Fru talman! I huvudsak är vi överens inom utskottet om den nya mervärdesskattelagen. Jag kommer därför i mitt anförande att hålla mig till den del där vi inte är överens.

I lagen har vissa ändringar gjorts när det gäller ideella föreningar, men det är inte tillräckligt. Ideella föreningar och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål.

Civilsamhällets insatser är viktiga och ska stödjas. Inom den ideella verksamheten jobbar tusentals medlemmar gratis för olika former av samhällsnytta. I dag uppstår det problem när organisationer verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer. Det kan till exempel handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar. Det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra insatser som man av praktiska eller ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Under de senaste åren har rättsläget varit osäkert då det i olika domar har konstaterats att detta arbetssätt innebär problem i relation till det så kallade konkurrensrekvisitet. Dessa tjänster har då momsbelagts, trots undantaget, och det har blivit en form av internmoms.

Staten drar in mångmiljonbelopp i moms från föreningar, och samtidigt används ideella resurser till administration i stället för till den verksamhet som föreningen finns till för.

Vänsterpartiet motionerade om en översyn av internmomsen och fick stöd av ett enigt skatteutskott. Vi menade, och menar, att det är svårt att se hur de interna tjänsterna skulle innebära en snedvridning i konkurrensen då de ofta är anpassade efter exakt den verksamhet som de verkar inom och därför inte finns på marknaden. Utöver problemet att internmomsen skulle äta upp en stor del av föreningslivets ekonomi anser vi att det är viktigt att den administration som en lokal ideell kassör ska sköta är rimlig. Annars kommer vi att få en utveckling där färre kommer att vilja ta på sig uppdrag, vilket till slut blir ett problem för hur Föreningssverige är uppbyggt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Utifrån vår motion och Liberalernas motion på samma tema beslutade riksdagen för ganska exakt ett år sedan att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

I propositionen om ny mervärdesskattelag som vi ska besluta om i dag menar regeringen att detta tillkännagivande är uppfyllt, eftersom man i förslaget i lagen om hur lagstiftningen rörande mervärdesskatt ska anpassas till EU-direktivet har uppnått detta genom att anpassa lagtexten efter det danska exemplet. Vi kan konstatera att någon utredning egentligen inte har gjorts men att propositionen redogör för de olika domar som finns på området och hur man skulle kunna gå till väga för att inte begränsa möjligheten till undantag för föreningslivet.

Konkurrensrekvisitet, så som det är uttryckt i svensk lag, har medfört att undantaget för tillhandahållande av interna tjänster i praktiken inte har kunnat tillämpas. Den strikta tillämpningen har inneburit att undantaget blivit mer begränsat och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet från EU.

Regeringen har nu i propositionen föreslagit en förändring av konkurrensrekvisitet. Förändringen innebär att undantag från skatteplikt kan medges under förutsättning att undantaget "inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen." Hur denna nya skrivning ska tolkas är oklart. Tillämpningen riskerar fortfarande att bli för restriktiv.

Mot bakgrund av detta bör avgörande för möjligheten att tillämpa undantaget i stället vara att det inte föreligger någon verklig risk för konkurrenssnedvridning.

Konkurrensrekvisitet borde därför kompletteras på så sätt att det av lagtexten tydligt framgår att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer.

Detta var vad Vänsterpartiets följdmotion i detta ärende handlade om. Vi kan dock konstatera att vi var ensamma om att ha detta yrkande. Miljöpartiet och Centerpartiet menade i ett förslag till tillkännagivande att det behövde genomföras en ny utredning.

Vi vill samma sak, och vi har därför enats om en gemensam reservation som innebär att regeringen bör utreda frågan och se till att vi verkligen får en neutral lagstiftning som gör att föreningar inte behöver betala den så kallade internmomsen.

Det finns stora farhågor inom föreningslivet och även inom Vänsterpartiet. Det finns det även inom Socialdemokraterna, som vi hörde. Även om de inte vill ställa sig bakom vår reservation visar de ändå att de har farhågor i fråga om detta och hoppas att Skatteverket ska sköta detta på ett bra sätt och därmed också att domstolarna ska komma fram till bra beslut.

Vi i Vänsterpartiet vill inte vänta och se. Vi vill vara säkra på att vi får en lagstiftning som ser till att föreningar inte hamnar i kläm när det gäller momsfrågor.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! Jag kommer också i mitt anförande att uppehålla mig vid frågan om internmomsen eftersom det egentligen är det enda som skiljer oss åt i dagens debatt och proposition.

För exakt ett år sedan i dag fattades ett enigt beslut här i riksdagen om att frågan om internmoms skulle utredas. Det skulle göras snabbt, och syftet var att frågan en gång för alla skulle lösas, det vill säga att ideella föreningar inte först ska få bidrag av staten för att bedriva allmännyttig ideell verksamhet, för att sedan till stor del betala tillbaka de pengarna i form av moms - en ganska rimlig och logisk tanke, tyckte alla då. Men döm om vår förvåning och besvikelse när vi nu konstaterar att fem av åtta partier kanske inte riktigt tycker så längre.

Den här frågan är långlivad och har diskuterats mycket längre än ett år. Folkrörelsesverige, inklusive alla ideella föreningar, Riksidrottsförbundet, Svenska kyrkan och Svenskt Näringsliv har jobbat med frågan i decennier eftersom andra länder, som också är med i EU, inte har samma regler. Där behöver man inte alls betala internmoms i samma omfattning som här i Sverige. Men i Byråkratsverige fungerar det tyvärr så här.

Vi ska komma ihåg att EU:s mervärdesskattedirektiv anger ett slags miniminivå. Men i Sverige är vi duktiga på att överimplementera direktiv - det har vi sett många gånger tidigare. Det beror väl på att det fortfarande går att göra olika tolkningar i olika länder, och det är precis detta vi vill bort från.

Det vi behandlar och voterar om i dag är alltså en ny momslag i Sverige. Lagen behövde moderniseras och förenklas efter mycket lappande och lagande i många år. Anpassningar har gjorts till EU:s lagstiftning. Gott så - det behövdes verkligen.

Processen med den nya momslagen sammanföll med arbetet och opinionen mot den olycksaliga internmomsen, inte minst efter ett mycket välbesökt seminarium som Centerpartiet ordnade här i riksdagen för ett år sedan. Det ledde fram till att dessa två processer gifte sig, och alla partier enades så småningom om ett tillkännagivande.

Vad hände sedan, då? Jo, under arbetet med den nya momslagen ändrade man som sagt formuleringen om internmoms så att lydelsen är densamma som i EU:s lagstiftning. Klart, tänkte man.

Ingen särskild utredning har gjorts, enligt oss. Ingen tog reda på varför Danmark har annorlunda regler för föreningar än Sverige. Det här blir bara ännu konstigare när vi sedan i utskottet får reda på att Skatteverket inte kommer att göra någon som helst annan bedömning än tidigare. De har nämligen redan beaktat EU:s mervärdesskattedirektiv i alla beslut. Det konstiga är att de kriterier eller rekvisit som nämns förstås är desamma i Sverige och andra EU-länder, och ändå har exempelvis fackförbund och andra föreningar i Danmark ett undantag från att betala moms.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Jag har, som ett ettårsjubileum, roat mig med att läsa lite citat från debatten för ett år sedan, när den dåvarande regeringen antydde att man inte skulle utreda frågan, trots riksdagens beslut.

"Det är häpnadsväckande om de här uppgifterna stämmer. Det var ett skarpt formulerat tillkännagivande från riksdagen och det kan regeringen inte ignorera. [.] Att de skulle vara så arroganta mot en folkvald riksdag låter otroligt nonchalant", sa Liberalernas ledamot Gulan Avci.

Malin Danielsson från Liberalerna sa: Jag är oerhört glad att regeringen hörsammade det tillkännagivande som gjordes utifrån min med fleras motioner. Det är ett steg i rätt riktning. Nu återstår att se om det är tillräckligt. Vi får följa praxis och kommer inte att släppa frågan.

Hampus Hagman från KD var angelägen om en separat utredning och ställde en fråga till finansministern: "Frågan är mycket viktig för många av Sveriges ideella organisationer. Dagens internmoms, det vill säga moms på interna tjänster . innebär såväl kostnader som administration för organisationen. Precis som utskottet påpekar i betänkandet hämmar detta den ideella sektorn, folkrörelsernas och civilsamhällets verksamhet. [.] När avser regeringen att tillsätta utredningen om internmomsen?"

Skatteverket informerade skatteutskottet om att undantaget inte ska vara så svårt att implementera att det aldrig kan användas. Det tycker uppenbarligen regeringen och Socialdemokraterna också, eftersom de överlåter till domstolar att döma om det blir tvister - precis som i dag alltså. Vad är det för syn? Vad är det för rättssäkerhet för den ideella sektorn? Är det inte bättre att gå på djupet så att det en gång för alla slås fast vad som får vara momsbefriat och inte?

Dessutom är det inte säkert att rättsfall, såvida de inte går ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, är generellt användbara. Svenskt Näringsliv till exempel menar att vi måste komma ned till vilka enskilda tjänster det gäller för att få en riktig vägledning. Lagtexten må räcka, men det är tolkningen som inte landar rätt.

Vi menar att det är just det här som en utredning ska titta på och besvara. Det handlar till exempel om hur de olika kanslierna ser ut, vilka tjänster det är som de olika föreningarna delar på och vilka tjänster mer konkret som kan omfattas utan internmoms - precis sådant som görs i alla utredningar. Det tycker jag att Socialdepartementet kunde kosta på sig.

Skatteverket menar dessutom att ekonomi och it-tjänster i förarbete och domar inte är kopplade till den unika verksamhet som de ideella organisationerna driver och att de därför inte kan vara undantagna. Det är jättekonstigt, för oavsett om du håller på med drejning, barnidrott eller någon annan verksamhet måste du ha ekonomi och it-stöd för att driva den. För de ideella organisationerna på nationell nivå är det effektivare och billigare att dela dessa tjänster än att gå ut och upphandla dem.

Men nej - frågan behöver inte utredas i Sverige. Socialminister Jakob Forssmed menar i stället att regeringen svarar upp mot det som riksdagen begärde och sa tidigare i år: "Vi vill att föreningar och organisationer ska kunna ägna sig åt sitt viktiga arbete och inte i onödan drabbas av moms när man delar på vissa typer av tjänster."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Ändå är det precis det som blir följden av den proposition som vi behandlar i dag. Det tycks som om regeringen och Socialdemokraterna i den här frågan tycker att all offentlig makt utgår från Skatteverket. Tycker inte Skatteverket att propositionen ska tolkas som riksdagen vill, ja, då är det så.

Jag tycker att all makt ska utgå just precis från den här kammaren och att regeringen ska göra vad riksdagen beslutar, nämligen utreda frågan om internmoms. Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! Internmoms hade även jag tänkt uppehålla mig vid. Varför vill jag prata om detta nu när vi har ett så spännande ämne, en ny mervärdesskattelag, som föregående talare sa? Jo, därför att jag i grunden är en riktig föreningsmänniska. Jag är en sådan person som har varit tränare, domare och spelare i damlaget - innebandy var min sport - och jag har deltagit aktivt i styrelsearbete och så vidare.

Alla vi som har gjort det vet att det innebär bingokvällar, korvförsäljning och vad det nu är för någonting. Det var jättekul! Mina barn har till stora delar vuxit upp i sporthallen eller i möteslokalen. Så såg det ut. Föreningslivet är ett jätteviktigt bidrag till svensk infrastruktur och består till stora delar av eldsjälar som ideellt jobbar för att göra världen lite bättre, till exempel inom sport där jag själv verkade.

I detta föreningsliv där man ger så mycket av sig själv och sin tid behöver man inte ha onödiga hinder i verksamheten, tycker jag. Man behöver inte ha regler som gör att man börjar bli orolig för hur man ska administrera internmoms. Det blir helt absurt i det här sammanhanget, om jag ska vara helt ärlig, och leder till en enorm rättsosäkerhet.

Jag menar att politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge sin tid och sin energi för att göra det gemensamma. Sveriges folkrörelser bidrar till demokrati, folkhälsa, integration, lokaler att träffas i, ett rikt kulturliv och en meningsfull fritid för barn och unga, för att nämna några exempel.

I civilsamhället möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle, samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande. När man börjar med innebandy hamnar man plötsligt i stadgar, och så rullar det på helt enkelt.

Miljöpartiet vill ge civilsamhällets organisationer ännu bättre förutsättningar genom stärkta och långsiktiga stöd, tydliga och skärpta demokrativillkor och minskat regelkrångel, allt för att frigöra den kraft som skapas när människor jobbar tillsammans för det gemensamma.

Och då kommer vi till internmomsen. Som vi har hört från tidigare talare handlar detta om en ny mervärdesskattelag, och vi pratar om något som kallas konkurrensrekvisitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Det handlar om ett undantag för tillhandahållande av interna tjänster och att man i praktiken inte har kunnat tillämpa detta undantag för dessa interna tjänster.

Oavsett om tjänsterna har varit särskilt anpassade för vissa verksamheter eller har krävt specialistkompetens för utförande har bedömningen varit att om motsvarande tjänster har kunnat tillhandahållas av andra utanför den fristående gruppen har kriterierna för att tillämpa undantaget inte varit uppfyllda. Det har verkligen inte träffat rätt alls.

Mot bakgrund av detta finns nu en förändring av konkurrensrekvisitet, som vi ska besluta om senare i eftermiddag. Men vi tror att förändringen av formuleringen tyvärr kan ge samma effekt, alltså en mycket restriktiv tillämpning.

Föreningar är också oroliga. Bland andra Riksidrottsförbundet har sagt att det inte är tydligt hur den nya skrivningen ska tolkas. Blir det över huvud taget någon förändring av möjligheten att tillämpa undantaget? Det vet man inte. Man känner en stor osäkerhet, och det är illa. Tillhandahållet av interna tjänster inom den fristående gruppen skulle kunna befaras vålla snedvridning av konkurrensen, även om det i realiteten inte föreligger en sådan risk.

Regeringen har i sin bedömning konstaterat att det saknas underlag för att i detta lagstiftningsärende göra ytterligare anpassningar av bestämmelsen till direktivet.

Miljöpartiet delar föreningarnas och Riksidrottsförbundets oro och vill lyfta fram ett förslag som Riksidrottsförbundet har tagit fram. Man säger att ett alternativ skulle kunna vara att omformulera konkurrensrekvisitet från "inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen" till "att en tillämpning av undantaget inte medför en verklig risk för konkurrenssnedvridning".

Vi är oroliga för att propositionen, om den går igenom i sin nuvarande form, sviker föreningar avseende internmomsen. Därför behöver justeringar göras som tar såväl tidigare tillkännagivanden som föreningslivets situation på allvar.

Det är inte bra att frågan om internmoms ska vara så krånglig att den behöver avgöras i rättslig instans.

Dessutom håller jag med en av de tidigare talarna. Jag var själv med på mötet när Skatteverket sa att man upplever att detta inte påverkar den bedömning man hittills gjort och att det inte kommer att få någon påverkan på nuvarande praxis.

Detta ger anledning till oro, och därför yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen.

Fru talman! I propositionen föreslås en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Den föreslagna lagen är en omarbetning av den nuvarande i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik.

Detta är välkommet då allt vi kan göra för att underlätta för företag att tolka momsregler, som kan vara mycket snåriga, är viktigt och angeläget. Att minska regelbördan för företagen är prioriterat.

Mervärdesskattelagen är en skatt som är tänkt att föras fram i varje led för att till slut betalas av konsumenten. Det är alltså en skatt som staten tar in och som helt administreras av företagen i vårt land. Företagen administrerar detta åt staten, och då borde ett minimikrav vara att det är så enkelt, tydligt och enhetligt som möjligt.

Fru talman! Tyvärr är den nya mervärdesskattelagen främst en förenkling och ett förtydligande, vilket i sig givetvis är viktigt. Men behoven är större, och arbetet med att göra momsen mer enhetlig och enklare att tillämpa får inte avstanna. Därför kommer jag att fortsätta driva dessa frågor för att underlätta för Sveriges företagare.

Som flera av mina kollegor redan nämnt innehåller den nya mervärdesskattelagen en ändring. Det är ett resultat av bland annat min riksdagskollega Malin Danielssons motion från 2021 om mervärdesskatt på interna tjänster i civilsamhällesorganisationer, vilken ledde till ett tillkännagivande till regeringen våren 2022.

Tillkännagivandet löd att regeringen skyndsamt skulle utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. I betänkandet behandlas även regeringens redovisning i propositionen av hanteringen av tillkännagivandet.

Jag tog initiativ till att utskottet under beredningen kallade Skatteverket till sig för att inhämta upplysningar från Skatteverket om myndighetens tillämpning av reglerna för intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation.

Fru talman! Därför innehåller den nya mervärdesskattelagen nu samma lydelse som i direktivets bestämmelse så att det inte kan uppkomma situationer där bestämmelsen blir mer begränsad och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna tilllämpas snävare än direktivets regler. För grupper av föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse kommer bestämmelsen därigenom inte att kunna bli mer begränsad än vad som krävs enligt EU-rätten.

Dessutom konstaterar utskottet att det enligt EU-domstolens praxis vid tolkning av reglerna om undantag i mervärdesskattedirektivet också ska tas hänsyn till syftet med undantagsbestämmelsen och att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt.

Detta var intentionen och syftet med tillkännagivandet, och nu kommer Liberalerna och jag att bevaka att syftet blir som det var tänkt. Efter samtal med Skatteverket på utskottsmötet konstaterades att det kanske inte är så enkelt som det har sagts i talarstolen här före mig. Även i Danmark görs individuella bedömningar, vilket är något som har tagits upp i debatten som ett föredöme. Därför är det nu viktigt att man prövar Skatteverkets beslut i domstol om man anser att beslutet är felaktigt. Även detta kommer jag och Liberalerna att följa.

Ny mervärdesskattelag

För vår intention är precis så som min kollega Malin Danielsson skrev i sin motion: Liberaler värnar om människors frivilliga samarbete, utanför såväl den offentliga som den kommersiella sektorn. Det är det vi ofta kallar civilsamhället. I civilsamhället hittar vi idrottsrörelsen, folkbildning och samfund. Vi vill ge alla dessa aktörer de bästa förutsättningar för att kunna utföra sitt viktiga arbete för vårt samhälle.

Ny mervärdesskattelag

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)