Ola Möller

Fru talman! Regeringens proposition måste ses i ljuset av den debatt som kommer att hållas här i riksdagen gällande Riksrevisionens granskning av förvarsverksamheten. Vi socialdemokrater har i det ärendet väckt en motion där vi tar upp de allvarliga brister i förvarsverksamheten som framkommit.

Det handlar om att samverkan mellan Migrationsverket och polisen brister och om att tvångsmedel och kontrollåtgärder använts på ett rutinmässigt sätt. Sett i ljuset av att barn får avskiljas från sina föräldrar med en glasruta kan åhörarna till denna debatt få en förståelse för hur allvarlig kritiken är.

Vidare handlar det om att Migrationsverket inte säkerställt kompetensen hos personalen. Det talas till och med om en utbildningsskuld, vilket ytterligare inskärper allvaret i kritiken kring föregående punkt. Denna kritik har enligt vår mening inte tagits i beaktande fullt ut i den proposition vi nu har att hantera. Vi vidhåller alltså kritiken och redogör för detta i form av ett särskilt yttrande.

Vad som ytterligare behöver lyftas fram är med vilket slarv regeringen hanterar lagstiftningsprocessen. I sin iver att framstå som handlingskraftig och syssla med signalpolitik tar regeringen inte fullt ut in den kritik som kommer mot dess styrning och processer. Detta gäller oavsett om kritiken framkommer i remissförfarandet eller vid granskningar. Regeringen anser sig göra allt rätt, och alla andra har som vanligt fel, oavsett om det handlar om forskarvärlden, myndighetssfären eller civilsamhället.

Fru talman! Med detta sagt är inte allt i regeringens proposition dåligt. Att det införs fler former av uppsikt är välkommet. Att till exempel barnfamiljer och andra utsatta grupper kan bo utanför förvaren är bra. Regeringen tar också steg mot att göra rollfördelningen mellan myndigheterna tydligare, vilket är bra, givet kritiken. Att frågan om säkerhetsärenden kan hanteras inom ramen för förvaren är också en fördel. Därför tycker vi att propositionen kan bifallas.

Fru talman! Det stora problemet är inte propositionen i sig utan regeringens styrning av sina myndigheter. Genom sitt fokus på en utvisningspolitik där symbolfrågor och skrämselpropaganda är nyckelkomponenter tappar regeringen återigen fokus på det som är verkliga problem och som således behöver verkliga lösningar. Det är ytterligare ett starkt skäl för att byta ut regeringen i höst.

Herr talman! Plötsligt känns det mer som att jag borde ikläda mig min tidigare roll som fotbollsdomare och utvisa ledamoten Ingemar Kihlström, för det här var över huvud taget inte kopplat till den fråga jag ställde.

Jag noterar, herr talman, att ledamoten inte vill värdera. Nu ser jag att Sverigedemokraterna kommer fram till Ingemar Kihlström i talarstolen för att ge tips om hur Kristdemokraterna ska svara. Det är så Tidösamarbetet fungerar, mina vänner! Tack, Ludvig Aspling, för manövern att gå fram till ledamoten och visa upp telefonen! Ludvig Aspling har ju tidigare visat lappar härinne när han vill berätta för sina Tidökamrater vad de ska tycka.

Låt mig återgå till frågan. Eftersom ledamoten inte ville värdera dessa exempel kan vi pröva något annat. Tänk er att man i stället som arbetskraftsinvandrare betalar oxfilén och spriten med skattepengar som skulle ha använts i den lokala kommunen eller att man skippar förmånsbeskattningen för detta. Tänk er att man väljer att driva en trollfabrik där man attackerar minoriteter och undergräver demokratin i det här landet. Om man är arbetskraftsinvandrare och gör detta – skulle det ligga till grund för bristande vandel?

Ledamoten svajar när det gäller uttalanden. Alla andra har hållit linjen att det är olagliga uttalanden som ska gälla, men ledamoten sa de facto i sitt anförande att det kan handla om kopplingar till extremism om man säger något som inte är olagligt. Hur ser ledamoten på uttalanden om att samer och judar inte är svenskar eller att man ska riva moskéer? Skulle det, om det uttalades av en arbetskraftsinvandrare, kunna tyda på kopplingar till extremism?

När det gäller samarbetet i regeringen kommer den strama migrationspolitiken såklart att ligga fast.

Herr talman! Ledamoten Kihlström började tala om Don Quijote. Det fick mig att fundera lite på den litterära historien och på vilken karaktär jag skulle vilja ikläda mig. Jag kom då osökt att tänka på Aljosja Karamazov i Dostojevskijs Bröderna Karamazov. Jag vet inte om ledamoten har läst den, men jag tänkte att vi kan ta upp lite av karaktärens tankar kring moral och gott leverne.

Narkotikabrott, barnpornografi, nazism i ett antal fall, hets mot folkgrupp, förlust av vapen, umgänge med gängkriminella, grovt förtal och ett antal förlorade körkort – det är summan av Tidöpartiernas regeringsunderlag. Och det är inte enskilda fall, herr talman, utan det handlar om en samlad bedömning av det hela, som ledamoten Ingemar Kihlström efterfrågade.

Jag skulle vilja ställa den relevanta frågan: Skulle Ingemar Kihlström säga att regeringsunderlaget har god vandel i sitt leverne?

Herr talman! Det här förslaget är ytterligare ett av de förslag som Tidöpartierna använt för att skrämma upp folk i allmänhet och invandrare i synnerhet. Bläcket hade knappt hunnit torka på Tidö slott innan den ene tidöpartisten efter den andre slängde sig ut i debatten för att berätta att invandrare nu minsann skulle åka ut ur landet om de inte beter sig.

Prostituerade, sjuka personer med ett missbruk och tiggare skulle ut illa kvickt, och den som sa något som inte passade sverigedemokrater eller tuffa moderata ministrar skulle röna samma öde. Men i takt med att verkligheten mötte Tidöpartierna var det de senare som fick backa.

Jag hade själv en debatt med den dåvarande ministern Paulina Brandberg om synen på prostituerade. Ministern snurrade in sig i ett resonemang om prostitution och att prostituerade minsann inte är brottsoffer, men efter en tid meddelades att prostitution inte skulle ingå i vandelsbegreppet. På liknande sätt har tonläget och skrivningarna mildrats kring sjuka och tiggare. Men skadan av tonläget var redan gjord, vilket säkert var meningen.

Samma sak har gällt när det kommer till yttranden. Efter att utredaren uttalat sig på en presskonferens om att invandrare skulle vakta sin tunga uppstod en stor diskussion om yttrandefriheten. Var skulle gränsen dras? För den som läst utredningen stod det dock klart att den inte föreslår någon flyttad gräns för yttrandefriheten som sådan. De yttranden som kan ligga till grund för utvisning är endast de som redan i dag är kriminaliserade. Men skadan var redan skedd.

Människor är rädda i Tidöpartiernas Sverige, och de känner att de måste vakta sin tunga. Det gäller för övrigt inte bara invandrare utan även medier, civilsamhället och medarbetare på myndigheter. Det här är en farlig utveckling.

Herr talman! Med det här som bakgrund har vi att förhålla oss till den proposition som nu ligger på bordet. Den är väldigt annorlunda jämfört med de uttalanden och rena utfall som regeringsföreträdare har ägnat sig åt. Vi menar att den har ett antal brister som behöver rättas till, och det finns ett antal klargöranden som behöver göras.

För det första berör lagstiftningen inte de uppehållstillstånd som har sin grund i Sveriges internationella åtaganden. Det innebär att till exempel flyktingar inte inkluderas. På Tidöpartierna har det låtit som att människor på flykt ska kastas ut i drivor för att de har använt sin demonstrationsrätt. Det kommer alltså inte att ske. Enkelt sammanfattat handlar det främst om arbetskraftsinvandrare och studenter.

För det andra innebär förslagen inte att en person åker ut för att den har fått en pbot eller kört för fort. För att ens leverne ska vara så pass allvarligt att det finns risk för utvisning ska det handla om systematisk och grov misskötsel. En felparkerare åker inte ut. En bilmålvakt som systematiskt får bot efter bot riskerar att göra det.

Dessa klargöranden är viktiga för att förstå hur vi socialdemokrater har resonerat och hur vi gör vår bedömning av frågan.

Herr talman! Med detta konstaterat har vi socialdemokrater ändå ett antal invändningar mot propositionen.

Den första invändningen handlar om vandelsbegreppet som sådant. Detta begrepp utmönstrades ur lagstiftningen vad gäller uppehållstillstånd för över 30 år sedan eftersom det redan då ansågs som gammalmodigt och moraliserande. Därutöver användes det sällan som grund för utvisning. Att nu återinföra begreppet när vi parallellt har infört ett nytt begrepp, skötsamt och hederligt levnadssätt, i fråga om medborgarskapsprövningen tycker vi blir ologiskt.

Samma begrepp bör användas konsekvent. Att Tidöpartierna framhärdar med begreppet bristande vandel visar med all önskvärd tydlighet att det handlar om signalpolitik i den anda som jag redan redogjort för tidigare i detta inlägg.

Den andra och mest allvarliga invändningen handlar om att regeringen inte för in i lag vad som är bristande vandel. Såväl utredningen som Lagrådet förordar att det ska kodifieras i lagtexten vad som ska ingå i en prövning.

För oss socialdemokrater är det här en helt avgörande fråga. Vi menar, likt många remissinstanser, att det finns risk för godtycke och en utveckling av praxis som gör att de kriterier som kan ligga till grund för en utvisning blir otydliga och alltför vida. För att detta ska kunna förebyggas måste det klart framgå i lagen vad som gäller.

Att man begått brott, utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har brustit i regelefterlevnad, försörjer sig oärligt eller har obetalda skulder måste uttalas i lagtexten. Tidöpartierna vill helt medvetet skapa osäkerhet och möjliggöra en utveckling där gränsen pressas mot alltmer orimliga utvisningar, något som ligger helt i linje med deras ambition att utvisa så många som möjligt på så lösa grunder som möjligt.

Den tredje och sista delen som vi socialdemokrater ser som avgörande är en gedigen utvärdering och uppföljning av förändringarna.

Vi ser ett stort värde i att tydliggöra i lagstiftningen att den som är gäst i Sverige också ska sköta sig. Därför menar vi att en skärpt prövning av skötsamt och hederligt levnadssätt ska göras. Men skulle det visa sig att de värsta farhågorna som uttryckts i den offentliga debatten, bland annat här i kammaren, infrias måste detta snabbt korrigeras och rättas till. Därför måste utvärdering ske löpande och med riksdagens tydliga mandat bakom sig.

Herr talman! Jag vill avsluta med att sammanfatta den socialdemokratiska positionen så här: Den som sköter sig och gör allting rätt ska också ges goda möjligheter att vara en del av vårt fantastiska land. Men den som missköter sig och som med all önskvärd tydlighet visar att man inte klarar av att leva efter de regler, normer och lagar som vi har här i landet ska inte ha en ovillkorad rätt att vara i landet. Frågorna måste dock skötas rättssäkert och på ett begripligt sätt. Det är så en stram migrationspolitik ska utformas, och det är så vi socialdemokrater gör.

Med det vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation 2.

Fru talman! Socialdemokraterna är nästan dubbelt så stora som Moderaterna i SCB-mätningen och ligger mer än 3 procent över förra valresultatet, så jag förstår att man som moderat försöker pådyvla socialdemokratin en stress. Det är klart – som sosse vill man alltid ha 40 procent, så jag kan väl erkänna att det föreligger någon form av stress över att vi inte närmar oss 40-procentsstrecket. Men när det handlar om att byta ut Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons regering känner vi föga stress.

Det är också intressant att man målar upp att socialdemokratin på något sätt skulle ha lättat på trycket när det gäller den strama migrationspolitiken. Det har vi ju inte. Vi säger att vi vill avskaffa de permanenta uppehållstillstånden men ha ett etableringstillstånd som ska gå att uppnå om man klarar vissa uppställda kriterier. Detta vill vi göra för att påskynda integrationen, eftersom det finns tydlig forskning som pekar på att för den som inser och känner att den ska vara en del av ett land framöver kommer också integrationen att gå fortare. Därför är etableringstillståndet, som såklart ska vara tillfälligt, en väldigt bra väg att gå.

Sedan är det spännande att ingen utom Tidöpartierna får yttra någonting om någon form av lättnader, undantag eller ventiler. Men när de nu själva inför en sorts gymnasielag 2 för att rädda sig från det som justitieministern och finansministern definierar som ett av de stora problemen för Moderaterna, det vill säga deras egen utvisningspolitik, då är det klok politik.

Moderaterna får alltså genomföra en rättsosäker politik. Jag har stått här många gånger och sagt att jag tycker att den första gymnasielagen var fel. Jag tycker att man borde ha lyssnat på Lagrådet den gången, jag tycker att man borde lyssna på Lagrådet även nu.

Viktor Wärnick har inte lärt sig någonting. Han har kritiserat att man inte lyssnade på Lagrådet senast, och nu struntar han själv i det. Jag kan inte se att det går ihop med svansföringen.

Fru talman! Jag tycker ändå att följande mening från Lagrådet tål att upprepas: ”Utan en adekvat beredning av frågan om vilka verkningar den maximalt restriktiva linjen mot flyktinginvandring kan föra med sig i olika hänseenden, så kommer Lagrådet inte längre i sin bedömning än att det framstår som tveksamt att lägsta möjliga nivå på flyktingmottagandet skulle på varje punkt främja integrationen och minska utanförskapet. Och vad värre är: risken för att systemet i vissa fall stänger gränsen för också dem som verkligen har rätt till internationellt skydd är påtaglig.”

Hit har vi kommit. Vi har kommit till en punkt där Moderaterna aktivt gör det som är Sverigedemokraternas våta dröm, det vill säga undergräver våra internationella konventioner. Man är alltså beredd att besluta om lagstiftning som i praktiken frånträder asylrätten.

Jag är faktiskt förvånad över att Viktor Wärnick har hamnat där, och jag tror att Viktor Wärnick själv inser att han är fånge i den retoriska tvångströjan om en minimal flyktinginvandring. Moderaterna har lämnat den strama migrationspolitiken, för den strama migrationspolitiken handlar ju inte om att jävlas med människor och utvisa dem.

Det hade varit intressant om Viktor Wärnick hade lyssnat på sin egen justitieminister och på finansministern som gjorde analysen att det var tonårsutvisningarna som orsakade Moderaternas sämsta resultat på 20 år i SCB:s mätning i veckan.

Det kanske är så, Viktor Wärnick, att retoriken som handlar om att göra Jimmie Åkesson nöjd och göra honom till migrationsminister har nått vägs ände. Det som Moderaterna gör nu är inte stram migrationspolitik, utan det är korkad migrationspolitik.

Fru talman! Först och främst är det pinsamt att lyssna på ledamoten. Han säger: Nu återgår vi till etableringstillstånden. Det enda jag pratade om i mitt anförande var etableringstillstånden, Nima Gholam Ali Pour. Släpp talepunkterna och lyssna i stället på vad jag faktiskt säger! Jag beskrev vad etableringstillståndet är. Det var det jag ägnade mitt inlägg åt.

Det är beklämmande att ledamoten inte vet vad det är han beslutar om. Det står i direktivet för varaktigt bosatt att det är en permanent status. Efter fem år med sammanhängande uppehållsgrund får du alltså permanent vistelserätt i ett EU-land. Det står i direktivet.

Ni säger att man ska skicka in en anmälan vart femte år och få ett nytt tillstånd, och ni säger att det skulle få asylsökande att lämna landet. Det är en felaktig beskrivning av vad ni gör. Det enda ni inför är en möjlighet att utvisa människor mellan år tre och år fem – eller om de inte har haft sammanhängande tillståndsgrunder. Hela idén är alltså att utvisa folk. Det är liksom poängen.

Jag är övertygad om att människor som har kommit till vårt land och som gör allting rätt, lär sig språket och tydligt visar att de vill bli svenska medborgare ska få en ärlig chans att bli det. Sverigedemokraterna vill inte att människor ska bli svenska medborgare, vilket vi har sett när det gäller hanteringen av Migrationsverkets handläggningar och också när det gäller frågan om övergångsregler för medborgarskap.

Sverigedemokraternas idé är alltså utvisning. Den idén kan man få lov att ha – absolut. Men det vore bra om ledamoten i alla fall visste vad det är han faktiskt beslutar om.

När det gäller varaktigt bosatt står det tydligt i direktivet att det är en permanent status.

Fru talman! Det är beklagligt att ledamoten Nima Gholam Ali Pour inte vet hur den egna processen framöver kommer att fungera. Det som kommer att uppstå är ett antal omprövningar av de tillfälliga uppehållstillstånden. Det kommer därefter att leda fram till att man får statusen varaktigt bosatt.

För oss är det viktigt att de som gör rätt för sig och som vill vara en del av det här landet och som visar det genom att klara kunskapsprov, språkprov och försörjning också kan känna att de kan jobba på en väg mot medborgarskap. Den kritik som vissa delar av Tidöpartierna hade mot sitt eget vansinniga förslag om att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd retroaktivt var ju att det inte fanns en tydlig väg till medborgarskapet.

Genom att införa ett etableringstillstånd kommer vi att brygga över tiden från år två och tre till år fem, då man får statusen varaktigt bosatt – om man visar att man vill vara en del av det här landet och om man gör rätt för sig. Det kan nämligen uppstå situationer – och jag förstår att ledamoten Nima Gholam Ali Pour skulle välkomna detta – där hela familjer, grannar, kompisar i fotbollslaget och kanske lärare blir utvisade för att de inte har nått upp till statusen varaktigt bosatt. Det här är den brygga som vi tycker att de som gör rätt för sig ska ha möjligheten att gå på.

Fru talman! Den här debatten behöver inledas med några konstateranden om själva ärendet som sådant. Lagrådet har skrivit ett yttrande som sågar såväl propositionen i sig som beredningen av densamma. Brister i kunskapsunderlaget, brister i hanteringen av remissinstansernas synpunkter, korta och alltför fragmenterade remisstider och rena gissningar och brister i den demokratiska förankringen lyfts fram.

Tidöpartierna har gång efter annan sågats för hur de hanterar lagstiftningsprocessen och förhåller sig till kunskap, forskning och erfarenhet. Om det fanns en topplista för dåligt beredda förslag skulle nog den här propositionen ligga väldigt högt upp på den.

Kritiken stannar inte där utan kommer även från remissinstanserna. Den har varit väldigt stor även där. Kritiken kommer från myndigheter, akademin, rättsväsendet och civilsamhället.

Tiden för att yttra sig om en så stor och avgörande förändring som genomförandet av pakten och utmönstringen av permanenta uppehållstillstånd har varit alldeles för begränsad. Visst har det funnits en tidsfaktor i fråga om paktens införande. Det får man ha respekt för. Men i fråga om permanenta uppehållstillstånd finns det ingen tvingande faktor.

Men regeringen har ägnat mandatperioden åt att pyssla med dumheter som att bråka om lönekrav och återvandringsbidrag och hota med att retroaktivt riva upp permanenta uppehållstillstånd i stället för att ta tag i de riktiga frågorna. Man har ägnat sig åt kulturkrig i stället för ordnade processer och verkliga problem, helt enkelt.

Allt detta faller förstås rakt ned i knät på statsminister Ulf Kristersson och hans svaga ledarskap, liksom det faktum att det faktiskt är Jimmie Åkesson som har styrt den här mandatperioden.

Fru talman! Med detta konstaterat kan vi ta oss an frågan i sak. Vi socialdemokrater menar att utmönstrandet av permanenta uppehållstillstånd i huvudsak är rätt väg att gå. Det handlar om att skapa en tydlig och klar väg till medborgarskapet.

I regeringens förslag brister dock detta genom att vägen mellan det tillfälliga uppehållstillståndet och ett eventuellt framtida medborgarskap inte är klar. Vi ser också stora risker för att utvisningarna, inte bara av tonåringar utan av hela familjer, fortsätter framöver.

Det är också därför som vi tycker att det är viktigt att kvotflyktingar får permanenta uppehållstillstånd när de kommer. En kvotflykting är per definition någon som vi plockar hit. Vi väljer alltså att de ska komma hit. Det är de absolut svagaste och mest utsatta människorna i världen som Sverige sträcker ut en hand till. Att inte ge dem permanent uppehållstillstånd är rent ut sagt grymt. Dessutom innebär inte fler kvotflyktingar något söktryck på Sverige. Därför är det fullt rimligt att kvotflyktingarna får permanenta uppehållstillstånd även fortsättningsvis.

Men i Tidöpartiernas Sverige kommer skolkamrater, vänner, kollegor och grannar att fortsätta att utvisas trots att de är rotade här och har stark anknytning. Det är inte en stram migrationspolitik. Det är en korkad migrationspolitik.

Den strama migrationspolitiken handlar nämligen om att söktrycket mot Sverige inte ska skilja sig från söktrycket mot andra EU-länder, och det ska vara lågt. På grund av det stora ansvar som Sverige har tagit de senaste decennierna ska vi också ha ett lägre söktryck under en överskådlig tid.

Men den strama migrationspolitiken handlar inte om att göra livet så svårt som möjligt för dem som redan är i landet. Inte heller handlar det om att det skulle ha ett egenvärde att utvisa folk. Mördare och våldtäktsmän ska givetvis åka ut så fort det bara går. Men den som har gjort allting rätt och vill vara en del av det här landet ska också få goda chanser att bli det.

Fru talman! Därför vill vi socialdemokrater införa ett etableringstillstånd. Det ska vara ett tydligt steg på vägen mot medborgarskap, ett tillstånd som främjar integration och gemenskap. Därför ska det finnas språk- och samhällskunskapskrav för att man ska kunna få etableringstillstånd, precis som det ska finnas ett försörjningskrav. Den här typen av tillstånd finns i länder som Kanada och Frankrike, och det är ett bra sätt att hantera vägen till medborgarskap på. Det kommer också att minska risken för att familjer utvisas innan de har fått status som varaktigt bosatta.

Med etableringstillståndet blir vägen till medborgarskapet begriplig och får legitimitet. Den som gör rätt för sig och som visar att den vill integreras kommer också snabbare att integreras, tack vare sina egna ansträngningar.

Fru talman! Lagrådet är tydligt i sitt yttrande med att det föreligger risk för att den som har skyddsskäl kommer att nekas skydd på grund av den ordning som Tidöpartierna nu inför. Det skulle innebära att Sverige riskerar att bryta mot de internationella konventioner vi har åtagit oss att följa. Det innebär faktiskt att vi möjligen kommer att bryta mot asylrätten.

Vi socialdemokrater står upp för asylrätten. Det är en rättighet som grundar sig i en djup humanism och i en erfarenhet från mänsklighetens största katastrof: andra världskriget.

Det är i ljuset av detta som frågan om offentliga biträden måste ses. Advokatsamfundet påpekar att den ordning som nu införs bryter mot advokatetiken. Det är ett mycket allvarligt påpekande, ett påpekande som bekräftar de risker som Lagrådet lyfter fram. Sverige kommer alltså sannolikt att bryta mot sina konventionsåtaganden när de lagar vi debatterar här i dag träder i kraft.

Att Sverigedemokraterna jublar på grund av detta är inte oväntat. Men att Liberalerna och de moderater som fortfarande påstår sig ha minsta lilla inslag av liberalism kvar i kroppen kan acceptera detta är på många sätt chockerande. Jag undrar vad Bertil Ohlin och Torgny Segerstedt skulle säga om detta sätt att förfara när det gäller internationella konventioner och liberala principer.

Fru talman! Jag vill avsluta med att konstatera följande:

Den här regeringen har gång på gång kritiserats för sitt sätt att förfara när det gäller lagstiftningsprocesser. Det är snarare regel än undantag på det här området. Det handlar också om hur den förfar när det gäller människors liv och välmående. Respekten för båda delar brister betänkligt. Oro, rädsla och rättsosäkerhet präglar många av de förslag som Tidöpartierna nu lägger på bordet.

För oss socialdemokrater är det viktigt att vara tydliga med att vi ska ha en stram migrationspolitik. Men den får aldrig handla om att göra människors liv medvetet svårare eller undergräva rättssäkerheten på det sätt som den SD-styrda regeringen nu gör. Det går att vara stram och ändå hålla riktningen för ett Sverige där ansträngning lönar sig och där vi håller ihop – ett Sverige som är lite mer som Sverige ska vara, helt enkelt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.

(Applåder)

Herr talman! Det är inte ofta jag går upp och begär replik på Centerpartiet nu för tiden, men i dag gör jag det, för jag vill tacka Anders W Jonsson för de inledande tre minuterna i hans anförande. Det var något av det absolut bästa jag har hört under de migrationspolitiska debatterna i den här kammaren under hela mandatperioden.

Jag vill också tacka Anders W Jonsson för det fantastiska jobb som han har gjort här i riksdagen. Det är många gånger som jag inte har hållit med Anders. Det är väl så det ska vara i demokratin. Jag tycker att det är vackert. När en hedersman lämnar riksdagen vill i varje fall jag säga tack. De inledande tre minuterna bevisar verkligen vad Anders W Jonsson står för som en riktigt fin demokratisk förkämpe med djup förankring i centerrörelsen. Tack, Anders W Jonsson!

(Applåder)

Herr talman! Den ordningen är som sagt fel. Det är ju vi som tycker att människor ska jobba och inte gå på bidrag, och därefter har de andra partierna anslutit sig till oss. Det är positivt att vi i oppositionen kan enas om att arbetslinjen ska gälla.

Det är intressant att Viktor Wärnick tycker att regeringens undantag är acceptabla; då är det inte ett problem. Så är det hela tiden. Regeringen får göra undantag. Regeringen får stifta speciallagar för att lösa problem, till exempel med tonårsutvisningarna, men om någon annan föreslår det är det ett haveri.

Moderaterna lever inte som de lär, utan de slår hej vilt omkring sig för att de är desperata och för att de inte har förstått vad en stram migrationspolitik handlar om. En stram migrationspolitik handlar inte om att vi ska göra livet så jävligt som möjligt för människor som är här.

Om vi har personer som är här och som kan jobba ska de givetvis vara med och bidra till samhället. Jag trodde att detta var en moderat ståndpunkt, men det är det uppenbarligen inte. Detta kanske grundar sig i det som polisen och Brå plockat fram, att det minskar risken för svartarbete. Då blir det ju mindre billig arbetskraft som somliga moderater kanske kan använda sig av.

Det här kanske egentligen handlar om att frågan om skuggsamhället inte är så viktig, bara skuggsamhället är det rätta. Det är också därför Viktor Wärnick använder samma siffra för att beskriva skuggsamhället nu som han gjorde i början av mandatperioden. Viktor Wärnick vet ju inte hur mycket skuggsamhället har minskat. Skuggsamhället är ganska bra ibland, för det kanske bidrar med lite svartarbete för någon utsatt människa, till exempel en asylsökande som kan städa eller annat. Det är grunden för den moderata politiken: ett utnyttjande av människor som inte har möjlighet att försvara sig. Det är tragiskt.

Vi står som sagt upp för arbetslinjen, med sjysta villkor där människor ska göra rätt för sig. Jag trodde att Moderaterna också gjorde det, men Viktor Wärnick visar att så inte är fallet.

(TALMANNEN: Jag påminner om att vi bör undvika ord som kan uppfattas som svordomar i kammaren.)

Herr talman! För det första kan vi konstatera att Viktor Wärnick inte har läst de motioner som väckts. Vi har ju inte aktivt samskrivit oss med V, MP och C i den här frågan, utan det var vår motion som föreslog att människor ska arbeta om de kan arbeta.

Viktor Wärnick behöver svara på frågan varför han vill att människor ska gå på bidrag. Varför vill han att människor som kan jobba ska bli försörjda av staten? Det är frågan här.

Sedan har Viktor Wärnick en retorisk abrovink där han försöker påskina att det är ett nytt spårbyte. Det är det ju inte, eftersom frågan om tillstånd inte kommer att hanteras här. Tillståndsgrunden kommer alltså inte att förändras, utan man är asylsökande. Antingen har man skyddsbehov, eller så har man inte skyddsbehov. I sak och form har Viktor Wärnick fel.

Det är beklagligt att en moderat står här och argumenterar för ökade offentliga utgifter i en redan ansträngd statsbudget och för att människor ska gå på bidrag. Hur hänger detta ihop, Viktor Wärnick?

(Applåder)

Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte i september 2021 en utredning om en ny mottagandelag. En sådan lag behövdes för att frågan om EBO skulle kunna lösas. Att människor utan uppehållstillstånd i landet kan erbjudas ett boende inom Migrationsverkets ansvar och försorg är bra och en förutsättning för att vi ska kunna komma till rätta med segregationen som EBO har lett fram till.

För att förstå den fulla vidden av problemet med EBO behöver man påminna sig om att 15 kommuner har tagit emot 60 procent av de asylsökande under de senaste decennierna. Det är inte för att dessa kommuner har bett om det utan för att liberala lagar, införda av högerpolitiker, har medgett det. För Socialdemokraterna är frågan om att avskaffa EBO en helt avgörande pusselbit för att lyckas med integrationen. I ljuset av detta är vi glada att regeringen fem i tolv under den här mandatperioden tar ett kliv framåt. Dessvärre når regeringen inte ända fram.

Lagen medger fortfarande att en stor grupp asylsökande och andra utan uppehållstillstånd bor i eget boende, och därför blir lagen inte hel. Av den senaste statistiken framgår att drygt 60 procent av de asylsökande fortfarande bor i EBO medan knappt 20 procent bor i anläggningsboende. Många väljer eget boende trots att de inte längre får dagersättning. Därför är det förvånande att regeringen i sitt förslag till ny lagstiftning inte väljer att gå längre och tydligt avskaffa eget boende och behålla möjligheten endast i undantagsfall.

Vi socialdemokrater menar att EBO ska avskaffas helt och att möjligheten att bo utanför ett anläggningsboende ska minimeras. Vi menar även att kommuner med utsatta områden ska undantas helt, speciellt när tillströmningen av människor är stor. Regeringen möjliggör begränsningar i detta avseende, vilket är bra, men vi anser att det måste uttryckas i lag att dessa kommuner ska undantas.

Vi menar också att de boenden som kommer i fråga såväl i normalläge som i mer ansträngda lägen ska drivas av offentliga eller icke vinstdrivande aktörer.

Själva systemet med mottagande- och återvändandecenter är rätt. Det är rätt sätt att organisera det svenska mottagandet. Vi har dock sett att det finns problem med själva organiseringen av det hela. Alla har hört och många av oss har med egna ögon sett hur anläggningarna ser ut och vilka förutsättningar som ges där att hantera barn, deras familjer, personer med funktionsvariationer och andra sårbara grupper. Personalen gör så gott de kan utifrån de förutsättningar som ges, men resurser, lokaler och möjligheter till god verksamhet räcker inte till. Systemet är med andra ord rätt, men utförandet brister.

Jag kan inte säga annat än att det här påminner en del om det svenska fotbollslandslagets prestationer i veckan. Jag är dock övertygad om att med rätt ledarskap och organisation kan problemen hos båda rättas till i god tid.

Herr talman! Den som kan arbeta ska arbeta. Så lyder en grundbult för oss socialdemokrater. Utan en sådan princip brister arbetslinjen. Arbete är också det som skapar värde. Det bär upp vårt samhälle. Därför menar vi att människor ska få möjlighet att ta jobb när sådana finns. I ljuset av detta är det beklagligt att regeringen väljer att utesluta möjligheten för vissa människor att arbeta och bidra till vårt samhälle.

Vi menar att det ska vara möjligt för asylsökande att arbeta från dag ett. Den principen har gällt inom massflyktsdirektivet och har fungerat bra där. För övrigt är det inte så som ledamoten från Moderaterna påstår att man skulle byta tillståndsgrund, vilket spårbytet handlar om, utan man kommer att kunna tvingas lämna landet trots att man har fått arbeta några timmar under asylprocessen. Inte heller i de fall som varat längre än sex månader – vilka inte kommer att vara uteslutna ur den nya procedur som tas fram – kommer man att få arbeta. Argumentationen från Moderaterna vacklar alltså betänkligt.

Regeringen lyfter även fram behovet av sysselsättning på boendena. Vi menar att om man kan gå till arbetet, om så bara för några timmar om dagen, skulle det ge mervärde för både individen, boendemiljön och samhället i stort – inte minst eftersom den med egen inkomst får betala sitt boende. Den får också betala tandvården framöver. Detta skapar värde både i själva arbetsprocessen och genom att kostnaden för det offentliga minskar. Vi sparar skattepengar genom den här ordningen. Detta är väl bara ytterligare ett bevis på Moderaternas slöseri i linje med hönshus och knäckebrödsstatyer. Men givetvis ska vi bara acceptera sjysta villkor och löner – annars kommer arbetet inte att godkännas.

Värt att notera är också de risker för kriminalitet, svartarbete och försämrad integration som remissinstanserna lyfter fram mot regeringens förslag. Att regeringen väljer att ignorera det polisen, Brottsförebyggande rådet med flera säger är anmärkningsvärt och talande för hur den här regeringen arbetar. Det är viktigare att klämma åt invandrare än att förebygga brott, att folk arbetar och att integrationen förbättras.

Herr talman! Vi har i frågan om mottagande och bosättning sett att vissa kommuner struntar i de lagar och regler som stiftats i riksdagen. Ett sådant exempel är min tidigare hemkommun, Staffanstorps kommun. Där hamnade frågan i domstol, då kommunstyrelsen agerade på ett obstruerande sätt. Detta är djupt provocerande. Därför behöver frågan om kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ansvar för att lagar och regler följs belysas och utredas. Vi kan inte ha en ordning där kommunpolitiker uppmanar förvaltningar att strunta i lagar och regler. Det behövs helt enkelt en lex Staffanstorp.

Herr talman! Som jag har nämnt är denna lagstiftning i huvudsak välkommen och bra. Men viktiga frågor finns kvar, som ett verkligt avskaffande av EBO. Detaljer om drift och undantag behöver också hanteras och likaså frågan om hur systemet organiseras. Detta måste lösas i en mer hållbar, ändamålsenlig och human riktning, och det är ett arbete som vi socialdemokrater kommer att ta vidare efter en valseger i höst.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservationerna 2 och 4.

(Applåder)

Fru talman! Det skedde skärpningar när det gällde vilka kurser som gavs, bland annat på Linnéuniversitetet. Man ändrade reglerna när det gällde att söka engelskakurser och sådana saker. Det skedde alltså saker.

Det har tagit fyra år för den här regeringen att komma fram med en produkt. Om Magnus Resare varit medveten om problemet kanske detta visar att det inte var en helt enkel fråga att styra upp och också att man tar ett steg i taget och ser om det hjälper.

Vi har också sett en stor förändring av den svenska arbetsmarknaden under de här fyra åren. Mängden Foodorabud och Uberförare har ökat, det vill säga exploateringsgraden har ökat. Tjänsterna har förändrats, vilket har gjort att läget har blivit mer akut.

Jag tycker att det är lite synd att ledamoten Resare – trots att det i princip är full enighet i kammaren och trots att det kommer beröm från talarstolen om att det är bra att regeringen gör något – ska syssla med det som min tidigare partiledare Stefan Löfven kallar käbbel, för det är faktiskt vad detta är.

Vi kan väl i stället vara glada att vi har en bred uppslutning i en migrationspolitisk fråga här i kammaren, och så kan vi lämna det andra därhän och se att både denna regering och tidigare regering har gjort saker.

Sedan tycker jag att man behöver påminnas om att den socialdemokratiskt ledda regeringen hade en hel del migrationspolitiska frågor att styra upp efter Moderaternas tid vid makten, och det gjordes väldigt mycket. Dessutom hade man en pandemi att hantera, precis när det här med Foodorabud och liknande exploderade. Det gjorde också att det blev ganska trångt i pipeline.

Trångt i pipeline kan vi migrationspolitiker här i kammaren lugnt konstatera att även den här regeringen har med tanke på hur propositionslistan ser ut. Jag tycker därför att lite ödmjukhet och glädje över att vi är överens i den här frågan hade varit snyggare från ledamoten Resare.

Fru talman! Regeringens proposition är välkommen. Det visar inte minst det breda stödet i den här kammaren.

Den del som reglerar just studenters möjligheter att arbeta tycker jag är mycket bra. Jag kan ha förståelse för den marginella invändning som Miljöpartiet har, men jag tycker att allvaret i frågan och den problematik som är förknippad med att studenter kommer hit och arbetar mycket gör att invändningen faller.

Det är väldigt positivt att en majoritet här inne har identifierat den exploatering som skett och det utnyttjande som förekommer när det gäller utländska studenter i Sverige och att regeringen kliver fram och agerar på detta område. Det är positivt.

Vi socialdemokrater är också positiva till de utökade möjligheter som ukrainare får att söka tillstånd inifrån landet, om de är här med anledning av massflyktsdirektivet. Vi menar såklart att den förändringen kunde ha skett tidigare. Men nu när det sker välkomnar vi det.

Fru talman! Ungefär hälften av de högkvalificerade arbetskraftsinvandrarna uppger att balans mellan arbete och fritid samt familjevänliga förhållanden var en viktig faktor när de sökte sig till Sverige. Även möjligheterna till ett visst specifikt arbete och goda karriärmöjligheter lyfts fram som betydelsefulla.

Viljan att flytta till Sverige påverkas av många saker, men just balans mellan arbete och fritid samt tillgång till kultur, natur och fritidsaktiviteter inverkar i stor utsträckning på beslutet.

Tredjelandsmedborgare, alltså medborgare utanför EU och EES-området, lägger dessutom stor vikt vid faktorer som säkerhet, synen på jämställdhet samt principen om lika villkor. Det tyder på att breda sociala aspekter spelar stor roll när man väljer Sverige som land att arbetskraftsmigrera till.

Dessa slutsatser dras i SCB:s stora undersökning, som kom för någon vecka sedan, om just högkvalificerad arbetskraft.

Att det förhåller sig på samma sätt när det gäller forskare och doktorander är högst sannolikt. Jag kan berätta något anekdotiskt. Jag träffade själv många utländska doktorander och forskare när jag pluggade i Lund, och de lyfte allt som oftast vilket fantastiskt land Sverige var att komma till. Det är visserligen 20 år sedan jag pluggade, även om det inte syns på mig, men då hade vi inte haft 20 år av högermajoritet i den här kammaren. Den demolering av välfärdsbygget som Reinfeldt och efterkommande högerpolitiker har sysslat med hade inte genomförts än, så man får väl ta min anekdot med viss försiktighet. Men icke desto mindre är förhållandena i Sverige bättre än vad förhållandena är i många andra länder, så viss giltighet har nog min anekdot ändå.

Fru talman! I ljuset av detta är den här mandatperioden på många sätt en förlorad mandatperiod. Tidöpartierna har skurit ned på allt från välfärden till stödet för naturvård och kultur. Vi ser att naturreservat förfaller, skolor drar ned på personal, sjukvården har uppmätt historiskt långa vårdköer och replokaler har slagit igen runt om i landet. 100 000 fler är arbetslösa. Tillväxten är på bottennivå, och bostadsbyggandet har tvärnitat.

Sedan gäller det jämställdheten. Den är ett svenskt flaggskepp och ett av de absolut starkaste kännetecknen för vårt land. Vi har fått se att den feministiska utrikespolitiken har avskaffats. Kvinnovården har skurits ned med 600 miljoner. Lönegapet har vidgats. Ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående mammor, har fattiggjorts. Minst 37 skyddade boenden har fått stänga för att regeringen genomfört vårdslösa förändringar. Dessutom ska samtycke och relationer prioriteras ned i skolundervisningen, och två partier i Tidölaget ifrågasätter den grundläggande jämställdhetsreform som individualiserade månader i föräldraförsäkringen innebär.

Fru talman! Tidöregeringen har med denna politik gjort Sverige till ett mindre attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft och sannolikt också för de grupper som den här propositionen berör. Framför allt är det svenska folket som har fått se konsekvenserna av en hårdför högerpolitik, som Sverigedemokraterna och regeringspartierna står för, där vanligt folk och välfärden får stå tillbaka för stora skattesänkningar till bättre bemedlade och storföretag.

Trots vårt bifall till propositionen har jag invändningen att de legala förutsättningarna bara är den ena halvan av frågan. Om Sverige ska vara ett riktigt attraktivt land för kompetenta personer att söka sig till, oavsett område, måste välfärden fungera, jämställdheten prioriteras, vår natur tas om hand och vår kultur blomstra. För att det ska ske behövs det givetvis en socialdemokratiskt ledd regering.

(Applåder)

Herr talman! Dessvärre är ledamoten Resares inlägg lika förvirrat som hans knapptryckning i detta fall.

Vi har inte stött Tidölaget i de totalt vansinniga idéerna som man har lagt fram på bordet. Det gäller till exempel att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd retroaktivt och att införa ett återvandringsbidrag som är fullständigt ineffektivt och som också är formulerat på ett rent rasistiskt sätt.

Vi har inte varit med om att privatisera förvarsverksamheten eller att avskilja barn från sina föräldrar när de sitter på förvaret.

Vi har varit tydliga med att vill ge mer pengar till ukrainare i kommunerna. Vi har varit tydliga med att vi har tyckt att man ska ta emot fler kvotflyktingar och så vidare.

Vi har också till exempel ett antal reservationer i väldigt många av de ärenden som nu är på väg fram på bordet när det gäller förvarsverksamheten och mottagandet. Vi tycker annorlunda i frågan om medborgarskapet och så vidare.

Om Magnus Resare hade haft mer koll på hur han trycker på knapparna, följt riksdagsdebatterna och läst de handlingar som utskottet har hade han inte ställt den typen av frågor som är väldigt förvirrade. De stämmer inte överens med verkligheten.

Det är belysande att Magnus Resare först går upp i debatten och frågar en socialdemokrat vem som för den bästa politiken. Givetvis är det Socialdemokraterna.

Sedan råder jag honom att följa riksdagsdebatterna. Då kommer han att veta att Socialdemokraterna för en tydlig, balanserad, begränsad och stram migrationspolitik som inte har någonting med Tidöpartierna att göra.