Cecilia Engström

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 1 februari

Herr talman! Nu till lantbruket och dess förutsättningar. Jag är liksom statsministern glad att Sverige står upp för äganderätten och anser att svensk livsmedelsproduktion är viktig för vår resiliens och för framtiden. Jag håller absolut med om att frihandel är viktigt för Sverige och om att EU-medlemskapet har tjänat oss väl tidigare.

Men jag menar också att reglerna måste vara rimliga. Därför undrar jag lite grann vad andra länder sagt om de förslag som ligger på bordet när man har pratat om vad som är på väg och de överväganden som måste göras framöver.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Lite hastigt inslängd i de här frågorna tycker jag att det är spännande att lyssna på er alla. Även vi kristdemokrater är naturligtvis mycket glada att ni lyckades i förhandlingarna för att få ett EU som är enigt i Ukrainafrågan och att ni kom överens till sist.

Det är som sagt viktigt att det finns en långsiktighet i det stöd som finns till Ukraina och att EU är enigt. Det är en signal som vi vill ge till många andra länder. Som statsministern sa är det en signal till Ryssland att EU står fortsatt enat tillsammans med Ukraina. Men det är också en signal till USA. Det är en påtryckning på dem för att de ska göra sin del när EU gör sin.

Det är också bra att det är nya sanktioner på gång mot Ryssland och att man ser över de kryphål som har funnits och kommer åt detta.

Nu till Mellanöstern. Det är ett svårt läge, men det är bra att det finns vissa saker som vi faktiskt är överens om och att man lyfter fram dem i sammanhangen och inte bara ser på de områden där vi tycker olika.

Min fråga handlar framför allt om Iran. Det diskuterades tidigare vad som är Irans inblandning. Vad finns det för sanktioner som vi kan införa, och finns det andra saker vi kan göra som påtryckning?

Herr talman! För att värna skattebetalarnas pengar och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen inrättar regeringen nu Utbetalningsmyndigheten. Från och med den 1 januari 2024 inleder den nya myndigheten sin verksamhet. Syftet är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter i utbetalningen från välfärdssystemen.

Ett av de allvarligaste brotten mot vår välfärd är den organiserade brottsligheten, som utnyttjar systemen för sin egen vinning. Statens förmåga att bekämpa välfärdsbrotten behöver förbättras, och inrättandet av Utbetalningsmyndigheten är ett stort steg i rätt riktning för att motverka fusk och bidragsbrott.

Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är därför hur Utbetalningsmyndigheten ska arbeta för att motverka välfärdsbrottslighet.

Fru talman! Vi debatterar som sagt anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. De är alla tre myndigheter som har stort förtroende hos våra invånare. De ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och välfärden, bidra till ett välfungerande samhälle för allmänhet och företag och motverka brottslighet.

För oss kristdemokrater är Sveriges företag viktiga. För dem behöver regelbördan och de administrativa kostnaderna minska. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva förfogar över ska därför vara så enkla som möjligt och gärna digitala för att vara lättillgängliga för många.

Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster. Det minskar resurserna till vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från offentliga bidrag och motverka skattefusk ska stärkas. Den nya Utbetalningsmyndigheten kommer att starta under 2024. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har i uppdrag att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och arbeta tillsammans med den nya myndigheten när den är på plats.

Fru talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har ett viktigt uppdrag att motverka brottslighet, särskilt den organiserade brottsligheten. Den är ett allvarligt hot mot det öppna samhället, rättvisa konkurrensförhållanden för företag, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. Det är positivt hur dessa myndigheter har bidragit till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet som genomförts för att knäcka gängens ekonomi.

Fru talman! Skatteverket har utrett och lagfört flera brott med koppling till organiserad brottslighet. Tullverket har stoppat stora mängder narkotika och vapen vid vår gräns, och Kronofogden utmäter tillgångar från dem som har samröre med organiserad brottslighet. Det är alla viktiga insatser som förebygger och motverkar brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Svartarbete, smuggling, skatteundandragande och penningtvätt är allvarliga brott som måste stoppas. Regeringen har fortsatt en hög ambition i det brottsbekämpande arbetet. Därför får myndigheterna förstärkning i sina budgetar just för detta arbete.

Fru talman! Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållande. Det är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott.

Skatteverket har genomfört många insatser för att få bättre kontroll över vilka som befinner sig olagligt i Sverige och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten. Många regelförändringar har genomförts som har hjälpt till att skapa ordning och reda i folkbokföringen. Men arbetet behöver fortsätta, och därför får de fortsatt höjt anslag för det. Sedan gör Skatteverket egna bedömningar av hur de bäst gör detta arbete. Där går inte regeringen in och styr just hur det ska utföras.

Fru talman! Flera före mig har pratat om anslagen till de olika myndigheterna. Skatteverket får ökade anslag, bland annat för att motverka och förebygga brottslighet.

Vi kristdemokrater är också särskilt glada för ett tillskott till Skatteverket för att kompensera dem som är födda 1957 och som fick för hög skatt när åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjdes. Det är ett fel som vi har påtalat många gånger och som nu kommer att rättas till.

Tullverkets anslag ökas för att öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. De får också ökat anslag för utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel och på så sätt komma åt brottsligheten.

Kronofogdemyndigheten får även de ökade anslag för att öka ambitionen i det brottsförebyggande arbetet, samtidigt som de får del av den generella besparing som också andra myndigheter får. Det är på något sätt rätt att även de får spara när hushåll i vårt land tvingas göra det.

Fru talman! Sverige står inför flera utmaningar. Hög inflation och räntor pressar fortsatt hushåll och företag. Det är därför viktigt att statens budget inte ökar på inflationen, som minskar värdet av löner och sparande för våra invånare.

Kronofogdemyndigheten har väldigt god kompetens att tidigt identifiera dem som kan hamna i överskuldsättning. De vidtar de förebyggande åtgärder som kan stödja parterna när det gäller att lösa konflikter och mellanhavanden på frivillig väg.

Men de kan också hjälpa dem som riskerar att hamna i ohälsa när ekonomin rasar. Därför är det förebyggande arbetet väldigt viktigt, och där har myndigheten god kompetens. Kristdemokraterna ser gärna att vi jobbar vidare med detta och att man också har kontakt med vården, där suicid kan förebyggas - något som ofta förekommer när människor hamnar i en ekonomisk kris.

Fru talman! Vi kristdemokrater är glada att vi i budgeten också har lyckats göra satsningar på dem som har det svårast i dag. Förlängningen av höjningen av bostadsbidraget genom ett tilläggsbidrag som går till ensamstående med barn är en prioritering som vi ser att det är viktigt att göra i dessa tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Dessutom kommer fritidskortet att införas under nästa år, vilket innebär pengar till barns och ungas fritidsaktiviteter. De ska kunna fortsätta med sina aktiviteter trots att familjens ekonomi är tuff. Barnen ska inte behöva sluta med fotboll eller piano när familjen måste prioritera annat.

Fru talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har viktiga uppdrag. De ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle och motverka brottslighet. Dessa uppdrag förstärks genom denna budget.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver reformer som kan vända utvecklingen och främja en levande landsbygd. De senaste årens rusande drivmedelspriser har slagit hårt mot familjer i Sverige, inte minst på landsbygden. Det är dyrt att vara svensk, och de negativa följderna är många.

Allmän inflation och den svenska kronans växelkurs har påverkat kostnaderna för bland annat transporter. Höga drivmedelspriser och elpriser påverkar svenska hushåll såväl som företag. Regeringen sänker därför skatten på bensin och diesel för att motverka ökande pumppriser och för att minska kostnadsökningarnas konsekvenser.

Herr talman! Sverige behöver reformer som kan vända utvecklingen och främja en levande landsbygd. Kristdemokraterna jobbar utifrån målet att svensk livsmedelsproduktion ska öka.

Just diesel är en stor kostnad i jordbruket. Vi kristdemokrater är därför stolta över att ha drivit igenom tre viktiga beslut inom regeringen inför nästa års budget: en fortsatt förlängning av nedsättningen av dieselskatten för lantbrukare, sänkt skatt på bensin och diesel och minskad reduktionsplikt.

Det är beslut som kommer att göra skillnad. För en lantbrukare med blandad växtodling på 100 hektar förväntas den ekonomiska effekten bli 40 000 kronor per år jämfört med om reformerna inte hade genomförts. Det är en av flera åtgärder som kan underlätta situationen för hårt prövade lantbrukare och bidra till stärkt konkurrenskraft inom svenskt jordbruk. Säkerhetspolitiskt svåra tider som dessa påminner oss om hur centralt det är att Sverige blir mer självförsörjande på livsmedel.

Herr talman! Svenskt lantbruk kan också både minska överkonsumtionen av antibiotika och vara klimatvänligt. Klimateffektiviteten i svenskt jordbruk är hög i ett internationellt perspektiv, och produktion av livsmedel från svenskt jordbruk bör därför öka och ta marknadsandelar från livsmedelproduktion som producerats på sätt som är värre för klimatet.

Att svenskt lantbruk dessutom är en förebild i djurskyddshänseende lyfts inte tillräckligt i debatten. När mindre pengar går till drivmedel för familjer ökar även möjligheten att välja svenska kvalitetsprodukter på tallriken. Att köpa svenskt i stället för utländskt kött är en god investering i öppna landskap och i en djurvälfärd som andra länder saknar.

Svensk landsbygd kan räkna med Kristdemokraternas stöd. Framtiden för svenskt jordbruk och dess bidrag till samhället och ekonomin står högt på vår agenda. Kristdemokraterna jobbar utifrån målet att svensk livsmedelsproduktion ska öka.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har nu passerat inflationstoppen, och inflationen sjunker sakta. Utvecklingen går för sakta, men trenden är tydlig. Mot slutet av nästa år beräknas inflationen stabilisera sig kring målet på 2 procent. Det innebär att Riksbankens kraftiga räntehöjningar förhoppningsvis är till ända.

Kristdemokraterna menar att en politik för företagande och tillväxt är nyckeln till fortsatt välfärd. Det är därför dags att lyfta blicken från akut krisbekämpning till en mer företagarvänlig och tillväxtfrämjande politik. Det behövs strukturreformer för ökad tillväxt och produktivitet.

Kristdemokraterna menar att det finns några särskilt viktiga fundament i dessa strukturreformer, och en av de viktigaste är att incitamenten till egen försörjning måste öka. Det ska alltid löna sig att arbeta framför att gå på bidrag.

När människor går från utanförskap till sysselsättning är det en vinning inte bara för människan utan också för samhället. Det ökar skatteintäkterna och minskar behoven av bidrag. Men det är också en vinning för den enskilda individen på ett moraliskt och socialt plan. Vetskapen om att jag kan försörja mig själv och min familj ger en inre styrka och trygghet som statliga och kommunala bidrag aldrig kan ge.

Fru talman! Regeringens arbete med att förstärka incitamenten till arbete inkluderar reformer, exempelvis bidragstak och kvalificering till välfärden. Andra viktiga delar är att välfärdsförmånerna inte får tillåtas passivisera människor. Passivt mottagande av försörjningsstöd är förödande för individens tilltro till sin egen förmåga och innebär en risk att leva ett liv i utanförskap. Det måste brytas genom aktivitetskrav för att uppbära försörjningsstöd.

En särskilt viktig konsekvens av den höga inflationen är att den urholkar incitamenten för arbete. De flesta ersättningarna i socialförsäkringssystemen räknas upp med inflationen medan löntagarna har fått se sin köpkraft kraftigt urgröpas av inflationen. Det är därför viktigt att prioritera arbetet med fortsatta inkomstskattesänkningar på arbete i form av ytterligare jobbskatteavdrag. För att ytterligare öka drivkrafterna att arbeta och för att skapa en god fördelningspolitisk profil är det viktigt att fortsatta skattesänkningar har en tydlig tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare.

Fru talman! Höga marginalskatter redan vid relativt måttliga inkomster urgröper viljan att arbeta extra och incitamenten till att satsa på högre studier. När välfärdens bärare i form av vanliga sjuksköterskor och poliser tvingas betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt drabbar det inte bara individen utan även samhället. Kristdemokraternas uttalade mål är att andelen arbetstagare som betalar statlig marginalskatt ska minska.

Politik är att vilja men också att våga prioritera när man inte kan göra allt samtidigt. Kristdemokraterna och regeringen vågar göra dessa prioriteringar, och därför väljer vi att denna gång pausa uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt för att i stället prioritera de reformer som drivs i arbetslinjen. Det gör vi genom att ytterligare sänka jobbskatteavdraget; en väl avvägd reform som gynnar låg och medelinkomsttagare mest. Jobbskatteavdraget innebär sammantaget en kraftfull stimulans till individen att gå från arbetslöshet till arbete. Det gynnar samtidigt samhället genom att ökad sysselsättning ökar resurserna till den gemensamma välfärden. Det är bra för individen, men det är även bra för Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Sverige står inför flera utmaningar. Hög inflation och höga räntor pressar hushåll och företag. Svensk välfärd behöver resurser. Denna regering har påbörjat arbetet med att vända utvecklingen för vårt land, så att vi kommer åt rätt håll.

Den ekonomiska politiken fokuserar på reformer som ger goda möjligheter till företagande, forskning och investeringar. Det kommer att vara särskilt viktigt för att skapa ett mer gynnsamt skatteklimat framöver.

Inga av regeringens satsningar hade varit möjliga om det inte varit för alla skattebetalare runt om i Sverige. De pengar vi debatterar i dag tillhör inte någon av oss. Det är skattebetalarnas pengar - de som varje morgon går upp ur sängen för att sedan gå till jobbet. Vårt ansvar är därför att försöka prioritera på bästa sätt när det gäller deras pengar.

Fru talman! Det svenska folket har under de senaste åren varit utsatt för stora ekonomiska påfrestningar med hög inflation och höga räntor. Den internationella ekonomiska oron har i Sverige dessutom byggts på med tidigare regerings ansvarslösa nedläggning av fullt fungerande kärnkraftverk och en reduktionsplikt som är mer anpassad för Södermalm än för landsbygden. Allt detta har skapat en kraftig inflation, och Sverige har gått in i en lågkonjunktur.

Fru talman! Regeringen har sedan den tillträdde varit tvungen att prioritera akut krisbekämpning för att få ned inflationen och stötta hushållen. Regeringen arbetar med en långsiktig plan för att ta Sverige genom det besvärliga ekonomiska läget. Vi bekämpar inflationen, stöttar hushållen och välfärden, återupprättar arbetslinjen och genomför strukturreformer för en högre tillväxt.

Vi lovar inte allt till alla, men vi lovar att i ekonomiskt svåra situationer, som nu, prioritera så att samhällets insatser mest går till dem som behöver det mest. Därför har Kristdemokraterna också fått igenom det förhöjda bostadstillägget, som framför allt riktar sig till ensamstående med barn. Det är nästan alltid kvinnor. Detta är ett konkret exempel på en fungerande fördelningspolitik från den nuvarande regeringen.

Fru talman! En stor del av reformutrymmet, 40 procent, går till förstärkning av välfärden. För oss kristdemokrater är familjen central i denna satsning. Vi har precis antagit ett ambitiöst familjepolitiskt program med många förslag som gynnar Sveriges familjer oavsett hur de ser ut. Familjen är den bästa förebyggande insatsen för att bekämpa kriminalitet. Vi satsar också i denna budget på förstärkt socialtjänst och skola och på ytterligare resurser till polisen för att stoppa rekryteringen till kriminella gäng.

Dessutom stöttar vi regionerna, och vården får ett särskilt sektorsbidrag. Vi gör dessutom riktade satsningar på cancervården och på kvinnors vård. Och utbildningssatsningen, det så kallade Äldreomsorgslyftet, får bli kvar.

Fru talman! För oss kristdemokrater är det viktigt att prioritera fortsatta inkomstskattesänkningar i form av ytterligare jobbskatteavdrag. När det gäller att ytterligare öka drivkrafterna att arbeta är det viktigt att tyngdpunkten i fråga om fortsatta skattesänkningar ligger på låg- och medelinkomsttagare. Det handlar om en konsekvent arbetslinje där arbete alltid lönar sig mer än att gå på bidrag. Det bidrar till samhället men också till människors känsla av att göra rätt för sig och bidra till samhället. Vi prioriterar därför fortsatta inkomstskattesänkningar för löntagare och pensionärer. Särskilt glada är vi kristdemokrater över att vi lyckades ta bort den orättfärdiga skatt som drabbade dem som är födda 1957. Däremot blir den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt pausad, för denna gång måste vi prioritera annat.

Fru talman! Sverige består inte enbart av storstäder. Stora delar av Sveriges befolkning lever i det som vi kallar hjärtlandet. Det är människor som bor utanför storstäderna och på landsbygden. Vi fortsätter i denna budget att sänka drivmedelsskatter. Vi förlänger skattereduktionen för jordbruksdiesel och genomför en kraftfull sänkning av reduktionsplikten för främst diesel men även bensin.

Hela Sverige ska leva, och med regeringens samlade politik de senaste två åren har vi försökt minska kostnaderna för familjerna på landsbygden. På så sätt värnar vi svenskt lantbruks konkurrenskraft. Sveriges barnfamiljer kommer även i framtiden att kunna lägga svenskt kött på tallriken. Och det är väldigt positivt när det även innebär ett bättre djurskydd och man minskar antibiotikaresistensen. Samtidigt värnar vi vårt öppna landskap, en levande landsbygd och även vår egen säkerhet genom att vi också har en högre självförsörjningsgrad med inhemsk livsmedelsproduktion.

Fru talman! Det finns hopp för Sverige. Tillsammans kan vi göra vårt land bättre. För alla våra skattebetalare i detta land gör vi våra prioriteringar i denna budget.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Sverige står inför ett stort behov av att rusta upp infrastrukturen - samhällets blodomlopp. Det är helt avgörande för att hela Sverige ska fungera.

Många svenska vägar och järnvägar är i dag i dåligt skick på grund av alltför eftersatt underhåll sedan 80-talet. Dessutom behövs en utbyggnad av ny kapacitet; det ser jag inte minst i Skåne och Öresundsregionen. Klarar Sverige att både göra stora investeringar i underhåll av befintlig väg och järnväg och komma med stora investeringar framöver? Nu är ett bra läge att göra investeringar i samhällsbygget. Vi har inte råd att vänta. Investeringar i en robust, hållbar och kapacitetsstark infrastruktur är avgörande för Sverige i en allt tuffare global konkurrens.

Min fråga är vad infrastrukturministern gör på kort och lång sikt för att finna nya finansieringsformer för investeringar i infrastrukturen i Sverige.

Fru talman! EU-kommissionen har sagt att de ska lägga fram förslag som förenklar för företagen. Men vi kan konstatera att många av förslagen är allt annat än enkla. De har kommit med en lång rad direktiv och förslag på skatteområdet i en osannolik hastighet de senaste tio åren.

Ett stort antal skattedirektiv har genomförts, men varken regeringar eller näringslivet hinner utvärdera de synpunkter och förslag som kommer. När man inte gör ordentliga konsekvensanalyser är det svårt att veta vad effekterna blir. När förslagen inte förankras tillräckligt kommer det inte att bli lätt att implementera och efterleva dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går till EU-minister Jessika Roswall. Vad gör Sverige för att mota denna skattehysteri från EU-kommissionen?

Fru talman! Skatteintäkter är helt grundläggande för vår välfärd. De är en förutsättning för att klara av att möta problemen i sjukvården, den ökande otryggheten och många andra samhällsproblem. Det är våra myndigheter Skatteverket, Tullverket och Kronofogden som ser till att skatten kommer in.

Skatteintäkter uppstår inte ur tomma intet. De uppstår när människor arbetar. För att öka skatteintäkterna är det absolut viktigaste att fler människor arbetar. Det krävs ett skattesystem som uppmuntrar till arbete, och det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb. Genom att ta sig till jobbet tar man sig också in i samhället och blir en del av samhällsgemenskapen. Det bidrar till integrationen.

Fru talman! Den ekonomiska politiken behöver i dagens situation inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer. Arbetslinjen ska återupprättas så att det alltid ska löna sig att arbeta, och en bidragsreform ska öka incitamenten att komma i arbete. Strukturreformer ska genomföras för att få ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv.

Med den nya regeringen prioriterar politiken välfärden med reformer för att bekämpa den organiserade brottsligheten, få bättre kompetens inom äldreomsorgen, öka antalet behöriga lärare och få en krisberedskap som förbättrar energiförsörjningen och minskar utsläppen.

Fru talman! Det bästa sättet att få fler i arbete och öka tillväxten är att göra breda skattesänkningar som kommer alla som arbetar till del. Men det finns också grupper som politiken behöver göra särskilda satsningar på. Särskilt oroande just nu är den stora gruppen långtidsarbetslösa. Den förra socialdemokratiska regeringen lyckades inte komma åt den.

Vi hade hög arbetslöshet redan före pandemin, men i det ekonomiska läge som följde av pandemin ökade arbetslösheten ytterligare. Därför krävs det särskilda åtgärder för att motverka just långtidsarbetslöshet. Det kommer förstås att krävas många olika typer av åtgärder, men en av dessa måste vara att utforma skattesystemet så att det bidrar till att motverka långtidsarbetslösheten.

Vi kristdemokrater menar att skattesystemet behöver utformas så att incitamenten att förlänga arbetslivet stärks. Därför har vi drivit på för att personer över 65 år ska få ytterligare skattesänkningar när de fortsätter arbeta.

Fru talman! Som vi nog alla har lärt oss under den förra mandatperioden är det oerhört svårt att förutse vilka problem som finns runt hörnet. Det enda vi kan vara säkra på är att det med tiden kommer att uppstå nya utmaningar som behöver hanteras. Men vi har nu en regering som bedriver en politik som gör att fler människor kommer i arbete, och därmed har vi ett starkt utgångsläge när nya problem ska hanteras. Kristdemokraterna har därför arbetat och kommer också fortsättningsvis att arbeta för en skattepolitik som leder till att fler människor arbetar mer.

Sverige har nu en regering som prioriterar att få bort de långa köerna till vården och som arbetar för att skapa en jämlik vård över hela landet så att kvaliteten på vården inte avgörs av var du bor.

Sverige har en regering som prioriterar arbetet med att öka tryggheten och att en gång för alla knäcka den grova kriminalitet som plågar hela bostadsområden.

Sverige har redan ett högt skattetryck, och för att behålla tilliten till skattesystemet måste skattenivåerna vara rimliga och försvarbara och stimulera till arbete och entreprenörskap.

Fru talman! Under Socialdemokraternas åtta år vid makten har otryggheten brett ut sig i hela samhället med grov kriminalitet som tagit kontrollen över många av de socialt utsatta områdena.

I dag kan mer än 1 miljon människor inte försörja sig själva samtidigt som arbetsgivarna desperat skriker efter arbetskraft. Den svenska arbetsmarknaden är inte anpassad efter dagens behov. Det finns de som har ett krävande jobb att gå till varje dag och de som inte har ett jobb och som går på bidrag år efter år.

Det är ett totalt misslyckande. Efter åtta år med Socialdemokraterna har de inte lyckats vända utvecklingen utan har däremot låtit långtidsarbetslösheten bita sig fast. Fler och fler har hamnat längre bort från arbetsmarknaden. I stället för att möjliggöra för fler att komma i jobb och egen försörjning har man låtit utanförskapet växa. Avståndet för alla som står långt ifrån arbete har bara blivit större. Kristdemokraterna vill att det ska vara lönsamt att ta ett jobb.

Fru talman! Sverige har 1,1 miljoner företag. Av dessa är 99 procent småföretag. Där skapas fyra av fem jobb. Småföretagarna är viktiga för att fler jobb ska komma till. De är ryggraden för vår gemensamma välfärd.

Vi vill se fler förverkliga sin dröm om att starta företag, särskilt bland kvinnor. Därför har vår näringsminister Ebba Busch särskilt lyft deras behov. Med starkt entreprenörskap och bra företagsklimat minskar vi byråkratin och stoppar höjda kapitalskatter. Då blir vi attraktiva för företagsetableringar och investeringar i Sverige.

Politiken ska fortsätta att inriktas på reformer för att bekämpa den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna, öka antalet vårdplatser, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen. För det behöver vi en ansvarsfull finanspolitik, och det får vi med denna regering.

Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag. Eftersom detta är min sista debatt detta riksdagsår vill jag uttrycka mitt tack till kanslipersonalen, som alltid är professionell och vägleder oss väl. Tack också till ledamöterna i skatteutskottet för gott samarbete! Jag önskar alla en trevlig sommar.

(Applåder)

Fru talman! Det fria och självständiga Ukraina är utsatt för ett anfallskrig från Ryssland. Den europeiska energikris som följt i dess spår bidrar till att drivmedelspriserna alltjämt är höga. Sverige har valt det enda moraliskt riktiga i denna internationella kris att helhjärtat och solidariskt stödja Ukrainas folk. Aggression från andra länder får aldrig löna sig.

Fru talman! Tyvärr behöver vi därför fatta beslut om en förlängning året ut av den utökade skattenedsättningen på diesel som används i arbetsmaskiner som används inom jord-, skogs- och vattenbruket.

Konsekvensen av höga drivmedelspriser blir att Sveriges lantbrukare pressas än hårdare. Möjligheten för familjer att lägga svenskt kött på grillen i sommar försämras när matpriserna blir höga.

Svenskt jordbruk och skogsbruk är näringar som sysselsätter tiotusentals människor i Sverige och bidrar till att människor kan bo och leva även på landsbygden. De bidrar till att kommande generationer kan ta del av det vi anser självklart, det öppna svenska landskapet.

Fru talman! Kristdemokraterna vill fortsätta att värna den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka vår självförsörjningsgrad. Det är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv men också för att minska överkonsumtionen av antibiotika och för att vårt svenska jordbruk är relativt klimatvänligt.

Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

Klimateffektiviteten i svenskt jordbruk är hög i ett internationellt perspektiv. Produktionen av livsmedel från svenskt jordbruk bör därför öka och ta marknadsandelar från livsmedel som producerats på mer klimatbelastande sätt och importeras till Sverige. Att svenskt lantbruk dessutom är en förebild i djurskyddshänseende är någonting som allt som oftast glöms bort i debatten.

Fru talman! Vi kristdemokrater är stolta över att vara med och bidra till att öka svenskt jordbruks konkurrenskraft. På så vis kan vi göra en insats för klimatet, bidra till svenskt lantbruks överlevnad, öka självförsörjningsgraden, slå ett slag för djurskyddet samt motverka den kraftiga ökning av antibiotikaresistens som finns i världens storskaliga jordbruksindustri.

Genom att bidra till sänkt skatt för svenskt lantbruk sänker vi kostnadsnivån och uppmuntrar samtidigt svenska konsumenters och barnfamiljers möjlighet att även i fortsättningen kunna lägga svenskt kött på grillen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Fru talman! Vi debatterar i dag skatt på fastigheter, företag och kapital. Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhället tillsammans tar ansvar för vår samhällsgemenskap.

Det är företag som skapar möjlighet för människor att få ett arbete. Det är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till den gemensamma välfärden.

Skatter och avgifter bidrar till konkurrenskraft, och regelbördan som drabbar företagare ska minskas. Denna regering arbetar därför för ett rättvist skattesystem med generella och tydliga regler.

Vi kristdemokrater är glada att de så kallade 3:12-reglerna håller på att utredas för att förenkla dem. De behandlar ägarens utdelning och kapitalvinst vid försäljning av aktier i småbolag. De behöver ta särskild hänsyn till småföretagarens situation och underlätta ägarskiften. Det ser man nu till.

Fru talman! Investeringssparkontot, ISK, har vuxit snabbt till att bli den vanligaste kontotypen för aktivt aktie- och fondsparande. Det finns i dag cirka 2,4 miljoner ISK-innehavare.

Sparformen kom till för att underlätta för vanliga privata sparare att placera sina pengar. Kontot har en schablonskatt på hela insättningen men inga andra avgifter. Det ökar rörligheten, och spararna kan flytta sina innehav smidigt mellan banker i olika ISK.

Men det finns otydligheter när det gäller vissa aktietransaktioner när noterade bolag ska göra emissioner med både nyemitterade och befintliga aktier. Skatteverket har gjort ett förtydligande, och de tolkar det som att befintliga aktier inte får föras in i ett ISK-kontot.

Kristdemokraterna menar att tvetydigheten är olycklig. Det drabbar sparare som inte kan ta del av noteringar och emissioner som de borde ha rätt till. Vad vi kan se finns heller inget negativt med att hantera alla aktietyper på samma sätt.

Jag är därför glad att vi nu gör ett tillkännagivande om att även nyemissioner ska kunna ingå i ISK. Det är bra för alla våra småsparare.

Fru talman! Bostadssituationen är i många fall svår för invånare i både större och mindre kommuner. Vi kristdemokrater anser att det bör finnas en möjlighet för bostadsföretag på marknader där produktionskostnaden avsevärt överstiger marknadsvärdet att göra nedskrivningen under en längre period om fem till sju år som en ny gräns för att underlätta för byggande i framtiden, framför allt i mindre kommuner.

Svensk bostadsmarknad är i behov av reformer för att tillgången till bostäder ska öka. Det behövs färre hinder, snabbare planprocesser och underlättad privatuthyrning. Fler måste ges möjligheten att äga sitt hem. Flera åtgärder vidtas nu av regeringen, och en ökad rörlighet på bostadsmarknaden är på väg. Det gläder mig mycket.

Fru talman! Kristdemokraterna har länge tillsammans med den maritima näringen drivit kravet på en så kallad blå skatt - en tonnageskatt som möjliggör för rederier att betala skatt i Sverige efter fasta taxor baserade på storleken på fartygen i den ägda flottan. Efter många år infördes denna skatt under 2017. Den ger bättre villkor för den svenska sjöfarten, som nu kan konkurrera med övriga Europa. Men skatten behöver ses över, och regeringen arbetar nu med det tillkännagivande som vi fick igenom i riksdagen under förra året.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Betänkandet Skatteförfarande handlar om att synliggöra skatter och avgifter men också om förslag som gäller F-skatt, kontrolluppgifter, deklarationsfrågor och skatte- och avgiftskontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om att uttag av skatt och avgifter ska vara synliga. Företag och myndigheter kan redovisa inbetalda arbetsavgifter på lönebeskeden redan i dag. Det finns inte heller något som hindrar att företag synliggör punktskatter och moms i sina prisuppgifter. Det är bra, för det visar vad näringslivet bidrar med till välfärden. Det är bra att de anställda blir uppmärksamma på hur vårt svenska skattesystem ser ut och att det blir tydligt att det inte bara är skatt på lön som bidar till välfärden utan att företagen är en förutsättning för vår välfärd.

Att göra detta till en lagstadgad skyldighet för alla företag i dag tror vi dock skulle öka deras administrativa börda, och det vill vi inte bidra till.

Herr talman! Internationell dubbelbeskattning är en viktig fråga, inte minst för oss som bor i gränsområden. Vi behöver skatteavtal som reglerar rätten till avdrag för redan betald skatt i utlandet. Vi har tidigare i dag pratat om Öresundsavtalet, som gäller på det här området, och att det håller på att omförhandlas. Mellan de nordiska länderna pågår ett fortlöpande aktivt arbete för att ta bort gränshinder, bland annat genom Gränshinderrådet. Det är efterlängtat och kan inte göras fort nog.

Herr talman! Det betänkande som vi behandlar i dag är brett och innehåller en rad olika frågor som är viktiga för våra svenska företag.

Personalliggare påverkar många företag. Reglerna är vällovliga eftersom de syftar till att få bort svart arbetskraft och komma åt osund konkurrens. Det gäller branscher som är särskilt utsatta, såsom restauranger, frisörer, bilverkstäder och byggföretag.

Regelverket ska vara enkelt att tillämpa och inte orsaka onödigt stor administrativ börda för företagen. Det kan man tyvärr inte alltid säga om reglerna i dag. Jag och Kristdemokraterna är därför väldigt glada att denna regering för diskussioner för att förbättra systemen och göra dem så bra som möjligt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! De nordiska statsministrarna antog 2019 en vision om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region fram till 2030. Vi har inte många år kvar, men tyvärr en lång väg vad gäller integrationen mellan de nordiska länderna. För mig som är från Skåne visade det sig inte minst under hanteringen av pandemin, då länderna stängde gränser och hade olika regler som gjorde livet svårt för oss som kommer från gränsområdena. Det finns också många olika gränshinder mellan länderna i form av regler och lagar som inte har lösts ännu.

Min fråga går till vår Nordenminister Jessika Roswall. På vilket sätt kommer regeringen att öka tempot för att komma närmare visionen om Norden som världens mest hållbara, integrerade region 2030?

Fru talman! Elstödet till företag i södra Sverige är verkligen efterlängtat. Jag är därför glad att i dag ställa mig bakom utskottets ställningstagande om att anta regeringens förslag om förfarandet för elstöd till företag.

För att lindra den pågående energikrisen har regeringen vidtagit en rad åtgärder både på kort och på lång sikt. Det har handlat om att kraftsamla och få loss varje tillgänglig kilowattimme. Det har handlat om att spara och tillsammans minska risken för bortkoppling. Det handlar om att stötta såväl hushåll som företag genom olika elstöd. Det gör vi för att barnfamiljer ska klara sin försörjning bättre, och det gör vi för pensionärer, för ensamstående, för svenska företag och för jobben.

Fru talman! Den här regeringen tog över ett elsystem som monterats ned under åtta år av socialdemokratiskt styre. I södra Sverige har situationen varit särskilt besvärlig. Elområde 4 är den region i Europa som enligt rapporter har minst installerad elproduktion jämfört med de behov som finns. Det bidrar till en hård belastning av elsystemet i hela landet sett till både utbud och prisläge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Den nuvarande regeringen har inlett återuppbyggandet av ett robust energisystem. Det kommer att ta tid, men det måste göras. Vi kristdemokrater ser nu till att arbetet blir gjort. Vi måste säkra tillgången på el nu och inför kommande vintrar. Alla goda krafter behövs: sol, vind, vatten och kärnkraft, även ny kärnkraft.

Fru talman! Tvivla inte på att vi har agerat från dag ett för att få stödet att nå fram så snabbt som möjligt! Den förra regeringen hade absolut inget stöd alls till företag under förra vintern. Vårt stöd är därför betydligt mer omfattande än den tidigare regeringens stöd. Och mer hjälp är på väg. Denna regering har visat att vi kan kraftsamla, spara och stötta. Tillsammans kommer vi att klara det.

Fru talman! Det här elstödet till företag bygger på förbrukningen från och med oktober 2021 till och med september 2022. Under denna period har företag i södra Sverige haft elkostnader på flera kronor per kilowatttimme under långa perioder. I norra Sverige har det bara enstaka dagar varit över 79 öre. Varför stödet riktar sig till företag i södra Sverige är tydligt. Det bygger på föregående års förbrukning. Detta är viktigt, eftersom det inte ska stimulera till högre förbrukning nu och framöver. All el som kan sparas är bra för vår framtida elförsörjning. Det gäller såväl för hushåll som för företag.

Fru talman! Flaskhalsintäkterna, som vi har använt unikt i Sverige, kommer att minska framöver. Det kommer därför inte att gå att ha samma typ av stöd framöver. Vi kristdemokrater har länge drivit på för att sänka elskatten, och det kommer vi att fortsätta arbeta för även i denna regering. Hur framtida stöd kommer att se ut kan vi därför inte svara på redan nu.

Fru talman! En ny mervärdesskattelag ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Den föreslagna lagen är en omarbetning som ska göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad, något som uppskattas av Sveriges företagare. Den nya lagen får en ny struktur, modernare språk och anpassas till EU:s mervärdesskattedirektiv med begrepp, struktur och systematik. Det är bra och efterlängtat av alla som ska tolka lagen.

Fru talman! Den viktigaste ändringen som görs i samband med den nya lagen är förtydligandet om undantag från skatteplikt för tjänster inom ideella sektorn, den så kallade internmomsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Vi kristdemokrater har alltid lyft fram den ideella sektorn och föreningslivet som en viktig del av vårt samhälle och en grundläggande del i vår demokrati. Civilsamhället gör en fantastisk insats på frivillig väg. Det kan vara fotbolls- eller innebandyträning, hjälp till hemlösa, läxhjälp eller folkbildning - allt i ett allmännyttigt ändamål. Förutsättningarna för detta ska givetvis vara de bästa.

Fru talman! De av civilsamhällets ideella tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva verksamheten ska vara undantagna från moms förutsatt att det inte vållar snedvridning av konkurrensen. Det handlar om tjänster som enbart tillhandahålls inom den egna organisationen och är skräddarsydda för de behov som finns där, till exempel medlemsregister, it-support, administrativ hjälp och andra insatser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Syftet är att de som är verksamma inom organisationen på det lokala planet ska kunna lägga sin tid och energi på föreningens huvudsyfte snarare än på administration.

Som vi har hört gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas. Det har nu gjorts, även om det inte var en formell utredning.

Vi tar verkligen föreningslivets oro på allvar, och lagtexten har nu förtydligats och har exakt samma lydelse som EU-direktivet. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna tillämpas snävare än direktivets regler. Genom dessa ändringar har den svenska lagen samma lydelse som den danska och bör därmed kunna tolkas på samma sätt. Även förarbetena har ändrats, så det har skett en förändring som kan få effekt.

Vi betonar också att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt och därmed förlorar sin effekt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(Applåder)

Herr talman! Momssystemet är tyvärr allt annat än enkelt. Enligt Näringslivets Regelnämnd är skatteregler den vanligaste källa till regelkrångel som många företagare vittnar om. Inte sällan är det just momsen som ställer till problem. De olika momssatserna 6, 12 och 25 innebär var för sig en lång rad gränsdragningsproblem.

En bransch som drabbas hårt av inkonsekventa momsregler är besöksnäringen. Till exempel har guidade turer olika momssatser beroende på var de utförs och även beroende på vilket fordon som används.

Herr talman! Det största problemet med momssystemet är att fastighetsägare i dag kan ansluta sig till momssystemet frivilligt och då betala moms på exempelvis inköp av material och tjänster. Så länge fastighetsägaren bara hyr ut lokalerna till en annan momspliktig verksamhet får fastighetsägaren göra avdrag för sina momskostnader. Men om den momspliktiga hyresgästen lämnar lokalen och en ny icke momspliktig verksamhet från till exempel civilsamhället vill flytta in uppstår problem. Då kan hyresvärden nämligen inte längre dra av ingående moms. Det gör att fastighetsägarens inköp blir 25 procent dyrare. Men det som egentligen är värre är att de momsavdrag som har gjorts flera år tillbaka måste återbetalas.

Resultatet blir att lokalerna står tomma i stället för att hyras ut. Det innebär också att idrottsföreningar och andra från civilsamhället får svårare att hitta någonstans att vara.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att hyresmomssystemet måste utredas i syfte att underlätta för uthyrning av fastigheter och lokaler till annat än momspliktig verksamhet. Det skulle förbättra effektiviteten i nyttjandet av lokaler. Det skulle innebära att föreningslivet kunde lägga mindre tid på att jaga lokaler och mer tid på sin verksamhet. Det skulle också förenkla för fastighetsägare att anpassa verksamheten till den efterfrågan som finns.

Herr talman! Momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten. Men Kristdemokraterna menar att en momsöversyn behöver komma till stånd. Syftet ska vara att förenkla och harmonisera momsen. Enkelhet för dem som berörs måste vara ledstjärnan i detta arbete.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Vi behandlar nu punktskatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastkassar men också Tullverkets befogenheter och verksamhet samt betalning av tull och importskatter.

Det finns väldigt många olika punktskatter på en mängd olika områden. Gemensamt för många av dem är att de syftar till att styra våra beteenden. Vi ska dricka mindre, röka mindre, spela mindre, flyga mindre och köpa färre nya telefoner. I en del fall är syftet bra, och en skatt också rätt verktyg. I andra fall är det mer tveksamt. Det kan ifrågasättas om syftet är rätt, om just en skatt är rätt verktyg och om skatten är utformad på rätt sätt.

För oss kristdemokrater är det viktigt att de punktskatter som finns uppfyller sitt syfte och inte får orimliga konsekvenser, annars riskerar de att urholka förtroendet för hela skattesystemet och i förlängningen också förtroendet för staten som sådan. För oss är plastpåseskatten något vi vill ta bort, men det måste vara möjligt. Det behöver också remitteras eftersom EU har regler på området. Dem måste vi ta hänsyn till.

Herr talman! Problemet med de höga elkostnaderna och de konsekvenser de leder till för privatpersoner och företag måste mötas. Vi måste öka energiproduktionen, inte minst med utbyggda kärnkraftverk men också med andra energislag, så att vi får en mer hållbar mix. Det är också viktigt att investera i elnätet, så att kapaciteten kan öka och överföringen av el i näten underlättas.

Men det behövs också insatser på skatteområdet. Vi kristdemokrater vill ha en stötdämpare på energiskatten på el, så att skatten automatiskt sänks när priserna överstiger en viss nivå. Då dämpas den negativa effekt som energipristopparna har. Andra europeiska länder har sänkt antingen elskatten eller momsen för att få ned elpriserna. De så kallade flaskhalsintäkterna, som vi använt i Sverige hitintills, kommer inte att räcka framöver. Därför behöver någonting annat göras. Samtidigt finns det en effektbrist. Därför välkomnar vi att svenskarna nu har lärt sig att spara energi och sänka elförbrukningen. Det är bra för framtiden.

Herr talman! Punktskatten på alkohol och tobak har effekt. Ett högt pris har sänkt konsumtionen, särskilt bland unga. Vi kan konstatera att allt tobaksbruk är ohälsosamt. För Kristdemokraterna är det angeläget att förbättra folkhälsan genom att förebygga att personer börjar röka och genom att underlätta för fler att sluta. Men det behövs en avvägning mellan behovet att minimera de negativa skadeeffekterna och risken för att höga skatter leder till ökad smuggling, illegal handel och annan brottslighet.

Herr talman! En annan folkhälsofråga är om Sverige ska införa en sockerskatt, framför allt i drycker. I de länder där man infört en sådan skatt har producenterna i stället tillsatt andra sötningsmedel, som ger påslag i kroppens insulinsystem och kan driva på sötsuget. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att identifiera strukturella åtgärder och styrmedel som gör de hälsosamma valen naturliga och enkla för alla i samhället och i förlängningen skapar en bättre folkhälsa. Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att få livsmedelsbranschen att på frivillig väg sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Vi tror att det är en bättre väg än att lagstifta.

Herr talman! Det pågår kontinuerligt arbete inom EU för att förbättra och förenkla tullhanteringen. Det införs nu en enda kontaktpunkt för tullen, vilket kommer att underlätta den internationella handeln, främja ett smidigt flöde och bidra till att minska den administrativa bördan, framför allt för näringsidkare. Det är något som vi från Kristdemokraterna verkligen välkomnar.

Vi ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Tullverket har fått utökade möjligheter att ingripa mot brott såsom utförsel av misstänkt stöldgods. Men detta ligger det annars på Polismyndigheten och inte på Tullverket att hantera.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill att skattetrycket i Sverige ska minska. Sänkta skatter är ett mål i sig, särskilt just inkomstskatterna. Att människor får behålla lite mer av de pengar de själva har tjänat in stärker valfriheten.

Det är viktigt för Sverige och svensk välfärd att fler människor arbetar fler timmar. Jobbskatteavdraget leder till att fler människor arbetar mer och att kommuners och regioners ekonomi stärks långsiktigt. Det som är mest betydelsefullt för att vi ska kunna upprätthålla och utveckla välfärden är att skatteunderlaget utvecklas positivt. Men när vi nu befinner oss i en situation med kostnadsökningar och en inflation som var 12 procent i februari skulle skattesänkningarna vi genomför ätas upp av inflationen och bygga på den. Därför är stora skattesänkningar just nu oansvarigt och bör vänta tills inflationen har stabiliserats.

Herr talman! De allra flesta av oss vet hur mycket vi betalar för vår bostad varje månad. Vi vet vad telefonen kostar. Vi vet vad vi betalar för internet hemma och vad andra räkningar går på. Men de flesta av oss vet inte hur mycket vår största utgift är. Det är skatten vi betalar på vår lön varje månad. Kristdemokraterna tycker att skattetrycket måste synliggöras. Offentliga arbetsgivare kan gå före och visa vägen genom att tydligt redovisa skatter och arbetsgivaravgifter på lönebeskeden. Genom att belysa och informera om vilka skatter anställda betalar kan man också förstå att skatterna är en del i en förutsättning för kommunernas, regionernas och statens sätt att få in pengar till vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Få uppgifter är lika viktiga som att bryta utanförskapet. De som nu står långt ifrån arbetsmarknaden och år efter år lever på bidrag behöver bryta bidragsberoendet och gå till egen försörjning. Därför vill vi kristdemokrater prioritera lägre skatt, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. De har minst marginaler och behöver dem särskilt mycket nu när priset på smör och annat har ökat.

Men det behövs också en bidragsreform. Det är ett arbete som regeringen redan nu har satt igång. Ett bidragstak gör att det alltid ska löna sig bättre att jobba än att gå på bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Ingenting skapar välstånd i ett land som arbete, ingenting motverkar enskilda människors fattigdom som att ha ett arbete och ingenting skapar nya klassresor som att få sitt allra första arbete. Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation. Alla de företagsamma människor som driver företag och skapar jobb förtjänar vår respekt. Därför måste regler förenklas så att vi minskar administrationen och det blir lätt att göra rätt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vårt välstånd i Sverige.

Herr talman! Avdraget för rut- och rotarbete tycker vi är viktigt. Att renovera och reparera sin bostad men också att hämta barnen på förskolan kan underlätta vanliga människors vardag. Efterfrågan på dessa tjänster har ökat och bidrar till ökad sysselsättning, framför allt när det gäller sådana jobb som inte kräver särskild utbildning. De förändringar som nu gjorts i rot bejakar också de klimatomställningar som gynnar gröna avdrag, såsom installation av solceller, med ett höjt anslag för insatser för energieffektiviseringar. Det är också bra att regeringen har tillsatt en utredning för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet inom regelverket. Även Riksrevisionen genomför en granskning av att rotavdraget används som det är menat och inte missbrukas.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill särskilt lyfta fram gåvor till ideell verksamhet. Vi vill ha ett starkt och livaktigt civilsamhälle. Därför har vi arbetat för att det ska finnas ett gåvoskatteavdrag. Det innebär i praktiken en skattelättnad för den som ger gåvor till sociala ändamål och till forskning. Genom gåvoskatteavdraget stärks organisationer som Stadsmissionen, Rädda Barnen, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Kristdemokraterna var med och införde detta första gången 2012, men tyvärr togs gåvoskatteavdraget bort av den rödgröna regeringen. Det var ett mycket hårt slag för civilsamhällets organisationer, och vi Kristdemokrater kämpade för att få det återinfört, och det lyckades vi med genom den gemensamma budgeten med Moderaterna. Sedan sommaren 2019 är gåvoskatteavdraget tillbaka.

Jag ser nu att även andra partier har förstått betydelsen av ideella gåvor och har motionerat om det. Det är bra att det finns fler som driver på utvecklingen och höjningen av gränserna. Kristdemokraterna hade önskat att vi hade kunnat fortsätta med fler organisationer och högre belopp, men vi tvingas i detta tuffa ekonomiska läge prioritera annat.

Herr talman! Regeringen har i sin budget avsatt ytterligare medel för civilsamhällets arbete, inte minst för att bryta ofrivillig ensamhet. De riktar sig inte bara till äldre utan även till andra utsatta grupper. Regeringen ger också ett ökat stöd till Bris nationella stödlinje för att hjälpa barn och unga som har det svårt och behöver samtalsstöd.

Herr talman! Som skåning vill jag även lyfta gränspendlarna. De drabbas särskilt. Nordiska gränspendlare som har arbetat hemifrån under pandemiåren har ibland tvingats betala skatt i två länder. Inom socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen har man hittat lösningar, men en liknande lösning behövs också på skatteområdet. Därför är jag mycket glad över att vi nu har en översyn av Öresundsavtalet och övriga nordiska avtal så att vi kan förbättra balansen mellan dem som betalar skatt i sin bosättningskommun och sin arbetskommun. Fortsatt integration och regionkänsla är bra för näringslivet, forskningen och tillväxten i alla våra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Elstödet har varit efterlängtat av många hushåll. Många familjer har haft det kärvt under vintern när elräkningarna skulle betalas. Vi vet att utbetalningarna av det första elstödet skulle pågå fram till den 7 mars. Därför har de allra flesta i de södra delarna av landet i prisområdena 3 och 4 nu fått elstödet utbetalt till sina konton.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en lättnad som kommer att göra livet lite enklare för alla som har små marginaler och som har svårt att få ihop pengar för att klara det de behöver och för att kunna sätta mat på bordet, även om vi nu faktiskt också har lärt oss att spara på elen.

Det är Försäkringskassan som har administrerat utbetalningarna och som har byggt system för det, och de kommer att kunna användas även framöver. Dessutom känns det mycket positivt att elstödet till hela landet är på väg och att denna vinters förbrukning då kan täckas och att elstöd till företagen är på gång, som vi kan läsa på regeringens hemsida.

Mina frågor till ministern är: Hur går det med utbetalningarna av elstödet? Hur många återstår? Och vad har vi lärt oss för framtiden?