Cecilia Engström

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Klimatpolitikens största utmaning är inte avsaknaden av mål utan avsaknaden av förankring. Kristdemokraterna kommer inte att medvetet medverka till en klimatpolitik som skapar klyftor, som drabbar människor på landsbygden och som slår ut svenska jobb. Vi vill ha en omställning där alla kan vara med.

Vi ser att den sänkta reduktionsplikten och sänkta drivmedelspriser faktiskt har sänkt priset vid pump med 500 kronor vid varje tankning. Det är inte samma sak som en ökning av barnbidraget med 250 kronor eller vad ökningen nu ligger på; det är lite olika i oppositionens olika budgetar. Den ökningen skulle inte ha gjort mycket nytta för den som också ska tanka sin bil flera gånger i månaden för att ta sig till jobbet, barnens träning eller hem till mormor för att hälsa på.

Inflationen är också någonting som vi verkligen har bekämpat, och det har gjort att priset på såväl mat som annat har gått ned för vanligt folk. Men drivmedelspriserna driver också på en inflation för matpriserna, för allting ska transporteras. Därför är reduktionsplikten och drivmedelspriserna så otroligt viktiga för vanligt folks ekonomi. Och det är just det som är ledarskap: att hålla ihop både klimatmålen och samhällsgemenskapen.

Herr talman! Tack för frågan, Annika Hirvonen!

Klimatet är en viktig fråga, men det är också så att vi måste ha människor med oss. Vem är det vi finns till för? Vad vinner vi i längden om människor inte känner att de kan leva i det samhälle som vi skapar? Vi behöver en folklig förankring.

Därför står Kristdemokraterna bakom en klimatpolitik som minskar utsläppen och samtidigt tar hänsyn till människors vardag, särskilt i glesbygd och bland låginkomsttagare. Regeringen har valt att inte stå handfallen utan göra om och göra rätt. Vi har exempelvis sänkt reduktionsplikten kraftigt, inte för att bromsa klimatomställningen utan för att skapa en rimlig balans. Det alternativ som Miljöpartiet förespråkar hade slagit hårt mot barnfamiljer, pensionärer och företagare på landsbygden – de som inte har något alternativ till bilen.

Vi investerar samtidigt i klimatnyttig infrastruktur. Tidigare i debatten pratades det om att det aldrig har gjorts så många investeringar i järnvägen som denna sommar. Man får leva med att det i sommar kommer att vara mer uppehåll i trafiken eftersom det pågår underhållsarbeten. Det är något vi är stolta över och som vi gör som en investering för framtiden. Kristdemokraterna har med sin infrastrukturminister Andreas Carlson varit pådrivande för detta.

Herr talman! Vi inledde denna mandatperiod i ett läge präglat av pandemi, ökande våld och kraftig inflation. Steg för steg har regeringen återtagit kontrollen över ekonomin, och reformviljan fortsätter.

Skatteintäkterna är grunden för vår gemensamma välfärd. Detta förutsätter att människor arbetar. Det är inte höga skattesatser som stärker välfärden utan fler människor som jobbar. Därför driver Kristdemokraterna en politik där arbete alltid ska löna sig. Det innebär sänkta skatter på arbete, särskilt för låginkomsttagare och för äldre som väljer att arbeta vidare. Ett tydligt arbetsincitament är avgörande både för individen och för samhällsekonomin.

Herr talman! Vi möter lågkonjunkturen med strukturreformer – inte med kortsiktiga bidrag. Arbetslinjen ska återupprättas, och en bidragsreform är nödvändig för att fler ska komma i arbete. Det behöver löna sig bättre att gå från bidrag till jobb. Vi bygger en ekonomi som främjar arbete – för ansvar, flit och sammanhållning.

Samtidigt stärker vi företagsklimatet. Sverige har över 1 miljon företag, varav 99 procent är småföretag. Där skapas fyra av fem jobb. Det är därför avgörande att minska regelkrånglet, sänka kostnader och ge utrymme för företag att växa. Det gör vi nu genom det så kallade växa-stödet. Vi utökar det från en till två anställda och höjer också taket i lönenivån.

Genom Kristdemokraternas arbete har ett förenklingsråd och ett implementeringsråd tillsatts. Reglerna ska bli färre och enklare, och det ska bli enklare att driva företag i Sverige.

Herr talman! Vi säger nej till höga kapitalskatter som riskerar att driva bort investeringar. I stället prioriterar vi reformer som lockar kapital, främjar entreprenörskap och stärker svensk konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Att de första 150 000 kronorna på ett ISK är skattefria är därför mycket bra. Det kommer att stimulera och underlätta sparandet i fonder och aktier. Därmed ökar människors trygghet och frihet.

Herr talman! Politiken ska också möta våra största samhällsutmaningar. Det handlar om att bekämpa den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna, öka den psykiska hälsan, stärka energiförsörjningen och rusta upp totalförsvaret. Allt det kräver en sund finanspolitik, och den linjen står denna regering för.

Vi har sett att inkomstskattesänkningar leder till fler i arbete. Det stärker skatteunderlaget och därmed också välfärden. Det syns i utvecklingen av skattekraften per invånare. Vi kommer att fortsätta driva på för ytterligare sänkningar, inte minst för dem som har de allra lägsta lönerna.

Herr talman! Kristdemokraterna tror på Sverige som vårt gemensamma hem. Här får alla en chans att jobba, starta företag, utbilda sig och bidra. Det är ett Sverige där vi tar ansvar för helheten och bygger ett samhälle som håller ihop. En ansvarsfull ekonomisk politik är grunden för att det ska vara möjligt.

Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag och önskar alla en god sommar.

(Applåder)

Fru talman! Kristdemokraterna är för en hållbar utveckling och minskat beroende av fossil energi. Skattereduktion för grön teknik har utan tvekan varit en viktig del i denna strävan, särskilt genom att stimulera installation av solceller, batterier och laddpunkter för elfordon.

Vi har sett en kraftig ökning av antalet solcellsinstallationer sedan subventionsgraden höjdes från 15 till 20 procent. I slutet av 2024 fanns det nästan 300 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Denna utveckling signalerar ett fortsatt intresse för solenergi i Sverige, även om tillväxttakten varierar. Det är ett tydligt tecken på att kapacitetsutbyggnaden av förnybar elproduktion har varit framgångsrik.

Men, fru talman, framgång kräver också omprövning. Kristdemokraterna var med och införde skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el tillsammans med övriga allianspartier. Samtidigt slopades momsplikten för den som säljer överskottsenergi upp till 80 000 kronor per år. Det gav incitament att bygga ut solcellssystem mer än vad som täcker den egna förbrukningen. Nu slopar vi skattereduktionen eftersom vi har nått vårt syfte.

Fru talman! Nu föreslår vi att subventionsgraden för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent. Installationer som slutbetalas före den 1 juli omfattas av den högre subventionsgraden. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna.

Vi föreslår också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas från och med januari. El som matas in i systemet och tas ut får inte längre subventioner. Solkraft bör i större utsträckning bygga på marknadsmässiga grunder, och mikroproducenterna bör ges korrekta prissignaler från elmarknaden för att göra rätt investeringsval.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag understryka att Kristdemokraterna fortsatt kommer att värna om incitament för klimatsmarta investeringar men att dessa måste vara väl avvägda och anpassade efter rådande marknadsförhållanden. Vi tillstyrker därför utskottets förslag och avstyrker motionerna.

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Herr talman! Det är företagaren som ansvarar för att betala in mervärdesskatten, det vi kallar moms, efter att ha gjort avdrag för sin ingående moms. Skatten förs på så sätt vidare från led till led och betalas till sist av konsumenten av varor och tjänster.

Tanken är att det ska vara ett enkelt, tydligt och effektivt system och att den administrativa bördan inte ska vara så hög för företagen.

I svensk lagstiftning har vi en huvudmoms på 25 procent, men det finns också två lägre nivåer: 12 och 6 procent. De lägre nivåerna används ibland för att gynna vissa verksamheter. Skattesatsen 12 procent används för livsmedel och hotellrum. 6 procent används för persontransporter, böcker, entréavgifter till konserter och inom idrottsområdet.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att momsen är en viktig och effektiv inkomstkälla för staten, men vi menar också att normalmomsen borde vara huvudregeln. Ett förenklat system med färre undantag skulle i förlängningen möjliggöra en sänkning av momsen.

Dagens momssystem är långt ifrån enkelt. Under åren har det fyllts på med undantag – och undantag från undantagen. Ibland kan det nästan bli komiskt. Ta till exempel en ostfralla som du tar med dig hem – 12 procents moms. Men om du äter den i kaféet i butiken blir det plötsligt 25 procent. För en glasstrut i frysdisken är det 12 procent. Men för en kulglass i bägare från kiosken utanför är det 25 procent.

Sedan har vi kulturen. För teaterföreställningar och konserter är det 6 procent. Men dansar du till ett band får du betala 25 procent.

Ja, ni förstår. Man kan ge många fler exempel. Det kan, som sagt, bli lite komiskt. Men tyvärr är det också allvarligt. För företagen innebär detta stora kostnader och osäkerhet, och för konsumenten blir skattesystemet nästan helt obegripligt. Det är inte så vi bygger förtroende för vår skattepolitik.

Herr talman! Vi kristdemokrater menar att det är dags att se över systemet i grunden. De senaste 30 årens undantag har skapat en asymmetri och ofta ologiska regelverk.

Vi kristdemokrater ser en risk att Sverige förlorar en viktig del av sitt kulturarv – dansbandskulturen – på grund av orättvisa skatteregler. I dag är momssatsen för dans i folkparker och på dansbanor 25 procent. Men konserter för sittande publik beskattas med den lägre kulturmomsen, 6 procent. Det är en orimlig orättvisa mot de dansanta, och det motverkar bevarandet av den levande dansbandskulturen.

Dans har bidragit till att stärka sammanhållningen och motverka ensamhet och segregation. Dansbandskulturen är spridd över hela vårt land och är en viktig del av vårt kulturarv. Det är en svensk tradition som faktiskt även finns med i skolans läroplan genom att man måste lära sig bugg.

Att sänka momsen på dansbandsarrangemang till 6 procent skulle inte bara stärka folkhälsan genom att främja fysisk aktivitet utan också gynna landsbygdens utveckling och ge dansbanden bättre förutsättningar att överleva.

Herr talman! De olika momssatserna får också konsekvenser på andra områden, till exempel bostadsmarknaden.

Hyresintäkter är i dag momsbefriade. Det låter bra att hålla nere kostnaderna och att hålla nere hyrorna. Men i verkligheten blir det tyvärr tvärtom. Fastighetsägare får inte dra av ingående moms. Det leder till ökade kostnader, som de naturligtvis för vidare till hyresgästen.

Vi ser också att det försvårar omvandlingen av affärslokaler till bostäder, något som vi verkligen skulle behöva i dagens samhälle. Om en fastighetsägare hyr ut en lokal som blir bostad innebär det att fastighetsägaren måste betala tillbaka tidigare avdragen moms – flera år tillbaka i tiden. Vi tycker inte att det är rimligt.

Det slår också hårt mot civilsamhället. Ideella organisationer som bedriver momsfri verksamhet har svårt att hitta lokaler, eftersom fastighetsägare inte vill hyra ut till dem. Det innebär att också fristående skolor och förskolor har svårt att hitta lokaler.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill att staten ska underlätta för det ideella engagemanget och inte sätta käppar i hjulen för det. Därför har vi länge drivit frågan om frivillig skattskyldighet vid lokaluthyrning. Vi är glada att frågan nu bereds i Regeringskansliet och ser fram emot lösningar framöver.

Jag vill också uttrycka vår glädje över att regeringen har gjort en utredning om förenklade momsregler för gåvor och begagnade varor. Betänkandet Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel överlämnades till regeringen i mars.

I den föreslås bland annat att reglerna för förenklad vinstmarginalbeskattning ska kunna användas på begagnade varor. När man då inte vet inköpspriset får man lov att använda den metoden i stället. Dessutom föreslås ett undantag från moms för företag som donerar livsmedel till hjälporganisationer som är godkända mottagare. Det ska underlätta för företag att bidra till social verksamhet och minska matsvinnet.

Syftet är att göra systemet mer förutsägbart och hållbart och att minska den administrativa bördan för företag. Det är rätt väg att gå, särskilt i en tid då återbruk och hållbar konsumtion blir allt viktigare.

Vi tror att alla goda krafter behövs i samhället. Detta skulle stärka det civila samhället och göra det enklare att göra gott.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Detta är en väldigt svår fråga, när man ser på vilka olika medel som går in i systemet. Vi ser att den energiproduktion som vi har i Sverige inte följer den verksamhet som faktiskt behövs. Vi har ett ökat behov av energi i vårt land. Att då bara satsa på de medel som inte alltid står stadiga, vilket innebär en fluktuation i vår elförsörjning, är någonting som drabbar såväl våra företag som våra konsumenter. Det måste finnas någonting som balanserar upp det här.

Att Centerpartiet var med och lade ned svensk kärnkraft och därmed gjorde oss mer utsatta för det här är ingenting som vi tycker är bra. Vi hade kunnat ha en stabil och god energiproduktion även framöver om det inte hade gjorts. Nu måste man återställa detta för att vi ska kunna ha en bra försörjning av el i Sverige även framöver.

Jag undrar också vad det hade inneburit om Centerpartiet fått fortsätta styra med sin reduktionsplikt, som hade gått upp väldigt mycket. Vad hade det inneburit för svenska hushåll? Drivmedlet hade blivit mycket dyrare. Med en mycket högre skatt än vad vi har i dag hade man haft svårt att förflytta sig, inte minst på landsbygden, där människor faktiskt också bor.

Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl för frågan.

Att vi har en stark tillväxt i Sverige är otroligt viktigt för våra företag men också för vår välfärd. Ju större tillväxt vi har, desto mer kan vi få in av skattemedel som vi kan använda till skola, vård, omsorg och annat som är viktigt för oss i vår vardag. Vi ser naturligtvis gärna att tillväxten fortsätter och att den fungerar med en grön omställning. Jag är absolut inte emot att vi har en grön omställning i Sverige. Vi ser att det finns möjlighet att ha en sådan samtidigt som vi håller kvar tillväxten.

Sedan finns det naturligtvis frågor där man ser att det är något som inte träffar rätt, till exempel när man inför en skatt som missgynnar det svenska näringslivet eller svenska hushåll i jämförelse med andra länder. Då skadas svensk tillväxt snarare än gynnas. Att vi i Sverige tidigare har varit duktiga på att ha en bra klimatpolitik och låga utsläpp gör också att vi kanske hamnar i ett sämre läge än många andra länder som har en lägre nivå att utgå från i sitt system.

Fru talman! Då börjar jag undra vad S vill med elskatten. Socialdemokraterna var ju med och införde den. Hur tänkte man då? Var det verkligen det som var målet? Vad skulle man ha elskatten till när man införde den?

Det är faktiskt också en skatt som drar in ganska mycket pengar till vår samhällsgemenskap och till budgeten. Man måste naturligtvis göra en prioritering. Som kristdemokrat driver jag denna fråga, vilket jag tror har framgått, men tyvärr är vi kristdemokrater inte ensamma i regeringen. Liksom Socialdemokraterna fick kompromissa i vissa frågor i tidigare regeringar måste vi göra det i den här regeringen. Det är tyvärr inte så att vi själva kan bestämma var vi vill lägga våra pengar.

Detta är en prioritering för oss, och som kristdemokrat tycker jag att den är viktig. Vi kommer att ha den med oss även framöver.

Fru talman! Tack, Kalle Olsson, för frågan!

Absolut är det så. Jag håller med Boriana Åberg om att det är roligt att höra att Socialdemokraterna kan prata om skatter och att man faktiskt vill sänka skatter, för det är ju någonting som vi tycker är väldigt viktigt i många situationer. Vi försöker också att göra det på alla områden där det påverkar hushållen och människorna ute i landet. Det handlar om företag och om familjer som drabbas.

Vi ser naturligtvis att elskatten är något som skulle kunna göra skillnad. Samtidigt ser vi att det är en skatt som är ganska liten i förhållande till vad det skulle innebära att sänka den lite. Man måste göra ganska stora grejer för att det ska påverka hushåll, och därför kostar det ganska mycket.

Naturligtvis måste vi prioritera. Vi har prioriterat att få ned inflationen. Hushållens ekonomi påverkas väldigt mycket av vad det kostar att till exempel handla eller tanka bensin. Det påverkar också livsmedelspriserna, eftersom transporter är en stor del i detta.

Naturligtvis måste man göra en prioritering. Här har vi prioriterat andra skatter framför elskatten, eller rättare sagt har regeringen gjort den prioriteringen. Vi kristdemokrater hade gärna sett att elskatten hade varit med bland dessa skatter.

Fru talman! Man får inte lov att särskilja produktionsmetoderna. Enligt EU-reglerna får man inte vara för eller emot produktionsmetoden och sätta en skatt på den. Reglerna är klara.

Vi har provat med Kravmärkt, men även detta har man svårt att göra särskilda regler för. Vi kan alltså inte sätta en skatt på just antibiotika; det hade inte funkat utifrån de regler som finns. Detta måste vi hantera.

Vi kunde ha varit bättre på att berätta för övriga EU-länder hur man gör i Sverige och att det funkar att ha ett lantbruk även utan antibiotika. Jag tror att det är bättre att påverka andra länder i EU än att förändra för Sveriges bönder.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Att antibiotika är ett stort problem i vårt jordbruk är vi alla överens om. Den svenska produktionen sticker verkligen ut. Våra svenska lantbrukare är duktiga på att inte använda antibiotika i onödan och framför allt inte i förebyggande syfte. Vi vill att många länder i EU tar till sig det och lär sig att göra som vi gör i Sverige.

Tyvärr har vi EU-förordningar att förhålla oss till. Enligt dem får vi inte lov att skydda en särskild produktionsmetod. Det här skulle bli en sådan. Därför menar vi att Sverige, utifrån statsstödsreglerna, inte får lov att ha ett sådant regelverk som skulle skydda mot just antibiotika, som det då skulle finnas mindre av i svenskt kött jämfört med i kött från andra länder.

Jag tror mer på att vi kan lära andra länder att använda de metoder som våra svenska lantbrukare är väldigt duktiga på. Man kan använda dem också i andra situationer. Vi ska alltså påverka EU-länderna att bli bättre, i stället för att Sverige ska drabbas av vad andra länder gör.

Fru talman! I dag debatterar vi punktskatterna. Det är skatter som vi hanterar inom en rad olika områden: el, bränsle, fordon, kemikalier, spel, alkohol och tobak. Det är en stor bredd, men många av dessa skatter har ett gemensamt syfte: De ska påverka våra val och beteenden. De ska styra konsumtionen. Vi ska dricka mindre, vi ska röka mindre och vi ska spela mindre. I grunden handlar det om att minska skadliga effekter på såväl hälsa som miljö och samhällsekonomi.

I vissa fall är punktskatt ett fungerande verktyg för att nå sådana mål. I andra fall är det mer tveksamt. För oss kristdemokrater är det viktigt att varje enskild punktskatt är rättfärdigad, ändamålsenlig och träffsäker och att den inte får oproportionerliga konsekvenser för hushåll, företag och landsbygd.

Fru talman! Vi vill se en politik som förenar ansvar med omtanke. När det gäller energiskatten på el är det tydligt att den slår hårt mot både våra hushåll och företag, särskilt nu när energipriserna har varit mycket höga. Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om att sänka energiskatten, eftersom vi vill se en mer rimlig och rättvis kostnadsnivå för el, inte minst för barnfamiljer, småföretagare och människor på landsbygden.

Tyvärr har vi ännu inte fått gehör för detta, men vi kommer att fortsätta arbeta för en sänkning. För oss handlar det om långsiktig konkurrenskraft, trygg energiförsörjning och familjernas ekonomi.

Samtidigt har elskatten också en styrande funktion. Den ska främja effektiv energianvändning och bidra till övergången till fossilfri elproduktion. Det är en balansgång som vi måste följa noga.

Det är också bra att vissa näringar, exempelvis jord- och skogsbruk och industrins tillverkningsprocesser, har en reducerad elskatt. Det bidrar till att stärka konkurrenskraften och den nationella produktionen.

Fru talman! När det gäller bränsleskatterna har regeringen under mandatperioden agerat för att lindra de ökade kostnaderna på bensin och diesel som drabbat många. De ökade drivmedelspriserna slog hårt, särskilt mot landsbygden, jordbruket och transportsektorn. Därför var det viktigt att sänka energiskatten på bensin och diesel, som regeringen har gjort. Det var ett nödvändigt steg för att dämpa inflationen, skydda hushållens köpkraft och stärka konkurrenskraften inom exempelvis svensk livsmedelsproduktion. Det märks tydligt varje gång man står vid pumpen.

Vi välkomnar också att regeringen har genomfört en sänkning av skatten på jordbruksdiesel. Det är ett viktigt stöd till lantbruket och är helt avgörande för vår självförsörjning och beredskap.

Fru talman! Punktskatterna på alkohol och tobak har positiva effekter. Dessa skatter har i viss utsträckning bidragit till en minskad konsumtion, särskilt bland våra unga. Det ska vi vara glada för. Allt tobaksbruk är ohälsosamt. För oss kristdemokrater är det angeläget att förbättra folkhälsan, som kan skadas, genom förebyggande arbete men också genom att lättare få rökare att sluta.

Vi måste samtidigt vara vaksamma. För höga skattenivåer kan få motsatt effekt. De riskerar att driva fram smuggling, illegal försäljning och annan brottslighet. Det är inte acceptabelt. Därför måste vi vara noggranna med avvägningen mellan den folkhälsa som vi vill skydda och rättssäkerheten i vårt land.

Fru talman! Vi kristdemokrater står för en politik som kombinerar ansvarstagande med omtanke om människor, företag och vårt samhälle. Vi vill att punktskatterna används med omsorg, inte som ett självändamål utan som ett medel för att nå våra genomtänkta mål. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att det är ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som skapar möjligheter för människor att få ett arbete. Det är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och skatteintäkter som kan användas till vår gemensamma välfärd.

Skatter och avgifter ska bidra till en rättvis konkurrens, och regelbördan som drabbar företagare ska minskas. Flera av våra myndigheter har fått uppdraget att aktivt arbeta med regelförenklingar i sina verksamheter. Denna regering arbetar för ett rättvist skattesystem, med generella och tydliga regler.

Fru talman! Vi kristdemokrater är glada att betänkandet Förenkla och förbättra! från utredningen om 3:12-reglerna nu är på lagrådsremiss. Att göra det enklare för företagare att förstå och använda regelverket är inte bara en fråga om effektivitet – det är också en fråga om rättvisa och respekt för de människor som i egenskap av företagare tar risker, jobbar hårt och skapar arbete för andra och därmed bistår vårt samhälle.

Vi ser positivt på att man nu föreslår att förenklingsregeln och huvudregeln ska slås ihop. Det skapar likvärdighet och transparens, oavsett om du är en stor eller liten delägare. Förslaget att alla får tillgodoräkna sig ett höjt schablonavdrag stärker också de mindre företagen, ofta familjeägda, som vi kristdemokrater särskilt vill se till.

Att slopa det nuvarande löneuttagskravet och ersätta det med ett schablonavdrag är en välkommen förenkling. Samtidigt är det bra att modellen fortsatt gynnar dem som faktiskt skapar sysselsättning. Löneunderlaget kommer fortsatt att kunna användas. Vi vet att företag som anställer behöver ha långsiktig trygghet och förutsägbarhet.

Kristdemokraterna tror på företagandets kraft men också på att regler ska vara enkla och begripliga och främja ett rättvist ansvarstagande. Det är vår övertygelse att de föreslagna förändringarna ligger i linje med detta.

Fru talman! Den 1 januari 2025 markerade ett viktigt steg för att stärka det långsiktiga sparandet i Sverige: införandet av en skattefri grundnivå i investeringssparkonto, det så kallade ISK. Det är en reform som vi kristdemokrater länge har efterfrågat. Vi vet att trygghet byggs underifrån genom eget ansvar, sparande och möjligheten att skapa en buffert i livet. Det gäller unga som vill spara till sin första bostad, familjer som planerar för framtiden och även pensionärer som vill spara sina pengar och se dem växa på ett tryggt sätt.

Men framför allt gäller det kvinnor. Vi vet att kvinnor kan behöva ett ”stick-och-brinn-kapital”. Man ska kunna vara fri och kunna lämna en dålig relation och inte sitta fast av ekonomiska skäl. Kvinnor behöver spara mer. Där ser vi att det finns en orättvisa.

Med en skattefri grundnivå på 150 000 kronor, som nästa år kommer att bli 300 000 kronor, får människor incitament att spara långsiktigt, ansvarsfullt och brett. Det handlar inte om skatteförmåner för de rikaste utan om att ge vanliga människor möjlighet att bygga ekonomisk trygghet utan att beskattas hårt för varje sparad krona.

Detta är också en fråga om rättvisa mellan generationer. Vi ser hur dagens unga bär tyngre lån och har högre trösklar in till bostadsmarknaden. Vi kristdemokrater vill skapa en kultur av sparande snarare än skuldsättning. Det är ett klokt steg och ett exempel på hur vi kan förena ekonomiskt ansvarstagande med socialt ansvar.

Fru talman! Sverige ska ha en långsiktigt hållbar bostadspolitik. Det är en självklar utgångspunkt – men också ett krav som förpliktar. Utan en fungerande bostadsmarknad faller grunden för människors trygghet och livskvalitet och i förlängningen hela vårt samhälles utveckling.

För Kristdemokraterna är bostaden mer än bara ett tak över huvudet. Det är ett hem – en plats för gemenskap, uppväxt, återhämtning och framtidsdrömmar. Därför måste bostadspolitiken utformas med både hjärta och förnuft, med respekt för människans behov och förståelse för marknadens spelregler.

Det behövs fler bostäder, men inte vilka som helst. Det behövs trygga småhusområden, fler hyresrätter med rimliga hyror och en bostadsplanering som bygger lokala samhällen. Kommunerna måste också ta ansvar och ta fram bättre verktyg för att göra det enkelt att göra rätt. Med de nya bygglovsreglerna ser vi också att det faktiskt är lättare att bygga hus.

Kapitalvinstskatten skapar inlåsningseffekter för äldre. På grund av hög beskattning väljer de att bo kvar i en stor villa när de i stället skulle kunna flytta till ett lämpligt boende och samtidigt öka familjers möjlighet att förverkliga sin dröm om ett eget boende. För att bryta detta behöver flyttkedjorna komma igång. Vi ser över systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder. Vi vill också att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostäder ska höjas för att stimulera ökad uthyrning av bostäder och möjliggöra ett effektivt nyttjande av bostadsbeståndet.

Kristdemokraterna vill även lyfta frågan om sponsring. Det är i dag naturligt att olika inslag i samhället samspelar mellan näringslivet och civilsamhället. Företag stöttar idrott, kultur och barn- och ungdomsverksamhet inte bara av marknadsföringsskäl utan ofta också för att ta socialt ansvar. Vi ser mycket positivt på engagemanget. Samhället mår bra när företag inte bara ser till vinsten utan också bidrar till livskraftiga föreningar, lokalt engagemang och sociala sammanhang.

Jag hade förmånen att i förra veckan träffa några familjeföretagare som har ett långsiktigt sparande i sitt lokalsamhälle. De har ett engagemang som sträcker sig även till samhället runt dem och inte bara till den möjliga vinsten. De gör en insats för lokalsamhället. De kan ge sina anställdas barn sommarjobb trots att de kanske inte bidrar så mycket till verksamheten.

Det är avgörande att reglerna för sponsring och beskattning är tydliga, rättvisa och generella. När ett företag ger ekonomiskt stöd måste det klart framgå om det handlar om en avdragsgill motprestation eller en icke avdragsgill gåva. På så sätt kan vi hjälpa till att inte underminera förtroendet för hela skattesystemet.

Fru talman! Det ska vara enkelt att göra rätt. Företagare ska inte behöva oroa sig för gränsdragningar mellan gåva och marknadsföring. Samtidigt måste vi skydda skattebasen från missbruk. Vi ser därför fram emot regeringens utredning som tittar på generella och tydliga regler för sponsring. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet främjar ansvarstagande i samhället.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

(forts. § 9)

Herr talman! Liksom föregående år vill jag börja med frågan om att göra arbetsgivaravgiften synlig på lönebeskeden.

Vi kristdemokrater anser att transparens i skattesystemet är en grundpelare för ett fungerande samhälle. Det handlar inte bara om att skatter och avgifter ska vara rättvisa utan också om att de ska vara tydliga för alla invånare. De skatter och avgifter som arbetsgivare betalar för sina anställda ska redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt.

Arbetstagare får en lönespecifikation som visar deras lön och de skatteavdrag som har gjorts. Genom att redovisa de arbetsgivaravgifter som betalas in för varje arbetstagare kan vi ge en fullständigare bild av vad deras arbete faktiskt kostar och hur dessa medel används för att finansiera viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, utbildning och infrastruktur.

Det är därför bra att våra myndigheter går före och regeringen inför en skyldighet för myndigheterna att i samband med löneutbetalningar redovisa inbetalda arbetsgivaravgifter för deras anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Att skatteuttaget blir synligt för arbetstagaren ökar förståelsen för vad en anställd kostar för företaget och visar vad näringslivet bidrar med till välfärden.

Herr talman! Regeringen arbetar aktivt för att motverka skattefusk och skatteundandragande. Vi säkerställer att företag inte används som verktyg för brottslig verksamhet. I takt med att samhället förändras och nya utmaningar uppstår är det avgörande att även reglerna för godkännande av Fskatt anpassas för att möta dessa förutsättningar.

De förändringar som nyligen har implementerats inom F-skattens område och de som planeras att genomföras inom kort är därför mycket bra. Vi är övertygade om att förändringarna kommer att bidra till att minska risken för att företag utnyttjas i brottsliga syften. Genom att förbättra regelverken skapar vi också förutsättningar för ett mer rättvist och transparent företagsklimat, vilket gynnar alla aktörer på marknaden.

Herr talman! Offentlighetsprincipen utgör en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Den säkerställer medborgarnas rätt till insyn i myndigheternas verksamhet och är en förutsättning för öppenhet och ansvar. Men i en värld där digitaliseringen ständigt utvecklas måste vi också vara beredda att anpassa oss och se över hur vi kan skydda enskilda personer och tjänstemän. Det kan ibland vara motiverat med inskränkningar i offentlighetsprincipen för att säkerställa säkerhet och integritet.

Vår lagstiftning behöver följa med den digitala utvecklingen. Vi måste undanröja rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner, samtidigt som vi värnar om integritetsskyddet. Det är en balansakt som kräver noggrant övervägande och kloka beslut.

Regeringen håller på att ta fram ny lag om framtidens dataskydd. Den syftar till att skapa en modern och mer flexibel dataskyddsreglering. Målet är att ge våra myndigheter möjligheten att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, samtidigt som vi skyddar medborgarna mot intrång i deras personliga integritet.

Herr talman! Jag går vidare till tullfrågorna.

Tullverket har ett stort uppdrag i att fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter samt övervaka att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Dessutom ska myndigheten förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Uppdraget kräver att myndigheten bedriver en omfattande kontrollverksamhet.

Herr talman! En rättsstat måste kunna skydda sina medborgare och säkerställa att lag och ordning upprätthålls. Kristdemokraterna anser att det är avgörande att de myndigheter som har till uppgift att bekämpa brott också ges de verktyg de behöver för att utföra sitt arbete på ett effektivt och rättssäkert sätt. Därför välkomnar vi den nya tullbefogenhetslagen.

Tullverket spelar en central roll i kampen mot gränsöverskridande brottslighet, narkotikasmuggling och vapentransporter som hotar tryggheten i vårt samhälle. Den nya lagstiftningen innebär att tulltjänstemän får ökade befogenheter – de kan nu ingripa kraftfullare mot ordningsstörningar, stoppa fordon och genomföra skyddsvisitationer i kontrollverksamheten. Dessutom får de möjlighet att spärra av områden vid den inre gränsen, och de får förbättrad tillgång till bokningsuppgifter. Det är avgörande i kampen mot organiserad brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Herr talman! Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Gängkriminaliteten fortsätter, och vi ser hur den organiserade brottsligheten har blivit alltmer brutal. Därför behöver vi en stark och handlingskraftig tull som kan stoppa inflödet av vapen, narkotika och andra farliga föremål innan de når våra gator.

Kristdemokraterna står upp för lag och ordning, och vi kommer att fortsätta arbeta för att stärka rättsväsendet. Den som bryter mot lagen ska mötas av konsekvenser, och den som verkar för trygghet och säkerhet i vårt samhälle ska ges det stöd och de befogenheter som krävs för att utföra sitt arbete.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Inkomstskatterna fortsätter att engagera. Det framgår av de senaste förslagen och förändringarna inom skattepolitiken. Vi diskuterar i dag jobbskatteavdrag samt olika avdrag och skattereduktioner.

Fru talman! Kristdemokraterna har genom sin regeringsmedverkan varit med och konsekvent sänkt skatten för vanliga löntagare. Det handlar om breda grupper med normala inkomster. Att människor får behålla mer av sin lön, av de pengar de tjänar, stärker valfriheten. Det kan även bidra positivt till statsfinanserna. Det är bra för hushållen när de får ökad köpkraft. Samtidigt leder den ökade köpkraften till att sysselsättningen ökar när drivkrafterna att arbeta i stället för att gå på bidrag ökar. Skattesänkningar är även bra för välfärden. Ökad sysselsättning leder till mer skatteintäkter för stat och kommuner och därmed mer välfärd. Genom arbete bygger vi Sverige starkt.

Fru talman! Att bryta utanförskap är vår mest angelägna uppgift. Personer som under lång tid har varit beroende av bidrag behöver stöd för att övergå till egen försörjning genom arbete. Vi ser därför positivt på reformer som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.

Inget skapar välstånd och motverkar fattigdom lika effektivt som arbete. Det är först och främst en vinst för den enskilda individen med växande självkänsla i kraft av egen försörjning och mer pengar i plånboken. Det är samtidigt en stor ekonomisk vinst för samhället. När fler människor kommer i arbete blir vi fler som betalar skatt. Det är bra för Sverige, för friheten och för välfärden.

Fru talman! Det svenska näringslivet är en motor för välstånd och innovation. Företagare som investerar såväl kapital som sitt eget engagemang skapar arbetstillfällen. Därför är det viktigt att fortsätta förenkla regelverk och minska den administrativa bördan för företag. Det ska bli lättare att göra rätt. En fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vår välfärd och de skatteinkomster som vi behöver för välfärden.

Fru talman! Jag vill även lyfta fram betydelsen av gåvor till ideella verksamheter. Det är mycket glädjande att den utredning som pågår i sitt delbetänkande föreslår att det införs ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet och vetenskaplig forskning.

Vi kristdemokrater har länge pekat på och förespråkat att företag och organisationer ska ges möjlighet att bättre bidra till civilsamhället. Detta är ett steg i rätt riktning. Genom incitament uppmuntras fler företag att stödja ideell verksamhet och forskning. Det kan leda till ökade donationer. På så sätt stärks det sociala engagemanget, och viktiga samhällsnyttiga verksamheter får bättre möjligheter att göra skillnad.

Organisationer som Stadsmissionen och Rädda Barnen och cancerforskningen får större resurser för att hjälpa utsatta och bedriva livsviktig forskning. Det stärker civilsamhället och forskningen och är en vinst för hela samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Med det sagt välkomnar vi kristdemokrater denna reform och ser fram emot fler förslag som ger företagen chans att göra gott i samhället.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Vi kan konstatera att Europa äntligen går från ord till handling och tar sin egen säkerhet på allvar. Det råder enighet i besluten om att 800 miljarder euro ska satsas på försvaret, och det gäller även att låna 650 miljarder euro. Det är stora belopp. Min fråga är därför hur statsministern bedömer chanserna för att medlemsländerna drar sitt strå till stacken, för att var och en gör det de behöver göra. Finns den medvetenheten hos alla länderna?

Min andra fråga gäller Syrien. Jag förstår att det har hänt mycket sedan rådsmötet. Händelserna i helgen har varit väldigt allvarliga, och det har drabbat många civila och framför allt minoriteter i Syrien. Många har flytt till bergen och över till Libanon.

Fanns det över huvud taget någon vetskap när det gäller om det styre som finns nu tar skyddet för alla syrier på allvar och försöker ställa de skyldiga till svars?

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Denna regering har betonat vikten av att effektivisera våra myndigheter och förvalta våra gemensamma resurser ansvarsfullt. Myndigheter bör fokusera på sina kärnuppdrag snarare än att bygga ut byråkratin.

Ministern driver arbete för att öka effektiviteten inom statsförvaltningen, men det finns även behov av effektivisering inom välfärden i kommuner och regioner. Där kan digitaliseringen vara ett viktigt verktyg för att uppnå bättre resultat och bättre resursutnyttjande.

En del av effektiviseringsarbetet handlar om att slå ihop myndigheter. Men vad händer med verksamheterna för de myndigheter som har fått beslut om sammanslagningar först 2026?

Jag vill därför fråga civilminister Erik Slottner: Hur säkerställer regeringen att dessa myndigheter arbetar effektivt och ändamålsenligt under övergångsperioden? Vad kan vi göra mer för att myndigheterna ska effektiviseras?

Herr talman! Min fråga går också till socialminister Jakob Forssmed.

Införandet av småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker införs den 1 juni enligt regeringens beslut. EU-kommissionen har inte överklagat beslutet, och bedömningen är att det därför inte hotar det svenska Systembolagets monopol.

Från Kristdemokraterna har vi varit tydliga med att värna folkhälsan även i denna fråga. Därför betonar vi att det är besöket och en kvalitativ besöksupplevelse som ska stå i fokus och kanske inte just försäljningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt kan reformen få stor betydelse för bland annat det skånska näringslivet där många små producenter av öl och vin ser nya möjligheter som besöksmål.

Ansökan om gårdsförsäljningstillstånd ska i dag göras till den kommun där försäljningsstället är beläget. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är därför vilka principer som ska gälla och vilka krav som ska ställas på tillståndsgivningen från kommunen.

Fru talman! Vi diskuterar i dag riksdagens beslut om budgeten för 2025 på området skatt, tull och exekution. Det är en viktig budget för att säkerställa finansieringen av den gemensamma välfärden och skapa förutsättningar för ett tryggt och välfungerande samhälle. För oss kristdemokrater är det viktigt med en ansvarsfull och trygg ekonomisk politik.

Utgiftsramen på 14,8 miljarder är inte bara siffror; det är en tydlig prioritering av områden som rör kampen mot kriminalitet samt stärkt ekonomi och effektivare myndigheter. Det är viktigt med ett ansvarsfullt användande av våra gemensamma resurser.

Välfungerande myndigheter är grunden för att bygga ett samhälle som präglas av tillit och trygghet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogden har centrala roller i det arbetet. De säkerställer inte bara finansieringen av vår gemensamma, välfungerande välfärd. De bidrar också till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, som riskerar att underminera samhällsstrukturen.

Fru talman! En korrekt folkbokföring är en förutsättning för ett samhälle där resurser fördelas rättvist och välfärdssystemen inte missbrukas. Skatteverkets arbete på detta område är avgörande för att komma åt dem som vill använda våra gemensamma medel fel.

När det handlar om identitetsskapande och säkerställande av tillförlitliga identiteter kan vi inte kompromissa. Ett förslag som handlar om genetik och om att sådana uppgifter ska få lagras är därför på gång och är viktigt i det fortsatta arbetet.

Kristdemokraterna ser också positivt på att myndigheterna satsar på digitalisering för att underlätta för både privatpersoner och företag, något som stärker rättssäkerheten och gör det enklare att följa regelverket.

Fru talman! Organiserad brottslighet är ett av de största hoten mot det svenska samhället. När kriminella grupper utnyttjar företag för att tvätta pengar, undvika skatt eller begå andra brott underminerar de tilliten till hela vårt ekonomiska system. Därför är insatser som Skatteverket gör för att förhindra att företag används som brottsverktyg väldigt viktiga.

Penningtvätt, skattefusk och arbetslivskriminalitet är några av de områden där resurserna stärks. Att använda moderna verktyg för att analysera risker och bekämpa brottslighet är ett steg i rätt riktning.

Vi välkomnar också satsningarna på Tullverket, där fler anställda och ny teknisk utrustning kan förbättra gränskontrollerna och förhindra illegal handel. Detta är särskilt viktigt i en tid där gränsöverskridande brottslighet växer. När Tullverket nu har större befogenheter och bättre utrustning för att skydda sina tjänstemän får de också mer resurser.

Ett välmående samhälle byggs på ekonomisk trygghet, för både medborgare och företag. Därför är det avgörande att Kronofogden får förutsättningar att arbeta mot överskuldsättning och att hjälpa människor att ta sig ur svåra ekonomiska situationer.

Överskuldsättning, som vi har hört mycket om i dag, är ett växande samhällsproblem och påverkar individer, familjer och samhället i stort. När människor fastnar i en skuldspiral riskerar de inte bara ekonomiska problem utan också psykisk ohälsa, social isolering och förlorad framtidstro. För Kristdemokraterna är det självklart att vi måste ta överskuldsättningen på största allvar och se till att Kronofogden och andra aktörer får rätt verktyg för att hjälpa dem som hamnat i skuld och förebygga att fler drabbas.

Fru talman! Utmätning på distans och digitala stödverktyg är viktiga satsningar för en modern kronofogdemyndighet och för att verksamheten ska göras mer tillgänglig.

För företag är det avgörande att det blir enklare att följa regler och bedriva verksamhet utan onödig byråkrati. Där ser vi vikten av att det skapas en balans mellan minskad regelbörda och effektiva åtgärder mot de företag som missbrukas för brottslig verksamhet. Det stärker den ekonomiska tillväxten och bidrar till en rättvis konkurrens på marknaden när det är rättvist för alla.

Fru talman! Vi lever i en tid där hotbilden mot vårt samhälle blir alltmer komplex. Civilt försvar handlar inte bara om att hantera militära hot utan även om att skydda vårt samhälle mot ekonomiska, tekniska och sociala sårbarheter. Det är därför viktigt att både Skatteverket och Tullverket får förstärkta resurser för att höja nivån i det civila försvaret.

Den ökade bemanningen och den tekniska utvecklingen inom Tullverket stärker vår förmåga att hindra kriser och säkra gränserna. Det är också en viktig del av arbetet med att skydda tulltjänstemän och andra anställda som ofta står i frontlinjen för att säkerställa att våra lagar efterlevs.

Fru talman! För Kristdemokraterna är detta beslut om budgeten för 2025 ett viktigt steg i rätt riktning. Det stärker rättssäkerheten, tryggheten och den gemensamma välfärden.

Det är avgörande att vi fortsätter på denna väg med en politik som prioriterar trygghet, rättvisa och ansvarsfull ekonomisk politik. Genom att stärka våra myndigheter, främja sunda villkor för företagande och intensifiera kampen mot brottslighet kan vi bygga ett samhälle där alla medborgare känner sig trygga och där våra gemensamma resurser används på bästa sätt.

Tillsammans kan vi säkerställa att Sverige förblir ett rättssäkert och välmående land där både människor och företag utvecklas och växer. Kristdemokraterna kommer att fortsätta arbeta för detta mål med tydliga prioriteringar och med människorna i centrum.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)