Herr talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU15 Mervärdeskatt. I morgon kommer vi också att debattera moms här i kammaren men då om betänkande SkU10 Ny mervärdesskattelag.

För att den svenska välfärden ska fungera behövs ett fungerande och pålitligt skattesystem. Skillnaden mellan den socialdemokratiska frihetssynen och den liberala är att vi inte nöjer oss med att alla i teorin har samma rättigheter och möjligheter. Vi vill också att det verkliga utfallet blir jämlikt. Genom att skattesystemet finansierar vår gemensamma välfärd omfördelas resurser så att möjligheterna till utbildning och ett bra liv blir mer jämlikt fördelade i samhället.

Mervärdesskatt

Det är till största del skatter som bekostar sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, vägar, kollektivtrafik och så vidare. I tider som dessa, när kommuner och regioner är på väg in i den värsta ekonomiska krisen under det här århundradet, ger ett robust skattesystem bra förutsättningar för att staten faktiskt skulle kunna gå in och ge välfärden betydande lättnader.

Ett välfungerande skattesystem räcker dock inte för att ge välfärden tillräckliga förutsättningar. Svåra ekonomiska tider kräver också ett handlingskraftigt politiskt ledarskap, och det saknas i dag när regeringen inte har någon plan för att bygga Sverige starkare.

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är alltså att säkerställa skatteintäkter som kan finansiera välfärden. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. För att det ska vara rättvist och ha förtroende bland medborgarna är det viktigt med generella regler med breda skattebaser och inte minst en nivå på skatterna som är väl avvägd gentemot målen med den ekonomiska politiken och ambitionen med välfärden. Tydliga regler bidrar inte bara till förståelse och legitimitet för skattesystemet utan minskar också den administrativa bördan för företag och privatpersoner. Dessutom minskar också risken för fel, slarv och medvetet fusk om systemet är lätt att förstå.

Herr talman! Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969. Den skulle vara lika för alla och relativt lätt för staten att få in. Det är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster som tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan.

Mervärdesskatten, eller momsen, som vi ofta säger, beräknas ta in 568 miljarder av våra totala skatteintäkter. Det är cirka en femtedel av den gemensamma sektorns skatteinkomster. Mervärdesskatten är därmed en viktig grund i det robusta skattesystem som är basen i den svenska välfärden. Momsen tillkom en gång för att ytterligare utveckla den gemensamma välfärdsstaten. Detta är vi brett överens om i kammaren.

Som huvudregel anser vi socialdemokrater att momsen bör vara av enhetlig karaktär med så få undantag som möjligt. Det finns många anledningar till detta, som att skattesystemet ska vara lätt att förstå, men kanske framför allt den snedvridning av konkurrensen som skilda skattesatser kan leda till genom de gränsdragningsproblem som uppstår av att ha olika varukategorier med olika moms.

Vi styrs också av det EU-direktiv som säger att medlemsstaterna måste ha en normalskattesats som inte får vara lägre än 15 procent. Utöver det får ett mindre antal undantag med reducerade skattesatser göras för varor och tjänster som är specificerade i en bilaga till direktivet.

I det svenska systemet finns som ni vet tre momssatser: en normal momssats på 25 procent och två lägre momssatser på 12 respektive 6 procent. Det är lätt att förstå att detta har lett till olika gränsdragnings- och avgränsningsdiskussioner.

Herr talman! För att värna mervärdesskatten som en effektiv intäktskälla för finansieringen av välfärden vill vi vara varsamma med att utvidga undantagen från den normala momssatsen. Vi vill vara restriktiva med att ge fler varor en lägre moms på 6 eller 12 procent, även om det i sig förstås skulle kunna kan ha positiva effekter för enskilda branscher. Det kanske också kan finnas politiska incitament till att underlätta konsumtion av varor och tjänster. Socialdemokraterna står därför bakom utskottets förslag att avslå de motioner som föreslår förändringar av skattesatsen.

Även i de fall där syftet är vällovligt, som exempelvis i de motioner som förslår sänkt moms på mensskydd, anser vi att andra insatser än en momssänkning i första hand bör prövas.

En jämförelse kan göras med den diskussion om sänkning av matmomsen som senaste tiden intensifierats på grund av det svåra ekonomiska läget för många svenskar. Det är förstås lockande att ropa på skattesänkningar när matköerna utanför hjälporganisationerna växer och när regeringens och Sverigedemokraternas passiva ekonomiska politik slår mot de allra fattigaste, mot barnfamiljer och många andra som i många fall redan lever med små marginaler. Men vi tror ändå inte att en sänkning av mervärdesskatten är rätt väg att gå.

Riksrevisionens rapport från 2018 om nedsatt moms på livsmedel som nämns i utskottets betänkande visade att sänkning inte är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och låginkomsthushåll. Nedsatt moms på exempelvis livsmedel innebär ett stöd för alla som konsumerar livsmedel, oavsett om de har barn eller inte och oavsett om de är låginkomsttagare eller höginkomsttagare. Där anser vi Socialdemokrater att det finns bättre sätt att stödja dessa hushåll, exempelvis höjt barnbidrag.

Herr talman! En utveckling mot en ännu mer enhetlig moms vore på flera sätt önskvärd, men dit är det fortfarande långt kvar. Det behövs först en större skatteutredning som också måste ta hänsyn till och kopplas till de skatteintäkter som staten behöver få in med tanke på de demografiska utmaningar som Sverige står inför.

Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det är tur att det är moms som är ämnet för kvällens sista debatt, för få saker piggar upp så mycket som en momsdebatt.

Mervärdesskatten kommer i år att dra in i runda slängar 600 miljarder kronor och är därmed svenska statens näst största inkomstkälla. Som en fiskal skatt är den effektiv, den är svår att undgå och den är rättvis. Den gör ingen skillnad på vem slutkonsumenten är utan slår lika mot alla. Och det finns i mervärdesskatten en viss frihet i att vi som konsumenter ändå kan välja om vi ska konsumera eller i de flesta fall åtminstone hur mycket vi ska konsumera.

I Sverige har vi haft moms på varor och tjänster sedan 1969, och under den tiden har många förändringar gjorts i lagtexten, både när det gäller skattenivån och harmoniseringen med EU:s momsdirektiv. Därigenom har vi i dag landat på en normalskattesats på 25 procent, med två undantagsnivåer på 12 och 6 procent.

I dagens betänkande behandlar vi ett antal motioner som av behjärtansvärda skäl föreslår fler varor och tjänster som skulle kunna förflyttas från normalskattesatsen till undantagsnivåerna.

Herr talman! Det är inte en helt lätt uppgift att försöka sig på att styra konsumtion. Framför allt är det inte lätt att stimulera fram konsumtion av en vara eller en tjänst, vilket ibland är motivet bakom en momssänkning.

För det första är priset på en vara eller en tjänst är inte det enda som avgör efterfrågan. För det andra resulterar en momssänkning inte alltid i att priset till konsument sjunker fullt ut, eller alls för den delen, utan den används kanske i stället för att öka ett företags marginaler.

År 2002 sänktes momsen på böcker och tidskrifter från 25 till 6 procent. Motivet till sänkningen var att uppmuntra fler grupper att börja läsa böcker. Det var ett gott motiv, enligt min mening. Men när man senare granskade effekterna kunde det konstateras att dels slog momssänkningen inte igenom fullt ut i priset, framför allt inte på tidskrifter där gapet var extra stort, dels uppnådde man inte alls syftet att skapa läsintresse hos nya grupper. I stället var det de som redan köpte böcker som köpte fler böcker. Det politiska motivet hade kanske haft större framgång med andra verktyg än en subvention av momsen.

Ett annat exempel är momsen på livsmedel som 1996 sänktes till 12 procent. Tanken var att sänkt moms på livsmedel skulle slå igenom i priserna och särskilt gynna barnfamiljer och låginkomsthushåll eftersom de använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget till mat.

En priskommission tillsattes som följde genomslaget och kunde konstatera att på kort sikt fick sänkningen prisgenomslag. Men när Riksrevisionen 2018 granskade nedsättningen på matmomsen konstaterade man att åtgärden inte var kostnadseffektiv. Om syftet med subventionen var att ge stöd åt bara vissa grupper hade det varit mer effektivt att använda motsvarande medel och sänka till exempel skatten på inkomst bara i de inkomstdecilerna.

Nyligen debatterade vi moms på vissa reparationer här i kammaren. Momssänkningen 2017 skulle stimulera den cirkulära ekonomin, men effekterna uteblev i stort sett.

Vad jag vill illustrera med mina tre korta exempel är att även om mervärdesskatten är en bra fiskal skatt är den ett sämre politiskt styrmedel, ofta med tveksam träffsäkerhet. Vi borde lägga mindre tid och kraft på att diskutera olika momsnivåer och undantag.

Samarbetspartierna är överens om att sänka skatten på arbete under mandatperioden. Det är en avsevärt viktigare reform som stärker hushållens möjligheter att göra kloka val, behjärtansvärda val i sin konsumtion, och som naturligtvis även gör det lättare hitta utrymme för det nödvändiga.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Momssystemet är tyvärr allt annat än enkelt. Enligt Näringslivets Regelnämnd är skatteregler den vanligaste källa till regelkrångel som många företagare vittnar om. Inte sällan är det just momsen som ställer till problem. De olika momssatserna 6, 12 och 25 innebär var för sig en lång rad gränsdragningsproblem.

En bransch som drabbas hårt av inkonsekventa momsregler är besöksnäringen. Till exempel har guidade turer olika momssatser beroende på var de utförs och även beroende på vilket fordon som används.

Herr talman! Det största problemet med momssystemet är att fastighetsägare i dag kan ansluta sig till momssystemet frivilligt och då betala moms på exempelvis inköp av material och tjänster. Så länge fastighetsägaren bara hyr ut lokalerna till en annan momspliktig verksamhet får fastighetsägaren göra avdrag för sina momskostnader. Men om den momspliktiga hyresgästen lämnar lokalen och en ny icke momspliktig verksamhet från till exempel civilsamhället vill flytta in uppstår problem. Då kan hyresvärden nämligen inte längre dra av ingående moms. Det gör att fastighetsägarens inköp blir 25 procent dyrare. Men det som egentligen är värre är att de momsavdrag som har gjorts flera år tillbaka måste återbetalas.

Resultatet blir att lokalerna står tomma i stället för att hyras ut. Det innebär också att idrottsföreningar och andra från civilsamhället får svårare att hitta någonstans att vara.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att hyresmomssystemet måste utredas i syfte att underlätta för uthyrning av fastigheter och lokaler till annat än momspliktig verksamhet. Det skulle förbättra effektiviteten i nyttjandet av lokaler. Det skulle innebära att föreningslivet kunde lägga mindre tid på att jaga lokaler och mer tid på sin verksamhet. Det skulle också förenkla för fastighetsägare att anpassa verksamheten till den efterfrågan som finns.

Herr talman! Momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten. Men Kristdemokraterna menar att en momsöversyn behöver komma till stånd. Syftet ska vara att förenkla och harmonisera momsen. Enkelhet för dem som berörs måste vara ledstjärnan i detta arbete.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Jag tackar för att vi får avsluta debatten. Även jag har kortat ned mitt anförande.

Sverige behöver ett enkelt skattesystem som uppmuntrar arbete, företagande, utbildning och sparande och som möter den internationella konkurrensen. Liberalerna anser att momsen behöver bli mer enhetlig och förenkla företagens villkor.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969. Det är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster som tas ut i alla led. Tanken är att det är konsumenten som till slut ska betala skatten.

Normalt är det den näringsidkare som säljer en vara eller tjänst som ska betala in skatten till staten efter att ha gjort avdrag för den mervärdesskatt som betalas vid inköp av varan eller tjänsten. Företagen administrerar helt enkelt detta åt staten gratis, och därför borde ett minimikrav vara att det ska vara enkelt, tydligt och så enhetligt som möjligt.

Men tyvärr är det inte så. Vi politiker kan inte hålla oss från att justera i momsen för att ändra till vissa beteenden som vi anser är bättre eller sämre eller för att gynna en viss typ av handel; det kan vi se i de motioner som har väckts på detta område.

År 1991 var momsen enhetlig i ett helt år. Det året lade inte staten någon värdering i vad du köpte, men därefter har det petats och justerats i momsen så att vi nu har en snårskog som ofta är svår att reda ut. Vi politiker har skapat ett momsmonster.

Herr talman! I dag leder den differentierade momsen i många fall till svårtolkade och krångliga regler för företag och till en administrativ börda som bara är en extra kostnad för dessa företag. Mina kollegor har redan nämnt ett antal konkreta exempel på hur svårt det kan vara att veta vilken moms man ska betala in, och jag tänker inte upprepa dem. De exempel som mina kollegor har nämnt är goda argument för att momsen borde göras mer enhetlig. Detta hade underlättat för företagen.

Ytterligare ett argument för att det inte är effektivt att sänka momsen är att det inte kommer slutkonsumenten till del, precis som den moderata ledamoten sa här i talarstolen. När Riksrevisionen 2018 utvärderade den sänkning av livsmedelsmomsen som genomfördes visade det sig att sänkningen inte gav de effekter som det var tänkt att den skulle ge. Det var i stället en dyr reform, som enligt 2018 års beräkningar kostade skattebetalarna 30 miljarder.

Om man vill finns det träffsäkra reformer som ger mer i plånboken till dem som faktiskt behöver det allra bäst. Regeringen presenterade exempel på detta i sin vårbudget i måndags.

Att minska regelkrångel för företagen är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet. Just momsfrågan är ett bra exempel på regelkrångel som kan elimineras eller minskas. Jag ser fram emot att vi här kommer att göra justeringar för att det ska bli enklare och definitivt lätt att göra rätt.

Herr talman! Det är också viktigt att momsen inom Europa blir enkel att hantera. Det är speciellt viktigt för en liten exportberoende ekonomi som Sverige. Liberalernas målbild är att svenska företag enkelt ska kunna bedriva sin verksamhet i hela det ekonomiska området, som är ett av unionens kärnuppdrag. Därför är det bra och välkommet att det görs förenklingar inom EU för att bland annat göra det enklare att redovisa moms när man har försäljning i flera EU-länder, så kallad one-stop shop.

Samtidigt är det viktigt att vi i skatteutskottet också bevakar att regelbördan inte ökar för företag när nya direktiv implementeras och att nyttan alltid balanseras mot den ökade administration det ger.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)