när vi tog över regeringsmakten. Det var provocerande att höra socialdemokrater i den här kammaren och i samtal med journalister förfasa sig över att det tog lång tid att få det på plats. Vi kan absolut hålla med om det; vi hade velat få stödet på plats snabbare. Men kom ihåg vem som lade ned kärnkraft och orsakade allt detta som svenska hushåll och svenska företag fick bära!

Fru talman! Lite senare i dag kommer vi i den här kammaren att rösta om nästa års statsbudget. Jag är glad att vi fyra Tidöpartier har förhandlat fram en statsbudget som kommer att samla en majoritet. Budgeten innehåller förslag som kommer att göra att väldigt många människor runt om i vårt land kommer att få det väldigt mycket bättre. Vi tar ytterligare steg för att göra Sverige både rikare och tryggare.

Vi sänker skatten för alla som jobbar. Det måste alltid löna sig att jobba. Det gör att hårt arbetande människor kommer att få behålla lite mer av sin lön när skatten är betald.

Vi sänker skatten för landets alla pensionärer. Det måste alltid löna sig att ha jobbat. Det innebär efterlängtade tillskott för väldigt många människor.

Vi sänker skatten på sparande genom att göra ISK skattefritt för de första 150 000 kronorna i ett första steg. I nästa steg, nästa år, ökar vi det till 300 000 kronor. Vi kan redan nu se i mätningar som görs att många unga kommer att inspireras till att börja spara. Det är bra både för dem och för vårt land som helhet. Vi har en mycket bra och väl fungerande kapitalmarknad. Det är bra för dem som sparar i de här sparformerna, för de får ta del av företagens framgångar. Men det är också bra för företag att kunna växa i Sverige.

Fru talman! Tidöpartierna lägger nu fram en budget som i all enkelhet gör gatorna lite tryggare och plånboken lite större. Sverige kommer att bli rikare och tryggare, steg för steg. Med den här budgeten fortsätter vi på en inslagen väg mot att bygga Sverige starkare och bättre in i framtiden, där allt fler ska få det bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut i FiU1.

(Applåder)

Herr talman! Den här regeringen ärvde 10 procents inflation och en av EU:s lägsta tillväxttakter. Alla som någon gång har varit ute och rest vet värdet av den svenska kronan. Under två mandatperioder med socialdemokratiska regeringar nästan halverades kronan mot dollarn. Det blev väldigt mycket dyrare. Svenska folket blev, herr talman, fattigare under de åren, och det rådde avsaknad av reformer för jobb och tillväxt.

Vi hade bland världens högsta bränslepriser. Motiveringen var att det skulle säkra miljö- och klimatåtaganden.

Vi kan konstatera att lite drygt halvvägs in i denna mandatperiod har vår finansminister och den här regeringen med samarbetsparti faktiskt bekämpat inflationen, och det är många som har bidragit till detta. De fackliga organisationerna har tagit ett stort ansvar i Sverige. Vi har också en riksbank som har gjort sin del. Allt detta sammantaget gör nu att räntorna går ned snabbare här än i många andra länder. Det lättar på bördan för hårt ansatta svenska hushåll.

Vi har gått från att ha nästan de högsta bränslepriserna i världen till att ha Västeuropas lägsta. Allt detta sammantaget gör nu att det blir bättre för väldigt många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att vi ibland hamnar i en vulgärdebatt här, där någon krona som sägs satsas fel innebär undergång. Så är det ju inte.

Vad vi behöver är att se till att tillväxten ökar och att kakan växer. Så kan vi fortsätta att bygga starka socialförsäkringssystem och se till att vanliga löntagare faktiskt klarar sig.

I början av den här debatten hörde jag socialdemokrater uttrycka att löntagarna minsann inte har haft det särskilt tufft. Men jag skulle säga att väldigt många runt om i landet har haft det väldigt jobbigt.

Fru talman! Nu har jag suttit en hel förmiddag och lyssnat på socialdemokrater som har väldigt svårt för skattesänkningar för löntagare. Det är intressant att lyssna på debatten.

Jag har också hört finansministern - från samma parti som jag, så det kanske är föga förvånande att vi håller med varandra - beskriva hur man under de tuffa åren med hög inflation, som vi ärvde av den förra socialdemokratiska regeringen, har prioriterat dem som haft det tuffast med höjda bidrag och höjda ersättningar och säkerställt att sjukvården och skolan ska få tillräckliga resurser. Allt det har finansministern beskrivit.

Nu när regeringen tillsammans med Riksbanken, fackliga organisationer och andra har lyckats bekämpa inflationen finns det utrymme för att löntagare, hårt arbetande människor runt om i hela vårt land som nu har förlorat tio års köpkraft, också ska kunna få skattesänkningar. Och vi hör socialdemokrater gå upp och förfasa sig över detta. Det är vad den här förmiddagen i stort har handlat om.

När Socialdemokraterna sänkte värnskatten gav det rejält mycket till de socialdemokratiska statsråden. Det har vi inte hört någonting om i den här debatten, utan det man vill ta upp är återigen en diskussion om att det skulle gagna statsråden från de partier som nu sitter i regeringen att vi gör en något mindre skattesänkning för dem med högst marginalskatter.

För socialdemokrater är det alltid på det sättet att det de själva gör är fullt och rätt och rimligt. När någon annan gör likadant är det aldrig det. Men, oavsett vad man tycker om det, om man har marginalskatter på över 55 procent och sänker dem till 52 procent innebär det fortfarande att med de skattesänkningar som nu görs betalar läkare, advokater och rätt många andra löntagargrupper fortfarande mer än hälften av det de tjänar i direkt löneskatt. För den hundralapp som till mer än hälften försvinner ska de sedan gå och handla någonting som det är moms och ytterligare skatt på. De får behålla rätt lite av den sista hundralappen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett av de länder i världen som har högst marginalskatter, och det är därför forskningen entydigt visar att det långsiktigt inte kostar att sänka marginalskatterna därför att man får fler arbetade timmar i ekonomin.

Det kan man tycka är bra för den enskilde. Det är bra för landet och tillväxten. Men vet ni vilka det också är bra för? Alla de människor som står och väntar i vårdköer, framför allt i socialdemokratiskt styrda regioner. Alla de som står och väntar i vårdköer kommer att ha nytta av att vi får fler arbetade timmar av läkare. Allt det är bra, för det saknas personer i sjukvården. Fler arbetade timmar gör att fler personer kommer att få sjukvård. Det är bra på alla sätt och vis.

Den här förmiddagen, fru talman, handlar ytterst om det som finansministern gång på gång har pekat på: Vi behöver mer tillväxt i Sverige. Vi behöver inte socialdemokrater som berättar om hur en krympande kaka ska fördelas. Kakan ska växa, för det gagnar alla. Det blir mer pengar till bra ersättningar och bra socialförsäkringssystem. Det blir mer pengar till den gemensamma välfärden där våra barn ska ha en bra skolgång, där våra äldre ska få en bra äldreomsorg och där sjukvården kan ta hand om alla. Allt det är bra när det fungerar, och det kräver ekonomisk tillväxt.

Därför är jag glad att vi har en regering som har bekämpat inflationen och nu prioriterar tillväxten.

(Applåder)

Herr talman! Vi går mot ännu en vinter med krig i Europa. Inte långt härifrån kämpar människor för sina liv - människor som för inte alltför länge sedan levde helt vanliga liv, precis som alla vi.

Från en vardag där de lämnade barnen på förskolan, tog den tidiga bussen till jobbet och hade fotbollsträningar, storhandlingar och allt som hör livet till gick de till en vardag som präglas av krigets mörker. Det ukrainska folket har i en handvändning tvingats bort från en trygg vardag, ned i skyttegravar och skyddsrum, efter Rysslands fullskaliga invasion. Ryssland terrorbombar civila inne i städerna, långt ifrån fronten, och ägnar sig åt systematiska våldtäkter. Krigsbrotten är många och fruktansvärda.

Under några dagar i våras, herr talman, fick finansutskottets ledamöter besöka Ukraina. På plats fick vi ta del av mycket av det fruktansvärda. Vi fick se krigets fasor, men bara en liten del - mycket mer syntes i ögonen på dem vi mötte. Vi såg ett sönderbombat Borodjanka, där vi träffade borgmästaren som beskrev hur hennes grannar överlevde granatattackerna för att de tog skydd i källaren men kvävdes till döds i rasmassorna eftersom det inte fanns någon som kunde komma och rädda dem. Det är det som är krig, och det är det man upplever i Ukraina just nu.

Vi fick ta del av flyglarm inne i Kiev, och vi fick se tågperrongen där tågen kom österifrån med skadade soldater från fronten. Vi såg hur ambulanser stod i långa rader och väntade på tågen och hur skadade soldater lastades av till ambulanserna för att köras till sjukhusen.

Det är svårt att ta in, herr talman, för det hade lika gärna kunnat vara du och jag. Det hade lika gärna kunnat drabba vårt land. Det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Det kräver ett mycket starkare svenskt försvar. Rysslands krig mot Ukraina är definierande både för vår tid och för det säkerhetspolitiska läget.

Regeringen genomför just nu den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet. I den budget som finansminister Elisabeth Svantesson lade på riksdagens bord i förra veckan finns det omfattande satsningar på svensk säkerhet. Budgeten för nästa år innebär ökade medel till det militära försvaret om nästan 13 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 10 procent från det föregående året. Ett aggressivt Ryssland under Putins regim har i grunden förändrat vår del av världen till det sämre.

I dag fattar vi beslut om en extra ändringsbudget med ökat stöd till Ukrainas kamp. Vi gör det i brett samförstånd i den här kammaren, herr talman - samtliga riksdagens åtta partier står bakom ett fortsatt stöd. En mycket stor del av det svenska folket står bakom ett fortsatt svenskt stöd till Ukraina. Vi gör det för att det i grunden är rätt och riktigt, men vi gör det också för att det bygger svensk säkerhet. Vi kommer med dagens beslut att tillföra ytterligare resurser till Ukraina, både militära och ekonomiska, och som jag sa är jag stolt över den breda enighet som råder i den här kammaren.

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att införa en ram för det militära stödet till Ukraina för åren 2024-2026. Ramen uppgår till 75 miljarder kronor fördelat på 25 miljarder per år. Det stöd som föreslås i den här propositionen är en del av den ramen, och Sverige har aviserat ett långsiktigt stöd till Ukraina. Det är en viktig signal till Ukraina att vi tänker stå på deras sida så länge det behövs - till dess att de har vunnit kriget - men att Sverige och andra länder har aviserat långsiktiga stöd är precis lika viktigt som signal till Ryssland, herr talman. Det sänder en signal till Putins regim och till hans lakejer om att vi kommer att stå på Ukrainas sida.

Kriget och dess konsekvenser kommer att bli långvariga, och därför finns det ett behov av att långsiktigt stötta Ukraina både under kriget och efter det att kriget är vunnet. Regeringen har därför nu lagt fram ett förslag om ytterligare stödpaket i form av den här extra ändringsbudgeten.

I propositionen föreslår regeringen att försvarsmateriel som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Vidare föreslås ökade anslag och bemyndiganden för att materielen ska kunna ersättas på hemmaplan.

Ukraina har också efterfrågat stöd inom luftförsvarsområdet. I syfte att skapa förutsättningar för ett eventuellt framtida stöd till Ukraina inom luftförsvarsområdet föreslås även ett utökat bemyndigande till regeringen att göra beställningar av materiel till stridsflygplanet Jas 39 Gripen.

Propositionen innehåller också förslag om ett ökat anslag för att ge bidrag till fonder och till bilaterala och multilaterala donationsprojekt som har upprättats i syfte att stödja Ukraina. Dessutom föreslår regeringen att försvarsmateriel och försvarsutrustning samt skyddsmateriel inom det civila området ska anskaffas för att sedan skänkas vidare till Ukraina.

Herr talman! Som jag sa är jag mycket stolt över vårt land Sverige för att vi har så stor enighet i vårt parlament och i befolkningen om att göra det som är rätt och riktigt, nämligen att fortsätta stödja Ukraina. I de här mörka tiderna hoppas jag att vi tillsammans kan vända vår ilska till något meningsfullt för att faktiskt göra skillnad, och jag ser det som vår fortsatta plikt att stötta Ukraina på alla sätt vi kan. Vi gör det i dag genom att fatta beslut om den här extra ändringsbudgeten.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet, herr talman.

(Applåder)